Sjukersättning och aktivitetsersättning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukersättning och aktivitetsersättning"

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m.

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på Försäkringskassan/Dina rättigheter och skyldigheter/lagar och regler Vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 2. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar Sammanfattning Läsanvisningar Inledning En sammanhållen sjukförsäkringsprocess Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan Vägledning i fyra delar Bemötande Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Allmänt om ansökan Tidpunkt för nybeviljande av sjukersättning eller aktivitetsersättning Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bevilja ersättning på olika nivåer under samma period Försäkringskassan kan byta ut en förmån mot sjukersättning eller aktivitetsersättning Metodstöd Förlängning av aktivitetsersättning Ersättning vid rehabilitering Förnyad utredning av arbetsförmågan av sjukersättning Sjukersättning äldre bestämmelser Ansökan och prövning för den som är bosatt i ett annat EU/EES-land Metodstöd Skyldighet att avisera annat EU/EES-land vid prövning av sjukersättning och aktivitetsersättning för personer bosatta i Sverige Försäkringsfallet Allmänt om försäkringsfallet Två typer av försäkringsfall När fastställs tidpunkten för försäkringsfallet? Vilken tidpunkt ska försäkringsfallet fastställas till kalenderår eller kalenderår och kalendermånad? Beslut om försäkringsfallet Försäkrad för sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkrad i Sverige Försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Försäkrad för garantiersättning Vem är bosatt i Sverige? Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner

4 5 Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Vem kan få inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Ramtid Beräkning av bruttoårsinkomster Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av antagandeinkomst huvudregel Beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning alternativregel Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp Beräkning av inkomstrelaterad ersättning Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning Beräkning av sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning Allmänt om garantiersättning Vem kan få garantiersättning? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige Vistelsetid i Sverige Hemlandstid Beräkning av framtida försäkringstid Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Beräkning av garantiersättning Beräkning av hel garantinivå Hel garantinivå för aktivitetsersättning Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp Beräkning av hel garantiersättning Beräkning av andel av hel garantiersättning Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd

5 7 Samordning med andra förmåner Samordning med efterlevandestöd eller garantipension till änkepension Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta Livräntefaktor Engångsbelopp Återfall i sjukdom Beräkning av samordningsbart livräntebelopp Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta Garantibelopp Ålderspension betalas ut Samordning med arbetsskadelivränta Metodstöd Ersättningar som samordnas Beslut hos Försäkringskassan Beslut av särskilt utsedd beslutsfattare särskild beslutsordning Beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning som fattas av handläggare Kommunicering Rätten att lämna uppgifter muntligt Metodstöd fatta beslut Flera beslut vid ett och samma beslutstillfälle Interimistiska beslut Omprövning, ändring och överklagande av beslut Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut? Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättning Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av arbetsbaserade förmåner Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av bosättningsbaserade förmåner Till och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut? Avrundning Småbelopp Hur betalas sjukersättning eller aktivitetsersättning ut? Insättningsbesked Hur ofta betalas sjukersättning eller aktivitetsersättning ut? Utbetalningsdag Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Vistelse i land utanför EU/EES Vistelse i ett land som ingår i EU/EES eller Schweiz Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 fick folkpension vid bosättning utomlands

6 9.7.7 Levnadsintyg På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättningen betalas ut om den försäkrade vistas eller bor utomlands? Utbetalning till god man, förvaltare eller till nära anhörig Utbetalning till annan än den förmånsberättigade med stöd av fullmakt Övriga bestämmelser om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Överlåtelse Preskription Avdrag vid löpande utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Avdrag för skatt Avdrag för kontraktsvård Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran Avdrag för utmätning Avräkning för utländsk fordran Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning Avdrag på retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan Metodstöd Ersättning från Försäkringskassan som ska samordnas Sjuklön Retroaktiv tid Avdrag för hela perioden Restbelopp Avdrag för ersättning som betalats ut av arbetslöshetskassa Metodstöd Ersättning från arbetslöshetskassa som ska samordnas Avdrag för ekonomiskt bistånd från socialnämnd Metodstöd Ersättning från socialtjänsten som ska samordnas Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Metodstöd Ersättning vid institutionsvistelse För vem gäller att utbetalning av ersättningen tillfälligt stoppas när det gäller sjukersättning och aktivitetsersättning Tid för tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Om den försäkrade medges verkställa sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalt Utbetalning till nära anhörig Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse Metodstöd Kommunicering med försäkrad som vistas på institution

7 13 Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Grundläggande bestämmelser om vilande ersättning Sjukersättning Aktivitetsersättning Flera perioder med vilande ersättning Aktivitetsersättning efter vilandeperiod Vilande ersättning vid förvärvsarbete Månadsbelopp när sjukersättning eller aktivitetsersättning är vilande vid förvärvsarbete Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid studier Från och med när påverkas utbetalningen när ersättningen blir vilande? Från och med vilken månad utbetalas månadsbeloppet vid vilande ersättning vid förvärvsarbete? Vilande ersättning vid förvärvsarbete och vid studier under samma 24-månadersperiod Den försäkrade begär att vilandeförklaringen ska upphävas Försäkringskassan upphäver beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det Utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring Arbete eller studier inom EU/EES Hur påverkas andra ersättningar när sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklaras? Arbetsskadelivränta Livränta enligt 43 kap. SFB om statligt personskadeskydd Handikappersättning Bostadstillägg SGI och dagersättning Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag Särskilda regler för försäkrade i åldern år Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som fick en tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade i åldern år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning ATP omvandlades till inkomstrelaterad sjukersättning Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning Omvandling till garantiersättning Beräkning av garantiersättning Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension Justering av omvandlad sjukersättning Beräkningsmässig garantiersättning (BGE) Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1) Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2) Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen

8 Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2) Tillämplig kommunalskattesats (T) Storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) Beräkning av justeringsbeloppet Indexering av justeringsbeloppet Särskilda omvandlingsregler för utlands bosatta Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp Förändringar efter omvandlingen Särskilda regler för försäkrade under 30 år som fick en ändrad ersättningsgrad och/eller hade partiell sjukersättning Försäkrade som beviljades en högre grad av ersättning Försäkrade som gavs en lägre grad av ersättning Den försäkrade hade partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 den upphävda AFL i lydelsen före Ålderspensionsrätt Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjukersättningen eller aktivitetsersättningen Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt En högre ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en höjd ersättningsgrad och ändringen medför en retroaktiv utbetalning En högre inkomstrelaterad ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en högre ersättningsgrad men ändringen medför ingen retroaktiv utbetalning Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid? PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restbelopp för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning PGI och PGB vid tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse Återkrav Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning Särskilda regler för sjukersättning enligt 37 kap. SFB Bakgrund till de särskilda reglerna i 37 kap. SFB Syftet med de särskilda reglerna i 37 kap. SFB Vad innebär de särskilda reglerna i 37 kap. SFB? Vem omfattas av de särskilda reglerna i 37 kap. SFB? Situationer när försäkrade inte längre omfattas av 37 kap. SFB Rehabiliteringsmöjligheter

9 16.7 Ansökan om lägre grad av sjukersättning Vad innebär steglös avräkning? Inkomsttak Arbetsskadelivränta Preliminär sjukersättning Avstämning Översikt Vem ska ansöka om steglös avräkning av sjukersättningen Vem ska ansöka? Förvärvsarbete Ansökan om omräkning av sjukersättning behöver inte lämnas Vem ska inte ansöka om omräkning av sjukersättning varje år? Arbete i samma begränsade omfattning som före Fosterbarn (familjehem) eller ersättning för vård av anhörig i hemmet i samma omfattning som före Pensionsgrundande inkomster för tidigare utfört arbete Oavlönat arbete Anmälan om ändrade förhållanden Anmälningsskyldigheten Ändrad inkomst Ändrade förhållanden i övrigt Utredning och bedömning Ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete Inkomstuppgifter Metodstöd Rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter Utländska inkomster Metodstöd Utländska inkomster Arbetstidens förläggning vid partiell sjukersättning Metodstöd Ansökan om omräkning vid partiell sjukersättning För sen eller utebliven ansökan Giltig anledning Metodstöd Giltig anledning Beräkna preliminär sjukersättning Beräkningsmodellen för steglös avräkning Reduceringsinkomst Anpassning av reduceringsinkomsten Inkomster som inte ingår i reduceringsinkomsten Pensionsgrundande inkomster från annat än förvärvsarbete under inkomståret Fribelopp vid steglös avräkning Anpassat fribelopp Steglös avräkning under helt år vid hel sjukersättning Steglös avräkning under helt år vid partiell sjukersättning Steglös avräkning under del av år rätt till sjukersättning hela året Steglös avräkning och sjukersättning under del av år Den försäkrade fyller 65 år under året anpassat fribelopp Frihetsberövad anpassat fribelopp Lägre grad av sjukersättning under året anpassat fribelopp Samordningsbestämmelser Änkepension Särskild efterlevandepension

10 Arbetsskadelivränta Beräkning av preliminär sjukersättning när arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättningen betalas ut Beslut om preliminär sjukersättning Beslut om preliminär sjukersättning Beslut om preliminär sjukersättning vid för sen eller utebliven ansökan Metodstöd Beslut vid för sen eller utebliven ansökan Metodstöd - Nytt beslut om preliminär sjukersättning under inkomståret Metodstöd- Den försäkrade har preliminär sjukersättning och får lägre inkomst eller slutar arbeta Den försäkrade har fått beslut om preliminär sjukersättning men börjar sedan inte arbeta Arbete del av år Den försäkrade får en högre sjukersättningsgrad Ålderspension Rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari Metodstöd Rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari Andra ersättningar under tid med steglös avräkning Sjuklön Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd Rätt till arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning Hur påverkas andra ersättningar från socialförsäkringen av reglerna om steglös avräkning? SGI och dagersättningar Handikappersättning Bostadstillägg Livränta på grund av ny arbetsskada Förtida inbetalning Avstämning och beslut om slutlig sjukersättning Bestämmelserna om slutlig sjukersättning Användning av PGI vid avstämning När pensionsgrundande inkomst inte kan användas för beräkning av slutlig sjukersättning Metodstöd del av år Preliminär sjukersättning vid utländska inkomster slutlig sjukersättning Metodstöd utländska inkomster Avstämning Metodstöd Manuell avstämning Avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta Metodstöd avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta När den slutliga sjukersättningen fastställs till ett högre belopp än den preliminära När den slutliga sjukersättningen fastställs till ett lägre belopp än den preliminära Kommunicering Metodstöd kommunicering Beslut om slutlig sjukersättning

11 Metodstöd Beslut om slutlig sjukersättning och arbetsskadelivränta Eftergift Metodstöd begäran om eftergift Metodstöd - Hämta information Metodstöd - Beräkning av betalningsförmåga Ändring av pensionsgrundande inkomst Metodstöd ny avstämning Metodstöd Fordringshanteringen Avsluta steglös avräkning Omprövning, ändring och överklagande av beslut Metodstöd Ändring via självrättning eller med anledning av en dom Återkrav enligt 37 kap Metodstöd återkravshantering efter avstämning Återkrav enligt 108 kap. SFB Källförteckning Sakregister

12 Förkortningar AFL ATP AvtL Bet. BGE BT EEG EES EG EL-stöd EU FKAR FKFS FKRS Lag (1962:381) om allmän försäkring Allmän tilläggspension Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Betänkande från utskotten Beräkningsmässig garantiersättning Bostadstillägg Europeiska Ekonomiska Gemenskapen Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Gemenskapen Efterlevandepension och efterlevandestöd Europeiska Unionen Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans föreskrifter Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FR FÖD Förordning 1408/71 Förordning 574/72 Förordning 883/2004 Förordning 987/2009 GARP HFD Förvaltningsrätten Försäkringsöverdomstolen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Lagen (1998:702) om garantipension Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) 12

13 JUBEL KR KVS LAF LIP LSP LVU PBB PGB PGI Prop. RAR RFFS RFV RÅ SFB SFBP SfU SGA SGI Justeringsbelopp Kammarrätten Kriminalvårdsstyrelsen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Prisbasbeloppet Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets föreskrifter Riksförsäkringsverket Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Socialförsäkringsutskottet Särskilt grundavdrag Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) UtlL Utlänningslagen (2005:716) 13

14 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning. I vägledningen beskrivs också de särskilda reglerna om sjukersättning för försäkrade som har rätt till sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli Dessa förmåner regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Av lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (SFBP) framgår att vissa övergångsbestämmelser till den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) fortfarande gäller. Vägledningen ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Kapitel 1 beskriver införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och de olika vägledningar som behandlar förmånerna. Kapitlet beskriver också det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. Kapitel 2 4 beskriver övergripande bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning och vem som är försäkrad enligt SFB. Här beskrivs också de villkor som måste vara uppfyllda vid försäkringsfallet för att en person ska ha rätt till ersättning. Kapitel 5 och 6 beskriver beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och beräkning av garantiersättning. Kapitel 7 beskriver de samordningsregler som gäller då en person har både sjukersättning eller aktivitetsersättning och yrkesskadelivränta eller arbetsskadelivränta. Kapitel 8 och 9 handlar om att fatta beslut och utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning. Kapitel behandlar vilka avdrag som ska göras vid löpande utbetalning som t.ex. kontraktsvård, avdrag på grund av kvittning för statlig fordran och utmätning samt avdrag vid retroaktiv utbetalning och vid institutionsvistelse. Kapitel 13 beskriver allmänt bestämmelserna om vilande sjukersättning och aktivitetsersättning och hur dessa beräknas. Kapitel 14 behandlar omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Kapitel 15 beskriver ålderspensionsrätt för dem som har sjukersättning och aktivitetsersättning. Kapitel 16 ger en övergripande information om bakgrunden till, syftet med samt innehållet i de särskilda reglerna för sjukersättning enligt 37 kap. SFB steglös avräkning. 14

15 Kapitel 17 beskriver vem som har möjlighet att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning och när ansökan om detta ska göras. Kapitel 18 beskriver hur Försäkringskassan utreder och handlägger ansökan om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Kapitel 19 beskriver hur den preliminära sjukersättningen ska beräknas och hur den ska samordnas vid utbetalning. Kapitel 20 beskriver hur Försäkringskassan ska fatta beslut om preliminär sjukersättning och vad som händer när en försäkrad som har preliminär sjukersättning inte längre omfattas av de särskilda reglerna. Kapitel 21 beskriver hur rätten till andra ersättningar i vissa fall påverkas när den försäkrade arbetar enligt reglerna om steglös avräkning. Kapitel 22 handlar om hur avstämning, och beslut om slutlig sjukersättning ska göras. Kapitel 23 handlar om omprövning, ändring och överklagande av beslut om steglös avräkning samt om återkrav. 15

16 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 16

17 1 Inledning I detta kapitel beskrivs införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och de olika vägledningar som behandlar förmånerna. Kapitlet beskriver också det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. 1.1 En sammanhållen sjukförsäkringsprocess En grundtanke med hela sjukförsäkringsprocessen och samordningsuppdraget är att den hänger samman. Det är viktigt att se hela sjukförsäkringsprocessen som omfattar sjukpenning, samordnad rehabilitering, sjukersättning och aktivitetsersättning som en helhet. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukförsäkringsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata den försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. 1.2 Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan 2008 Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen i stället för en del av pensionsförsäkringen. Ett viktigt syfte var att få en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan. Detta oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknades bestå. Några förändringar beträffande bedömningen av arbetsförmåga genomfördes inte. Ett annat lika viktigt syfte med förändringen var att unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga skulle få ett särskilt stöd, genom att få aktivitetsersättning. Denna ersättningsform ska stimulera till aktiviteter utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. Den 1 juli 2008 infördes ett antal åtgärder för att effektivisera sjukskrivningsprocessen med tidiga insatser för att i högre grad ta till vara arbetsförmågan. En rehabiliteringskedja gäller nu och den har fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan vid sjukskrivning. Samtidigt skärptes kraven för att få sjukersättning tills vidare och ersättningen kan nu endast betalas ut när arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt sett mot hela arbetsmarknaden. Inom aktivitetsersättningen gjordes förändringen att bedömningen om arbetsförmågans nedsättning skulle göras sett mot hela arbetsmarknaden. Från samma tidpunkt avskaffades ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning. Övergångsbestämmelser till äldre bestämmelser gällde längst t.o.m. december (Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukförsäkringsprocess för ökad återgång i arbete) Den 1 december 2008 trädde regler i kraft som syftar till att underlätta för personer som har sjukersättning tills vidare enligt 7 kap. 1 och 3 den numera upphävda AFL i lydelsen före den 1 juli 2008 att använda en rest- 17

18 arbetsförmåga. De nya reglerna innebär bland annat att Försäkringskassan under vissa förutsättningar inte gör någon ny prövning av rätten till sjukersättning även om den försäkrades arbetsförmåga har förbättrats. De särskilda reglerna för sjukersättning syftar till att ge försäkrade som har en restarbetsförmåga den stimulans och den försörjningstrygghet som behövs för att både våga och bli motiverad till att ta vara på sin återstående arbetsförmåga. För att försäkrade som använder sin förbättrade arbetsförmåga till förvärvsarbete inte ska kunna ha förvärvsinkomster i obegränsad omfattning samtidigt som hela den beviljade sjukersättningen betalas ut minskas ersättningen, genom ett avräkningssystem med steglös avräkning. (Prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete s. 47 f.) På detta sätt skapas ett sjukersättningssystem i två delar. Den ena delen omfattar personer som beviljats sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli Det är dessa personer som omfattas av de särskilda reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB. Den andra delen omfattar personer som beviljats sjukersättning enligt de nya striktare reglerna som gäller från och med den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:124 s. 91 samt Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09: SfU4 Från sjukersättning till arbete, s. 12). Försäkrade som beviljas sjukersättning tills vidare enligt reglerna från och med den 1 juli 2008, omfattas exempelvis av reglerna för vilande sjukersättning. Från och med den 1 januari 2009 ändrades reglerna för anmälningsskyldighet och reglerna för vilande ersättning vid arbete (numera 110 kap. 46, 47 och SFB samt 36 kap SFB). Även reglerna för minskning eller indragning (numera omprövning) av sjukersättning ändrades den 1 januari 2009 (36 kap SFB). Socialförsäkringsbalken (SFB) trädde i kraft den 1 januari Den är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna, däribland AFL. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Från och med den 1 januari 2013 ändrades reglerna för vilande aktivitetsersättning (36 kap d SFB). En annan ändring som började gälla den 1 januari 2013 är att de försäkrade vars aktivitetsersättning upphör på grund av att de fyller 30 år omfattas av möjligheten att kunna delta i arbetslivsintroduktion samt av rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. 18

19 1.3 Vägledning i fyra delar Samtliga vägledningar inom området sjukförmåner ska bilda en enhet. Tillämpningen av reglerna för sjukersättning och aktivitetsersättning finns beskrivet i fyra vägledningar. Sjukersättning Vägledning 2013:1 handlar om hur den försäkrade får sjukersättning och vad som händer efter det att sjukersättning har beviljats. Där beskrivs bedömningen av rätten till sjukersättning vem som är försäkrad för sjukersättning beslut om sjukersättning förnyad utredning, efterkontroll och de gemensamma metoderna som finns för detta arbete särskilda insatser för försäkrade som har tre fjärdedels sjukersättning rehabilitering och vilande sjukersättning omprövning vid ändrade förhållanden och anmälningsskyldigheten Aktivitetsersättning Vägledning 2013:2 handlar om hur den försäkrade får aktivitetsersättning och vad som händer under tiden den försäkrade har aktivitetsersättning. Där beskrivs bedömningen av rätten till aktivitetsersättning vem som är försäkrad för aktivitetsersättning beslut om aktivitetsersättning hur Försäkringskassan ska arbeta med att samordna rehabiliteringsinsatser och aktiviteter vilande aktivitetsersättning särskilda insatser för försäkrade som har tre fjärdedels aktivitetsersättning omprövning vid ändrade förhållanden och anmälningsskyldigheten Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. Vägledning 2013:3 handlar om hur ersättningens storlek räknas fram och om utbetalning av ersättning. Där beskrivs inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning samordningsregler och avdrag omvandling av förtidspension och sjukbidrag, ålderspensionsrätt och övergångsbestämmelser. de särskilda reglerna i 37 kap. SFB steglös avräkning m.m. 19

20 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledning 2010:2 beskriver förmåner vid invaliditet enligt EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009. Vägledningen beskriver också reglerna i de konventioner om social trygghet som rör sjukersättning och aktivitetsersättning, förutom den nordiska konventionen. I vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. samt vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete finns bestämmelserna om försäkringstillhörighet närmare presenterade. 1.4 Bemötande Försäkringskassan ska bemöta personal och kunder professionellt på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trostillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Policy för likabehandling 2010:01). De ska också kunna räkna med att deras identitet inte ska påverka beslutet. Förutsättningar för bra möten och handläggning påverkas av personernas kunskap, inlevelse, förväntningar, förhållningssätt och maktpositioner. Det är viktigt att ha inlevelse och respekt i mötet. Det är också viktigt att tänka på att den personen som har behov av en offentlig tjänst befinner sig i en beroendesituation. När det gäller en fråga om ersättning för inkomstbortfall är personen beroende av den som beslutar om ersättningen. Att i sitt arbete ha uppgiften att ge stöd till andra innebär att ha makt över andra. (Riksförsäkringsverket, De handikappolitiska målen och socialförsäkringsadministrationen, 2003) Du kan läsa mer om det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning. 20

21 2 Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning I detta kapitel beskrivs översiktligt bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning. En närmare beskrivning av bestämmelserna hittar du i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning. Detta kapitel behandlar Villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning De regler som gäller allmänt för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. De regler som gäller allmänt för ansökan om sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt den försäkrade kan få ersättning När Försäkringskassan är kontaktinstitution och är skyldig att avisera annat EU/EES-land. 2.1 Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Ett grundläggande villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan (33 kap. 5 SFB). För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga (33 kap. 6 SFB). Sjukersättning ges tills vidare och kan tidigast beviljas från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år (33 kap. 16 SFB). För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen av arbetsförmågan kan antas bestå under minst ett år (33 kap. 7 SFB). Aktivitetsersättning kan tidigast beviljas från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år och beviljas alltid för viss tid, som inte får vara längre än tre år. (33 kap. 19 SFB) Aktivitetsersättning kan beviljas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år. (33 kap. 18 SFB och prop. 2000/01:96 s. 81) Oavsett den försäkrades faktiska arbetstid ska hans eller hennes arbetsförmåga alltid bedömas i förhållande till ett heltidsarbete (33 kap. 11 SFB, prop. 1996/97:28 s ). Det har betydelse både för den som tidigare har arbetat mer än heltid och för den som arbetat deltid eller inte arbetat alls. Med heltidsarbete menas 40 timmar i veckan om det inte finns kollektiv- 21

22 avtal som säger annat (RAR 2002:17 till 33 kap. 11 SFB). Detta innebär att en försäkrad som kan arbeta heltid inte har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Hänsyn tas endast till i vilken grad en försäkrad som är anställd kan arbeta och inte till eventuell inkomstminskning när han på grund av sjukdom byter arbete eller arbetsuppgifter. Oavlönat arbete bedöms inte på något annat sätt än avlönat arbete. Det är inte om den försäkrade har lön eller arvode för sitt arbete som avgör om han eller hon bedöms ha arbetsförmåga. (Prop. 1997/98:111, Reformerad förtidspension, m.m. s ) Fyra olika grader av sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas med hänsyn till arbetsförmågans nedsättning. De fyra graderna är hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels ersättning. (33 kap. 9 SFB) Det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för att få rätt till hel ersättning, är att arbetsförmågan är helt eller i det närmaste helt nedsatt. Därför ges personer möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga ( åttondelen ) i till exempel ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning ifrågasätts (prop. 1997/98:111 s. 69). Någon motsvarighet till åttondelen vid hel ersättning, att utnyttja en arbetsförmåga utöver tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel, finns inte för partiell ersättning. Det gäller oavsett vilken form arbetsinsatsen har om det till exempel är ett förvärvsarbete, arbete i en förening eller ett politiskt uppdrag Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång En försäkrad som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli månad det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar (33 kap. 8, 13 och 20 SFB). Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång beviljas alltid som hel ersättning (33 kap. 13 SFB). Detta är en konsekvens av att någon bedömning av graden av nedsättning av arbetsförmågan inte ska göras i dessa fall (prop. 2000/01:96 s. 183). Aktivitetsersättning beviljas alltid för viss tid, som inte får vara längre än tre år (33 kap. 19 SFB). Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan beviljas för såväl längre som kortare tid än ett år. 2.2 Allmänt om ansökan Den försäkrade kan själv ansöka om sjukersättning eller aktivitetsersättning hos Försäkringskassan (110 kap. 4 SFB). 22

23 Ansökan ska göras skriftligt på en blankett som Försäkringskassan har fastställt (1 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 2002:36] om sjukersättning och aktivitetsersättning). Ansökan ska undertecknas av den sökande (110 kap. 4 SFB). Om Försäkringskassan fått in en skriftlig ansökan och samtliga uppgifter finns på annat sätt än på den fastställda blanketten, avvisar Försäkringskassan inte ansökan utan prövar ärendet som det är. Läs mer om ansökan av sjukersättning och aktivitetsersättning, vilka uppgifter som ska uppges och vilka handlingar som ska bifogas samt vad som gäller om en ansökan ska återtas eller avvisas i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning Tidpunkt för nybeviljande av sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjukersättning eller aktivitetsersättning ges från och med den månad då rätt till förmånen inträtt. Ersättningen får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. (33 kap. 14 SFB) I ett avgörande ansåg FÖD att en försäkrad kunde ange i ansökan att han önskade ersättning för kortare tid än tre månader tillbaka (FÖD 1982:11). Det innebär att prövningen gäller rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning från och med den månad som den försäkrade yrkar på Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Vid ansökan om högre grad av tidigare beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas högre grad av ersättning från och med månaden efter den under vilken anledning till ändringen uppkommit, dock högst tre månader före ansökningsmånaden (33 kap. 14 SFB och 36 kap. 28 SFB). Gustav som har halv aktivitetsersättning arbetar 20 timmar per vecka. Den 6 juni blir han blir helt sjukskriven och ansöker om hel aktivitetsersättning. Hel aktivitetsersättning kan då beviljas tidigast från och med juli månad Bevilja ersättning på olika nivåer under samma period Sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom kan beviljas på olika nivåer under en och samma ersättningsperiod. Eftersom det oftast är svårt att förutse exakt hur den försäkrades arbetsförmåga kommer att utvecklas, blir det i praktiken sällan aktuellt när ersättning beviljas framåt i tiden. För retroaktiv tid går det däremot att konstatera hur arbetsförmågan har sett ut. När en försäkrad söker ersättning för både retroaktiv tid och framåt i 23

24 tiden, kan det därför bli aktuellt att bevilja ersättning på olika nivåer för den retroaktiva tiden och för tiden räknat från beslutet. Det kan till exempel vara när Försäkringskassan beviljar ersättning tre månader tillbaka i tiden räknat från ansökan eller när den försäkrades arbetsförmåga har förändrats jämfört med när ansökan kom in. 2.3 Försäkringskassan kan byta ut en förmån mot sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkringskassan kan bevilja en försäkrad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att han eller hon har ansökt om ersättning. Det kan bli aktuellt när den försäkrade har någon av följande förmåner: sjukpenning rehabiliteringspenning ersättning för sjukhusvård livränta motsvarande ersättning enligt någon annan författning, till exempel lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) I de fall Försäkringskassan byter ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning kan Försäkringskassan bevilja den försäkrade en högre grad utan att han eller hon har ansökt om det (36 kap. 25 SFB). Tidpunkt för beviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utbyte När Försäkringskassan på eget initiativ beviljar en försäkrad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan ansökan betalas ersättningen ut från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats (33 kap. 14 SFB) Metodstöd Brytdatum för utbetalning i Försäkringskassans ärendehandläggningssystem ligger vanligtvis i ett månadsskifte. Om Försäkringskassans beslutsdatum ligger de sista dagarna i en månad kan det därför vara svårt att hinna med förberedelsen för utbetalning av ersättning innan månadsskiftet. Det är därför lämpligt, i de fall det är möjligt, att planera in beslutstillfället så att beslut inte fattas de tre sista arbetsdagarna i månaden. Efter föredragning hos särskilt utsedd beslutsfattare beviljar Försäkringskassan Dragan sjukersättning genom beslut den 23 september. Beslut om rätten till och om storleken på sjukersättningen skickas till Dragan den 26 september. Sjukpenningen byts ut mot sjukersättning från och med den 1 oktober. 24

25 2.4 Förlängning av aktivitetsersättning När det finns särskild anledning kan Försäkringskassan på eget initiativ förlänga pågående period av aktivitetsersättning. Vid en sådan förlängning behövs ingen ansökan. Att förlänga en ersättning är inte detsamma som att bevilja en ny period med ersättning. En förlängning kan i vissa fall avse kortare tid än ett år. Vid ansökan om en ny period med ersättning ska den försäkrade däremot lämna in en ansökan. Försäkringskassan prövar om den försäkrade har rätt till ersättning under en ny period om minst ett år. Prövningen görs förutsättningslöst, vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden till det tidigare beslutet om ersättning. Aktivitetsersättning beviljas för längst tre år men Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om förlängning av en aktivitetsersättning utöver den perioden i slutet av en ersättningsperiod (33 kap. 19 och 36 kap. 26 SFB, prop. 2000/01:96 s.180 och FKRS 2008:2). Det är möjligt att förlänga en period med aktivitetsersättning på en annan nivå än den försäkrade har haft tidigare. Ersättningsperioden kan förlängas både med en lägre ersättningsnivå och med en högre ersättningsnivå än tidigare. 2.5 Ersättning vid rehabilitering Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen gäller också den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt kap. SFB. Den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning och som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering har rätt att behålla sin ersättning under rehabiliteringstiden (bet. 1990/91: SfU16 s. 32). Han eller hon kan också få särskilt bidrag för kostnader som uppstår i samband med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (31 kap. 2 SFB). 2.6 Förnyad utredning av arbetsförmågan av sjukersättning I samband med ett beslut om sjukersättning ska en särskilt utsedd beslutsfattare besluta om att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga ska göras efter en viss tid, dock senast inom tre år räknat från beslutet. Om den försäkrade fyllt 60 år behöver Försäkringskassan inte besluta om förnyad utredning (33 kap. 17 SFB). 2.7 Sjukersättning äldre bestämmelser En försäkrad kan ha beviljats ersättning enligt äldre bestämmelser och fortfarande ha rätt till det om förhållandena inte har förändrats. En försäkrad som fick två tredjedels förtidspension före den 1 juli 1993 till exempel, har fortsatt rätt till sjukersättning med den nivån så länge förhållandena är oförändrade. 25

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Vägledning 2013:2 Version 4. Aktivitetsersättning

Vägledning 2013:2 Version 4. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m.

Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. VÄGLEDNING 2008:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:9 1 (18) Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

Vägledning 2005:1 Version 13. Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar

Vägledning 2005:1 Version 13. Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner Sjuklöneförmåner Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning VÄGLEDNING 2003:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning Vägledningen uppdateras fortlöpande. I den nya versionen av vägledningen framgår de senaste ändringarna

Läs mer

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning Närståendepenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; SFS 2001:761 Utkom från trycket den 13 november 2001 utfärdad den 1 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning VÄGLEDNING 2003:1 1 (18) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:200

Regeringens proposition 2008/09:200 Regeringens proposition 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk Prop. 2008/09:200 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina Husmark Pehrsson

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 augusti 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:31

Regeringens proposition 2012/13:31 Regeringens proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet Prop. 2012/13:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2012 Fredrik Reinfeldt Ulf Kristersson

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17 1 Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER Antagna av KF 2004-01-19 Uppdaterade 2012-12-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:214 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad den 25 april 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om handikappersättning och vårdbidrag; SFS 1998:703 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen 1/13 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:456-003 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av kommunfullmäktige 2011-01-31 81 Personalavdelningen

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Justitiedepartementets dnr JU2016/01307/L7. I utkastet till lagrådsremiss

Läs mer

Riktlinje för pension och omställning 1 (12)

Riktlinje för pension och omställning 1 (12) Riktlinje för pension och omställning 1 (12) 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Bakgrund och syfte... 3 Uppdatering... 3 Finansiering... 3 Beslutsordning... 3 Pension till anställda... 4 Särskild avtalspension

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m.

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RFV Anser 2000:1 Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Juridiska avdelningen Datum Diarienummer 2000-02-18 1632/2000-441 Till de allmänna försäkringskassorna

Läs mer

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSON UPPGIFTER... 9

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSON UPPGIFTER... 9 FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR SJUKPENSION OCH PREMIEBEFRIELSE- FÖRSÄKRING ITP 1 SAMT EFTERLEVANDEPENSION VID UTLANDS TJÄNSTGÖRING (Bilaga 4 till PP Pension Försäkringsförenings stadgar beslutade av föreningsstämman

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter; SFS 2013:761 Utkom från trycket den 22 oktober 2013 utfärdad den 10 oktober 2013. Enligt riksdagens

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST ETT SAMARBETE MELLAN ST OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Organisationsnr: 516401-6585 Box 5125, 102 43 Stockholm, Telefon:

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:127

Regeringens proposition 2008/09:127 Regeringens proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m. Prop. 2008/09:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

Vissa frågor med anledning av friåret

Vissa frågor med anledning av friåret PM 1 (5) 2004-11-15 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Förhandlingsenheten Lars-Gösta Andréen Vissa frågor med anledning av friåret Vad är friåret? Friåret är ett arbetsmarknadspolitiskt program med två

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare, tel. 08-737 70 00.

FÖRBUNDSINFO. Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare, tel. 08-737 70 00. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 februari 2008 Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera I detta FörbundsInfo behandlas några vanliga tillämpningar som rör ändringarna i lagen om anställningsskydd

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Regeringsrättens och Högsta förvaltningsdomstolens. socialförsäkringsmål

Regeringsrättens och Högsta förvaltningsdomstolens. socialförsäkringsmål Regeringsrättens och Högsta förvaltningsdomstolens domar i socialförsäkringsmål Januari 2010 september 2012 En rättsfallsöversikt ISSN 1653-2937 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen

Läs mer

DOM 2011-11-21. Meddelad i Jönköpin~ Arbetslöshetskassan Alfa Box 1364

DOM 2011-11-21. Meddelad i Jönköpin~ Arbetslöshetskassan Alfa Box 1364 KAMMARRÄTTEN Avdelning l DOM 2011-11-21 Meddelad i Jönköpin~ 1 ~C',-:-:- --~~,:;:-~,- ( ( i ' ~ ').-l KLAGANDE Ini< 1, - \,- '- l Arbetslöshetskassan Alfa Box 1364 172 27 Sundbyberg MOTPART 1 ' )v. /tu

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna ETT SAMARBETE MELLAN LEDARNA OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Box 5138, 102 43 Stockholm, Besöksadress: Biblioteksgatan

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75 Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5 Beräkning av antagen pensionsbehållning när den avlidne har arbetat i ett annat medlemsland inom EU/EES eller i Schweiz och försäkringsperioder fullgjorda i dessa länder beaktas Försäkringskassans ställningstagande

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda beslutad av kommunfullmäktige 2014-11- 03 125 (KS/2014:136-024) Personalavdelningen

Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda beslutad av kommunfullmäktige 2014-11- 03 125 (KS/2014:136-024) Personalavdelningen 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-12-15 165 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:518-003 Ersätter: Ansvarig: Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda

Läs mer

Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet

Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet försäkringsvillkor Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet gäller från 1 januari 2013 ett samarbete mellan farmaciförbundet och bliwa Innehåll Definitioner 2 1. Gemensamma bestämmelser 3 1.1

Läs mer

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning 1 (11) Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning Assistansanordnarna kommer framöver få betalt i efterskott 2014-03-17 Försäkringskassan planerar att ändra sättet att betala ut assistansersättning,

Läs mer

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING Innehåll Försäkringsavtalets omfattning...4 Skadefall som omfattas av TFA...4 Ersättning under akut sjukdomstid...5 Ersättning för inkomstförlust...5

Läs mer

REGLEMENTE OM ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA I TIDAHOLMS KOMMUN

REGLEMENTE OM ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA I TIDAHOLMS KOMMUN 2014:15 REGLEMENTE OM ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA I TIDAHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-25 att gälla från och med mandatperioden efter 2014 års allmänna val. Tillämpningsområde

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Förköpsinformation Privattandläkarnas Sjukförsäkring

Förköpsinformation Privattandläkarnas Sjukförsäkring Förköpsinformation Privattandläkarnas Sjukförsäkring Detta informationsblad innehåller information om Privattandläkarnas sjukförsäkring som är nyttig att känna till inför ansökan och under försäkringstiden.

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52)

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52) Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52) Bilaga 1 Efter remiss har yttrande över betänkandet Inkomstprövning av

Läs mer

Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun

Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun Regelverk Vårdnadsbidrag Datum 2011-05-02 Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun Från och med den 1 september 2011 kan föräldrar i Alvesta kommun ansöka om vårdnadsbidrag på 3 000 kr per månad och

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01

Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01 Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01 Innehåll 1. Det som berör försäkringstagaren 1.1 Försäkringsavtal 1.2 Uppsägning av försäkringsavtalet 1.3 Försäkringstagare försäkrad 1.4

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning 3 Gällande rätt 3.1 Föräldraförsäkringen Inledning Området för svensk socialförsäkring avgränsas genom det sätt olika sociala trygghets- och förmånssystem administreras. Inom begreppet socialförsäkring

Läs mer

Senast uppdaterad: 2016-06-08. Tillämpningsregler. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Senast uppdaterad: 2016-06-08. Tillämpningsregler. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Senast uppdaterad: 2016-06-08 Tillämpningsregler Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Innehåll Verksamhetsformer... 3 Förskoleverksamhet... 3 Allmän förskola... 3 Fritidshem... 3 Omsorg på obekväm

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 Målnummer: 4659-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-20 Rubrik: Lagrum: En person som är anställd som personlig assistent åt sin

Läs mer

Robert Andersson Sveriges Universitetslärarförbund SULF

Robert Andersson Sveriges Universitetslärarförbund SULF Robert Andersson Sveriges Universitetslärarförbund SULF Ombudsman Specialist på doktorand- och postdoc-frågor ra@sulf.se 08-505 836 27 070-796 36 27 SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 BESTÄMMELSER OM PENSION OCH AVGÅNGSERSÄTTNING FÖR FÖRTROENDEVALDA Antagna av fullmäktige 2002-12-16, 151 att gälla från och med 2003-01-01. Reviderade bestämmelser antagna av fullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-28. Omställningsstöd för riksdagsledamöter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-28. Omställningsstöd för riksdagsledamöter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-28 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Omställningsstöd för riksdagsledamöter Riksdagens

Läs mer

I ordlistan redovisas termer som används dels i lagtextförslagen dels i den allmänna framställningen. den enskilde på inkomst av anställning

I ordlistan redovisas termer som används dels i lagtextförslagen dels i den allmänna framställningen. den enskilde på inkomst av anställning Ds 2000:39 Bilaga 1 329 Ordlista I ordlistan redovisas termer som används dels i lagtextförslagen dels i den allmänna framställningen. allmän pensionsavgift antagandeinkomst antagandepoäng arbetsbaserad

Läs mer

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning.

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Vi har i nedan stående exempel använt samma exempel som Försäkringskassan

Läs mer

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68 Örkelljunga kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 UPPDATERING... 5 BESLUTSORDNING...

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer