Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet"

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Huvudkontoret Enheten för sjukförsäkring och funktionshinder Version 1. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...9 Sammanfattning...11 Läsanvisningar Försäkringstillhörighet Allmänt om försäkringstillhörighet EU:s samordningsbestämmelser Vilka länder omfattas Personkrets Sakområden Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser Sammanläggning av försäkringsperioder Bestämmelser om tillämplig lagstiftning Socialförsäkringskonventioner Socialförsäkringslagen Bosättningsbaserad försäkring Bosättning i Sverige Den arbetsbaserade försäkringen Arbete i Sverige Försäkringstid Speciella försäkringssituationer Förordningarna 883/2004 och 987/2009 och samordning av de sociala trygghetssystemen Kort om EU Allmänt om den fria rörligheten Bakgrund till förordningarna Förordningarna om samordning Syftet med förordningarna Medlemsländer EES-avtalet Avtal mellan EU och Schweiz Territoriell omfattning Huvudprinciper för samordning Likabehandling Sammanläggning Exportabilitet Pro rata temporis Hur är förordning 883/2004 uppbyggd? Hur är förordning 987/2009 uppbyggd? Bilagor till förordningarna Konventioner och internationella bestämmelser i förhållande till förordningarna Konventionernas fortsatta tillämplighet Konventioner med tredje land Förordning 883/2004 i förhållande till socialförsäkringslagen och övrig nationell lagstiftning

4 3. Ansvariga och administrativa institutioner Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare Behörig medlemsstat Behörig myndighet Institution Behörig institution Berörd institution Kontaktinstitution Förbindelseorgan Personkrets Allmänt om personkretsen Personkretsen i förordning 883/ Personkretsen i förordning 1408/ Familjemedlem Efterlevande Statslös och flykting Sakområden Sakområden Lagstiftning Förmåner Förmåner vid invaliditet Familjeförmåner och familjebidrag Särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner Sociala förmåner Tillämplig lagstiftning Tillämplig lagstiftning i korthet Vilket lands lagstiftning ska gälla? Vad innebär tillämplig lagstiftning för socialavgifter? Att omfattas av svensk lagstiftning enligt förordning 883/ Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt förordning 883/ Svenska förmåner vid invaliditet Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt svensk lagstiftning Allmänt om beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt förordning 883/ Vem kan få sin ersättning beräknad enligt förordningen? Pro rata temporis-principen Olika typer av lagstiftning för invaliditetsförmåner inom EU Invaliditetsförmån enligt typ A-lagstiftning Invaliditetsförmån enligt typ B-lagstiftning Personen har enbart omfattats av typ A-lagstiftning ansökan enligt kapitel 4 i förordning 883/ Personen har omfattats av typ A-lagstiftning och typ B-lagstiftning eller enbart av typ B-lagstiftning ansökan enligt kapitel 5 i förordning 883/ Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel

5 8.3.1 Inkomstrelaterad ersättning enligt svensk lagstiftning Inkomstrelaterad ersättning enligt pro rata-temporis Försäkrad för inkomstrelaterad ersättning genom ett annat medlemslands lagstiftning Rätt till inkomstrelaterad ersättning genom att förskjuta ramtiden Försäkringsperioder Svenska försäkringsperioder Försäkrings- och bosättningsperioder i annat medlemsland Finska arbetsperioder Beräkning av antagandeinkomst enligt svensk lagstiftning Beräkning av antagandeinkomst enligt förordning 883/ Rätt till förskjuten ramtid Genomsnittsberäknade bruttoårsinkomster Omräknade bruttoårsinkomster Beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 4 i förordning 883/ Beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 5 i förordning 883/ Beräkning av oberoende och pro rata beräknad inkomstrelaterad ersättning Oberoende belopp steg Pro rata beräknat belopp steg Jämförelse mellan pro rata-beräknat belopp och oberoende belopp steg Beräkningen av de 3 stegen Försäkringsperioder kortare än ett år Garantiersättning Allmänt om garantiersättning Garantiersättning enligt svensk lagstiftning Garantiersättning enligt förordning 883/ Försäkrad för garantiersättning genom ett annat medlemslands lagstiftning Minst tre års försäkringstid Sammanläggning av försäkringsperioder/bosättningsperioder i annat medlemsland Bosättningsperioder Bosättningsperioder enligt svensk lagstiftning Försäkringsperioder och bosättningsperioder i annat medlemsland Perioder vid beräkning av teoretiskt belopp Försäkringsperioder i Finland Beräkning av garantiersättning enligt svensk lagstiftning Beräkning av garantiersättning enligt förordning 883/ Beräkning av oberoende och pro rata-beräknad garantiersättning Oberoende belopp steg Pro rata-beräknat belopp steg Jämförelse mellan pro rata beräknat belopp och det oberoende beloppet steg Beräkningen enligt de 3 stegen Försäkrings- och bosättningsperioder kortare än ett år Maximiperioder Pro rata-beräkning av garantiersättning när personen också har inkomstrelaterad ersättning

6 Tidigare tolkning av pro rata-beräkning av garantiersättning när det finns inkomstrelaterad ersättning Minimibelopp Samordning med andra förmåner Samordning med andra förmåner enligt svensk lagstiftning Utländska invaliditetsförmåner som kan påverka storleken på garantiersättningen enligt svensk lagstiftning Samordning enligt förordning 883/ Förmåner av samma slag Svenska anteckningar i bilaga IX till förordning 883/ Hur tillämpas förordningens samordningsbestämmelser på inkomstrelaterad ersättning? Hur tillämpas förordningens samordningsbestämmelser på garantiersättningen? Exempel på samordning med förmåner av samma slag Lyft sjukersättning och samordning med förmåner av samma slag Metodstöd - så här pro rata-beräknar du en lyft sjukersättning Förmåner av annat slag Avdrag för yrkesskadelivränta Avdrag för yrkesskadelivränta som betalas ut från ett annat medlemsland Arbetsskadelivränta Ansökan och beslut om invaliditetsförmåner i Sverige och andra medlemsländer Allmänt Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 4 i förordning 883/ Ansökan om invaliditetsförmåner när sökanden är bosatt i Sverige Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 5 i förordning 883/ Kontaktinstitutionens ansvar Ansökningsdatum Återkallelse av ansökan Ansökan om invaliditetsförmåner enligt kapitel 5 när sökanden är bosatt i Sverige När Försäkringskassan är kontaktinstitution Provisorisk utbetalning när Försäkringskassan är kontaktinstitution Ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat nordiskt land Ansökningsförfarandet inom Norden Underrättelse om ändrad ersättning till annat medlemsland Begäran om läkarutlåtande från ett annat medlemsland Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse Rätt till inkomstrelaterad ersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Rätt till garantiersättning vid bosättning i annat medlemsland Levnadsintyg Betalning direkt till förmånstagaren

7 12.5 På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättningen och aktivitetsersättningen betalas ut om en person bor i ett annat medlemsland? Skatt Övergångsbestämmelser och omräkning av ersättning med hänsyn till förordningarna Allmänt om övergångsbestämmelserna till förordning 1408/ Övergångsbestämmelser till förordning 883/ Ansökan om rätt till förmån efter tidigare avslag eller innehållande av förmån Metodstöd handläggning vid ansökan om rätt till förmån Från och med när kan den svenska förmånen beviljas? Begäran om omräkning av förmåner som har beviljats i ett eller flera medlemsländer Metodstöd handläggning vid ansökan om omräkning Från och med när kan den svenska förmånen omräknas? Automatisk omräkning av beviljad förmån i ett medlemsland efter ansökan om förmån i ett annat medlemsland Metodstöd ansökningsförfarandet Från och med när kan den svenska förmånen omräknas? Ansökan om förmån som har lämnats in i ett medlemsland före den 1 maj Från och med när kan den svenska förmånen beviljas? Överklagande Omprövning enligt AFL Provisorisk utbetalning Enhetlig tolkning Omräkning av valutor Valutaomräkning Vilken växelkurs ska användas? Återbetalning av för mycket utbetald ersättning Allmänt Återbetalning av för mycket betald ersättning enligt förordning 987/ Artikel 72.1 i förordning 987/2009 pensionsförmåner och andra socialförsäkringsförmåner När kan Försäkringskassan begära ersättning enligt punkt 1? Artikel 72.2 i förordning 987/2009 invaliditets- och pensionsförmåner När kan Försäkringskassan begära ersättning enligt punkt Artikel 72.3 i förordning 987/2009 ekonomiskt bistånd Metodstöd Försäkringskassans hantering av belopp som skickas från institution i annat medlemsland Metodstöd Försäkringskassans hantering av de belopp som skickas till institution i annat medlemsland Blanketter Informationsutbytet enligt de nya förordningarna Blanketter tas fram av AK Kopia av blanketter Allmän blankett E Blanketter i E 200-serien för handläggning av sjukersättning och aktivitetsersättning

8 Metodstöd blanketter i 200-serien för sjukersättning och aktivitetsersättning Konventioner Allmänt om tillämpning av konventioner Konventioner om social trygghet i förhållande till förordning 883/ Konventioner om social trygghet i förhållande till bestämmelserna i SofL Konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra länder inom EU/EES Fortsatt tillämplighet Nordiska konventionen om social trygghet Konventioner om social trygghet med länder utanför EU/EESområdet Konventioner om social trygghet mellan Sverige och övriga länder Personkrets Likabehandling Sammanläggning av försäkringsperioder Export Konventionen med Kanada Personkrets Beräkning Export Konventionen med USA Personkrets Likabehandling Beräkning Export Adresser till förbindelseorganen alternativt pensionsorgan i konventionsländerna Källförteckning Sakregister Bilaga 1: Anvisningar till E-blanketter

9 Förkortningar AFL AK EEG EES EG EGT EU EGfördraget EUFfördraget Lagen (1962:381) om allmän försäkring Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (t.o.m. den 1 december 2009) Europeiska gemenskapernas officiella tidning (t.o.m. den 31 januari 2003) Europeiska unionen Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (fr.o.m. den 1 december 2009) EUT Europeiska unionens officiella tidning (fr.o.m. den 1 februari 2003) Förordning 883/2004 Förordning 987/2009 Förordning 1408/71 Förordning 574/72 Förordning 859/2003 Förordning 1612/68 IAF LIP PGB PGI Prop. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tilllämpning av förordningen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen Inspektionen om arbetslöshetsförsäkringen Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Proposition 9

10 PSC RFFS Pensionsskyddscentralen i Finland Riksförsäkringsverkets författningssamling SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) 10

11 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning för personer som både bott eller arbetat i Sverige och i ett annat EU-land eller ett konventionsland. Dessa förmåner regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), förordning (EG) 883/2004 och förordning (EG) 987/2009. Vägledningen beskriver också de konventioner som Sverige ingått med andra länder, förutom nordiska konventionen. I Vägledning 2008:1 förmåner vid invaliditet enligt förordning 1408/71, beskrivs bestämmelserna för de personer som bott eller arbetat i Sverige och ett EES-land, Schweiz eller är tredjelandsmedborgare inom EU. I den vägledningen beskrivs även bestämmelserna i den nordiska konventionen. I Vägledning 2004:9 Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. beskrivs villkoren för rätt till ersättning enligt svensk lagstiftning och hur mycket ersättning som ska betalas ut. Vad som händer under tiden då en person har sjukersättning eller aktivitetsersättning beskrivs i Vägledning 2007:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med. De särskilda reglerna för sjukersättning för försäkrade som har rätt till sjukersättning enligt 7 kap. 1 och 3 AFL i lydelsen före den 1 juli 2008 beskrivs i Vägledning 2008:3. Vägledningarna ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Syftet med denna vägledning är att vara ett hjälpmedel för den som handlägger ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning för personer som både bott eller arbetat i Sverige och i ett annat EU-land eller ett konventionsland. Vägledningen förklarar svensk lagstiftning, konventioner och förordningarna 883/2004 och 987/2009 som handläggaren har att tillämpa. Eftersom vägledningen är en beskrivning av gällande rätt hänvisas den som vill läsa bestämmelsen i sin helhet till respektive författning. Vägledningen omfattar bland annat förmåner vid invaliditet enligt kapitel 4 i förordning 883/2004, dvs. förmåner vid invaliditet, förmåner vid invaliditet enligt kapitel 5 i förordningen, dvs. i de fall som sjukersättningen och aktivitetsersättningen ska beräknas på samma sätt som förmåner vid ålderdom och dödsfall ansökningsförfarandet inom EU. I de exempel där det förekommer beräkning är det, om inte annat nämns, prisbasbeloppet för år 2010 som används, dvs kronor 11

12 Vägledningen är indelad i 18 kapitel, som vart och ett behandlar ett område. Varje kapitel är även indelat i avsnitt och inleds med en kort beskrivning av innehållet. Kapitel 1 i denna vägledning är ett allmänt kapitel som kort beskriver försäkringstillhörighet. Kapitel 2 beskriver det övergripande syftet med regelsystemet inom EU för samordning av medlemsländernas regler om social trygghet. Det ger en översiktlig bild av reglerna om social trygghet inom EU och en beskrivning av vilka länder som räknas som medlemsländer vid tillämpning av förordningarna. Kapitel 3 ger en beskrivning om vilka institutioner som är behöriga i ärenden vid tillämpning av förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Kapitel 4 6 handlar om vem som omfattas av bestämmelserna i förordningarna och om den förmån som är aktuell är omfattad av förordningarna. De ger också en översiktlig beskrivning om hur man ska bestämma vilket medlemslands lagstiftning som ska användas i ett försäkringsärende. Kapitel 7 9 beskriver beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning enligt förordning 883/2004. Kapitel 10 beskriver samordningsreglerna enligt svensk lagstiftning och förordning 883/2004 som gäller då en person har både sjukersättning eller aktivitetsersättning och invaliditetsförmåner från andra medlemsländer eller svensk eller utländsk yrkesskadelivränta. Kapitel 11 handlar om ansökningsförfarandet när en person vill ha sjukersättning eller aktivitetsersättning och har omfattats av flera länders lagstiftning. Det handlar också om beslut om ersättning enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Kapitel 12 behandlar hur rätten till utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning påverkas vid utlandsvistelse och andra utbetalningsfrågor vid utlandsvistelse. I kapitel 13 ges en beskrivning av Försäkringskassans handläggning när en person har begärt omräkning av sjukersättning eller aktivitetsersättning med hänsyn till förordning 883/2004 eller ansökan om att beviljas förmån med hänsyn till övergångsbestämmelserna till förordningen. Kapitel 14 beskriver hur en person kan överklaga ett beslut som har beräknats enligt förordning 883/2004. Vilken växelkurs som Försäkringskassan ska använda i olika situationer beskrivs i kapitel 15. Kapitel 16 behandlar i vilka situationer Försäkringskassan kan få tillbaka ersättning genom att vända sig till socialförsäkringsinstitutionen i det andra medlemslandet. Det beskrivs också när socialförsäkringsinstitutionen i det andra medlemslandet kan begära motsvarande ersättning från Försäkringskassan. 12

13 I kapitel 17 ges en kortfattad beskrivning om de blanketter som Försäkringskassan använder när personer som varit omfattade av två eller flera medlemsländers lagstiftningar ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning. Slutligen beskrivs i kapitel 18 de konventioner om social trygghet som Sverige har ingått med länder inom EU/EES och andra länder, förutom nordiska konventionen. 13

14 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar, förordningar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. I vägledningen finns även hänvisningar till konventioner och förordningar, främst förordningarna 883/2004 och 987/2009. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har ingen historikbilaga då den är ny. Vägledningen bygger i stort på strukturen som fanns i Vägledning 2008:1, version 2. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 14

15 1. Försäkringstillhörighet I detta avsnitt beskrivs översiktligt vad bestämmelserna i de olika regelverken innebär för tillhörigheten till svensk försäkring. I vägledningarna 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. samt 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete finns bestämmelserna närmare presenterade. 1.1 Allmänt om försäkringstillhörighet Förutsättningen för att en person ska kunna uppbära en förmån eller tjäna in en pensionsrättighet i Sverige är att personen omfattas av svensk socialförsäkring och är försäkrad för motsvarande förmån i Sverige. Försäkringstillhörigheten baseras på var personen bor eller arbetar. Bestämmelser om vem som är försäkrad finns i nationell lagstiftning, EU:s samordningsbestämmelser, socialförsäkringskonventioner och övriga internationella överenskommelser. Försäkringskassan ska med utgångspunkt i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL), EU:s förordningar samt socialförsäkringskonventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både EU:s förordningar och konventioner som Sverige har ingått med andra länder har företräde framför SofL i sådana bedömningar. 1.2 EU:s samordningsbestämmelser Bestämmelserna om samordning av medlemsstaternas nationella system för social trygghet har sin grund i rätten till fri rörlighet för personer som regleras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EU:s samordningsbestämmelser inom socialförsäkringsområdet finns i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) och dess tillämpningsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (tillämpningsförordning 987/2009). Förordningarna tillämpas från och med den 1 maj Förordningarna ersätter de tidigare samordningsförordningarna Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) samt Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 574/72). 15

16 Även då de nya förordningarna har börjat tillämpas finns det fortfarande vissa situationer där de tidigare samordningsförordningarna ska tillämpas, bland annat för tredjelandsmedborgare Vilka länder omfattas De länder som omfattas av förordning 883/2004 och 987/2009 är medlemsländerna i EU, för en aktuell förteckning se Vägledning 2004:11. Samordningsbestämmelserna i förordningarna 1408/71 och 574/72 tillämpas också i förhållande till andra länder. Genom EES-avtalet ska bestämmelserna tillämpas även i förhållande till Island, Liechtenstein och Norge. Även Schweiz har träffat avtal med EU och ett av dessa avtal innebär att samordningsbestämmelserna om social trygghet ska tillämpas i förhållande till EU:s medlemsstater. För att de nya förordningarna ska kunna tillämpas i förhållande till dessa länder krävs att nya avtal sluts. Så länge de nya avtalen inte är klara kommer de tidigare samordningsbestämmelserna i förordningarna 1408/71 och 574/72 att tillämpas Personkrets Förordning 883/2004 omfattar samtliga medborgare, statslösa och flyktingar som är bosatta i en medlemsstat och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater, samt deras familjemedlemmar eller efterlevande (artikel 2.1 i förordning 883/2004). Personkretsen i förordning 883/2004 har utvidgats till att omfatta fler personer i förhållande till personkretsen i förordning 1408/71 (artikel 2.1 i förordning 1408/71). Förordningen omfattar även efterlevande till personer som har omfattats av lagstiftningen i någon medlemsstat, oberoende av dessa personers medborgarskap. Detta förutsätter att den efterlevande är medborgare i en medlemsstat, är statslös eller flykting och är bosatt i en medlemsstat (artikel 2.2 i förordning 883/2004). För bestämmelser avseende tredjelandsmedborgare se Vägledning 2004: Sakområden Förordning 883/2004 ska tillämpas på alla allmänna och särskilda sociala trygghetssystem oberoende av om de är avgiftsfinansierade eller inte. Den tillämpas också på system som reglerar arbetsgivares eller redares skyldigheter. Förordning 883/2004 ska också tillämpas på särskilda ickeavgiftsfinansierade kontantförmåner. Det gäller sådana förmåner som utges enligt en lagstiftning som har drag av både social trygghet och socialt stöd. I förordning 883/2004 har de sakområden som lagstiftningen gäller för förtydligats i förhållande till förordning 1408/71. Det framgår av artikel 3.1 i förordning 883/2004 vilka grenar av social trygghet som förordningen gäller 16

17 för. Motsvarande uppgifter om vilka sociala grenar som lagstiftningen rör framgår av artikel 4.1 i förordning 1408/ Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser Förordning 883/2004 innehåller en ny bestämmelse om att en medlemsstat ska beakta likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser som inträffat i en annan medlemsstat. Bestämmelsen har inte haft någon motsvarighet i förordning 1408/71 men bygger på uttalanden från EUdomstolen i ett antal avgöranden. Om förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser har rättsverkningar enligt en medlemsstats lagstiftnings ska de beaktas även om de förvärvats eller inträffat i en annan medlemsstat. En tillämpning av bestämmelsen får dock inte leda till att en medlemsstat blir behörig eller att dess lagstiftning blir tillämplig. (Beaktandeskäl 9-12 samt artikel 5 i förordning 883/2004) Sammanläggning av försäkringsperioder Både i förordning 883/2004 och i förordning 1408/71 finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder för att garantera att de personer som rör sig inom gemenskapen ska få bibehålla rättigheter och förmåner de har eller håller på att förvärva. Om lagstiftningen i en medlemsstat innehåller bestämmelser som kräver att försäkrings- anställnings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för rätt till ersättning ska perioder fullgjorda enligt en annan medlemsstats lagstiftning beaktas. (Beaktandeskäl 13 och 14 samt artikel 6 i förordning 883/2004 och bland annat artikel 18 och artikel 45 i förordning 1408/71) Bestämmelser om tillämplig lagstiftning Förordning 883/2004 och förordning 987/2009 innehåller bestämmelser som reglerar vilket medlemslands lagstiftning som ska tillämpas när personer flyttar inom EU eller arbetar i ett annat EU-land, för EES-länder och tredjelandsmedborgare finns motsvarande regelverk i förordning 1408/71. Att förordningen pekar ut ett medlemslands lagstiftning innebär inte att personen faktiskt kommer att bli omfattad av landets försäkring eller att rätt till förmåner kommer att föreligga. Det är medlemslandets nationella lagstiftning som avgör om personen uppfyller villkoren för att vara omfattad av försäkringen och för rätten till förmåner. En grundläggande princip för fastställandet av tillämplig lagstiftning är att personen ska vara omfattad av lagstiftningen i endast ett medlemsland (artikel 11.1 i förordning 883/2004 och artikel 13.1 i förordning 1408/71). De så kallade lagvalsreglerna bestämmer vilket detta medlemsland är (artiklarna i förordning 883/2004 och artiklarna i förordning 1408/71). Huvudregeln är att personen ska omfattas av arbetslandets lagstiftning vilket innebär att en person som har anställning eller bedriver verksamhet som egenföretagare i en medlemsstat ska omfattas av lagstiftningen i den med- 17

18 lemsstaten (artikel 11.3 a i förordning 883/2004 samt artikel 13.2 a-b i förordning 1408/71). Det finns även ett antal särskilda bestämmelser för offentligt anställda, personer som uppbär arbetslöshetsersättning från sitt bosättningsland efter att ha omfattats av ett annat medlemslands lagstiftning, den som är inkallad eller återinkallad till militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring i en medlemsstat samt för den som inte förvärvsarbetar. I vissa situationer är det lämpligare att en person omfattas av ett annat lands lagstiftning än där han eller hon faktiskt arbetar. Det finns därför en rad undantag från principen om arbetslandets lagstiftning. Det gäller bland annat då en anställd är utsänd av sin arbetsgivare och när en egenföretagare tillfälligt utför verksamhet i ett annat medlemsland samt då en person normalt arbetar i två eller flera medlemsstater (artiklarna i förordning 883/2004 och artiklarna i förordning 1408/71). 1.3 Socialförsäkringskonventioner Förutom EU:s förordningar om samordning av systemen för social trygghet kan de konventioner om social trygghet som Sverige ingått med andra länder reglera en persons försäkringstillhörighet. Konventionerna innehåller också regler om bland annat samordning av och rätten till förmåner. Konventioner om social trygghet har på samma sätt som EU:s förordningar till syfte att samordna och reglera tillämpningen av ländernas socialförsäkringssystem i olika försäkringssituationer. De är uppbyggda enligt liknande principer som förordning 1408/71 och innehåller i huvudsak motsvarande bestämmelser om likabehandling, sammanläggning av försäkrings- och bosättningsperioder samt om export av vissa förmåner. Det finns både bilaterala och multilaterala konventioner. De bilaterala konventionerna är avtal mellan två länder medan multilaterala konventioner ingås mellan flera länder. Av de konventioner Sverige har ingått är nästan alla bilaterala. En annan sorts konvention är de sjukvårdsöverenskommelser som Sverige ingått med andra länder. En sådan överenskommelse behandlar endast sjukvård. Sverige har också ingått andra internationella överenskommelser för personal vid internationella organisationer. För en förteckning av vilka länder Sverige har socialförsäkringskonventioner med se Vägledning 2004: Socialförsäkringslagen Socialförsäkringslagen innehåller bestämmelser som anger vem som är försäkrad och under vilken tid en person är försäkrad enligt svensk nationell lagstiftning samt hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som 18

19 vistas utomlands. Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del vilket innebär att vissa förmåner har sin grund i bosättning i Sverige medan andra kräver arbete här. (3 kap. 1-5 SofL) Reglerna om tillhörighet till svensk försäkring enligt SofL finns närmare beskrivna i Vägledning 2000: Bosättningsbaserad försäkring Den som anses bosatt i Sverige och omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen har en grundläggande rätt till bosättningsbaserade förmåner. Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. De förmåner som är bosättningsbaserade finns i 3 kap. 1 och 2 SofL. Det krävs dock att personen även uppfyller kraven enligt den aktuella förmånens lagstiftning och inte endast kraven för att omfattas av försäkringen. Även familjemedlemmar till vissa personkategorier kan omfattas av försäkringen (2 kap. 6 SofL) Bosättning i Sverige Den som har sin egentliga hemvist i Sverige ska anses som bosatt här. Den som kommer till Sverige och har för avsikt att vistas här under längre tid än ett år ska också anses bosatt här. Omvänt gäller att en person som lämnar landet fortfarande ska anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. (2 kap 1 SofL) Det finns särskilda bestämmelser som gör undantag för vissa grupper från dessa huvudprinciper. Det gäller utsända, statsanställda, personer som tillhör en annan stats beskickning, studerande och biståndsarbetare Den arbetsbaserade försäkringen En person som arbetar i Sverige omfattas av försäkringen och är därigenom försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Med arbete avses både anställning, uppdrag och arbete i egen verksamhet (2 kap. 7 första stycket SofL). Till den arbetsbaserade försäkringen hänförs sådana förmåner som kan sägas utgöra rena inkomstbortfallsförsäkringar. Det är alltså fråga om förmåner som kan betalas i relation till förlorad arbetsinkomst, t.ex. sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån (3 kap. 4 och 5 SofL) Arbete i Sverige Den som arbetar i verksamhet här i landet anses arbeta i Sverige. Det gäller också verksamhet som är hänförlig till en näringsverksamhet med ett fast driftställe i Sverige som en fysisk person som bedriver. (2 kap 7 SofL) 19

20 Det finns vissa situationer där arbete som faktiskt utförs utanför Sverige ska räknas som arbete här. Omvänt gäller också att visst arbete i Sverige inte ska räknas som arbete här i landet Försäkringstid En person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner så länge han eller hon kan anses bosatt i Sverige (3 kap 1 och 2 SofL). För arbetstagare gäller den arbetsbaserade försäkringen från och med den första dagen av anställningstiden. För andra än anställda gäller försäkringen från den dag arbetet har påbörjats. (3 kap 6 första stycket SofL) Förutom att den arbetsbaserade försäkringen gäller för den tid då arbete bedrivs i Sverige, finns också ett generellt efterskydd som gäller i tre månader efter det att en person slutat att arbeta av annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande. För inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är efterskyddet ett år. Försäkringen upphör tidigare om personen påbörjar arbete i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl. (3 kap. 6 andra stycket SofL) Den arbetsbaserade försäkringen gäller i vissa fall under längre tid. För den som uppbär en arbetsbaserad förmån gäller försäkringen så länge förmånen betalas ut (3 kap 7 SofL). Arbetsskadeförsäkringen, försäkringen för inkomstgrundad ålderspension och försäkringen för efterlevande och efterlevandestöd till barn ska gälla när rätten till förmån kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller för försäkringen för föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå. Försäkringen för pensioner ska också gälla om rätten till förmånen kan härledas från någon av de speciella försäkringssituationer som avses i 3 kap 12 och 13 SofL. (3 kap 8 SofL) För en biståndsarbetare som ansetts bosatt i Sverige under utlandsarbetet börjar efterskyddet att löpa efter återkomsten till Sverige (3 kap 9 i SofL). En person som omfattas av ett skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI-skydd) enligt 3 kap 5 tredje stycket i AFL är också fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner Speciella försäkringssituationer SofL anger också speciella situationer som innebär att en person är försäkrad för en viss eller vissa förmåner (3 kap SofL). Om en person på grund av EU:s samordningsbestämmelser i förordningarna 1408/71 och 883/2004 ska omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning är personen inte försäkrad enligt SofL för sådana förmåner som omfattas av förordningarna (3 kap 16 SofL). 20

21 2. Förordningarna 883/2004 och 987/2009 och samordning av de sociala trygghetssystemen Kapitlet ger en bakgrund till förordningarna 883/2004 och 987/2009 och en översiktlig bild av reglerna om social trygghet inom EU. Det redogör också för vilka länder som är medlemmar i EU och vilka andra länder som tillämpar bestämmelserna om samordning, exempelvis genom EES-avtalet. Kapitlet beskriver allmänt hur förordningarna 883/2004 och 987/2009 är uppbyggda och var man hittar de bestämmelser som rör sjukersättning och aktivitetsersättning. Även samordningsbestämmelsernas fyra huvudprinciper behandlas, liksom bestämmelsernas förhållande till konventioner om social trygghet och till Sveriges nationella lagstiftning. 2.1 Kort om EU Det nuvarande europeiska samarbetet startade 1957 genom att Romfördraget undertecknades av de sex länder som bildade den Europeiska kol- och stålunionen. Fördraget innebar bildandet av den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) och trädde i kraft den 1 januari Genom Romfördraget åtog sig medlemsstaterna inte bara att bilda en tullunion utan också att skapa en ekonomisk gemenskap inom vilken de successivt skulle gå vidare mot ett alltmer intensivt ekonomiskt och politiskt samarbete. En av de viktigaste principerna i Romfördraget om upprättande av en europeisk ekonomisk gemenskap är principen om arbetskraftens fria rörlighet. Romfördraget döptes senare om till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG). När Maastrichtfördraget trädde ikraft den 1 november 1993 bildades den Europeiska Unionen (EU). Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Lissabonfördraget ändrade de befintliga EU- och EG-fördragen. En del av ändringarna innebar att EG-fördraget böt namn till Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och begreppet EG försvann. Bland annat blev EG-domstolen i stället Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Den fria rörligheten fortsätter att vara en av de viktigaste principerna inom EU och regleras numera i artikel 45 i EUF-fördraget. 2.2 Allmänt om den fria rörligheten Inom EU finns det ett detaljerat regelsystem för samordning av medlemsländernas regler om social trygghet. Genom detta system kan personer som flyttar från ett land till ett annat inom EU för att arbeta få ett tillfredsställande socialförsäkringsskydd. Det gör att den fria rörligheten inom EU underlättas. 21

22 Den fria rörligheten för personer är en av fyra friheter som har sin grund i artikel 45 i EUF-fördraget. De tre övriga friheterna är fri rörlighet för varor, tjänster och för kapital. Den fria rörligheten för personer innebär inte bara att direkta hinder för människors rätt att fritt röra sig över gränserna avskaffas. Det innebär också att indirekta hinder kan undanröjas, dvs. omständigheter som kan bidra till att möjligheterna att fritt flytta inom EU inte utnyttjas. En sådan omständighet kan vara att människor riskerar att förlora sin sociala trygghet om de flyttar utomlands. 2.3 Bakgrund till förordningarna Redan vid tidpunkten för Romfördraget ansåg man att de olika ländernas sociala trygghetssystem kunde utgöra ett hinder mot den fria rörligheten. Eftersom medlemsländernas sociala trygghetssystem skiljer sig från varandra kan det uppstå situationer när en anställd eller egenföretagare som byter arbetsland får ett sämre försäkringsskydd. Till exempel kan det nya landets lagstiftning kräva en viss kvalifikationstid innan förmåner kan beviljas. Innan villkoret är uppfyllt kan den anställde bli utan försäkringsskydd. Glappet uppstår om det land man flyttar ifrån inte har någon efterskyddstid, eller om den är kortare än kvalifikationstiden i det nya arbetslandet. För att undvika sådana negativa konsekvenser vid byte av arbetsland inom unionen innehöll Romfördraget, och numera EUF-fördraget, bestämmelser som ger Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (även kallat rådet) behörighet att besluta om åtgärder inom den sociala trygghetens område, som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för arbetstagare (artikel 48 i EUF-fördraget). I enlighet med bestämmelsen i dåvarande artikel 42 i EG-fördraget (numera artikel 48 i EUF-fördraget) antog Europaparlamentet och europeiska unionens råd förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning 987/2009. Förordningarna ska enligt EUF-fördraget garantera migrerande arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar att alla perioder som beaktas enligt lagstiftningen i de olika länderna läggs samman för förvärvande och bibehållande av rätten till förmåner och för beräkning av förmånernas storlek, förmånerna betalas ut till personer bosatta inom medlemsstaternas territorier. EU-förordningarna är direkt tillämpliga i Sverige. Om en svensk författning skulle strida mot en bestämmelse i någon av förordningarna ska bestämmelsen i förordningen tillämpas i stället för den svenska författningen. 2.4 Förordningarna om samordning Såsom framkommer i avsnitt 1.2 finns bestämmelserna om social trygghet framför allt i förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Förordningarna 22

23 ersätter de tidigare samordningsförordningarna förordning 1408/71 och förordning 574/72 Bestämmelserna är endast tillämpliga för personer som är eller har varit omfattade av ett eller flera medlemsländers lagstiftningar för socialförsäkring. Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 ersätter förordning 1408/71 och dess tillämpningsförordning 574/72. De nya förordningarna innebär en modernisering och förenkling av de tidigare förordningarna. Ett effektivare och närmare samarbete mellan socialförsäkringsinstitutionerna i medlemsländerna ska så snabbt som möjligt ge de personer som omfattas av förordningarna möjlighet att kunna utnyttja sina rättigheter. En viktig del i moderniseringen är att informationsutbytet mellan länderna ska ske på elektronisk väg. Detta kommer dock att vara möjligt fullt ut först under Se vidare kapitel 17 Den äldre förordningen 1408/71 och tillämpningsförordningen 574/72 är fortfarande tillämpliga för en viss personkrets, bland annat tredjelandsmedborgare. De är även tillämpliga mellan EU och EES länderna samt Schweiz. Se vidare i Vägledning 2008: Syftet med förordningarna Syftet med förordning 883/2004 och 987/2009 är att i så stor utsträckning som möjligt samordna medlemsländernas olika sociala trygghetssystem så att den fria rörligheten kan förverkligas. På detta sätt undviker man att personer som har tjänat in rätt till förmåner i ett land förlorar dessa om de flyttar till ett annat land eller att de går miste om förmåner i sitt nya bosättningsland. Syftet är däremot inte att harmonisera de olika ländernas system, dvs. att få dem lika eller likformiga. Varje medlemsland har rätt att utforma sina egna sociala trygghetssystem. Det är alltså varje lands lagstiftning som avgör villkoren för att personer ska få rätt till förmåner och förmånernas innehåll. Avsikten med förordningarna är endast att samordna de olika system som finns. 2.6 Medlemsländer Sverige är medlem i EU sedan den 1 januari 1995 är. I EU ingår idag (2010) 27 länder. Dessa länder är Sverige, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Förenade kungariket (Storbritannien och Nordirland), Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. I denna vägledning innebär begreppet medlemsländer eller medlemsstat uteslutande medlemsländerna i EU. Detta på grund av att EU inte har ingått några avtal med andra länder om tillämpningen av förordning 883/2004. Se vidare nedan om vissa avtal som EU ingått med andra länder och vad de innebär. 23

24 2.6.1 EES-avtalet EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas för närvarande mellan EU:s 27 medlemsländer och Island, Liechtenstein och Norge. Avtalet innebär att de anslutande EFTA-länderna, dvs. Island, Liechtenstein och Norge, förbinder sig att uppfylla vissa förpliktelser, bland annat att tillämpa förordningarna 1408/71 och 574/72. Förordningarna ska gälla direkt i länderna utan att ytterligare åtgärder vidtas, till exempel egna lagar. EESavtalet innebär för Sveriges del att förordningarna 1408/71 och 574/72 har varit tillämpliga i Sverige sedan den 1 januari EES-avtalet har inte utökats till att omfatta även förordningarna 883/2004 och 987/2009. Därför tillämpas fortfarande förordning 1408/71 och förordning 574/72 mellan EU och EFTA-länderna, Island, Liechtenstein och Norge Avtal mellan EU och Schweiz EU och Schweiz har ingått ett avtal om fri rörlighet för personer. Avtalet trädde i kraft den 1 juni 2002 och finns publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT) nr L 114, (s.1 63). Till följd av avtalet ska Schweiz betraktas som medlemsstat vid tillämpning av förordningarna 1408/71 och 574/72. Schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar omfattas alltså av den personkrets som anges i artikel 2 i förordning 1408/71. Se vidare i Vägledning 2008:1. Något avtal mellan EU och Schweiz har inte ingåtts vad gäller tillämpningen av förordning 883/2004. Tills ett nytt avtal har slutits fortsätter förordning 1408/71 och förordning 574/72 att tillämpas mellan EU och Schweiz. 2.7 Territoriell omfattning Förordning 883/2004 gäller inom EU-ländernas territorier. För Frankrike innebär det att fastlandsterritoriet, dvs. det egentliga Frankrike, och de utomeuropeiska departementen omfattas av förordningen. Dessa departement är Guadeloupe, Martinique, Réunion, Saint-Pierre-et Miquelon och Franska Guyana. Beträffande Portugal omfattas Azorerna och Madeira och beträffande Spanien Kanarieöarna. Beträffande Storbritannien så gäller förordningen för Gibraltar men däremot inte för Kanalöarna och ön Man. Färöarna och Grönland tillhör inte EU. Grönland tillhörde gemenskapen fram till år Rättigheter som har tjänats in enligt förordning 1408/71 fram till tidpunkten för utträdet är dock fortfarande skyddade. Vidare har personer som omfattas av förordningen rätt till akut sjukvård om de vistas tillfälligt på Grönland. Personer som är försäkrade på Färöarna och Grönland omfattas dock av bestämmelserna i förordning 1408/71 genom den nordiska konventionen, se vidare i Vägledning 2008:1. 24

25 2.8 Huvudprinciper för samordning Samordningen i förordning 883/2004 bestäms utifrån fyra huvudprinciper. Dessa är principerna om likabehandling sammanläggning exportabilitet pro rata temporis-principen. Utöver de fyra huvudprinciperna beträffande samordning av medlemsländernas lagstiftning på socialförsäkringsområdet finns en femte huvudprincip i förordning 883/2004, nämligen principen om ett lands lagstiftning. Se vidare i kapitel Likabehandling En av de bärande principerna inom EU är att all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden. Denna princip om likabehandling framgår också av artikel 4 i förordning 883/2004. Likabehandlingsprincipen innebär att personer som är medborgare, statslösa eller flyktingar i ett medlemsland och som är bosatta i ett annat medlemsland och som omfattas av förordning 883/2004 har samma rättigheter och skyldigheter som landets egna medborgare när det gäller de socialförsäkringsförmåner, som omfattas av förordningen. Det betyder att krav på medborgarskap i ett medlemslands lagstiftning inte gäller gentemot personer som omfattads av förordningen. Administrativa kommissionen har i sin rekommendation nr 22/2003 om likabehandling föreskrivit följande: Pensionsförmåner som föreskrivs i en konvention om social trygghet mellan en medlemsstat och ett tredje land för anställda och egenföretagare som är medborgare i den medlemsstaten bör i princip beviljas anställda och egenföretagare som är medborgare i övriga medlemsstater och som befinner sig i samma objektiva situation genom tillämpning av principerna om likabehandling och icke-diskriminering av medborgare från övriga medlemsstater Sammanläggning Syftet med sammanläggningsprincipen är att anställda och egenföretagare som arbetar i ett medlemsland inte ska gå miste om förmåner eller rättigheter som de tidigare har tjänat in i ett annat medlemsland. Det gäller även om de inte är bosatta i landet de arbetar i. Om ett medlemslands lagstiftning kräver en viss tids försäkring, arbete eller bosättning för att en person ska få rätt till en förmån, får personen tillgodoräkna sig sådan tid i ett annat medlemsland för att på så sätt uppfylla kravet. Perioder med försäkring, arbete eller bosättning i ett annat medlemsland räknas alltså med på samma sätt som om de hade fullgjorts i det egna medlemslandet. Detta är en genomgående princip som återfinns i artikel 48 i EUF-fördraget. Den gäller för alla förmånsslag som omfattas av förordning 883/2004 med 25

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

1. INLEDNING...3 Förordningar och konventioner... 3 Information...3

1. INLEDNING...3 Förordningar och konventioner... 3 Information...3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 Förordningar och konventioner... 3 Information...3 2. FASTSTÄLLANDE AV TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING...9 Förordning 883/2004... 9 Information... 10 3. ÖVERENSKOMMELSER MED

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:31

Regeringens proposition 2012/13:31 Regeringens proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet Prop. 2012/13:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2012 Fredrik Reinfeldt Ulf Kristersson

Läs mer

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 2014:26 Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5 Beräkning av antagen pensionsbehållning när den avlidne har arbetat i ett annat medlemsland inom EU/EES eller i Schweiz och försäkringsperioder fullgjorda i dessa länder beaktas Försäkringskassans ställningstagande

Läs mer

INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER BILAGOR

INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER BILAGOR INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER BILAGOR BILAGOR 107 BILAGOR INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL BILAGEDELEN Sid. Bilaga 1. Utdrag ur EG:s förordning

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning INNEHÅLL Innehåll 1 Från och med när kan man ansöka

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:9 1 (18) Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt........................................1 Flaggregeln..................................1 EU-lagstiftning som tillämpas

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

ANSER 2007:1. EU-domar

ANSER 2007:1. EU-domar ANSER 2007:1 EU-domar Utgivare Upplysningar Beställning Processjuridiska avdelningen Kaija Hultquist 08-786 97 63 kaija.hultquist@forsakringskassan.se E-post: forlag@forsakringskassan.se Internet: www.forsakringskassan.se

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Sammanfattning av domen

Sammanfattning av domen Mål C-137/04 Amy Rockler mot Försäkringskassan, tidigare motpart Riksförsäkringsverket (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten) Fri rörlighet för arbetstagare Tjänstemän och övriga anställda

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja gränshinder inom socialförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja gränshinder inom socialförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1371 av Rickard Persson och Rasmus Ling (båda MP) Gränshinder inom socialförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav för kortare vistelser

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav för kortare vistelser EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 110 final 2015/0060 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav

Läs mer

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning 3 Gällande rätt 3.1 Föräldraförsäkringen Inledning Området för svensk socialförsäkring avgränsas genom det sätt olika sociala trygghets- och förmånssystem administreras. Inom begreppet socialförsäkring

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Att bo, studera och arbeta i EU

Att bo, studera och arbeta i EU Budapest. Europeiska ATT BO, STUDERA OCH ARBETA kommissionen I EU 1/12 3b 2011 Att bo, studera och arbeta i EU Finska medborgare är också EU-medborgare. EU-medborgarna har vissa i lagstiftningen fastställda

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:921 Utkom från trycket den 18 december 2015

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 0255/2003, ingiven av Gérard Keysers (fransk medborgare), om en påstådd dubbelbeskattning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning Närståendepenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder Vård av personer från andra länder SJUNDE OMARBETADE UPPLAGAN Sjunde omarbetade upplagen 1 Sjunde omarbetade upplagan. Finns inte i tryckt form. 2 Förord till sjunde upplagan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt SJVFS 2005:53.

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt SJVFS 2005:53. Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 = 2005 02 11 + % I denna rapport redovisas en undersökning bland de arbetssökande som sökte arbete i ett annat

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2009 KOM(2009) 55 slutlig 2009/0020 (CNS) C7-0014/09 Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

Tilläggsregler 1. Innehåll. Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7) Kapitel I

Tilläggsregler 1. Innehåll. Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7) Kapitel I Tilläggsregler 1 Innehåll Kapitel I Framställning om bevisupptagning (artikel 1 3) Kapitel II Rättshjälp (artiklarna 4 och 5) Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) 7115/15 Interinstitutionellt ärende: 2015/0059 (NLE) VISA 91 COLAC 26 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Avtal mellan Europeiska unionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena

Läs mer

Den utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget.

Den utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget. BILAGA 5 FORMULÄR V Europeiskt arvsintyg (Artikel 67 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar

Läs mer

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 SAMT ENLIGT KONVENTIONER OM SOCIAL TRYGGHET Vägledning 2010:6 version 4 Vägledningarna innehåller samlad information om vad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:922 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av Innehållsförteckning Prop. 2009/10:180 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden

Läs mer