Kundval inom äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kundval inom äldreomsorgen"

Transkript

1 Kundval inom äldreomsorgen En modell i tiden ett val för framtiden? Valdemar Hansson Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 6 April 2008

2 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Valdemar Hansson, sektionschef för utredningsenheten, vård och omsorg i Södra Innerstaden. Arbetet är genomfört under Valdemars tid som FoU-trainee på FoU-enheten/Kunskapsverkstaden i Malmö stad. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU-enheten en dag i veckan under ett halvår. Personal inom äldreomsorgen får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU-enheten, samt med en introduktion på stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen inom den forskning som bedrivs avseende äldre. Den är en av de 18 utbildningar som ges inom ramen för Kompetensstegen i Malmö. Kompetensstegen är en treårig nationell satsning från regeringen, där medel getts för åren Målet är att stödja kommunernas långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Under aktivitetens gång publiceras uppsatserna i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Valdemar Hansson, som har arbetat med ett stort engagemang, har fördjupat sig i kundval inom äldreomsorgen. Särskilt fokus har legat på brukarens och handläggarens perspektiv. Jenny Ekblad koordinator FoU-enheten/Kunskapsverkstaden 1

3 Innehållsförteckning INLEDNING...3 BAKGRUND...3 KUNDVALSMODELLEN...4 KUNDVAL INOM ÄLDREOMSORGEN OCH VÄRDECHECKENS KONSTRUKTION...5 Värdecheckens utformning och omfattning...5 Prövning av utförarna och fritt eller begränsat tillträde...5 Antal utförare...5 Värdecheckens ekonomiska värde och obligatoriskt eller frivilligt val...6 PROBLEMFORMULERING...6 SYFTE...7 METOD...7 PERSPEKTIVVAL...7 STUDIENS REFERENSRAM...8 KVASIMARKNADER...8 Kvalitetskriterier för kvasimarknader...8 Villkor för att uppnå kvasimarknaders mål...9 DEN ÄLDRE BRUKAREN SOM VÅRD- OCH OMSORGSKONSUMENT..11 HANDLÄGGARENS ARBETSUPPGIFTER I SAMBAND MED HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION AV ÄRENDE...11 Handläggning av ärende...12 Ansökan, anmälan och annat sätt på vilket ett ärende kan initieras...12 Förhandsbedömning...12 Utredning...13 Kommunicering...14 Beslut...15 Att verkställa ett beslut...16 Handläggning av överklagande...16 Dokumentation i samband med handläggning av ärende...17 Journalföring...17 Att inhämta uppgifter...18 Vad skall dokumenteras?...18 HANDLÄGGAREN SOM KONSUMENTUPPLYSARE INOM ÄLDREOMSORGEN...18 STUDIENS REFERENSRAMAR EN SAMMANFATTNING...19 RESULTATREDOVISNING...20 HUR UPPLEVER ÄLDRE BRUKARE TILLÄMPNINGEN AV KUNDVALSMODELLEN INOM ÄLDREOMSORGEN?...20 Information om kundval och brukarnas kännedom om möjlighet att välja utförare 20 Vad anser brukarna om möjligheten att välja utförare och hur väljer de?...21 Brukarnas omval av utförare...23 HUR UPPLEVER HANDLÄGGARNA TILLÄMPNINGEN AV KUNDVALSMODELLEN INOM ÄLDREOMSORGEN?...23 Handläggarnas information till brukarna...23 Valsituationen...24 Administration...25 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER...26 REFERENSER

4 Inledning I detta kapitel ges en bakgrund till de förändringar som skedde inom välfärdssektorn under 1990-talet. Det redogörs för vad kundval innebär och olika konstruktioner av kundval redovisas. Kapitlet innehåller vidare problemformulering och syfte. Bakgrund Under 1990-talet skedde ideologiska förskjutningar inom äldreomsorgen liksom inom andra välfärdsområden. Denna förskjutning samt kommunernas allt kärvare ekonomiska läge innebar att man såg sig om efter nya organisationsformer. I sin bok Trygghet under omprövning (1992) pekar Nygren på hur socialpolitiken i början av 1990-talet mer än tidigare utsattes för ett tryck att visa effektivitet vilket i sin tur ledde till en omprövning av offentlig verksamhet. Kraven på minskade offentliga utgifter hade redan i slutet av 1970-talet gjort sig gällande. Den förnyelse som inleddes inom offentlig verksamhet på 1970-talet genomfördes dock inom ramen för existerande strukturer och regelverk. Förändringarna som påbörjades under 1990-talet hade karaktären av marknadsorientering och överföring av offentlig verksamhet till enskild drift (Socialstyrelsen 1995:20). Idéerna om hur den offentliga verksamheten borde organiseras sorterar under samlingsbenämningen new public management (NPM) och har sina rötter i nyliberala idéer (Blomberg 2004). En förutsättning för köp och säljsystem var det lagförslag som 1993 trädde i kraft och som medförde ändringar i socialtjänstlagen vilket innebar att kommunerna fick sluta avtal med andra parter för att utföra kommunala sociala tjänster, myndighetsutövningen undantagen (Socialstyrelsen 1995:1). Förutom nämnda lagändring underlättade den nya kommunallagen, vilken trädde i kraft 1992, för kommunerna att införa nya styrsystem. Förändringarna har lett till nya sätt att organisera den kommunala verksamheten. Bland annat har det införts beställarutförarorganisationer vilket har inneburit att myndighetsutövandet/biståndsbedömningen skiljs från verkställigheten (SOU 2000:38). Kommunala driftsentreprenader som möjliggör för kommunerna att anlita externa producenter att för kommunens räkning, varaktigt och självständigt utföra tjänster inom äldreomsorgen har införts på många håll i landet (SK1997). Vidare har i många kommuner genomförts en uppdelning inom den kommunala verksamheten på resultatenheter. Resultatenheter är organisatoriska enheter som tilldelats ett intäkts- och kostnadsansvar och då ansvarar för att generera sina intäkter själva (Hellström 2002). 3

5 Två underliggande argument har utgjort huvudsyftet för förändringsarbetet inom offentlig sektor. Det ena argumentet är knutet till effektivitet och marknadslösningar och det andra till medborgarens rättigheter. Marknadslösningar betraktas, i enlighet med NPM, som en lösning på hur medborgarens ställning i förhållande till förvaltningar skall kunna stärkas (Kastberg 2005). Ett medel för att nå detta syfte har varit att tillämpa konkurrenslösningar vilka har varit av två slag: entreprenadmodellen eller valfrihetsmodellen. Den senare modellen innebär att kunden ges möjlighet att fritt välja bland olika utförare av verksamheten kundval (Sundbom 2002). Kundvalsmodellen Kundvalsmodellen innebär att kunden erhåller en värdecheck från det allmänna för att köpa en tjänst från en utförare kunden själv väljer (Viidas & Nilsson 2007). I Kastberg (2005) framgår att kundvalsmodeller har lanserats sedan 1950-talet och att en viktig princip i modellen är att politikersvären och tjänsteproduktionen hålls åtskilda. Systemet med kundval sker på en s.k. kvasimarknad vilken skiljer sig från en fri marknad i olika avseende. På en kvasimarknad konkurrerar vinstdrivande organisationer med icke vinstdrivande organisationer om offentliga kontrakt och alla är inte ute efter att maximera sin vinst. Organisationernas ägarstrukturer kan vara oklara och deras mål är inte alltid uttalade. Kundens köpkraft är inte uttryckt i kontanter utan har formen av en värdecheck specificerad för köp av en speciell service som oftast en offentlig inrättning fastställt värdet på (Blom 1998). Modellen utgår från att det finns tre aktörer som alla har sin roll i modellen. De första aktörerna är politikerna som i modellen har två huvuduppgifter att fylla. Dels prioritera mellan verksamhetsområde, dels bestämma det ekonomiska värdet på värdechecken (Kastberg 2005). Politikerna skall därtill dra upp övergripande riktlinjer för verksamheten samt godkänna de utförare som skall få rätt att sälja tjänster mot kundens värdecheck (SN 2002). De andra aktörerna i modellen är de utförare som inbördes konkurrerar om kunderna, dvs. de medborgare som har erhållit en värdecheck. Utförarna konkurrerar med varandra genom att tillhandahålla bästa kvalitet på tjänsten som levereras (Kastberg 2005). Därigenom är de inte garanterade en på förhand bestämd produktionsvolym utan skall enligt kundvalsmodellen reagera på köparnas signaler om hur de upplever kvaliteten i den tjänst de köper (Viidas & Nilsson 2007). Den tredje och sista aktören i modellen är kunden som förutsätts göra aktiva och rationella val (Kastberg 2005). Brukare som efter biståndsbedömning erhållit en värdecheck har rätt att själva välja utförare som kan vara kommunal eller - under förutsättning att den blivit godkänd av kommunen privat (SN 2002; Edebalk & Svensson 2005). 4

6 Kundval inom äldreomsorgen och värdecheckens konstruktion Kundvalsmodellen kan tillämpas vid konkurrensutsättning av individuella tjänster inom olika välfärdssektorer. Äldreomsorgen är ett exempel på en sådan sektor. Det finns inte en kundvalsmodell inom äldreomsorgen utan flera olika modeller beroende på modellens konstruktion vilken i sin tur är beroende av en rad variabler för vilka det redogörs i följande fyra avsnitt. Värdecheckens utformning och omfattning Värdechecken kan vara utformad på olika sätt. Den kan vara uttryckt i pengar, i timmar och/eller sysslor (Edebalk & Svensson 2006). Hur värdechecken utformas är avgörande för hur den enskilde brukarens möjligheter att välja ser ut. Om värdechecken uttrycks i pengar bestämmer brukaren inom vissa ramar dels vem som skall utföra tjänsten dels vad och hur mycket som skall utföras. Om värdechecken uttrycks i antal timmar är tidsomfattningen på förhand bestämd men brukaren kan välja utförare och tillsammans med utföraren komma överens om vad som skall göras. Om värdechecken är uttryckt i sysslor är det endast val av utförare som brukaren äger inflytande över. Vilka tjänster som omfattas av värdechecken begränsar också brukarens möjligheter att välja. En värdecheck som enbart inkluderar praktiska serviceinsatser begränsar valmöjligheten i större utsträckning än en som förutom serviceinsatser inkluderar vård- och omsorgsinsatser (Edebalk & Svensson 2005). Prövning av utförarna och fritt eller begränsat tillträde Kommunens prövning av utförarna kan ske på två sätt, antingen genom offentlig upphandling eller genom auktorisation. Kommunen ställer kvalitetskrav på utförarna vid en sådan prövning. Dessa krav kan vara mer eller mindre stränga. Vid en upphandling finns en möjlighet för kommunen att begränsa antalet utförare. Vid auktorisation får fler utförare möjlighet att verka i kommunen genom att utföraren inte är hänvisad att sluta avtal vid ett upphandlingstillfälle. Det senare förfaringssättet kan ge fler utförare och därmed öka valmöjligheterna för kunderna (Edebalk & Svensson 2006). I ett upphandlingsförfarande genom vilket det sluts ett avtal mellan kommun och utförare finns för kommunen en möjlighet att agera gentemot utföraren om brukarna inte är nöjda. Denna möjlighet finns inte vid auktorisation av utförare (Edebalk & Svensson 2005). Antal utförare Kundval är enligt Edebalk & Svensson (2006) ett system där brukaren har minst två utförare att välja mellan, antingen kommunens utförare/och eller privata utförare. Med ett fåtal utförare begränsas 5

7 brukarens valmöjligheter samtidigt som ett trettiotal utförare sannolikt inte underlättar valet. Det kan vara svårt för den enskilde brukaren att ta till sig all den information som följer med ett så stort antal utförare (Edebalk & Svensson 2005). Värdecheckens ekonomiska värde och obligatoriskt eller frivilligt val Värdechecken motsvarar ett visst ekonomiskt värde för utförarna. Det kan uttryckas som ett enhetspris vilket innebär att utföraren erhåller samma ersättning per hjälptimme oavsett vilken tid på dygnet hjälpen ges eller vilka sysslor hjälpen består av. Värdet kan också differentieras genom att utföraren erhåller en högre ersättning på kvällar och helger eller i de fall det är långt till brukarna vilket medför långa restider. Om inte restider ersätts är incitamenten för utförarna att etablera sig i ytterområdena mindre, vilket i sin tur kan begränsa antalet valmöjligheter för kunderna (Edebalk & Svensson 2006). Kundval kan vara obligatoriskt eller frivilligt. Vid obligatorium måste brukaren själv eller med hjälp av någon annan, t.ex. anhörig välja utförare. Om valet är frivilligt överlåts i regel utförandet till kommunen (Edebalk & Svensson 2005). Problemformulering Som beskrivits är det tänkt att medborgaren genom kundval, i egenskap av köpare inom ramen för en kvasimarknad, skall ges större makt över de tjänster som är av stor betydelse för hans eller hennes välfärd. I kundvalsmodellen skall och förväntas - medborgaren själv bestämma vem som skall vara utförare av den offentligt finansierade servicen. Kundvalsmodellen inom äldreomsorgen införs i alltfler kommuner. Mellan 2003 och 2006 ökade antalet kommuner som infört modellen från 6 till 27 (Lusensky 2007). Regeringen har under 2007 tillsatt en utredning för att utreda förutsättningarna för ökad valfrihet inom vård och omsorg. Utredningen har två huvudinriktningar. Den första gäller hur ett valfrihetssystem inom vård och omsorg kan utformas. Den andra inriktningen gäller de juridiska förutsättningarna för ett sådant valfrihetssystem (Dir. 2007:38). Intresset för kundval ökar i hela norden. I Danmark, vilket är det land där utvecklingen gått längst, finns ett reglerat nationellt kundvalssystem som ger brukaren rätt att välja annan utförare inom hemtjänsten än den kommunala (Wahlgren 2008). En förändring av den kommunala äldreomsorgen i Sveriges kommuner genom ett införande av kundval skulle inte enbart innebära förändringar för brukaren utan också påverka biståndshandläggarnas arbete. Ett arbete som i allt väsentligt styrs av bestämmelser i grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och socialtjänstlagen samt av föreskrifter och allmänna råd från socialstyrelsen. Ett arbete som Dunér 6

8 och Nordström i sin rapport (2003:1) beskriver som komplext med krav från överordnade och andra inom organisationen, från anhöriga och andra närstående samt från yrkesverksamma inom andra offentliga och privata verksamheter. Baserat på diskussionen finns argument för att studera kundval som modell inom äldreomsorgen och belysa den ur ett brukar- och handläggarperspektiv. Syfte Syftet var att beskriva och skapa förståelse för hur brukare och handläggare upplever tillämpningen av kundvalsmodellen inom äldreomsorgen. Metod En sökning på Google kundval inom äldreomsorgen den 21/ gav träffar. Efter en genomgång av de ca etthundra första träffarna gjordes ett urval på femton böcker och artiklar som bedömdes intressanta och relevanta utifrån syftet. Denna litteratur beställdes och granskades närmare. Datainsamlingen utgjordes av femton böcker och artiklar och i urvalet angivna referenser samt referenser i referenserna. Utöver det har författningstext, SOU 2000:38 samt Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 2006, använts som referens. I resultatredovisningskapitlet redovisas tidigare studiers resultat utifrån författarens erfarenhetsbaserade utgångspunkter samt referensramarna i kommande avsnitt. Perspektivval Efter att i 20-års tid arbetat - först som vårdbiträde och undersköterska och därefter som biståndshandläggare och nu som chef för en utredningsenhet - inom äldreomsorgen, har jag erhållit erfarenhet av dels äldres situation som brukare dels av prioriteringar rörande olika arbetsuppgifter som handläggare har att utföra. Att jag själv har erfarenhet från möte med brukare i rollen som vård- och omsorgspersonal och handläggare kan bidra till en fördjupad förståelse av problemen som rör brukaren i en modell som avser kundval. Likaså anser jag att min erfarenhet av handläggningsarbete och min roll som chef på en utredningsenhet inom äldreomsorgen kan tillföra en ytterligare dimension av vad kundvalsmodellen kan medföra för problem för handläggningen av ärende inom äldreomsorgen. 7

9 Studiens referensram I detta kapitel redogörs för studiens referensramar. För det första redogörs för kvasimarknaders kvalitetskriterier och villkor för att nå kvasimarknaders mål. För det andra redogörs för förutsättningar för brukarens möjlighet till inflytande och val av utförare och för det tredje redogörs det för vilka lagreglerade arbetsuppgifter biståndshandläggaren är ålagd att utföra i samband med handläggning och dokumentation av ärenden inom socialtjänsten samt biståndshandläggarens arbetsuppgifter specifikt relaterade till kundvalsmodellen. Kvasimarknader Kvasimarknad är ett marknadssystem som ofta nämns i samband med omorganisationen av den sociala sektorn i Storbritannien under talet och ett system inom vilket kundvalmodellen ryms. Förutsättningarna för verksamheter att verka på en kvasimarknad skiljer sig från de på en fri marknad (Edebalk & Svensson 2005). Utmärkande för kvasimarknader är enligt (Blom, 1998) följande: Konkurrens mellan icke vinstdrivande organisationer om offentliga kontrakt och kunder, ibland sker konkurrensen med vinstdrivande företag. Alla utförarna på en kvasimarknad är inte ute efter att maximera sin vinst och deras ägarstrukturer och mål är oftast oklara. Konsumenternas köpkraft är inte uttryckt i kontanter på efterfrågesidan utan har formen av en kundcheck specificerad för köp av en speciell service. Oftast är det inte konsumenten som avgör vilket service som skall beställas utan istället är det delegerat till tredje part som till exempel kan vara en socialförvaltning. Kvalitetskriterier för kvasimarknader I sin bok Quasi-Markets and Social policy beskriver Le grand och Bartlett (1993) fyra kriterier utifrån vilka man kan analysera en kvasimarknad. Kriterierna är effektivitet, responsivitet, val och rättvisa. Ett av många mått på effektivitet är produktiv effektivitet och relaterar uttryckligen kostnaderna för en serviceinsats till kvantitet och kvalitet. En utförare som levererar service till en enligt avtal given kvalitet och kvantitet samtidigt som denne sänker kostnaderna för den producerade tjänsten är med detta mått mätt effektiv. Ett mål för en kvasimarknad är att öka responsiviteten hos organisationer. Det handlar kort sagt om att olika tjänster skall anpassas till medborgarnas önskemål avseende kvalitet och kvantitet. Detta skall realiseras genom ökade valmöjligheter för brukarna och konkurrens mellan olika utförare. 8

10 Brukarna betraktas som rationella individer som kan välja det de vill ha och välja bort det de inte vill ha och genom att de kan välja mellan olika utförare tvingas verksamheterna till en hög responsivitet för sin egen överlevnads skull. Tre aspekter rörande begreppet val lyfts fram som angelägna att diskutera när man talar om brukarens valmöjligheter på en kvasimarknad. För det första är det en fråga om vems val det är som avses. Är det beställarens, utförarens eller kundens? För det andra måste man göra en åtskillnad mellan val av service och val av utförare. Vid val av service rör det sig om att välja mellan olika innehåll i serviceinsatserna medan det i val av utförare handlar om att välja mellan olika utförare som erbjuder likartad service. Den tredje och sista aspekten rör syftet med att öka brukarens valmöjligheter. Syftet med valmöjligheter kan motiveras antingen som ett mål i sig eller som ett instrument för att uppnå andra mål, såsom effektivitet och responsivitet. En rättvis service till brukaren bestäms primärt av dennes behov och inte av inkomst, socioekonomisk status, genus eller etniskt ursprung. Inom det sociala arbetet används vanligtvis tre tolkningar av begreppet rättvisa: minimumstandard, lika vård för lika behov samt lika tillgång till vård. Minimumstandard handlar om att alla som är i behov av vårdinsatser från socialtjänsten i alla fall skall kunna erhålla ett minimum av insatser. Lika vård för lika behov innebär att vårdinsatserna skall ges enbart i förhållande till vårdbehovet, oavsett hur behoven definieras. Lika tillgång till vård handlar om att alla skall möta samma vårdkostnader såväl finansiellt som uttryckt i försakelser och uppoffringar. Villkor för att uppnå kvasimarknaders mål För att kvasimarknader skall generera ökad effektivitet, responsivitet, valmöjligheter samt rättvisa krävs enligt Le Grand och Bartlett (1993) att en sådan marknad hanterar en rad villkor. Villkoren är marknadsstruktur, motivation, transaktionskostnader och osäkerhet, creamskimming samt information. Hur servicen som tillhandahålls på en kvasimarknad uppfyller kvalitetskriterierna påverkas av den rådande marknadsstrukturen. Utan konkurrens kan en ensam dominerande utförare undanlåta att svara upp mot behov och önskemål hos konsumenterna. Monopol på köpar- eller beställarsidan kan också skapa problem. För det första är det inte säkert att en ensam köpare särskilt om storleken på den köpta tjänsten är omfattande vet vilka intressen individer och grupper, vilka den företräder, har. För det andra, även om så är fallet, kan en köpare utnyttja sin monopolställning till att driva igenom affärsuppgörelser på ett hårdhänt sätt varigenom relationen till utförarna skadas vilket i sin tur kan resultera i att de lämnar marknaden. På en kvasimarknad representeras utförarna av olika ägandeformer, exempelvis offentligt, 9

11 privat eller föreningsmässigt. Det är av största vikt att utförarna inte överskrider budgetramarna och att de riskerar förlora sitt uppdrag om så sker. Anledningen härom är att om prissättningen på utförarsidan är lägre än de reella kostnaderna uppnås inte den eftersträvansvärda effektiviteten. Såväl beställare som utförare omfattas av motivationsvillkoret. Beställaren måste vara motiverad av kundernas intressen för att en kvasimarknad skall svara upp mot kundens behov och önskemål. En svårighet är att beställaren inte med säkerhet agerar i kundens intresse utan kan agera utifrån egenintresse. Problemets omfattning tilltar ju större avståndet mellan beställare och utförare är. Utföraren måste motiveras genom att gå med vinst eller i alla fall inte förlora på att driva verksamhet. Saknas detta incitament kommer inte utförarna svara mot marknadens signaler på ett adekvat sätt. Är inte aktörerna på utförarsidan intresserade av att verksamheten går med vinst utgör det ett problem. Många människor som arbetar inom till exempel vård och omsorg är inte kommersiellt motiverade och kan uppleva svårigheter med att rikta fokus mot enhetens finansiella situation. Transaktionskostnader är kostnader för att finna, värdera och välja bland handlingsalternativen samt att ingå avtal och bevaka att avtalet efterlevs. Transaktioner på en kvasimarknad omfattar ofta överföring av sofistikerad service och i allmänhet råder stor osäkerhet avseende framtida behov av denna service. Inom det sociala området är antagligen osäkerheten större än på andra områden vilket hänger samman med att just inom det området är behov och efterfrågan betydligt mindre säkra att förutse än inom andra områden till exempel inom utbildningssektorn där behovet är lättare att prognostisera. En sådan osäkerhet kan få till konsekvens att kvasimarknader inte fungerar tillfredställande eftersom osäkerheten försvårar för såväl beställare som utförare att planera den framtida servicenivån. Kostnaderna transaktionskostnaderna för att förutse alla framtida händelser och eventualiteter kan bli kostsamma och de får inte vara högre än de besparingar som kvasimarknaden medför om systemet skall vara effektivt. Vare sig beställare eller utförare skall, om rättvisa skall uppnås på en kvasimarknad, diskriminera kostsamma kunder. Cream-skimming innebär att välja mindre kostsamma klienter till förmån för de kunder eller kundgrupper som kostar mycket. En utförare har incitament att välja mindre kostsamma kunder om avtalet mellan denne och beställaren är skrivit på ett sådant sätt att hänsyn inte tas till kundvolymen och/eller att avtalet ger utföraren ersättning per kund och priset är detsamma för varje kund oavsett behov. Endast om det avtalade priset utifrån kundernas behov varierar på ett ändamålsenligt sätt undviks incitament som diskriminerar vissa kunder. Även på beställarsidan finns incitament att välja mindre kostsamma kunder. Det är knappast troligt att beställaren skulle neka kostnadskrävande kunder lagstadgad vård och 10

12 omsorg, däremot kan beställarnämndernas avtal med utförarna utformas på sådant sätt att det mer eller mindre exkluderar kostnadskrävande kunder. Vidare är det viktigt att såväl beställare som utförare har tillgång till korrekt och oberoende information avseende kostnader och kvalitet för att kvasimarknaden skall fungera tillfredställande. Beställare måste ha möjlighet att följa upp kvaliteten i den service de köper för att kontrollera att utföraren inte sänker kostnaderna på kvalitetens bekostnad. Utförarna måste ges adekvat underlag för att kostnadsberäkna sina verksamheter för att prissätta dem riktigt. Den äldre brukaren som vård- och omsorgskonsument I en kundvalsmodell där den enskilde brukaren har möjlighet att välja samt byta vårdgivare blir dennes roll lik konsumentens på den fria marknaden (Edebalk & Svensson 2005). I Möller (1996), vilken utgör grunden för detta avsnitt, diskuteras förutsättningarna för brukarnas inflytande och möjlighet att göra val inom äldreomsorgen. Ett sätt att utöva inflytande som konsumenten har är att framföra missnöje och hoppas på förändring. Ett andra sätt är att rösta med fötterna, dvs. välja någon annan tjänsteproducent. Genom att hota med att välja någon annan tjänsteproducent kan förutsättningarna för att missnöjesyttringar skall ge effekt, öka. Hur ser då den äldre brukarens förutsättningar ut när det gäller möjligheten att välja mellan olika utförare enligt Möller (1996)? Enligt rapporten har tidigare forskning visat att äldre, till skillnad mot föräldrar till barn inom barn- och skolomsorgen, upplever ett starkt underläge i mötet med den offentliga serviceproduktionen. Beroendeförhållandet till vårdpersonalen innebär en svårighet att artikulera sina synpunkter och sitt missnöje avseende den vård och omsorg som ges, många brukare anser sig riskera få sämre vård om de framför klagomål. Att välja någon annan producent av vård och omsorg upplevs inte heller av de äldre som meningsfullt enligt rapporten. De väljer hellre en mindre väl fungerande omsorg än byter vårdgivare. Vidare framstår äldre som pessimistiskt inställda till möjligheten att påverka sin vård- och omsorgssituation. Denna inställning tycks dock framförallt gälla personer med låg utbildning och arbetarklassbakgrund. Vidare framgår i rapporten att dålig hälsa, funktionsnedsättningar, informationsproblem, samt anhörigas inflytande är faktorer vilka på ett ogynnsamt sätt kan påverka brukarnas möjligheter att själv välja vårdgivare. Handläggarens arbetsuppgifter i samband med handläggning och dokumentation av ärende Handläggning och dokumentationsprocessen i ett enskilt ärende som följer av en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen är reglerat i 11

13 författningar. Det praktiska utförandet av handläggningen och dokumentationen utförs, på delegation av socialnämnden, av en biståndshandläggare. För att begriplig- och åskådliggöra mångfalden och komplexiteten i arbetet som följer på en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen redogörs det ingående i detta avsnitt för handläggningsoch dokumentationsprocessen i samband med en sådan ansökan. Handläggning av ärende Handläggningsprocessen börjar med att ett ärende väcks genom att en person antingen ansöker om bistånd, det inkommer en anmälan eller på annat sätt kommer till socialnämndens kännedom att en person behöver hjälp. Efter en utredning utmynnar ansökan i ett beslut. Enligt förvaltningslagen (FL 7 ) ska alla ärenden där enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Ansökan, anmälan och annat sätt på vilket ett ärende kan initieras Enligt Socialtjänstlagen (SoL) skall socialnämnden utan dröjsmål påbörja en utredning om det genom en ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom att en person inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få de tillgodosedda på annat sätt (11 kap 1 SoL, 4 kap 1 2 SoL). Den enskilde kan enligt förvaltningslagen (FL 9 ) själv ansöka, lägga fram sin sak eller använda sig av ett ombud eller biträde. När den enskilde har ett ombud bör skriftväxling ske med ombudet. (Socialstyrelsen 2006). En anmälan om att en person kan behöva socialnämndens stöd kan komma från såväl enskilda personer som myndigheter och andra organisationer. En sådan anmälan får inte avfärdas av nämnden. Nämnden är då skyldig att ta ställning till de uppgifter som lämnas av anmälaren. Vad som behöver göras beror på vad som framkommer vid nämndens förhandsbedömning. Den som tar emot en muntlig anmälan ska dokumentera uppgifterna. Av dokumentationen bör det framgå vad anmälan avser, vem som gjort anmälan och när den gjordes (Socialstyrelsen 2006). Av dokumentationen skall framgå namn och befattning på den person som gjort anteckningen samt när (år, månad, dag) den gjordes (FL 15, SoL 11 kap 5 ). Ett ärende kan också uppkomma på annat sätt. Exempelvis kan det uppkomma genom en förfrågan, en begäran om ett yttrande eller ett meddelande från en annan myndighet, information via media eller genom nämndens egna iakttagelser (Socialstyrelsen 2006) Förhandsbedömning Att nämnden får kännedom om någonting genom en anmälan eller på annat sätt innebär inte alltid att ett ärende uppkommer. Om utredning skall inledas får avgöras från fall till fall vid förhandsbedömning. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning utan en bedömning av 12

14 om nämnden ska inleda en utredning eller inte. Bedömningen innebär att nämnden bildar sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp med utgångspunkt från de sakförhållanden som genom anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom. Under förhandsbedömningen får nämnden endast ta kontakt med den enskilde eftersom det anses som en utredningsåtgärd att hämta in uppgifter från andra. Rättsäkerheten för den enskilde kräver att förhandsbedömningen inte drar ut på tiden. Det finns krav på skyndsamhet med hänsyn till att nämnden utan dröjsmål ska inleda en utredning när nämnden fått kännedom om något som kan föranleda någon åtgärd från nämndens sida (Socialstyrelsen 2006) Om förhandsbedömning leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL, skall detta i enlighet med Socialstyrelsens författningssamling 2006:5 dokumenteras (Socialstyrelsen 2006a). Av dokumentationen skall det framgå att en utredning inte inleds samt motivet till detta. Det skall även framgå vem som gjort ställningstagandet och när det gjordes. Om förhandsbedömning leder till beslut att inleda en utredning enligt 11 kap 1 SoL, skall detta också i enlighet med Socialstyrelsens författningssamling 2006:5 dokumenteras (Socialstyrelsen 2006a). Av dokumentationen skall det framgå att en utredning har inletts och vem som fattat beslutet samt när beslutet fattades. Utredning Socialnämnden ska leda utredningen och se till att nödvändigt material kommer in. Varje utredning ska genomsyras av respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och utredningsarbetet ska så långt möjligt planeras och genomföras tillsammans med den enskilde. En utredning av god kvalitet förutsätter god planering av biståndshandläggaren. Till planeringsarbetet hör bl.a. att överväga lämpliga former för samtal med den enskilde, att vid behov anskaffa lämplig tolk, att överväga vilken information om den enskildes förhållanden som kan behövas, att överväga behovet av expertmedverkan, samråd med andra myndigheter och utomstående personer samt att tidsplanera arbetet så att kravet på kommunicering enligt förvaltningslagen kan tillgodoses. Den enskilde behöver få information om vad en utredning är och vilka regler som styr utredningsarbetet. Det är viktigt att utredaren klargör syftet med utredningen och vikten av att den enskilde lämnar korrekta och tillräckliga uppgifter i samband med utredningen (Socialstyrelsen 2006). Att inte styra utredningen mot ett visst resultat är viktigt. Arbetet med att samla in, analysera och väga samman olika uppgifter syftar till att skapa ett allsidigt, relevant och tillförlitligt beslutsunderlag. Hur omfattande informationsinsamlingen behöver bli styrs av ärendets 13

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Juridisk vägledning Reviderad november 2012 Mer om Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagens bestämmelser gäller för skolor med offentlig huvudman. Förvaltningslagens bestämmelser

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av ärende

Riktlinjer Handläggning av ärende SOCIALFÖRVALTNINGEN R DEL 2 REVIDERAD 2011-11-29 Riktlinjer Handläggning av ärende 1. ANSÖKAN u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_riktlinjer_del2.doc

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

BESLUT. ansökningar om bistånd utreds och avgörs med ett beslut.

BESLUT. ansökningar om bistånd utreds och avgörs med ett beslut. BESLUT inspekhonenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3480/20141(7) Avdelning mitt Tor Nilsson tor.nilssongivo.se Flens kommun Socialnämnden 642 81 Flen Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn enligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT ExP Z6 t C4--61( 756 inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3492/2014 1(8) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.Gerleczgivo.se Trosa kommun Socialnämnden 619 80 TROSA Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014

Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 M Handläggning av ärenden Den enskildes ställning som part Myndighetsutövning Objektivitetsprincipen Officialprincipen Varje ärende där någon

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning

Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning avseende servicetjänster inom hemtjänsten Inledning Bakgrund Mål & Budget 2007-2009 gavs i uppdrag till Äldreomsorgsnämnden att alla över 75

Läs mer

BESLUT. Den 6 mars 2014 genomförde två inspektörer från IVO en anmäld inspektion av verksamheten genom att granska ett urval av anmälningar

BESLUT. Den 6 mars 2014 genomförde två inspektörer från IVO en anmäld inspektion av verksamheten genom att granska ett urval av anmälningar BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3482/20141(8) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.Gerleczgivo.se Gnesta kommun Socialnämnden 646 80 Gnesta Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Biståndshandläggning inom äldreomsorgen

Biståndshandläggning inom äldreomsorgen Revisionsrapport Biståndshandläggning inom äldreomsorgen Torsås kommun Fredrik Ottosson December 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2.

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att /9--/y/ce BESLUT inspektionenforvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3493/20141(7) Avdelningmitt CathrineLauri Cathrine.laurigivo.se Vingåkers kommun Socialnämnden 643 80 Vingåker Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd 1 Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd 1 Tvistlösningsnämndens namn ska vara Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd ( FRN ). Huvudman för FRN är Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd FRN

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG Handläggare: Eva Lindström Telefon: 08-508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd SDN 2008-02-14 SID 1 (6) 2008-01-25 Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård-

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2012-11-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2016-06-16 3.5.1 Diarienummer 3593/2015 NN Kävlinge kommun 244 80 Kävlinge Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1. Boverket riktar inte någon kritik mot

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 delegeringsordning Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 PRINCIPER FÖR BESLUT MED STÖD AV DELEGERINGSBESTÄMMELSER Innebörd Att fatta beslut med stöd av delegeringsbestämmelser

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH

Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Vilka är vi Anna-Lena Grahn Linda Johansson Zenita Källner

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2002 2003:14 När får jag mitt bistånd? (III) - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL

Läs mer

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Att söka hjälp och stöd

Att söka hjälp och stöd Att söka hjälp och stöd Om du behöver stöd och hjälp för att klara din vardag kan du ansöka om bistånd. Bistånd = hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) Du har rätt att ansöka om bistånd med vad

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom 1(5) KS 2009/0141 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem inom hemtjänst och familjerådgivning. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 24 augusti 2009, 132, att initiera ett ärende om införande

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer