Tillämpningsanvisningar Beräkning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn under 18 år

Transkript

1 Tillämpningsanvisningar Beräkning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn under 18 år Antagna av social- och arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016, 45 Sundbyberg stad Sundbybergs stad, Sundbyberg TELEFON TELEFAX BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen ORG.NUMMER

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Föräldrars ersättningsskyldighet Beräkning av ersättningsbelopp Inkomst och grundavdrag Procentsatser Barnets egna inkomster Beslut om ersättning Jämkning Ändring av ersättningsbelopp Årlig omräkning Umgängesavdrag Överklagan Om föräldern inte betalar Kommunicering... 5 BILAGOR BILAGA 1. Blankett för beräkning BILAGA 2. Blankett för beslut

3 1. Föräldrarnas ersättningsskyldighet Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader när ett barn under 18 år får vård utom det egna hemmet. Detta framgår av socialtjänstlagen (SoL) 8 kap 1 och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 20. Enligt socialtjänstlagen (SoL) 8 kap 1 framgår att: Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. I LSS-förordningen 5 hänvisas till socialtjänstförordningen 6 kap. där det framgår att ersättningen skall bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av föräldrarna enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar högsta underhållsstödsbeloppet enligt 8 lagen om underhållsstöd, f.n kr/månad. 2. Beräkning av ersättningsbelopp 2.1 Inkomst och grundavdrag Beräkning av föräldrars inkomster och grundavdrag regleras i lagen om underhållsstöd Inkomstberäkningen baseras på den senaste taxeringen. Exempelvis grundas ersättningen för 2016 på 2015 års taxering, dvs års inkomster. Den ersättningsskyldige förälderns inkomst ska beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet och med utgångspunkt i 1. Inkomst av tjänst 2. Inkomst av kapital 3. Inkomst av näringsverksamhet Ett grundavdrag på inkomsten ska därefter göras till en summa av kr. Skattemyndigheten ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att säkerställa en förälders ersättningsbelopp, socialtjänstförordningen 6 kap Procentsatser Ersättningsbeloppet beräknas som en viss procent av förälderns inkomst enligt ovan. Procentsatsen varierar med det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap. 1 föräldrabalken. Procentsats per barn om 1 barn: 14 % 2 barn: 11,5 % 3 barn: 10 % 4 barn: 7,75 % 5 barn: 6,4 % 6 barn: 5,5 % 7 barn: 4,85 % 8 barn: 4,35 % 9 barn: 4 % 10 barn: 3,7 % 3

4 2.3 Barnets egna inkomster Ett barn kan ha egna inkomster t.ex. barnpension, efterlevnadsstöd, pengar från försäkring etc. som kan komma att påverka nivån på föräldrarnas ersättning till kommunen. Barnets inkomster beräknas på samma sätt som föräldrarnas, men här tillämpas ett grundavdrag på kr. Om barnet har inkomster som överstiger kr minskas föräldrarnas ersättningsskyldighet med hälften av den inkomst som överstiger kr. 3. Beslut om ersättning Beslutet ska innehålla ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas (se bilaga 2). Ett beslut ska fattas för vardera föräldern. Det gäller även om föräldrarna är sammanboende. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut. 4. Jämkning Om det framräknade beloppet bedöms vara oskäliga i förhållande till respektive förälders ekonomiska förmåga eller sociala situation kan ersättningen jämkas till en skälig nivå. Det kan exempelvis vara så att förälderns inkomst har förändrats sedan det inkomstår som varit underlag för beräkningen eller för att föräldern står för vissa av barnets kostnader. En anledning kan också vara att barnet regelmässigt vistas hemma hos föräldern exempelvis varje helg. Jämkningen kan även göras uppåt, exempelvis om föräldern får barnpension för det placerade barnet. Anledningen till jämkningen ska anges i beslutet. Jämkning kan ske redan från början eller vid ett senare tillfälle. För att göra en bedömning av behovet av jämkning kan lämpligen en jämförelse göras med förälderns ekonomi i förhållande till normen för försörjningsstöd. Om föräldern har en inkomst i nivå med normen, finns för tillfället inte utrymme att betala någon ersättning. Föräldern ska inte betala mer än sitt eventuella överskott, får alltså inte hamna under normen. 5. Ändring av ersättningsbelopp En förälders försörjningsskyldighet kan komma att ändras genom att flera eller färre barn ska försörjas. Förändringen påverkar procentsatserna vid beräkning av ersättningsbeloppets storlek. En omräkning görs då i anslutning till den förändrade försörjningsskyldigheten och kan således ske när som helst under året. 6. Årlig omräkning Den årliga omräkningen av ersättningsbeloppet som grundar sig på en ny taxering är inte ett nytt beslut om att betala ersättning till kommunen utan endast en omräkning av beloppet. Delgivning av beräkningsunderlaget ska därför inte ske. Respektive föräldrar ska underrättas om det nya ersättningsbeloppet. 7. Umgängesavdrag I enlighet med reglerna för underhållsstöd kan avdrag på ersättningsbeloppet göras om barnet vistas hos föräldern minst fem hela dygn i sträck eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. För 4

5 varje dygn är avdraget 1/40 av ersättningsbeloppet per månad. Som ett dygn räknas tiden mellan klockan och För motsvarande tid kan föräldern söka underhållsstöd hos FK för den tid barnet vistas i hemmet, exempelvis under skollov. 8. Överklagan Nämndens beslut om vad en förälder ska betala i ersättning till kommunen kan ej överklagas med förvaltningsbesvär. 9. Om föräldern inte betalar Om föräldern inte betalar den fastställda ersättningen bör kommunen i första hand i samråd med den betalningsskyldiga göra en betalningsplan. Är barnet placerat enligt socialtjänstlagen har kommunen enligt 9 kap. 3 socialtjänstlagen möjlighet att hos förvaltningsrätten där föräldern är bosatt söka talan om ersättning. Kommunen bör innan talan sker göra en ny prövning av förälderns ekonomiska förhållanden och bör inte vidhålla sina ersättningsanspråk om detta leder till att föräldern kommer sakna medel till sin eller familjens försörjning. Är barnet placerat enligt LSS regleras detta inte i LSS utan den obetalda summan ses som en vanlig fordran. 10. Kommunicering och delgivning Föräldrarna ska informeras om att ersättningsskyldighet utgår till kommunen för barn och ungdomar som placeras utanför hemmet. Innan beslut fattas om att föräldrar skall betala ersättning till kommunen för ett barn under 18 år som får vård utanför det egna hemmet skall beräkningsunderlaget och beräknad ersättning kommuniceras med dem. Föräldrarna blir därigenom informerade om beräkningssättet och ges möjlighet att eventuellt begära jämkning av ersättningsbeloppet. Föräldrarna skall informeras om att beloppet omräknas årligen fr.o.m. februari samt när antalet barn, som de är försörjningsskyldiga för, ändras. Det slutliga beslutet om ersättningsbeloppet med uppgift om när och hur det skall betalas skall delges respektive förälder. 5

6 BILAGA 1 6

7 7

8 BILAGA 2 8