Överflyttning av vårdnaden till familjehem

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överflyttning av vårdnaden till familjehem"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 h.p. Handledare: Anna Wärme Överflyttning av vårdnaden till familjehem Examensarbete HT 2007 Petra Andersin

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och avgränsningar Metod och material Disposition Barnkonventionen Barnkonventionens målsättningar och sanktionsmöjligheter Barnets bästa Barnets rätt att komma till tals Andra för uppsatsen betydelsefulla artiklar Barns levnadsförhållanden Regleringen om barnets vårdnad Socialnämndens utredningsskyldighet Förutsättningar för vård och insatser Vård enligt LVU Barnavårdstratten Statistik Familjehem och dess historik Dagens familjehem Familjehemmets och föräldrarnas ansvar Placerade barns rättsskydd Vårdnadsöverflyttning Utredning vid överflyttning av vårdnaden Vårdnadsöverflyttningens innebörd Förekomsten av vårdnadsöverflyttningar Ansökan om vårdnadsöverflyttning Talerätt Socialnämndens talerätt Barnets inställning

3 7. Vårdnadsöverflyttningar i några utvalda kommuner Landskrona kommun Helsingborg kommun Skellefteå kommun Diskussion...34 Källförteckning...40 Offentligt tryck...40 Litteratur...40 Övrigt

4 Vissa förkortningar FB Föräldrabalk (2001:453) HVB Hem för vård eller boende LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Prop. Proposition (regeringens) Sof Socialtjänstförordning (2001:937) SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens Offentliga Utredningar UtlL Utlänningslag (2005:716) 4

5 1. Inledning Våren 2007 var jag och min man på en familjehemsutbildning på Medlefors folkhögskola i Skellefteå. Det är en sammankomst där familjehem och socialarbetare från olika kommuner i Västerbotten har möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och tankar samt ta del av föreläsningar och dylikt runt ämnet att vara familjehem. En av mötespunkterna hade temat vårdnadsöverflyttningar och eftersom jag och min man är särskilt tillförordnade vårdnadshavare åt två flickor sedan många år tillbaka, ansåg vi detta ämne vara intressant. Under denna mötespunkt fick vi både praktisk information om hur en vårdnadsöverflyttning kan ske samt höra starka röster som talade varmt för att vårdnadsöverflyttningar ska ske men även många röster som talade emot detsamma. En familjehemsförälders berättelse berörde mig starkt och fick mig att börja fundera på hur lagstiftningen runt vårdnadsöverflyttningar egentligen ser ut. I det här fallet hade ett familjehem tagit hand om ett barn under många år och omplaceringen till familjehemmet hade skett när barnet var väldigt litet. Den biologiska föräldern hade sporadisk kontakt med barnet och under flera månader och upp till ett år hade föräldern och barnet ingen som helst kontakt eller umgänge. Det fanns även en missbruksproblematik med i bilden och en återflyttning till föräldern var inte aktuellt i det läget. Familjehemmet såg sig som föräldrar åt barnet och ville att en vårdnadsöverflyttning skulle komma till stånd men kände sig motarbetade av handläggarna på socialförvaltningen i den kommun där de bodde. Detta familjehem ansåg att socialtjänsten inte såg till barnets bästa i utan istället värnade om den biologiska förälderns rätt till sitt barn i första hand. Vidare var de kritiska till att det bara var socialförvaltningen som kunde ansöka om en vårdnadsöverflyttning och de kände sig helt enkelt maktlösa och var förtvivlade. Jag har själv varit med om att få vårdnaden överflyttad till mig och min man i egenskap av familjehem och har i och med detta upplevt att vår vardag blev praktiskt mycket enklare. Det innebar även en starkare familjekänsla både för oss och barnen och jag hade svårt att förstå varför socialtjänsten var så tveksam till en vårdnadsöverflyttning när familjehemmet i det här fallet helt klart ville att det skulle ske. Kunde det faktiskt vara så som familjehemmet sa att föräldrarnas rätt går före barnets bästa eller vad var det som hindrade socialnämnden från att ansöka om en vårdnadsöverflyttning? 5

6 I det här läget bestämde jag mig för att mitt examensarbete skulle handla om ämnet vårdnadsöverflyttningar både för att det ämnet berör mig personligen samt för att undersöka hur vanligt förekommande vårdnadsöverflyttningar är då det i 6:8 SoL uttryckligen står att möjligheten till vårdnadsöverflyttning ska undersökas då barnet varit placerat i samma familjehem i tre år. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med denna uppsats är att redogöra för vårdnadsöverflyttningar enligt 6:8 SoL, angående barn som varit placerade i samma familjehem i tre år. Jag kommer också att diskutera om lagstiftarens intentioner att öka antalet vårdnadsöverflyttningar stämmer överens med målet som är barnets bästa. Hur den praktiska tillämpningen av lagen ser ut samt hur en familjehemssekreterare ser på ämnet vårdnadsöverflyttningar kommer också att behandlas. I det här arbetet har jag fokuserat på att undersöka vårdnadsöverflyttningar enligt 6:8 SoL, när vårdnaden flyttas över till familjehemmet. Det finns även andra skäl till att särskilt förordnade vårdnadshavare utses men jag har valt att inte närmare gå in på dessa då detta både utrymmes och tidsmässigt skulle närma sig en avhandling. Detsamma gäller mitt val att endast undersöka vård i familjehem och inga andra vårdformer. När jag använder termerna barn och ungdomar i mitt arbete syftar jag på en människa som är under 18 år. Anledningen till att jag gör det är att den som fyllt 18 år är myndig och själv kan bestämma över sina personliga och ekonomiska förhållanden. Barns myndighetsålder stadgas i artikel 1 i barnkonventionen samt i 9:1 FB. 1.2 Metod och material I mitt arbete har jag använt mig av olika metoder och material för att kunna uppfylla syftet. I grunden har jag använt mig av den traditionella rättsvetenskapliga metoden då jag fastställt gällande rätt. I detta ingår att studera lagar och förarbeten för att få en förståelse för lagstiftarnas intentioner och bakgrunden till dessa lagar. Jag har i mitt arbete inte studerat eller använt någon praxis, trots att detta normalt ingår i den rättsvetenskapliga metoden, detta då 6

7 det saknas rättsfall från överrättsinstanserna inom detta område. Möjligtvis finns det avgöranden från underrättsinstanserna men jag har valt att inte undersöka detta närmare då det tidsmässigt inte har funnits något utrymme för detta. Jag haft stor nytta av all den litteratur som finns skrivet runt barn och ungdomar och deras rättsliga ställning och i valet av litteratur har jag fokuserat på källornas trovärdighet och använt mig av författare som har en dokumenterad kännedom om de ämnen som de avhandlar. Vidare har jag kompletterat mitt arbete med socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare, som finns publicerat i socialstyrelsens författningssamling kallad SOSFS. De allmänna råden innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. För att få en större insyn i hur socialnämnderna ser på ämnet vårdnadsöverflyttningar hade jag inledningsvis tänkt begära ut akter från socialförvaltningen i Robertsfors kommun, då kommunen är idealisk i storlek och arbete med att studera akterna i och med detta skulle vara genomförbart. Akterna som jag tänkt studera skulle vara över barn som varit placerade i samma familjehem i mer än tre år. Detta för att undersöka om övervägningar om vårdnadsöverflyttningar hade skett i föreskrift med 6:8 SoL. Det visade sig dock vara svårare än jag hade trott, då det både råder stark sekretess på området samt att de anställda har en hög arbetsbelastning. Min ansökan om att jag skulle få ta del av akterna skulle, enligt individ och familjeomsorgschefen behandlas i socialnämnden, vars möte låg inplanerat i början på december. Jag kunde rimligtvis inte vänta så länge på att få besked om ifall min ansökan bifallits då terminen vid det laget nästan skulle vara slut. Då detta uppenbarligen inte längre var ett alternativ valde jag istället att vända mig till Skellefteå kommun för att undersöka hur de ser på ämnet vårdnadsöverflyttningar till familjehem samt hur frekvent vårdnadsöverflyttningar sker i deras kommun. Jag valde Skellefteå kommun då jag tidigare varit i kontakt med dem och då fått intrycket av att de var duktiga och pålästa på ämnet. Genom samtal med familjehemssekreteraren vid Familjehemsgruppen fick jag både tillgång till aktuell statistik angående familjehemsplaceringar och överflyttningar av vårdnaden samt även familjehemssekreterarens inställning till vårdnadsöverflyttningar. Denna kvalitativa intervju bedömde jag vara intressant i kombination med den traditionella rättsvetenskapliga metoden, då den ger en mer sammansatt och rättvis bild av hur mångfacetterat förfarandet av 7

8 vårdnadsöverflyttningar är. De fakta som presenteras under det avsnittet, benämnt som Skellefteå kommun ska dock inte uppfattas som generella åsikter utan bör istället tolkas som familjehemssekreterarens enskilda åsikter. 1.3 Disposition Arbetet kommer att inledas med en genomgång av några viktiga artiklar i Barnkonventionen såsom barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Detta då Barnkonventionen är ett av de främsta redskapen för att stärka barns rättsliga ställning i det svenska samhället. Barnkonventionen har också haft stort inflytande då de nya reglerna i socialtjänstlagen har formulerats och är en viktig del i svensk lagstiftning. Vidare kommer jag att undersöka hur barnets vårdnad kan se ut och hur socialtjänstens utredningsskyldighet är utformad när ett barn far illa samt när förutsättningarna för vård eller andra insatser är uppfyllda. Jag kommer även att redovisa lite statistik över hur många barn och unga som placeras i familjehem med stöd av SoL och LVU och hur detta förändrats över åren. Ett barn kan placeras på olika sätt och i det här arbetet har jag valt att fokusera på familjehem. Jag kommer att göra en historisk tillbakablick av familjehemmens historia från 1785 fram till den moderna socialtjänstlagens ikraftträdande 2002 samt hur dagens familjehem och förekomsten av dessa ser ut. Detta kommer att leda fram till mitt kärnämne, nämligen vårdnadsöverflyttningar. Jag kommer att redovisa för hur en vårdnadsöverflyttning kommer till stånd och innebörden samt förekomsten av vårdnadsöverflyttningar i Sverige under åren Jag kommer att fokusera på vårdnadsöverflyttningar enligt 6:8 SoL d.v.s. att överflyttning av vårdnaden ska övervägas när ett barn eller en ungdom varit placerat i samma familjehem i tre år eller längre. Vem som kan ansöka om vårdnadsöverflyttningar kommer också att utredas. Kommunernas och socialtjänstarbetarnas inställning är en viktig aspekt i den här frågan och jag har gjort en intervju med en familjehemssekreterare i Skellefteå kommun för att få veta antalet gjorda vårdnadsöverflyttningar i den kommunen under de senaste åren samt deras generella uppfattning om vårdnadsöverflyttningar. Jag kommer även att redovisa andra kommuner som använt sig av möjligheten till vårdnadsöverflyttningar och hur de ser på den nya lagen. 8

9 Till sist redovisar jag även min egen uppfattning och syn på ämnet vårdnadsöverflyttningar under rubriken diskussion. Jag kan redan nu säga att min åsikt har förändrats fram och tillbaka åtskilliga gånger under uppsatsens tillkomst och jag kan med bestämdhet säga att vårdnadsöverflyttningar är ett väldigt komplext och svårt ämne. 2. Barnkonventionen Den 20 november 1989 antogs konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) av FN:s generalförsamling. Den hade senast föregåtts av FN:s förklaring av barnets rättigheter från 1959 och till skillnad från barnkonventionen var den inte bindande för de stater som skrivit under den. 1 Barnkonventionen ger en universell definition av barns rättigheter världen över oavsett kultur, religion eller andra särdrag och handlar om det enskilda barnets rättigheter. Den innehåller 54 artiklar varav 41 av dessa är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Sakartiklarna ska läsa som en helhet och det går inte att plocka ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra artiklarna. Barnkonventionen brukar omtalas som att den är hel och odelbar Barnkonventionens målsättningar och sanktionsmöjligheter Målsättningarna i konventionen kan sammanfattas i tre kärnbegrepp som förpliktar att säkerställa att barn och unga får 1) del av samhällets resurser (eng. provision) på så sätt att barnens och de ungas rättigheter tryggas så maximalt som möjligt i politiken för fördelning av samhällets resurser 2) rätt till skydd och omvårdnad (protection) på så sätt att samhället tar ansvar för barnens och de ungas välfärd i situationer, där föräldrarnas resurser inte räcker till för att säkerställa denna samt 3) rätt att med beaktande av ålder och utveckling delta i beslutsfattande som gäller dem själva samt i samhällspolitiken (participation). 3 1 Everlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa, s Barnombudsmannen, 3 Barnombudsmannen, 9

10 En majoritet av världens stater har ratificerat barnkonventionen och idag står bara Somalia och USA utanför. 4 Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1990, vilket innebär att Sverige folkrättsligt har bundit sig att förverkliga barnkonventionen. Enligt artikel 4 i barnkonventionen är staterna förpliktade att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen och är också ansvariga för att åtaganden fullföljs. Om ett land bryter mot konventionen finns det inga andra sanktioner att tillgå än kritik och påtryckningar. Alla konventionsstater ska dock enligt artikel 44 lämna rapporter till FN:s kommitté för barnets rättigheter med jämna mellanrum. 5 Barnkonventionen har fyra grundläggande principer och en av de bärande principerna i barnkonventionen är barnets bästa. De andra grundläggande principerna är förbudet mot diskriminering i artikel 2 samt rätten till liv och utveckling i artikel 6. Barnet rätt att komma till tals i artikel 12 avhandlas senare i uppsatsen. 2.2 Barnets bästa Barnets bästa innebär att barnets intressen ska komma i främsta rummet. 6 Artikel 3 p. 1 lyder: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. I begreppet barnets bästa ligger fokus på det individuella barnets unika behov 7 och artikel 3 i barnkonventionen tar i första hand sikte på åtgärder vidtagna av det offentliga inom den rättsliga sfären. 8 Vad som är barnets bästa definieras inte i konventionstexten men den brittiske familjerättsexperten John Eekelaar hävdar att det finns två sätt att avgöra vad som är barnets bästa. Det ena är att bedömningar som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet görs av beslutsfattare på olika nivåer. Det andra är att det berörda barnet får ge uttryck för sin 4 Hammarberg, Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter, s. 5 5 Everlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa, s Hammarberg, Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter, s.11 7 Schiratzki Johanna, Barnrättens grunder, s Schiratzki Johanna, Barnrättens grunder, s.27 10

11 uppfattning om vad som är dess bästa. En kombination av båda dessa perspektiv, det man vet genom forskning och erfarenhet tillsammans med att höra barnet självt, och bygga in dessa två i beslutsfattandet är att anse som det bästa förfarandet. 9 Barnets bästa en viktig del i svensk lagstiftning och detta begrepp har implementerats i den svenska lagstiftningens exempelvis i 1:2 Sol, 6:2a FB samt 10 UtlL. Innebörden av barnets bästa anges dock inte i dessa lagar utan barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån de individuella förhållandena. 10 Vid bedömningar i umgänges/vårdnadsfrågor finns det i praxis omständigheter som domstolarna använder sig av när de fastställer vad som är barnets bästa. Den s.k. status quoprincipen, som innebär att barnet inte i onödan borde flyttas från sin invanda miljö, används för att tillgodose barnets behov av stabilitet och kontinuitet. Detta vägs emot barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Syskon bör inte heller skiljas åt, detta för att se till barnets bästa Barnets rätt att komma till tals Barnkonventionens grundtanke är att alla barn har ett fullt och lika stort människovärde som vi vuxna har och i detta ligger också barns möjlighet att göra sig hörda och påverka sin egen situation. Barnets rätt att komma till tals, som stadgas i barnkonventionens 12:e artikel, är en annan av de fyra grundläggande principerna och är en viktig ingrediens i att avgöra ett barns bästa. I artikel 12 står det: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. 9 SOU 1997:116 s Proposition 2002/03:53, s Everlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa, s. 75 och 79 11

12 Denna artikel siktar på barnens rätt att delta i beslutsprocesser och omfattar alla barn, då de ska ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Det innebär dock inte att barnet ska ha rätt att helt bestämma över sig självt då barnkonventionen inte innehåller några uttryckliga krav på att barn ska ges processuella rättigheter. Tanken är istället att barnets åsikt ska vara en viktig del i beslutsprocessen men den ska inte vara helt avgörande. För att ett barns bästa ska kunna uppnås i mål och ärenden som berör barnet är det viktigt att barnet ges möjlighet att komma till tals. 12 En allmän utgångspunkt är att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Det är viktigt att det barnet uttrycker bedöms med sakkunskap och med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. 13 När det gäller umgängesfrågor är barnets vilja en synnerligen viktig faktor. I 6: 2b FB stadgas att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad vid avgörande av frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Det är emellertid komplicerat att ta reda på vad barnet egentligen vill då det ofta vill vara båda föräldrarna till lags och i särskilda fall kan barn höras vid domstol om det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av det, 6:19 st 5 FB Andra för uppsatsen betydelsefulla artiklar Intentionen är att ett barn alltid ska få vara hos sina föräldrar om det är möjligt. Om det inte är barnets bästa att bo hos föräldrarna t.ex. vid övergrepp eller vanvård, ska staterna respektera barnets rätt att regelbundet träffa sina föräldrar och etablera en direkt kontakt med dem. Undantag är om detta stridet mot barnets bästa. Detta går att utläsa av artikel 9 i barnkonventionen. I artikel 20 i barnkonventionen stadgas att om ett barn tillfälligt eller varaktigt placeras utanför hemmet har det barnet rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Detta ska ske i enlighet med nationell lagstiftning för att säkerställa omvårdnaden som bl.a. kan innefatta placering i fosterhem. Hänsyn ska i dessa fall tas till barnets etniska, religiösa, 12 Proposition 1994/95:224, s Proposition 1994/95:224, s Everlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa, s

13 kulturella och språkliga bakgrund samt en önskan om kontinuitet i barnets uppfostran. Det bästa är om barnet får bo hos släktingar. Om ett barn har omhändertagits för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa ska ansvariga myndigheter se till att barnet får bra vård eller behandling enligt artikel 25 i barnkonventionen. 3. Barns levnadsförhållanden Barn har ett stort behov av den trygghet som föräldrarna kan ge och behöver en stadig och varaktig relation utan alltför långa avbrott. Anledningen till detta är att små barn har en dåligt utvecklad tidsuppfattning och då kan även en kortare frånvaro av föräldrarna uppfattas av barnet som att det är övergivet. Det är även viktigt för äldre barn med en stabil och varaktig relation till föräldrarna. Det äldre barnet behöver någon att identifiera sig med och detta uppnås lättast om de känslomässiga banden är stabila. 15 Av avgörande betydelse för att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden är givetvis att föräldrar och andra fostrare handlar i en anda av omtanke om barnen och låter deras rättmätiga behov gå före det egna intresset Regleringen om barnets vårdnad Reglerna om vårdnad finns i 6: e kapitlet i FB och stadgar att när ett barn föds står det under vårdnad av båda föräldrarna, om de är gifta med varandra, annars av mamman ensam. Den rättsliga vårdnaden innefattar i allmänhet den faktiska vårdnaden d.v.s. den dagliga omsorgen om barnet och vårdnadshavarna har ett ansvar att tillgodose barnets grundläggande behov. I detta ingår att se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran ombesörjs. Vårdnadshavarna ansvarar också för att barnet får den tillsyn som krävs i förhållande till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vidare ansvarar också vårdnadshavarna för att barnet får en tillfredsställande försörjning och utbildning. Detta förhållande kvarstår 15 Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa, s Proposition 1981/82:168, s

14 tills barnet fyllt arton år om inte rätten anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, 6:1-2 FB. Särskilt förordnade vårdnadshavare kan utses av olika orsaker: 1. Brister i omsorgen som medför bestående fara, 6:7 FB. Vid missbruk, försummelse eller övrigt bristande omsorg kan föräldern fråntas vårdnaden med stöd av 2 LVU Överflyttning av vårdnaden till andra än föräldrar som stadigvarande vårdat och fostrat barnet, 6:8 FB. Om barnet stadigvarande har vårdats och fostrats i ett s.k. familjehem och det är uppenbart att det är barnets bästa att detta får fortsätta ska en vårdnadsöverföring ske och familjehemmet utses till särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet Varaktigt förhinder att utöva vårdnaden, 6:8a FB. Med detta menas att föräldern inte kan fatta beslut rörande barnet t.ex. när en förälder är försvunnen eller vid förälders psykiska sjukdom En eller båda föräldrarna dör, 6:9 FB. När föräldrarna har gemensam vårdnad blir den efterlevande föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare. Fanns det bara en ensam vårdnadshavare och den dör så anförtros vårdnaden till den andra föräldern eller åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare Socialnämndens utredningsskyldighet Det finns barn som lever under svåra och otrygga hemförhållanden som behöver hjälp och skydd av socialtjänsten. Om det finns misstankar om att ett barn far illa kan det framkomma till socialtjänsten genom en ansökan från föräldrarna, genom anmälan, på nämndens eget initiativ eller genom en begäran av yttrande. 21 För att barnets förhållanden ska kunna klarläggas har socialtjänsten en utredningsskyldighet, 11:1-2 SoL, och en utredning ska inledas utan dröjsmål. JO har uttalat: Enligt [50 ] SoL skall socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon 17 Socialstyrelsen, Om barnet behöver ny vårdnadshavare, s Socialstyrelsen, Om barnet behöver ny vårdnadshavare, s Socialstyrelsen, Om barnet behöver ny vårdnadshavare, s Socialstyrelsen, Om barnet behöver ny vårdnadshavare, s Erman Margareta,, Barnet och familjehemmet - En handbok om socialnämndens ansvar, s

15 åtgärd av nämnden. Vad som i det enskilda fallet föranleder socialnämnden att inleda en utredning får avgöras efter en bedömning från fall till fall. Bedömningar huruvida de sakförhållanden som har påkallat utredningen kan leda till någon åtgärd av nämnden - bedömningar som alltid måste göras innan en utredning sätts igång bör ta sikte på innehållet i anmälan och nämndens kännedom om den eller de som anmälan rör. 22 I dessa utredningar ska barnperspektivet beaktas och barnets rätt att komma till tals, 3:5 SoL, är en viktig del. Barnets personliga inställning ska klargöras genom barnets rätt att uttrycka sin åsikt utan att barnet för den skull ska behöva sättas i svåra valsituationer. 23 Barnets bästa ska vara vägledande vid åtgärder och beslut och en utredning är en sådan åtgärd. I en utredning hämtas information från barnet, föräldrarna, skola och även från andra som är sakkunniga t.ex. barnpsykiatrin. Det är barnets situation som ska synliggöras och barnets behov ska vägas mot föräldrarnas förmåga och resurser att klara av den aktuella situationen. Visar utredningen att vård utanför det egna hemmet är aktuellt måste skälen tydligt framgå och vilka barnets behov är och hur dessa ska tillgodoses Förutsättningar för vård och insatser Det finns olika förutsättningar för att ett barn ska få de insatser eller den vård som behövs och enligt 4:1 SoL ska den som inte själv kan tillgodose sina behov eller som inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Syftet är att den enskilde ska tillförsäkras en rätt till hjälp och stöd från samhället när den enskilde själv inte har förmåga att tillgodose det föreliggande behovet. 25 Rätten till bistånd innebär inte bara ekonomisk hjälp utan även andra bistånd i form av stöd och hjälp i hemmet, beredande av vård i familjehem etc. 26 Den vård och behandling som närmast avses är sådan som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Men även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall vara en insats som ligger inom 22 JO 1995/96 s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Erman Margareta, Barnet och familjehemmet - En handbok om socialnämndens ansvar, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s

16 socialtjänstens ansvarsområde. Vård- och behandling av barn och unga är också sådana insatser som blir föremål för biståndsbedömning. 27 Socialnämnden ska enligt 5:1 SoL verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdomar riskerar att utvecklas ogynnsamt ska socialnämnden sörja för att de får det skydd och stöd som de behöver. Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska vård och fostran utanför det egna hemmet ombesörjas. 28 Även funktionshindrade barn som omfattas av 1 LSS kan få insatser enligt 9 LSS. Detta kan vara en rätt till korttidsvistelse utanför det egna hemmet, i ett korttidshem eller i en s.k. stödfamilj. Det kan också innebära att ett barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hemma, har rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar Vård enligt LVU Vård enligt LVU används när de frivilliga insatserna som kan ges med stöd av SoL är otillräckliga och/eller när det inte går att få samtycke till den vård som är nödvändig för den unge. Det kan också finnas grund för LVU om socialnämnden har skäl att anta att samtycket inte är allvarligt menat från föräldrarnas sida, eller att barnet inte kommer att medverka till den överenskomna vården 30 2 LVU tillämpas om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas p.g.a. förhållanden i hemmet och/eller brister i omsorgen. Med påtaglig risk för fara menas att det måste vara mer än övergående eller mindre betydande risk för att ingripande enligt lagen ska komma på fråga och att dessa omständigheter måste vara konkreta. Hälsa eller utveckling beskriver den unges fysiska eller psykiska hälsa samt sociala utveckling Proposition 2000/01:80, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s

17 3 LVU tillämpas om den unge till följd av sitt beteende utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas. Denna bestämmelse gäller den unges eget beteende och med påtaglig risk för fara avses samma som vid 2 LVU. 32 Ett barn placeras bara utanför det egna hemmet med stöd av 4:1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården. Om barnet fyllt 15 år ska barnet själv lämna samtycke. Om samtycke inte lämnas kan socialtjänsten placera barnet med stöd av 2 och 3 LVU. En placering utan något av dessa skäl är alltså inte möjligt. 3.5 Barnavårdstratten För att kunna avgöra när ett barn far illa och när samhället måste ingripa till skydd för barnet, används barnavårdsutredningar. Centrum för utvärdering av socialt arbete har sammanställt erfarenheterna från forskning om det sociala arbetet och dess värde för klienterna och för samhället. Forskningssammanställningen är skriven av Kurt Sundell som är doktor i psykologi och arbetar som forskningsledare vid Stockholms socialtjänstförvaltnings Forsknings och Utvecklingsenhet samt Tine Egelund som är doktor i socialt arbete och arbetar som forskningsledare vid Centrum för utvärdering av socialt arbete. 33 Sundell och Egelund använder sig av barnavårdstratten som är en modell som kan beskriva social barnavårdsrätt. Den illustrerar skillnaden mellan andelen barn som far illa och de som får hjälp av socialförvaltningen. 32 Norström, Thunved, Nya sociallagarna, s Sundell, Egelund, Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt, s

18 Verklig andel barn som far illa Barn som misstänks fara illa Barn som anmäls Barn som utreds Barn som bedöms vara i behov av stöd Barn som får hjälp - Den första nivån är alla de barn som verkligen far illa, - den andra nivån är att någon utanför familjen vet att barnet far illa eller att föräldrarna uppmärksammar detta, - den tredje nivån är de barn som anmäls och de barn vars föräldrar ansöker om hjälp, - den fjärde nivån är de barn som utreds av ansvariga myndigheter, - den femte nivån är de barn som bedöms vara i behov av någon form av hjälp, - den sjätte nivån är de barn som får hjälp Statistik För att få något begrepp om hur många insatser som har gjorts under åren har jag använt mig av Socialstyrelsens rapporter. Statistiken i de rapporterna redovisar socialtjänstens insatser för barn och unga och innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. Det är Socialstyrelsen som är ansvarig myndighet för statistiken Sundell, Egelund, Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt, s. 66 ff. 35 Socialstyrelsen, Barn och unga insatser 2006, s. 5 18

19 Antalet barn och unga som hade heldygnsinsatser 36 enligt SoL och/eller LVU någon gång under året. År: Barn och unga: Statistiken visar att det har skett en ökning på heldygnsinsatser med cirka barn sedan år I Socialstyrelsens statistik står det också att det är ungefär lika många flickor som pojkar som berördes av någon typ av heldygnsinsats. Under 2006 var det dock något fler pojkar, 52 % mot flickornas 48 %. 37 Antalet barn och unga som hade heldygnsinsatser den 1 november och hur många av dem som vårdades med stöd av SoL och LVU: År: Antal: SoL: LVU: Den här statistiken visar tydligt att insatser med stöd av SoL är de mest frekvent använda och att skillnaden mellan SoL och LVU ligger ganska konstant genom åren. 36 Med heldygnsinsatser menas vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL, vård utanför det egna hemmet enligt LVU eller omedelbart omhändertagande enligt LVU, I: Socialstyrelsen, Barn och unga insatser, s Socialstyrelsen, Barn och unga insatser 2006, s

20 Antalet barn och unga placerade i familjehem enligt SoL och LVU den 1 november: År: SoL: LVU: Här är det påtagligt att familjehemsplaceringarna har ökat kraftigt med ca barn och unga sedan år Ökningen sker både i placeringar enligt SoL och i placeringar enligt LVU. 4. Familjehem och dess historik Det har sedan många år funnits en tradition i Sverige att placera barn i familjehem. Redan 1785 kom den första fosterbarnsstadgan och samtidigt startade Allmänna Barnhuset vars uppgift var att placera ut barn i fosterhem på landet. De flesta av dessa barn levde under svåra förhållanden och utnyttjades som arbetskraft kom Lag (1902:67) angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. Denna lagstiftning hade en rättslig reglering som möjliggjorde omhändertagande av barn med tvång. Dessa barn kunde dock inte omhändertas när de vanvårdades och/eller misshandlades så 1924 kom Barnavårdslagen (1924:361) som innebar att även dessa barn kunde omhändertas. 39 Vid 1960 års Barnavårdslag (1960:97) lades stor vikt vid allmänt förebyggande arbete och lagen betonade juridiskt korrekt handläggning, vidare blev bestämmelserna runt utredningarna mer specificerade. Även i denna lagstiftning var insatserna från början råd och stöd som ledde 38 Hagbard, Familjehemsvård igår- idag- imorgon, I: Allmänna Barnhuset, Familjehemsvård- ett nätverksarbete med barnet i fokus, s Lundström, Den sociala barnavården, I: Andersson, Aronsson, Hessle, Hollander, Lundström, Barnet i den sociala barnavården, Centrum för utvärdering av socialt arbete, s

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen?

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport från Västmanland med synpunkter på familjehemsutbildning Rapport 2012:2 Susanne Holmsten Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Boende utanför det egna hemmet

Boende utanför det egna hemmet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga Delbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga Stockholm 2014 SOU 2014:3 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För

Läs mer

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Stöd för rättstillämpning och handläggning. Det innebär

Läs mer

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 (2013) om Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Översättning mars 2014 Originalspråk: Engelska FN:S KOMMITTÉ FÖR BARNETS RÄTTIGHETER CRC/C/GC/14

Läs mer

Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv. Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson

Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv. Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson institutionsvård i fokus n nr 2 2014 Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson forskningsrapport Institutionsvård i

Läs mer

Barnet i den sociala barnavården

Barnet i den sociala barnavården Barnet i den sociala barnavården Gunvor Andersson Karin Aronsson Sven Hessle Anna Hollander Tommy Lundström Centrum för utvärdering av socialt arbete Liber Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Barnets bästa, föräldrars ansvar

Barnets bästa, föräldrars ansvar Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Del A Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté Stockholm 2005 SOU 2005:43 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling

Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Forskningsrapport nr 2 2005 Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Anne Hermodsson Cecilia Hansson Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Anne Hermodsson Cecilia

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Grundbok Barns behov i centrum (BBIC)

Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Kundval inom äldreomsorgen

Kundval inom äldreomsorgen Kundval inom äldreomsorgen En modell i tiden ett val för framtiden? Valdemar Hansson Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 6 April 2008 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I LSS-HANDLÄGGNING

BARNPERSPEKTIV I LSS-HANDLÄGGNING FoU-Södertörns skriftserie nr 115/13 FOU - SÖDERTÖRN BARNPERSPEKTIV I LSS-HANDLÄGGNING EN AKTGRANSKNING Kristina Engwall FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka,

Läs mer

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF februari 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer