Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m.

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m.

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av l författningsbestämmelser l allmänna råd l förarbeten l praxis l JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på försäkringskassan/publikationer UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Avdelningen för sjukförmåner Tel Internet Version 6. Ändrad Finns ej i tryckt form..

3 Innehåll Förkortningar...12 Sammanfattning...15 Läsanvisningar Inledning Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning En sammanhållen sjukförsäkringsprocess Bemötande Vägledning i två delar Hur får man sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Allmänt om ansökan Skyldighet att lämna uppgifter På heder och samvete Önskemål om viss form och grad av sjuk- eller aktivitetsersättning Ansökan om fortsatt sjuk- eller aktivitetsersättning Tidpunkt för nybeviljande av sjuk- eller aktivitetsersättning Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Ansökan om aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång Utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Försäkringskassan initierar prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning Krav på utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning Tidpunkt för tillerkännande av sjukersättning och aktivitetsersättning utan ansökan Förlängning av tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning Förlängning när den försäkrade saknar sjukdomsinsikt Förlängning för kortare period än ett år på grund av pågående eller planerade åtgärder Ansökan och prövning för den som är bosatt i ett annat EU/EES-land Vem är försäkrad för sjuk- eller aktivitetsersättning? Försäkrad i Sverige Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning Vem arbetar i Sverige? När börjar försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning att gälla? Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning? Undantag för biståndsarbetare m.fl Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning vid speciella försäkringssituationer Försäkrad för garantiersättning Vem är bosatt i Sverige? När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? Hur länge gäller den bosättningsbaserade försäkringen? Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner

4 4. Försäkrad vid försäkringsfallet Allmänt om tidpunkten för försäkringsfallet Vilken tidpunkt ska försäkringsfallet fastställas till? Beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning fattas av SFN och tjänsteman Beslut då personen inte är försäkrad vid försäkringsfallet Beslut då personen aldrig har varit försäkrad i Sverige Utreda och komplettera ett sjukersättning och aktivitetsersättningsärende Beslutsunderlag Obligatorisk utredning och bedömning av förutsättningarna för sjukersättning eller aktivitetsersättning Medicinsk utredning Mer omfattande medicinska utredningar Försäkringsläkare Övrig utredning Den försäkrades kostnader Bedömning av rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning utan arbetsförmågebedömning Sjukersättning fr.o.m. t.o.m Aktivitetsersättning fr.o.m. t.o.m Invaliditetsbegrepp Arbetsförmågebegrepp Steg-för-steg-bedömningen, steg Steg-för-steg-bedömningen, steg Normalt förekommande arbete Speciellt arbete Skyddat arbete Rehabilitering Krav på rehabilitering före prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning under rehabilitering Bosatt utomlands Heltidsarbete grund för bedömningen Mer än heltidsarbete Försäkrade utan förvärvsarbete och deltidsarbetande Lägre inkomstnivå Partiell arbetsförmåga Partiell arbetsförmåga i sitt vanliga arbete Avgångsvederlag Olika grader av sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Hel sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Tre fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Halv sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning En fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjukersättning tills vidare eller tidsbegränsad sjukersättning

5 Sjukersättning tills vidare Tidsbegränsad sjukersättning Den tidsbegränsade sjukersättningens längd Metodstöd Avstämningsmöte inför ett beslut om tidsbegränsad sjukersättning Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning Prövning av fortsatt rätt till aktivitetsersättning Partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Särskilda skäl Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel av medicinska skäl krävs Faktorer som kan beaktas när det finns särskilda skäl Ålder Lång frånvaro från arbetsmarknaden Arbetslöshet Hushållsarbete i hemmet, vård av barn och anhöriga Missbrukare m.fl Alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare Sociala anpassningssvårigheter Egenföretagare Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas Rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Allmänt Vad är förlängd skolgång? Vad är funktionshinder? Försäkringsfall vid förlängd skolgång Under hur lång tid kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas? Kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas för deltidsstudier? Grundläggande utbildning Särskilda skolformer Riksgymnasierna för döva och hörselskadade och Rh-anpassad utbildning Särskola och särvux Specialskola Ordinarie skolformer Gymnasieskola Studieomfattning Förlängd undervisning och möjligheten att gå om en kurs Slutbetyg och samlat betygsdokument När anses skolgången avslutad? Kan aktivitetsersättning betalas under lov och andra ledigheter? Tillfälligt avbrott i studierna Studier som återupptas efter ett tillfälligt avbrott Definitivt avbrutna studier Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Vem kan få inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning? Ramtid

6 8.3 Beräkning av bruttoårsinkomster Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av antagandeinkomst huvudregel Beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning alternativregel Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp Beräkning av inkomstrelaterad ersättning Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning Beräkning av sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning Allmänt om garantiersättning Vem kan få garantiersättning? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige Vistelsetid i Sverige Hemlandstid Beräkning av framtida försäkringstid Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Bosättningstid under period för studier i annat land Beräkning av garantiersättning Beräkning av hel garantinivå Hel garantinivå för aktivitetsersättning Beräkning av garantinivå i förhållande till försäkringstiden Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp Beräkning av hel garantiersättning Beräkning av andel av hel garantiersättning Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd till barn Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 AFL Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning då den försäkrade omfattats av lagstiftning i en annan medlemsstat (EU/EES) Allmänt om förordning 1408/71 och 574/

7 10.2 Olika försäkringsmodeller för invaliditetsförmåner inom EU/EES Invaliditetsförmån enligt modell A Invaliditetsförmån enligt modell B eller C Invaliditetsförmåner enligt kapitel 2 i förordningen enbart lagstiftningar enligt A-modell Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt AFL vid bosättning i Sverige Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt förordningen när det är aktuellt med förmåner från flera medlemsländer Tillämpning av förordningen när inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beviljas (ej omvandlat ärende) Personen har endast varit försäkrad i länder som tillämpar A-modellen Personen har varit försäkrad i två medlemsländer varav åtminstone ett land tillämpar B- eller C-modellen Beräkning av antagandeinkomst Inkomster inom ramtiden Personen har varit försäkrad i Sverige och är vid försäkringsfallet aktuellt försäkrad i ett medlemsland som tillämpar B-eller C-modell Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning vid tillämpning av AFL Beräkning och samordning av garantiersättning Rätt till garantiersättning vid tillämpning av förordningen Svenska bosättningsperioder Försäkringsperiod/bosättningsperiod i ett annat medlemsland Bosättningsperioder som är kortare än ett år Beräkning av garantiersättning enligt förordningen Pro rata temporisprincipen Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen Garantiersättningen Samordning enligt förordningen Samordning när det gäller förmåner av samma slag Förmåner av annat slag Förordningens tillämpning på medborgare i tredje stat Ändringen av förordningen innebär följande för medborgare i tredje stat Invaliditetsförmån enligt förordningen Export av garantiersättning Övergångsbestämmelser till förordning 859/ Nordiska konventionen (1993:529) om social trygghet Maximiperioder Gemensamma bestämmelser Avtal mellan EG och Schweiz Ansökan om invaliditetsförmån Ansökan om invaliditetsförmåner när den sökande enbart har omfattats av A-modell Utredande institution Ansökan om invaliditetsförmån från annat medlemsland om sökanden är bosatt i Sverige Provisorisk utbetalning av den utredande institutionen Provisorisk utbetalning av en annan institution Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Rätt till garantiersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Återbetalning av för mycket utbetald ersättning

8 Allmänt Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/ Artikel förordning 574/72 motsvarande pensionsförmåner Artikel förordning 574/72 övriga socialförsäkringsförmåner Artikel i förordning 574/72 socialbidrag Samordning med livränta Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta Livräntefaktor Engångsbelopp Återfall i sjukdom Beräkning av samordningsbart livräntebelopp Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta Garantibelopp Ålderspension betalas ut Samordning med arbetsskadelivränta Fatta beslut i ett ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning Vilken länsorganisation är behörig att pröva ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning? Den försäkrade är bosatt i Sverige Den försäkrade är inte bosatt i Sverige Familjemedlemmar Anställda vid beskickningar och konsulat samt Europeiska gemenskapernas hjälppersonal och deras familjemedlemmar Beslut i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut som fattas av socialförsäkringsnämnd Beslut som fattas av tjänsteman hos Försäkringskassan Bemyndigande av socialförsäkringsnämnd Kommunicering Underrättelse om beslut Flera beslut Information i samband med underrättelse/beslut Provisoriska beslut Återbetalningsskyldighet Omprövning, ändring och överklagande av beslut Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut? Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjuk- eller aktivitetsersättning Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av arbetsbaserade förmåner Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av bosättningsbaserade förmåner Till och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut? Avrundning Småbelopp Hur betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut? Insättningsbesked Hur ofta betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut? Utbetalningsdag Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse

9 Utbetalning av inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Vistelse i land utanför EU/EES Vistelse i ett land som ingår i EU/EES eller Schweiz Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 uppbar folkpension vid bosättning utomlands Levnadsintyg På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättning och aktivitetsersättningen betalas ut om den försäkrade vistas eller bor utomlands? Utbetalning till god man, förvaltare eller till nära anhörig Utbetalning till annan än den förmånsberättigade med stöd av fullmakt Övriga bestämmelser om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Överlåtelse Preskription Avdrag vid löpande utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Avdrag för skatt Avdrag för kontraktsvård Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran Avdrag för utmätning Avdrag för utländsk fordran Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning Avdrag på retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan Sjuklön Retroaktiv tid Avdrag för hela perioden Restbelopp Avdrag för ersättning som betalats ut av arbetslöshetskassa Avdrag för ekonomiskt bistånd från socialnämnd Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse För vem gäller tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Tid för tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Om den försäkrade medges verkställa sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalt Utbetalning till nära anhörig Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse

10 17. Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag Särskilda regler för försäkrade i åldern år Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som får en tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade i åldern år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning ATP omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning Omvandling till garantiersättning Beräkning av garantiersättning Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension Justering av omvandlad sjukersättning Beräkningsmässig garantiersättning (BGE) Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1) Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2) Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2) Tillämplig kommunalskattesats (T) Storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) Justeringsbeloppet Indexering av justeringsbeloppet Särskilda omvandlingsregler för utlands bosatta Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp Förändringar efter omvandlingen Särskilda regler för försäkrade under 30 år som får en ändrad ersättningsgrad och/eller har partiell sjukersättning Försäkrade som beviljas eller tillerkänns en högre grad av ersättning Försäkrade som ges en lägre grad av ersättning Den försäkrade har partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Ålderspensionsrätt Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt En högre ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en höjd ersättningsgrad och ändringen medför en retroaktiv utbetalning

11 En högre inkomstrelaterad ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en högre ersättningsgrad men ändringen medför ingen retroaktiv utbetalning Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid? PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restbelopp för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning PGI och PGB vid indragen sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse Återkrav Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning Övergångsbestämmelser Förtidspension som beviljats före den 1 juli Hel sjukersättning Två tredjedels sjukersättning Förtidspension som beviljats före den 1 januari Källförteckning Sakregister Bilaga 1: Historik information om ändringar i den här vägledningen

12 Förkortningar AFL Lag (1962:381) om allmän försäkring AK Den administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare ATP Allmän tilläggspension AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bet. Betänkande från utskotten BGE Beräkningsmässig garantiersättning BTP Lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer Ds Departementsserien EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EG Europeiska Gemenskapen EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning EL-stöd Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EPL Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EU Europeiska Unionen FB Föräldrabalken FKFS Försäkringskassans föreskrifter FKRS Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FR Försäkringsrätten FÖD Försäkringsöverdomstolen GARP Lagen (1998:702) om garantipension IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JUBEL Justeringsbelopp KR Kammarrätten KRNG Kammarrätten i Göteborg KRNJ Kammarrätten i Jönköping KRNS Kammarrätten i Stockholm KRSU Kammarrätten i Sundsvall KvaL Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt KVS Kriminalvårdsstyrelsen LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LSP Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa 12

13 LVU funktionshindrade Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga OSA Offentligt skyddad anställning PBB Prisbasbeloppet PGB Pensionsgrundande belopp PGI Pensionsgrundande inkomst Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RegR Regeringsrätten RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket RÅ Regeringsrättens årsbok SASSAM Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och SAMordnad rehabilitering SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag SGI Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar TUFF Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar UtlL Utlänningslagen (2005:716 13

14

15 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs bestämmelserna om sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessa förmåner regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). I vägledningen beskrivs villkoren för rätt till ersättning och vilken ersättning som betalas ut. Vad som händer under tiden då en försäkrad har sjukersättning eller aktivitetsersättning beskrivs i vägledning 2007:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning, Under tid med. Vägledningen ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Kapitel 1 beskriver det övergripande syftet med lagstiftningen och det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. Kapitel 2-4 inleds med att beskriva hur den försäkrade får sjukersättning och aktivitetsersättning och vem som är försäkrad enligt Socialförsäkringslagen [1999:799] [SofL] samt att den försäkrade även ska vara försäkrad vid försäkringsfallet för att rätt till ersättning ska utgå. Kapitel 5 och 6 handlar om vilket beslutsunderlag som krävs och bedömning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Kapitel 7 handlar om rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Kapitel 8 och 9 beskriver beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och beräkning av garantiersättning. Kapitel 10 beskriver inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner. Kapitel 11 beskriver de samordningsregler som gäller då en person har både sjuk- eller aktivitetsersättning och yrkesskade- eller arbetsskadelivränta. Kapitel 12 och 13 handlar om att fatta beslut och utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning. Kapitel behandlar vilka avdrag som ska göras vid löpande utbetalning som t.ex. kontraktsvård, avdrag på grund av kvittning för statlig fordran och utmätning samt avdrag vid retroaktiv utbetalning och vid institutionsvistelse. Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning behandlas i kapitel 17. Kapitel 18 beskriver ålderspensionsrätt för dem som har sjukersättning och aktivitetsersättning. Slutligen beskrivs övergångsbestämmelserna i kapitel

16 16 Vägledning 2004:9 Version 6

17 Läsanvisningar Den här vägledningen vänder sig i första hand till den personal vid Försäkringskassan som är handläggare och beslutsfattare i ärenden enligt reglerna om sjukersättning och aktivitetsersättning. Vägledningen ska ses som ett stöd för handläggare och beslutsfattare vid utredning och beslut i dessa ärendeslag. Den kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal. Förutom en redovisning och förklaring av lagtexten innehåller vägledningen även en redogörelse för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Eftersom vägledningen endast är en beskrivning av gällande författningar hänvisas till respektive författning för att läsa bestämmelserna i sin helhet. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I bilagan till denna vägledning finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Generella och specifika bestämmelser Vissa av de beskrivna bestämmelserna är generella och gäller således både sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning, medan andra bestämmelser är specifika för respektive förmån. Om inget särskilt anges är reglerna generella. Är bestämmelserna specifika framgår detta av rubrikerna Sjukersättning, Tidsbegränsad sjukersättning eller Aktivitetsersättning. Exempel I de flesta av vägledningens avsnitt finns exempel. Dessa har till syfte att vara en komplettering till beskrivningarna och på ett tydligt sätt beskriva innehållet i den regel som redovisats. 17

18

19 1. Inledning 1.1 Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen. Ett viktigt syfte var att skapa en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom och annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan, oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknas bestå. Några förändringar beträffande arbetsförmågebedömningen genomfördes inte. Ett lika viktigt syfte med förändringen var att ge unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga ett särskilt stöd. Aktivitetsersättningen ska stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. 1.2 En sammanhållen sjukförsäkringsprocess En grundtanke är att hela sjukförsäkringsprocessen och samordningsuppdraget hänger samman. Det är viktigt att se hela sjukförsäkringsprocessen som omfattar sjukpenning, samordnad rehabilitering, sjukersättning och aktivitetsersättning som en helhet. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukförsäkringsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata de försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. Samtliga vägledningar inom området sjukförmåner ska bilda en helhet. 1.3 Bemötande Människor som kontaktar Försäkringskassan ska bli bemötta på ett respektfullt sätt, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexualitet eller funktionshinder. De ska också kunna räkna med att deras identitet inte ska påverka beslutet. Förutsättningar för bra möten och handläggning påverkas av personernas kunskap, inlevelse, förväntningar, förhållningssätt och maktpositioner. Det är viktigt att ha inlevelse och respekt i mötet. Det är också viktigt att tänka på att den personen som har behov av en offentlig tjänst befinner sig i en beroendesituation. När det gäller en fråga om ersättning för inkomstbortfall är personen beroende av den som beslutar om ersättningen. Att i sitt arbete ha uppgiften att ge stöd till andra innebär att ha makt över andra. (Riksförsäkringsverket, De handikappolitiska målen och socialförsäkringsadministrationen, 2003) 19

20 1.4 Vägledning i två delar Tillämpningen av reglerna för sjukersättning och aktivitetsersättning finns beskrivet i två vägledningar med den gemensamma benämningen Sjukersättning och aktivitetsersättning. Rätten till, beräkning m.m. (Vägledning 2004:9) Under tid med (Vägledning 2007:1) Rätten till, beräkning m.m. Denna vägledning handlar om hur den försäkrade får sjukersättning och aktivitetsersättning och vem som är försäkrad. Vidare beskrivs bedömningen av rätt till ersättning och hur ersättningen beräknas samt beslut och utbetalning. Inverkan av EU:s regler, samordningsregler och avdrag ingår också i denna vägledning. Även omvandling av förtidspension och sjukbidrag, ålderspensionsrätt och övergångsbestämmelser finns med. Under tid med I vägledning 2007:1 beskrivs vad som händer under tiden då den försäkrade har sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Vidare beskrivs Försäkringskassans ansvar för förnyad utredning, efterkontroll och genmensamma metoder för detta arbete. I vägledningen beskrivs även aktiviteter, de som har tre fjärdedels ersättning, vilande sjuk- och aktivitetsersättning samt minskning, indragning och återbetalningsskyldighet. 20