PROTOKOLL

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott 102 Utdrag ur PROTOKOLL Riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende SN-2018/247 Beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå socialnämnden att fastställa reviderade riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende. Sammanfattning av ärende De nu gällande riktlinjerna för egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem och hem för vård eller boende (HVB) beslutades av kommunfullmäktige 14 juni För insatserna stöd- och omvårdnadsboende och stödboende finns inga riktlinjer. Eftersom bland annat lagstiftningen har förändrats föreslås en revidering av riktlinjerna för egenavgifterna. Underlag i ärendet Tjänsteskrivelse, samt Riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende har varit utsända. Mats Ståhl Elgström, socialchef, informerar muntligt.

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mary Nilsson Datum SN-2018/247 Utvecklingsledare Socialnämnden Riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende SN-2018/247 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa reviderade riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende Sammanfattning De nu gällande riktlinjerna för egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem och hem för vård eller boende (HVB) beslutades 1av kommunfullmäktige 14 juni För insatserna stöd- och omvårdnadsboende och stödboende finns inga riktlinjer. Eftersom bland annat lagstiftningen har förändrats föreslås en revidering av riktlinjerna för egenavgifterna. Bakgrund De nu gällande riktlinjerna för egenavgifter rör insatserna jourhem, familjehem och hem för vård eller boende (HVB) och beslutades av kommunfullmäktige den 14 juni Sedan dess har mycket förändrats inom det område som påverkar individ- och familjeomsorgen. Bland annat har nya insatsformer införts i socialtjänstlagen. Riktlinjerna innehåller också idag detaljer som rör belopp som idag inte längre gäller för t.ex. egenavgifter för vuxna. Det finns därför ett behov av att revidera riktlinjerna angående egenavgifter. Eftersom riktlinjen innebär en revidering som inte innebär förändring av belopp bedöms socialnämnden kunna fatta beslut i ärendet. Ekonomisk konsekvensanalys Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för socialnämnden eftersom det inte innehåller någon förändring av beräkningar eller belopp. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista.

3 Sida 2 av 3 Mats Ståhl Elgström Socialchef Beslutet ska expedieras till: Akten Områdeschef myndighet

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja x Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. De placeringar som här avses berör barn och vuxna. Barn under 18 år är dock aldrig betalningsskyldiga för egenavgifter. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Barn är aldrig betalningsskyldiga och får insatser oavsett vårdnadshavarnas betalningsförmåga. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Finns inga. 4. Barn tillfrågas vid övergripande fleråriga planer/styrdokument. Har så skett? Ja Nej x Inte aktuellt. Beslutet rör inte övergripande flerårig plan/flerårigt styrdokument Om ja, förklara på vilket sätt barn varit delaktiga i beslutet, vilka åsikter barnen lyft fram samt hur dessa åsikter beaktats i beslutet. Om nej, förklara varför barn inte tillfrågats.

5 Riktlinjer angående egenavgifter för insatserna jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stöd- och omvårdnadsboende och stödboende Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: SN-2018/247 Beslutande nämnd: Socialnämnden Beslutsdatum: Giltighetstid: Till och med år 2020 Dokumentansvarig: Socialchef Dokumenttyp: Riktlinjer

6 Innehåll 1. Definitioner Hem för vård eller boende (HVB) Familjehem Jourhem Stöd- och omvårdnadsboende Stödboende Placering och folkbokföring Placeringskostnad Egenavgift Biståndsbeslut Placering på grund av psykiska funktionsnedsättningar Beräkning av egenavgift Egenavgifter vid vård och behandling Egenavgifter vid andra stöd- och hjälpinsatser Avgift för person som är berättigad till särskilt boende enligt 5 kap. 7 SoL Betalning av egenavgift Framställning till Försäkringskassan om avdrag från sjukpenning Utebliven betalning Krav på ersättning och eftergift

7 1. Definitioner Enligt 6 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden se till att den som behöver vårdas eller bo i annat hem än det egna bereds plats i hem för vård eller boende (HVB), stödboende eller i familjehem. Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än två månader efter avslutad utredning. Knivsta kommun ansvarar för att det finns tillgång till jourhem, familjehem och HVB för såväl barn som enskilda vuxna och familjer samt stödboende för åldersgruppen år. Staten har genom Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvar för att det finns tillgång till särskilda ungdomshem för barn och ungdomar som vårdas enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och LVM-hem för personer som vårdas enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I socialtjänstförordningen (SoF) regleras vad som avses med familjehem och HVB Hem för vård eller boende (HVB) Med HVB avses enligt 3 kap. 1 socialförsäkringsbalken (SoF) ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om hemmet drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten drivs yrkesmässigt och att det enligt 7 kap. 1 SoL har tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att driva verksamheten. Verksamheten ska bedriva heldygnsvård. Till HVB räknas inte sådana särskilda boendeformer för äldre som avses i 5 kap. 5 andra stycket SoL eller särskilda boendeformer för funktionshindrade som avses i 5 kap. 7 tredje stycket SoL. HVB-hemmen specialiserar sig och det är socialtjänsten som söker efter det hem som kan motsvara den enskildes utredda och konstaterade behov. Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar och utformas så att vistelsen upplevs som meningsfull. Vistelsen på ett HVB sker under begränsad tid. Ett HVB kan rikta sig till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med behov av stöd inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beroendeproblematik. Målgruppen kan också vara ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. 3

8 1.2. Familjehem Med familjehem avses enligt 3 kap. 2 SoF ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Att vara familjehem eller att bedriva konsulentstödd familjehemsverksamhet är ännu inte tillståndspliktigt. Det är socialnämnden som har ansvar för att utreda de familjehem man avser att anlita Jourhem Med jourhem avses, enligt 6 kap. 6 tredje stycket SoL, ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran Stöd- och omvårdnadsboende Stöd- och omvårdnadsboende är verksamheter som inte bedriver vård eller behandling i kombination med boendet. Dessa verksamheter tillhandahåller boende och stöd samt omvårdnadsinsatser. Inom denna kategori kan det finnas verksamheter som saknar HVBtillstånd men även sådana som har tillstånd Stödboende Ett stödboende ska endast ta emot barn och unga i åldern år som huvudsakligen behöver stöd för att förberedas för ett självständigt boende och vuxenliv. De barn och unga som tas emot ska i stor utsträckning kunna klara sin dagliga livsföring utan hjälp. Ett eget boende bör innebära att barnet eller den unge tar huvudansvar för sina egna hushållssysslor såsom mathållning, tvätt och städning. Vid placering i ett stödboende ska barnet eller den unge 1. få disponera ett eget boende 2.få individuellt anpassat praktiskt och känslomässigt stöd. 4

9 De egna boenden som ingår i ett stödboende ska vara hemlika och bestå av rum för boende, utrymme för tillagning och intag av måltider samt rum för personlig hygien. Ett eget boende bör bestå av en egen lägenhet som den placerade disponerar. Om det bedöms lämpligt, kan dock ett eget boende utgöras av ett eget rum för boende och utrymmen som delas med andra barn eller unga som är placerade i stödboendet. 1 Privata utförare som driver ett stödboende ska ha tillstånd från IVO. 2. Placering och folkbokföring Huvudregeln enligt folkbokföringslagen är att en person ska vara folkbokförd där hen är bosatt. Det innebär att en person som är placerad i familjehem enligt SoL eller LVU ska folkbokföra sig på familjehemmets adress. En placering i HVB ska som huvudregel betraktas som en tillfällig och inte en permanent placering och därför bör inte den enskilde folkbokföra sig på hemmets adress. Av 8 folkbokföringslagen följer att om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning. Om placeringen i HVB pågår under en längre tid än sex månader ska den enskildes folkbokföring ändå inte ändras om placeringen enbart avser vård vid en institution för vård av missbruk enligt 10 5 p. folkbokföringslagen. Ensamkommande flyktingbarn ska, om möjligt, folkbokföra sig på HVB-hemmets adress enligt folkbokföringslagen eftersom Skatteverket anser att vård- och behandlingsbehovet normalt är av underordnad betydelse i förhållande till behovet av ett boende. 3. Placeringskostnad Detta är den summa Knivsta kommun betalar till vårdgivaren per dygn för placering i jourhem, familjehem, HVB och stödboende. Summan varierar beroende på vilken typ av placering som avses och innehållet i vården och boendet. HSLF-FS 2016:56 5

10 4. Egenavgift Egenavgift är den avgift kommunen kan ta ut av den enskilde för en tjänst. I dessa riktlinjer avses med egenavgift den avgift den enskilde, eller dennes föräldrar enligt 8 kap. 1 SoL ska betala vid placering. 5. Biståndsbeslut En ansökan om placering i familjehem, stödboende, HVB eller stöd- och omvårdnadsboende prövas enligt 4 kap. 1 SoL, vilket innebär att icke gynnande beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Vid beviljad insats görs en prövning av vilken avgiftsnivå som ska gälla samt vilken eventuell egenavgift den enskilde ska betala. Om insatsen ändrar karaktär och/eller omfattning görs en ny prövning av egenavgiften. 6. Placering på grund av psykiska funktionsnedsättningar Enligt gällande lagstiftning ska kommunen svara för boende, boendestöd och sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Region Uppsala har ansvar för vård och behandling. Socialtjänsten ska inte placera personer för vård av psykiska problem. Detta är sjukvårdens ansvarsområde. Kring personer med psykisk funktionsnedsättning kan det bli aktuellt att samarbeta i ett beslut om placering för både vård och boende. I dessa fall ska Region Uppsala svara för vårdkostnaden och kommunen för boendekostnaden. Se även överenskommelse mellan länets kommuner och Region Uppsala om personer med psykiska funktionsnedsättningar. 7. Beräkning av egenavgift Huvudregeln enligt 8 kap. 1 SoL är att stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär inte medför kostnadsansvar för den enskilde. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård och behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. 6

11 Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, enligt SoL eller LVU, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får inte överstiga vad som motsvarar underhållsstödsbeloppet. Skatteverket skall på begäran lämna ut till kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders del i kommunens kostnader enligt 6 kap. 2 andra och tredje stycket SoF. För andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling får kommunen enligt 8 kap. 1 SoL ta ut skälig ersättning. Den avgift kommunen får ta ut får inte överstiga kommunens självkostnader. Detta gäller oavsett vad som är huvudorsaken till stöd och hjälpinsatserna. För boendestöd, härbärge, kontaktperson, skyddat boende, vandrarhem och öppenvårdsbehandling betalar den enskilde ingen egenavgift. Vid nyttjande av jourlägenheten tas en avgift ut av den enskilde Egenavgifter vid vård och behandling Lagen skiljer på stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär och andra stöd- och hjälpinsatser. Huvudregeln enligt 8 kap. 1 SoL är att stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär är avgiftsfria för den enskilde. Kommunen får dock ta ut avgift för mat och logi av den som får vård och behandling för missbruk i HVB eller i familjehem. Detta gäller alla brukare över 18 år, och oavsett om vården sker enligt SoL eller enligt LVM. Den avgift som kommunen får ta ut av den som vårdas för missbruk på behandlingshem, i familjehem eller LVM-hem får högst motsvara den avgift som tas ut vid sjukhusvård. Detta regleras i 6 kap. 1 SoF. En bedömning av den enskildes betalningsförmåga måste göras i samband med att egenavgiften fastställs. Avgiften får inte överstiga det belopp som fastställts i socialförsäkringsbalken (SFB). Den enskilde ska ha kvar så stor del av inkomsten att hen tillförsäkras 7

12 en skälig levnadsnivå. Om den enskilde saknar inkomst eller har så låg inkomst att full avgift inte kan tas ut kan avgiften fastställas till ett lägre belopp eller efterges helt enligt 9 kap. 4 SoL. Om den enskilde genom att betala avgiften blir berättigad till ekonomiskt bistånd bör avgiften efterges Egenavgifter vid andra stöd- och hjälpinsatser För andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling får kommunen enligt 8 kap. 1 SoL ta ut skälig ersättning. Den avgift kommunen får ta ut får inte överstiga kommunens självkostnader. Detta gäller oavsett vad som är huvudorsaken till stöd och hjälpinsatserna. Vid placering i stöd- och omvårdnadsboende eller stödboende ska den enskilde betala för mat och logi. Den enskilde ska därutöver tillförsäkras medel till fickpengar och kläder om dessa utgifter inte ingår i placeringskostnaden. Enligt riksnormen avses fickpengar till följande poster: hälsa och hygien, lek och fritid, dagstidning, telefon och TV-avgift. Personer som saknar eller har låg inkomst kan beviljas ekonomiskt bistånd till dessa kostnader. Egenavgiften vid stöd- eller omvårdnadsboende består av kostnad för mat och logi. Avgiften för mat och logi följer Knivsta kommuns Avgifter och tillämpningsregler inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Knivsta kommun. Avgiftsnedsättning ska tillämpas när vissa måltider inte intas i stöd- och omvårdnadsboendet eller stödboendet. Matavgiften kan reduceras med 20 % för frukost, 40 % för lunch samt 40 % för middag. Ingår bara en lättare kvällsmåltid reduceras avgiften med 20 %. En förutsättning är att detta har anmälts i förväg till verksamheten. Den som har pension har möjlighet att söka bostadstillägg för den del av egenavgiften som räknas som avgift för boendet Avgift för person som är berättigad till särskilt boende enligt 5 kap. 7 SoL Om en person med psykisk funktionsnedsättning placeras i stöd- eller omvårdnadsboende i HVB är huvudregeln att dessa riktlinjer för avgifter ska gälla. 8

13 Det händer dock att personer som är berättigade till plats i särskilt boende placeras i HVB eller familjehem i avvaktan på plats i särskilt boende eller där kvarboendeprincipen har tillämpats och där placeringen inte kan anses vara ett tillfälligt boende. I dessa fall ska personen betala en avgift för kost och logi. Avgiften beräknas i enlighet med Avgifter och tillämpningsregler inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Knivsta kommun. Om den enskilde inte har kvar detta belopp kan jämkning av egenavgiften ske enligt 9 kap. 4 SoL. 8. Betalning av egenavgift Huvudregeln är att den enskilde själv, eller dennes föräldrar, ska ansvara för betalning av egenavgiften. Kommunen får inte kräva att Försäkringskassan gör avdrag för egenavgiften för stödomvårdnadsboende m.m. från sjukpenning, pension eller motsvarande inkomst. Den placerade kan dock skriva på en fullmakt att sjukpenningen, pensionen eller motsvarande inkomst ska gå till socialnämnden som får dra av för egenavgiften. Resterande sjukpenning, pension eller motsvarande inkomst ska utbetalas till den placerade. Om den enskilde saknar inkomst eller har så låg inkomst att full avgift inte kan tas ut kan avgiften fastställas till ett lägre belopp eller efterges helt enligt 9 kap. 4 SoL. Om den enskilde genom att betala avgiften blir berättigad till ekonomiskt bistånd bör avgiften efterges. Sedvanlig inkomstprövning görs i samband med att biståndsbeslutet fattas. 9. Framställning till Försäkringskassan om avdrag från sjukpenning Utgår sjukpenning till den enskilde kan socialnämnden begära hos Försäkringskassan att avdrag från sjukpenningen görs. Beloppet begärs då utbetalt direkt till socialnämnden. Försäkringskassan får inte göra avdrag för egenavgiften retroaktivt, 9

14 det vill säga för den tid som gått innan nämnden kommit in med framställan om att avdrag ska göras. För alla anställda utbetalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna av en sjukperiod. Under den tid sjuklönen utbetalas av arbetsgivaren måste den enskilde alltid själv betala egenavgiften till socialnämnden. Personer som har inkomst i form av pension, sjukersättning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning måste själva ansvara för betalningen av egenavgiften. Försäkringskassan kan inte göra avdrag för egenavgiften från dessa inkomster. Den placerade kan dock skriva på en fullmakt att pension, sjukersättning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning ska gå till socialnämnden som får dra av för egenavgiften. Resterande pension, sjukersättning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning utbetalas till den placerade. 10. Utebliven betalning Om den vuxne eller barnets föräldrar 2 inte betalar den fastställda ersättningen bör kommunen i första hand i samråd med den betalningsskyldiga göra en betalningsplan. Socialnämnden kan, enligt 9 kap. 3 SoL, söka talan hos förvaltningsrätten om ersättning inom tre år från det att skulden uppstått. Detta görs i den domstol inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Är ett barn placerat enligt SoL har kommunen möjlighet att hos förvaltningsrätt där föräldern är bosatt söka talan om ersättning. Kommunen bör, innan talan sker, göra en ny prövning av de betalningsskyldigas ekonomiska förhållanden och bör inte vidhålla sina ersättningsanspråk om detta leder till att personerna kommer att sakna medel till sin eller familjens försörjning. 11. Krav på ersättning och eftergift Socialnämnden bör inte kräva ersättning från den enskilde om denne, genom att återbetala hela eller delar av skulden, inte klarar sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt. Nämnden bör därför göra en ekonomisk bedömning av den enskildes möjligheter att betala innan talan väcks hos förvaltningsrätten. Enligt 9 kap. 4 SoL kan nämnden besluta att helt eller delvis efterskänka sin fordran. 2 Gäller ej särskilt förordnad vårdnadshavare eller familjehem som övertagit vårdnaden för ett placerat barn. 10