KALLELSE TILL Socialnämnden Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med socialnämnden Tid Torsdag den 14 september 2017, kl 9:00 Plats Näset, Lind

Transkript

1 KALLELSE TILL Socialnämnden Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med socialnämnden Tid Torsdag den 14 september 2017, kl 9:00 Plats Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Susanne Karlsson Jessica Brogren Ordförande Sekreterare Ledamöter John Omoomian (S), v ordförande Daniel Andersson (S) Sven-Erik Larsson (M) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-) Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C) Vakant (SD) Birgitta Lind Axelsson (V) Vakant (S) Ersättare Joacim Hermansson(S) Lillemor Bodman (M) Christer Pilblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnason (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Sid Val av justerare Sekretessärenden: 1. Stämningsansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare Sep bilaga 2. Ansökan om vårdnadsöverflytt enligt 6 kap 8 Föräldrabalken Sep bilaga 1

2 Beslutsärenden 3. Revisionsrapport Granskning av socialnämndens prognosarbete SN 2017/ Rapportering av ej verkställda beslut kv 2 år 2017 SN 2017/ Framtida behov av särskilt boende i Lindesberg SN 2017/ Hemmalösning - projektdirektiv SN 2017/ Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn SN 2017/ Riktlinje för kontaktperson enligt Socialtjänstlagen SoL SN 2017/ Rapport från kontaktpolitikerbesök Riktlinje för handläggning och bedömning av boendestöd SN 2017/65 SN 2017/ Information från verksamheterna SN 2017/ Budget Åtgärdsplan 13. Delegationsärenden Meddelanden Informationsärenden 16. Övriga frågor 59 2

3 SN 2017/ Svar på revisionens granskning av Socialnämndens prognosarbete Efter granskning av Socialnämndens prognosarbete har revisionen kritiserat nämndens arbete genom bedömning av fem kontrollmål. Av dessa betraktas det första som icke uppfyllt och resterande fyra som delvis uppfyllda. Följande kontrollmål granskades: -Det finns en tillräcklig prognossäkerhet i budgetuppföljningen under året? -Det sker en löpande uppföljning och analys av volymer och kostnader? -Tillförlitliga ekonomiska underlag tas fram och kommuniceras till nämnden? -Nämnden beslutar om åtgärder om budgetunderskott riskeras? -Nämnden säkerställer att beslutade åtgärder genomförs? Revisionen ansåg målet om prognossäkerhet som icke uppfyllt på grund av den stora differensen mellan prognosen i november och underskottet för helåret vilket ökade markant i slutet av året på grund av flera fakturor som inte kommit in i tid. Inför 2017 har prognosarbetet påbörjats i god tid med en helårsprognos lagd redan i februari, vilket är årets första ekonomiska uppföljning. Vidare har prognoserna räknats om och uppdaterats löpande under årets gång genom samråd mellan ekonom och verksamheter. Även internkontrollen för fakturorna avseende Funktionsstöd har skärpts på ekonomienheten så att kostnaderna i bokföringen är i fas med förväntat utfall vid uppföljningen. Löpande uppföljning och analys av volymer och kostnader görs numer i större omfattning då kostnader för ärenden inom Funktionsstöd redovisas varje månad vilket är en förklaring till verksamhetens underskott. Inom Vård och omsorg redovisas årets avvikelse även utan statsbidrag då detta endast är tillfälligt. Gällande verksamheten Individ och familj redovisas statistik för Försörjningsstödet avseende antal ärenden, utbetalt belopp per månad samt typ av ärenden med en jämförelse två år bakåt i tiden. Gällande de underlag som redovisas till nämnden har ett kommunövergripande beslut fattats om en ny typ av uppföljning vilken tas i bruk under oktober Detta innebär att de kortfattade förklaringarna till siffrorna tas bort och istället ersätts med mer utförliga analyser och förklaringstexter. Mängden siffror som redovisas kommer att minskas till att endast visa verksamheternas resultat medan enhetsnivå endast kommer att återges via text. Detta för att tydliggöra vilka enheter som är relevanta att belysa och ge förklaring till vad avvikelsen består av samt enklare kunna redovisa verksamhetsvolymer. Att skicka ut uppföljningen i god tid innan nämnden är ibland svårt från ekonomisidan på grund av att datum för utskick ibland är allt för tätt inpå månadsbokslutet. Strävan finns alltid om att skicka ut ekonomisk uppföljning i tid eller via extra utskick. Alternativet vore att bifoga icke analyserade siffror men det är inte önskvärt i och med att kallelsen är offentlig handling. 3 3

4 Nämnden påbörjade arbetet med att minimera underskottet redan i maj då underskottet för helåret prognostiserades till 20,8 mnkr genom att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram risk och konsekvensanalyser avseende förvaltningens frivilliga verksamheter. I juni redovisades analyserna och totalt värde för de verksamheter som analyserats var 37,9 mnkr vilket är klart mer än prognostiserat underskott. I augusti fattade nämnden beslut om att skicka förslag på besparingar inom 12 av dessa verksamheter till KS motsvarande 20,5 mnkr vilket motsvarar prognostiserat underskott vid beslutstillfället. Sammanfattningsvis har nämndens prognosarbete intensifierats och tydliga signaler om förväntat underskott har sänts ut redan vid årets början. Nämnden har erhållit mer illustrativa underlag baserade på volymer för de enheter där underskott finns, även om arbete fortfarande kvarstår i och med att den nya uppföljningsmodellen innehållande mer analys introduceras först i oktober Arbetet med underskottet i år påbörjades i maj och är i högsta grad pågående genom att förslag på åtgärder har lagts fram. Behoven som genererar underskottet bedöms kvarstå inför 2018 varför arbetet är av mer långsiktig karaktär. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner och skickar vidare svaret till revision. 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Lena Uvhagen Tfn: Dnr 2017/ Socialnämnden Ändrad rapportering av ej verkställda beslut Förslag till beslut Socialnämnden godkänner det nya rapporteringsförfarandet. Ärendebeskrivning Sedan tidigare är socialnämnden skyldig att rapporterna alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL och LSS som inte har verkställts inom tre månader till kommunfullmäktige. Rapporteringsskyldigheten gäller både nya beslut om bistånd som inte har verkställts och beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter att verkställigheten har avbrutits. Rapporteringen har tidigare haft en del tekniska problem varför siffrorna inte alltid rapporterats korrekt eller i rätt tid. Av denna anledning ändrar förvaltningen rapporteringsförfarandet av ej verkställda beslut. Rapporteringen görs nu via planerings- och ledningssystemet Stratsys. I det nya rapporteringsförfarandet redovisas antalet ej verkställda beslut inom en viss insats i antal istället för som tidigare på individnivå. Vidare redovisas kvinnor och män separat, enligt rekommendation från Socialstyrelsen. Rapporteringen till IVO sker som tidigare. Madde Gustavsson Förvaltningschef Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax Lena Uvhagen Utvecklingsstrateg E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Plusgiro Bankgiro Organisationsnr:

20 SN 2017/ Ej verkställda beslut - Kvartal (Socialnämnd) Område Ej verkställda beslut Funktionsstöd Män Q2 Kvinnor Q2 Antal Q2 Antal Q1 Kommentar Avlösare (LSS) Resursbrist ej funnit lämplig avlösare Bostad med särskild service (LSS) Kvinnan tackat nej till erbjudande, beslut avslutat Mannen fått erbjudande om plats från juli Daglig verksamhet (LSS) Dagverksamhet (SoL) Kontaktperson (LSS) 8 5 Ledsagare (LSS) Individ och familjeomsorg Resursbrist uppdragstagare saknas, 5 st är avbrott i verkställighet Stödfamilj (LSS) Resursbrist ej funnit lämplig stödfamilj, två är avbrott i verkställighet Återrapporterade ärenden, som blivit inrapporterade även föregående kvartal Avser insats kontaktperson, stödfamilj, avlösarservice Beslut verkställda/avslutade inom kvartalet Avser avslut 1 st bostad med särskild service (tackat nej, avslutad), 4 avslut av insats, 7 verkställda. Insatserna är kortidsvistelse, kontaktperson Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (LSS) Resursbrist ej funnits fritidsplats Korttidsboende (LSS) Tackat nej till erbjuden plats/vistelse pga av att erbjudande ej var helger i nuläget. Boendestöd 0 Ekonomiskt bistånd 0 Familjehemsplaceringar 0 20

21 Område Ej verkställda beslut Kontaktfamilj Kvinnor Q2 Antal Q Kontaktperson 0 Kontaktperson psykiatri 0 Övriga insatser 0 Återrapporterade ärenden, som blivit inrapporterade även föregående kvartal Vård och omsorg Män Q Beslut verkställda/avslutade inom kvartalet 0 Dagverksamhet 0 Gruppboende 0 Antal Q1 Kommentar Letar kontaktfamilj Letar fortfarande, utredning av lämplig kf pågår. Korttidsboende Växelvård, nyrapporterad. Resursbrist, ledig plats har ej funnits att tillgå. Vårdboende Nyrapporterad. Resursbrist, ledig plats har ej funnits att tillgå. Återrapporterade ärenden, som blivit inrapporterade även föregående kvartal Dessa tre rapporterades även förra kvartalet. Demensboende. Beslut verkställda/avslutade inom kvartalet Två samma som ovan. Verkställda nu. En avliden. 21

22 22

23 Socialförvaltningen Madde Gustavsson Dnr SN 2017/57-7 Till: Socialnämnden Framtida behov av särskilt boende i Lindesberg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att tacka för informationen och skicka informationen vidare till KS. Att förvaltningen fortsätter att utreda och återkommer till nämnden i februari månad år Att förvaltningen återkommer i februari månad år 2018 med ekonomisk redogörelse för projektering samt tidsram. Ärendebeskrivning Förvaltningen har fått uppdrag att projektera för ett nytt boende i Lindesbergs kommun. Detta är en första rapport vad som hänt sedan förvaltningen fick uppdraget och vilka åtgärder som genomförts. Vård och Omsorg stod under senare delen av år 2016 och fram till februari i år i ett bekymmersamt läge med många individer som fått beslut om särskilt boende och väntade på plats. Antal dagar från beslutsdatum till verkställighetsdatum var cirka 130 dagar, vilket är väldigt mycket i förhållande till andra kommuner. Samtidigt hade Vård och Omsorg många individer som väntade på korttidsplats och beslut som inte kunde verkställas i förhållande till antal platser som förvaltningen har. Detta medförde att individer låg kvar på bland annat Lindesbergs lasarett och förvaltningen fick betala för platserna, då individerna var medicinskt färdigbehandlade. Under en viss tid köpte förvaltningen korttidsplatser från ett privat bolag i Örebro. Revidering av riktlinjer för Vård och Omsorg gällande biståndsbedömning gjordes och beslut togs av Socialnämnden. Nytt arbetssätt påbörjades med säker och trygg hemgång från lasarettet vilket innebär att arbetsterapeut och sjuksköterska har möjlighet att ta beslut om hemgång och biståndshandläggaren följer upp individen i hemmet efter senast tre veckor. Vård och Omsorg utökade särskilt boende för dementa med sju platser, då en omvandling från korttidsplatser till särskilda boende platser Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

24 2 genomfördes på Källgårdens demensboende. Dessutom planeras att utöka särskilda boende platser på Tallåsen med ytterligare två platser. Planering pågår tillsammans med fastighetsbolaget och ombyggnationen beräknas påbörja under hösten. En markant skillnad till hur det såg ut vid årets första månader har skett, förnärvarande finns tillgång till cirka 10 lediga korttidsplatser och de som söker särskilt boende sjunker, idag väntar cirka 5 individer på plats till ett särskilt boende. Fortsätter det att finnas lediga korttidsplatser behöver förvaltningen ta ställning till om en korttidsenhet ska stängas tillfälligt. Folkhälsoteamet har under hösten 2016 och våren gjort intervjuer med medborgare i Lindesbergs kommun kring deras tankar kring framtida boende och vilken typ avboende de önskar och har behov av. Detta för att Lindesbergs kommun ska få ett bra planeringsunderlag för att kunna tillgodose behovet av boende för äldre i Lindesbergs kommun. 200 personer erbjöds in till undersökningen och 57 personer valde att delta, varar nio personer var sverigefinnar. I undersökningen kunde vi dra ett flertal slutsatser, här kommer några av dessa: Att kunna erbjuda olika typer av boendealternativ för äldre som är anpassade efter äldres behov och förutsättning upplevs som brådskande då äldre upplever att det finns stor brist på boendealternativ för denna målgrupp Geografiska skillnader i preferens för boendet stämmer ofta överens med personens val av bostadsort, närhet till skog och mark är ofta viktigt och prioriteras av dem som bor i denna typ av boendemiljö medan närhet till service, kultur och sociala aktiviterer är preferens som är viktigta för dem som bor i stadsmiljö. För att kunna erbjuda äldre attraktiva bostäder så behövs således preferenser som dessa tas med i beräkningarna. Väck intresse för att flytta genom att erbjuda attraktiva alternativ. Det kan få äldre att vilja flytta till ett nytt boende istället för att flytta från sin nuvarande bostad Deltagarna i undersökningen ser ett stort behov av gemensamhetslokaler i anslutning till sitt boende främst när det gäller måltider och aktiviteter Äldre är över lag positivt inställda till teknik om den kopplas till riktiga behov i äldres vardag Kollektivtrafiken upplevs av många som en viktig del av äldres vardag och den dagen då man inte längre kan köra bil så blir den avgörande för äldres delaktighet i samhället, speciellt för den som bor utanför centralorten Lindesberg Det vi också kunde se är att de äldre som blev intervjuade visste för lite om olika boendealternativ, så information är en viktig del som förvaltningen måste arbeta vidare med. Förvaltningen måste arbeta vidare med utredningen gällande vilken typ av boendealternativ som ska byggas och samt räkna på hur behovet av 24

25 3 platser kommer se ut i framtiden utifrån befolkningsunderlaget. Vi behöver också titta på behovet i hela kommunen, norr, söder och centrala Lindesberg. I dagsläget är det omöjligt att ge information gällande vad det kostar att bygga ett nytt boende. Vi beräknar att det tidigast kan vara aktuellt år Madde Gustavsson Förvaltningschef Raija Spjuth Verksamhetschef Meddelas för åtgärd: Verksamhetschef Vård och Omsorg Utevecklingsstrateger inom Socialförvaltningen 25

26 26

27 6 27

28 Regionförbundet Örebro Projektnamn Projektägare Projektdirektiv Datum Version 1(2) Dnr SN 2017/ Projektnamn Hemmalösning Projektägare Förvaltningschef Henrik Arenvang, Barn-utbildningsförvaltningen och förvaltningschef Madde Gustavsson, Socialförvaltningen. 1. Bakgrund, syfte, strategier och mål Bakgrund När Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden gemensamma arbetsutskott har sammanträtt de senaste åren har hemmalösningar diskuteras presenterades en behovsinventering samt förebyggande åtgärder på ett gemensamt arbetsutskott. Mot bakgrund av detta beslutade det gemensamma arbetsutskottet -att se över möjligheterna att i stället för skolplaceringar externt, hitta gemensamma hemmalösningar. Syfte Att investera på hemmaplan och därmed ge de barn/ungdomar det berör möjligheten att bo kvar i hemkommunen med närhet till familj och vänner. På detta sätt ger vi barnet/den unge trygghet, skapar arbetstillfällen samt kan arbeta mer kostnadseffektivt då det ofta kostar stora pengar att köpa platser. Projektmål Att under 2017 kunna erbjuda skola/boende lösning i Lindesbergs kommun, detta sker genom: - att formalisera ett strukturerat arbetssätt mellan förvaltningarna - att ta fram förslag på samverkansmodeller mellan förvaltningarna angående uppföljning av existerande elever - prognos av förväntat elevantal från egen och närliggande kommuner - att planera för och sätta in eventuella punktinsatser - utbildningsinsatser till befintlig personal inom skolan - hitta lämplig lokal för boende - hitta lämpliga, gärna flexibla lokaler för skolgång 28

29 Regionförbundet Örebro Projektnamn Projektägare Projektdirektiv Datum Version 2(2) Dnr Förväntat resultat av projektet Få beslutsunderlag för att kunna fatta beslut om att ge socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen ett gemensamt uppdrag att starta skola boende lösning i Lindesbergs kommun. Avgränsningar och målgrupper Målgruppen är barn/ungdomar som har sin skolgång i Lindesbergs kommun och har rätt till insats enligt LSS. 2. Projektorganisation Projektledare Utvecklingsstrategerna Björn Österby (BUF) och Malin Spiik (SOC). Styrgrupp Förvaltningschefer och verksamhetschefer inom Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Referensgrupp Berörda aktörer för respektive verksamheter, såsom rektor grundskolan 7-9, rektor gymnasieskolan, elevhälsan (BUF), enhetschef funktionsstöd, specialpedagoger mfl. 3. Tid- och aktivitetsplan Gemensamt AU Uppdrag ges muntligt av BUN och SN. - Gemensamt AU 4 maj

30 30

31 7 SN 2017/

32 32

33 SN 2017/ Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn Socialnämnden ARBETSDOKUMENT Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 33

34 Fastställt av: Socialnämnden Datum: För revidering ansvarar: Individ och Familj För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Individ och familj Dokumentet gäller till och med:

35 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Föräldrars ersättningsskyldighet 2.2 Underhållsstöd 2.3 Barnpension 2.4 Försörjningsstöd 2.5 Information till föräldrarna 3. FÖRÄLDRARS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET TILL KOMMUNEN 3.1 Beslut om ersättning 4. HANDLÄGGNING 4.1 Beräkning av ersättningen 4.2 Nödvändig information 4.3 Inkomstberäkning 4.4 Beräkning av ersättningsbeloppet 4.5 Jämkning 4.6 Beslut om ersättning 4.7 Delgivning av beslut 4.8 Överklagan 4.9 Ändring av ersättningsbelopp 4.10 Årlig omräkning 4.11 Umgängesavdrag 5. UTEBLIVEN BETALNING 5.1 Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU 5.2 Förutsättningar för ersättningstalan 5.3 Ansökan till Förvaltningsrätten BILAGOR 1. Utdrag ur centrala lagar och förordningar 2. Informationsbrev till föräldrar 3. Beräkningsunderlag sid

36 1.INLEDNING Riktlinjerna syftar till en tydlig hantering av föräldrars ekonomiska bistånd för placerade barn i Lindesbergs kommun. Riktlinjerna ska bidra till en rättvis hantering som minimerar utrymme för godtyckligheter och tolkningar. Hanteringen baserar sig på principen att föräldrarna är de som i första hand ska ha det ekonomiska ansvaret för sina barn. Det ses som en högt prioriterad utgift och ett primärt åtagande för föräldrarna. Det framräknade underhållsstödet bidrar till bibehållet föräldraansvar för de placerade barnen. Den lagstiftning som främst ligger till grund för kommunens rätt att ta ut ersättning från föräldrar när barn är dygnetruntplacerade är 7 kap 1 Föräldrabalken (FB), 8 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) och 6 kap Socialtjänstförordningen (SoF). (Bilaga 1) 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Föräldrars ersättningsskyldighet Enligt 7 kap 1 FB har föräldrar, var för sig, försörjningsskyldighet för sina barn. För föräldrar som inte bor med barnet fullföljs denna skyldighet genom underhållsbidrag. När barn är dygnetruntplacerade har föräldrar enligt 8 kap 1 SoL skyldighet att bidra till kommunens kostnader för vården. Detta gäller oavsett om placeringen skett frivilligt med stöd av SoL eller utan vårdnadshavarens samtycke med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ersättningsskyldigheten gäller vid stadigvarande placeringar från den dag beslut om placering tagits av socialnämnden. Skyldigheten gäller både vid placering i familjehem och vid placering på institution. När det placerade barnet fyller 18 år upphör kommunens möjlighet att ta ut ersättning från föräldrarna även om den unge fortfarande går kvar i skolan. 2.2 Underhållsstöd Om en förälder haft underhållsstöd från Försäkringskassan (Fk) dras detta in när ett barn placeras utanför hemmet. Kommunen (IFO) är skyldig att meddela Fk att barnet har placerats. För den förälder som före placeringen har betalat ett återbetalningsbelopp för underhållsstöd innebär det att återbetalningsskyldigheten till Fk upphör från placeringsdatumet och tills vidare. Kommunen (IFO) ställer motsvarande ersättningskrav på den föräldern. IFO skall även anmäla till Fk när en placering upphört och barnet åter bor hos förälder. Föräldern måste då på nytt göra en ansökan om underhållsstöd hos Fk. 2.3 Barnpension Barnpension kan inte uppbäras av kommunen som ersättning för kommunens kostnader för vård. Fk fortsätter att betala ut barnpension till föräldern. Eftersom barnpension är avsedd för barnet bör föräldern uppmanas att med dessa medel stå för vissa av barnets kostnader under placeringstiden, exempelvis kläder eller fritidsaktiviteter 4 36

37 Om föräldern inte går med på detta kan det framräknade ersättningsbeloppet till kommunen jämkas uppåt med hänvisning till inkomsten av barnpension. Det jämkade ersättningsbeloppet får dock aldrig överstiga aktuellt underhållsstödsbelopp. 2.4 Försörjningsstöd Försörjningsstöd beviljas inte avseende kostnader för ett barn som är placerat. 2.5 Information till föräldrarna Så tidigt i utredningsprocessen som möjligt, när det kan antas att en dygnetruntplacering kan bli aktuell, skall utredaren informera föräldrarna om deras ersättningsskyldighet för barnets kostnader. Föräldrar skall även informeras om vilka konsekvenser placeringen kan få för deras ekonomi i övrigt. Placering av barn medför att föräldrarna förlorar rätten till försäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. Informationen bör lämnas både muntligt och genom ett skriftligt informationsblad. (Bilaga 2) 3. FÖRÄLDRARS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET TILL KOMMUNEN När ett barn dygnet-runt-placeras genom kommunens försorg ska utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga göras utifrån taxerad inkomst. Därefter fattas beslut om ersättningens storlek. Eftergift sker för förälder som uppbär försörjningsstöd från Lindesbergs kommun. I ärenden där synnerliga omständigheter råder kan eftergift av förälders ersättning i undantagsfall göras. 3.1 Beslut om ersättning Beslut om föräldrarnas ersättning fattas när socialnämnden beslutat om placering. Ersättningsskyldighet av beslutat belopp gäller från den dag placeringen är beslutad i socialnämnd. Ett beslut skall fattas för vardera föräldern och detta gäller även om föräldrarna är sammanboende. Beslutet skall alltid innehålla ett ersättningsbelopp. Ersättningsbeloppet kan vara 0 kr. Beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Föräldrarna har skyldighet att meddela ändrade förhållanden gällande antal barn de har försörjningsplikt för. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut från föräldern 4. HANDLÄGGNING 4.1 Beräkning av ersättningen Som underlag för beräkningen utgår man från inkomster enligt uppgifter från det senaste fattade taxeringsbeslutet och från det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för. Även om föräldrarna är sammanboende kan de ha olika antal barn. 5 37

38 I hanteringen vid Lindesbergs kommun beräknas förälder ha försörjningsplikt för barn upp till 21 år. Syftet är att undvika omfattande utredning gällande jämkning av belopp vid hemmavarande barn över 18 år, samt att beloppet inte ska vara avhängigt om en förälder åberopar hemmavarande barn eller ej. Om barnet innan placeringen bott hos en förälder som haft underhållsstöd för barnet skall det redan finnas ett uträknat återbetalningsbelopp hos Försäkringskassan för den andre föräldern. Då ska detta återbetalningsbelopp utgöra grund för beslutet gentemot den andre föräldern. En förälders ersättningsskyldighet till kommunen gäller även om föräldern är placerad tillsammans med barnet om inte annat avtalats beroende på att föräldern står för del av barnets uppehälle vid placeringen. Om en förälder uppbär försörjningsstöd från Lindesbergs kommun saknas för tillfället förutsättningar för att ta ut ersättning och ersättningsbeslutet sätts till 0 kr. Inga avdrag på underhållsbidraget görs för umgänge. Istället är två månader om året, juli och december, betalningsfria. 4.2 Nödvändig information Personinformation Uppgifter om barnet och dess föräldrar hämtas från Infotorg.se för aktuell adress samt information om antal barn föräldrarna är försörjningsskyldiga för. Senaste taxeringsbeslut Inhämtas från Infotorg.se varvid en omfrågadkopia går till respektive förälder. Årligen inhämtas taxeringsbeslut från Skatteverket från augusti och framåt när senaste taxeringsbelopp bestämts. Beloppet för föräldrarna omräknas senast 15 december varje år. Skattemyndigheten ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders ersättningsbelopp (6 kap 2 SoF) Beräkningsunderlag Blankett för beräkning av ersättningsbeloppet(bilaga 3) 4.3 Inkomstberäkning Inkomstberäkningen baseras på den senaste taxeringen. All beskattningsbar inkomst räknas, även t ex sjukpenning. Man räknar med inkomst av kapital, avdrag som gjorts i deklarationen för skuldräntor och andra kostnader läggs till. Studiemedel i form av studiebidrag räknas med som inkomst, men inte lånedelen. En procent av den del av skattepliktig förmögenhet som överstiger kr räknas samt inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av näringsverksamhet ska ökas med underskott från tidigare beskattningsår, utgift för egen pension med högst ett halvt basbelopp, avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel och minskas med återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel. 6 38

39 Den framräknade summan dvs. årsinkomstbeloppet minskas med Beloppet som återstår läggs till grund för beräkning av ersättningsbeloppet. (Lag om underhållsstöd 1996:1030) 4.4 Beräkning av ersättningsbeloppet Ersättningsbeloppet beräknas som en viss procent av förälderns inkomst enligt ovan. Procenttalet bestäms med hänsyn till en förälders samtliga barn till och med 21 år. Alla barn skall räknas med, även de som lever utanför familjen. Procentsatsen är 14 procent för ett barn och 11,5 procent för två barn samt 10 procent per barn för tre barn. För varje ytterligare barn ökas den totala procentsatsen med en procent. Hjälptabell Procentsats per barn om 1 barn :14 2 barn: 11,5 3 barn: 10 4 barn: 7,75 5 barn: 6,4 6 barn: 5,5 8 barn: 4,35 9 barn: 4 10 barn: 3,7 7 barn: 4,85 Följande räkneexempel baseras på belopp aktuella Vid lagändring i socialförsäkringsbalken följer nya belopp. Exempel En pappa är försörjningsskyldig för 4 barn. Han är ersättningsskyldig för två placerade barn. Hans framräknade årsinkomstbelopp är kr/år, vilket minskas med kr. Det blir kr. Den inkomsten som används sedan för att beräkna ersättningsbeloppet per barn: 7,75 % x = kr per barn och år eller 517 kr per barn och månad. Ersättningsbeloppet blir alltså kr per månad för de två placerade barnen tillsammans. Barnets egna inkomster Om ett barn har egna inkomster tex. lön, kan det påverka nivån i föräldrars ersättning till kommunen. Barnets inkomster beräknas på samma sätt som föräldrarnas, men grundavdraget är kronor/år. Om barnets inkomster överstiger kr/år minskas föräldrarnas ersättningsskyldighet med hälften av den inkomst som överstiger kr. Exempel Barnet har en egen årsinkomst på grundavdraget = kronor. Hälften, dvs kr, reducerar det belopp föräldrarna tillsammans skall betala till kommunen. Respektive förälders ersättningsbelopp reduceras i etta exempel med kronor per år. 4.5 Jämkning Ingen jämkning av beslutat belopp görs. 4.6 Beslut om ersättning Beslutet skall innehålla ersättningsbelopp samt namn på beslutsfattare enligt aktuell delegationsordning. 7 39

40 4.7 Delgivning av beslut Kopia av beslutet skickas tillsammans med beräkningsunderlaget per post till respektive förälder. Ett följebrev med information om när och hur beloppet ska betalas skickas till föräldern. 4.8 Överklagan Nämndens beslut om vad en förälder skall betala i ersättning till kommunen kan inte överklagas med förvaltningsbesvär. 4.9 Ändring av ersättningsbelopp En förälders försörjningsskyldighet kan komma att ändras genom att flera eller färre barn skall försörjas. Förändringen påverkar procentsatserna vid beräkning av ersättningsbeloppets storlek. En omräkning görs då i anslutning till den förändrade försörjningsskyldigheten och kan således ske när som helst under året Årlig omräkning Ersättningsbeloppet skall omräknas varje år på hösten utifrån senaste taxeringsbeslut. Det nya beslutet om belopp delges förälder innan 15 dec med verkställan från februari följande år. Vid ändring av förälders gällande procentsats tas nytt belopp ut månaden efter ändring. Den årliga omräkningen av ersättningsbeloppet grundat på ny taxering är inte ett nytt beslut om att betala ersättning till kommunen utan endast en omräkning av beloppet. Delgivning av beräkningsunderlaget skall därför inte ske. Respektive föräldrar skall underrättas om det nya ersättningsbeloppet Umgängesavdrag Inget avdrag för umgänge tillämpas. Istället är två månader om året avgiftsfria för alla. Dessa månader är juli och december. 5. UTEBLIVEN BETALNING Om förälder inte betalar enligt beslut ska kommunen skicka två betalningspåminnelser. 5.1 Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU Om en förälder inte betalar ersättning efter påminnelser ska ersättningstalan väckas hos Förvaltningsrätten om det finns förutsättningar för detta. 5.2 Förutsättningar för ersättningstalan I de fall ersättningsskyldig förälder inte frivilligt betalar enligt beslut för kostnader som kommunen haft enligt 8 kap 1 SoL uppstår ett krav mot föräldern. Nämnden kan med stöd av 9 kap 3 SoL väcka talan om ersättningen hos Förvaltningsrätten. Talan hos Förvaltningsrätten måste väckas inom tre år från det kommunens kostnader uppstod. 8 40

41 5.3 Ansökan till Förvaltningsrätten Ansökan ska göras vid Förvaltningsrätten inom vars domkrets föräldern är bosatt och innehålla följande uppgifter: namn, adress och telefon till den nämnd som söker och till handläggaren den ersättningsskyldiges namn, personnummer, adress och telefonnummer vad saken gäller: Talan om ersättning för kostnader som kommunen haft enligt 8 kap 1 andra stycket SoL uppgifter avseende månad och belopp utredning som visar att den enskilde har betalningsförmåga yrkande: Individ och familjeomsorgen yrkar att Förvaltningsrätten ålägger motparten att till IFO återbetala kostnader enligt ovan med vidstående belopp jämte ränta enligt 6 Räntelagen till dess betalning sker. kopior på beslut om motpartens ersättningsskyldighet och på beräkningsunderlag för ersättningsskyldighet Förvaltningsrättens dom i kommunens favör utgör underlag för ansökan om utmätning hos Kronofogdemyndigheten. 9 41

42 BILAGA 1 Utdrag ur de lagar och förordningar som främst ligger till grund för kommunens rättighet att ta ut ersättning av föräldrar. Föräldrabalken (1949:381) 7 kap. Om underhållsskyldighet 1 Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig utbildning. I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136). Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap 1 2 stycket Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annan hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Socialtjänstförordningen (2001:937) 6 kap 2 Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) att bidra till kommunens kostnader för ett barn vård i ett annat hem än det egna bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 första stycket första meningen lagen om underhållsstöd. Skattemyndigheten skall på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att 10 42

43 fastställa en förälders del i kommunens kostnader enligt första stycket. 3 Om en förälder har fullgjort en fastställd underhållsskyldighet mot ett barn genom att betala ett engångsbidrag eller annat bidrag i barnets underhåll till en behörig ställföreträdare för barnet för den tid då detta vårdas i ett annat hem än det egna, är föräldern i motsvarande mån fri från skyldighet att ersätta kommunen för dess kostnad under samma tid. 4 Har socialnämnden fått underhållsbidrag enligt 8 kap 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall nämnden redovisa den del av underhållsbidraget som överstiger vad kommunen får tillgodoräkna sig till den som annars haft rätt till bidraget

44 BILAGA 2 Datum Avdelningen för individ och familj Namn Titel Adress Telefonnummer e-postadress Namn Adress Föräldrars underhållsskyldighet för placerade barn Föräldrar har enligt lag försörjningsskyldighet för sina barn. Om barnet inte bor med föräldern ska denne betala ett underhållsbidrag. När barn upp till 18 år är placerade i familjehem eller på institution genom socialtjänsten har föräldrarna skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för vården. Detta gäller både om placeringen är frivillig (enligt SoL) eller sker utan samtycke (LVU) och beslut om placering är tagen i nämnd eller i Förvaltningsrätten. Se Föräldrabalken kap 7 1, Socialtjänstlagen(SoL)kap 8 1 samt Socialtjänstförordningen kap 6. Socialtjänsten meddelar Försäkringskassan när ett barn placeras utanför hemmet. Om underhållsstöd betalas ut från Försäkringskassan kommer det att dras in. Underhållsstöd betalas istället till socialnämnden. När barnet flyttar hem behöver underhållsstöd sökas hos Försäkringskassan igen. Handläggare på socialförvaltningen gör en beräkning gällande betalningsförmåga hos vardera föräldern. Uppgift om beskattningsbar inkomst kommer att hämtas från andra myndigheter. Uträkningsmallen är samma som Försäkringskassan använder sig av vid beräkning av underhållsstöd. Beloppet kommer inte att överstiga beloppet för underhållsstöd fastställt av Försäkringskassan. För år 2017 är taket satt till kr per månad. Summan kan däremot bli lägre beroende av inkomstens storlek. I beräkningen tar man hänsyn till förälders försörjning av övriga barn upp till 21 år. För att kompensera för kostnader när förälder har sitt barn/ungdom hemma hos sig är två månader om året betalningsbefriade. Dessa månader infaller juli och december. I tjänsten Namn 12 44

45 titel BILAGA 3 Datum Avdelningen för individ och familj Beräkningsunderlag Förälders ersättning till kommunen för placerat barn Handläggare: Namn Placerade barns personuppgifter Efternamn och förnamn Personnummer Förälders personuppgifter Efternamn och förnamn Personnummer Adress Telefon Förälders försörjningsskyldighet för övriga mindre barn Födelsedatum Aktuell procentsats * Beräkning efter senaste taxeringsbeslut Inkomst av tjänst Över/underskott av kapital Studiebidrag Inkomst av näringsverksamhet 1 % av skattepliktig förmögenhet Årsinkomstbelopp + - = Grundavdrag Avdrag för barns inkomst Ersättningsgrundande årsbelopp = Ersättning per barn och år (Ersättningsgrundande årsbelopp x Aktuell procentsats/100) Ersättning per barn och månad (Ersättning per år/ 12, dock max underhållsbeloppet) Total ersättning per månad/barn * procentsats per barn om 1 barn: 14 2 barn: 11,5 3 barn: 10 = 4 barn: 7,75 5 barn: 6,4 6 barn: 5,5 7 barn: 4,85 8 barn: 4,

46 46

47 SN 2017/

48 SN 2017/ Riktlinje för handläggning och bedömning av kontaktperson Strategi Plan/Program Riktlinje Regler och instruktioner 48

49 Fastställt av: Socialnämnden Datum: För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Utvecklingsstrateg Dokumentet gäller för: Individ och familj, vård och omsorg och Socialpsykiatri Dokumentet gäller till och med:

50 Innehåll 1. Inledning Riktlinjernas syfte Avgränsning Lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) Förvaltningslagen (1986:223) Delegation Kontaktperson Syfte och målsättning med kontaktperson Målgrupp Begränsning av målgrupp Avgränsningar vad gäller kontaktperson Tillgänglighet Utredning, bedömning och beslut Handläggningstid Kriterier för att bevilja kontaktperson Beslut om bistånd Överklagan Omprövning och uppföljning av biståndsbeslut Ändring av ett gynnande beslut Tidsbegränsning Omprövningsklausul Uppföljning Avgifter för utförda insatser Referenser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 50

51 1. Inledning Riktlinjerna ska vara en vägledning för handläggare i arbetet med utredning och bedömning av behovet av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Insatserna ska präglas av en helhetssyn, kontinuitet samt att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte en ersättning för, de lagar och föreskrifter som styr verksamheter inom området. Riktlinjerna är en vägledning avseende kommunens ambitionsnivå vid biståndsbedömning. Ytterst är det den enskildes behov av stöd och hjälp som är avgörande vid beslut om insats. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Således innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. 1.1 Riktlinjernas syfte Riktlinjerna syftar huvudsakligen till att vara ett stöd för handläggarna i bedömningen utifrån den enskildes ansökan och behov. Här klarläggs vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa insatser vanligtvis kan beviljas. Riktlinjerna har tre huvudsyften: Ge en generell beskrivning av Lindesbergs kommuns socialtjänsts insatser och därmed informera den enskilde, anhöriga och allmänhet om vilket stöd de kan förväntas få. Fungera som en vägledning för socialsekreterare i utformningen av biståndet. Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera rättssäkerhet för de sökande. 1.2 Avgränsning Denna riktlinje omfattar endast biståndsbedömning av kontaktperson enligt socialtjänstlagen. Inte verkställighet av kontaktperson. Vidare ingår inte i denna riktlinje insatser och beslut enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 2. Lagstiftning 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstens mål beskrivs i Socialtjänstlagens (SoL) 1 kap 1 : Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Bistånd beviljas enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Samtliga insatser i riktlinjerna beviljas enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen. 4 51

52 Om kontaktperson står att läsa i socialtjänstlagen 3 kap 6 b Socialnämnden får utse en särskild person (kontaktperson) eller familj (kontaktfamilj), med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson endast utses om barnet själv begär eller samtycker till det. Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskild kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet själv begär eller samtycker till det. 2.2 Förvaltningslagen (1986:223) All handläggning ska utgå ifrån Förvaltningslagens (FL) bestämmelser. Lagen anger serviceskyldigheter för myndigheter, vilket innebär att handläggaren ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde (4 FL). Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och effektivt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 FL). Vid behov bör myndigheten anlita tolk i kontakter med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad (8 FL). Det är även förvaltningslagen som reglerar rätten till överklagande av ett beslut (22-25 FL). 2.3 Delegation Enligt 6 kap. 33 Kommunallag (1991:900) får en nämnd uppdra åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I Lindesbergs kommun har socialsekreterarna delegation på myndighetsutövning enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen. Delegationens omfattning är reglerad i socialnämndens delegationsordning. 3. Kontaktperson Kontaktpersonen väsentliga uppgift ska vara att fungera som ett personligt stöd och hjälpa på olika sätt. T.ex. om den enskilde missbrukar alkohol eller andra droger kan kontaktpersonen förmedla läkartider eller tider till behandlingsenhet. En kontaktperson kan hjälpa den enskilde att bryta sig loss ur en olämplig miljö, hjälpa den enskilde med fritidssysselsättning, underlätta för den enskilde att söka arbete, utbildning bostad etc. Det är viktigt att kontaktpersonen inte tar över vad den enskilde kan göra utan i stället söker aktivera den enskilde. Det finns ingen rätt för den enskilde att få kontaktperson. Det finns inga särskilda krav eller kvalifikationer för kontaktperson enligt första stycket 3 kap 6b SoL. Särskild kvalificerad kontaktperson som det står om i andra stycket 3 kap 6 b SoL, kan beviljas till unga som begått brott och som riskerar att skapa sig en kriminell livsstil och som inte sällan har en allvarligare problembild som behöver. Eller unga som behöver särskilt stöd och vägledning för att motverka missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende och som därmed behöver ha stöd och hjälp av en kontaktperson med särskilda kvalifikationer. 5 52

53 Den kvalificerade kontaktpersonen ska aktivt ingripa i olika svåra situationer som kan uppstå. Särskilt kvalificerad kontaktperson bör ha utbildning och kompetens att arbeta med ungdomar med beteende problem ex.vis polis, behandlingsarbetare, socialsekreterare m.fl. Vid påföljden ungdomsvård enligt 32 kap 1 BrB ska insatsen kunna ingå i ungdomskontraktet eller var en del av vård med stöd av LVU. Utifrån handläggares beslut upprättas tillsammans med individen en genomförandeplan som skall styra. Uppföljning av insatser kontaktpeson och kontaktfamilj, regeleras i 3 kap 6 c SoL. 3.1 Syfte och målsättning med kontaktperson Syftet med kontaktperson är att, genom stöd, ge den enskilde möjlighet att uppnå en skälig levnadsnivå. Den enskilde ska få stöd i personliga angelägenheter och stöd i att bryta destruktiva mönster. Personen ska själv efter en tid klara av innehållet i uppdraget. Det är ett personligt stöd som ges vid ett tidsbegränsat behov av stöd. Kontaktpersonen ska inte ta över vad den enskilde kan göra själv, utan i stället söka att aktivera den enskilde. Målsättningen kan innebära: Att motivera och stödja den enskilde att bryta sig ur ett i sammanhanget olämplig miljö. Att motivera och stödja den enskilde att söka utbildning, arbete eller att skaffa bostad. Att hjälpa den enskilde till en meningsfull fritids syselsättning. Att stötta den enskilde att ta sig ur missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. 3.2 Målgrupp Barn, unga och vuxna som uppfyller kriterierna enligt 3 kap 6 b SoL. Mål som kan vara uppfyllda inom en begränsad period på mellan ett och tre år. Insatsen kontaktperson riktar sig till alla oavsett ålder. Särskild kvalificerad kontaktperson vänder sig till unga som riskerar att skapa sig en kriminell livsstil, unga som rikserar att hamna i missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Särskild kvalificerad kontaktperson kan även förordnas med stöd av 22 LVU 3.3 Begränsning av målgrupp Kontaktperson ges till personer som söker om och som samtycker till insatsen. Om den unge är över 15 år måste den unge samtycka till insatsen för att den ska kunna ges. Är den unge under 15 år måste vårdnadshavarna samtycka till insatsen för att den ska kunna ges. Insatsen avslutas när målet med kontaktpersonsuppdraget är uppfyllt. Eller då den insatsberättigade avsäger sig fortsatt insats. Särskild kvalificerad kontaktperson beviljas enbart till unga under 21 år. Samt att samtycke finns från den unge eller vårdnadshavare beroende på ålder. Särskild kvalificerad kontaktperson kan förordnas med stöd av 22 LVU. 6 53

54 3.4 Avgränsningar vad gäller kontaktperson. Kontaktperson beviljas inte om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Detta medför att socialsekreterare tydligt måste ha utrett att den enskilde inte själv eller på annat sätt kan tillgodose sina behov. Nära anhörig, barn, syskon, mor-far föräldrar, ges inte uppdrag som kontaktperson utan förutsätts finnas som en naturlig del i den enskildes nätverk. Inte heller god man eller förvaltare kan ges uppdrag som kontaktperson till den enskilde den företräder i egenskap av godman eller förvaltare Om den enskilde är i behov av hjälp eller stöd gällande ekonomi eller att fatta beslut om sin egen person beviljas inte kontaktperson, istället bör ansökan/anmälan göras till Överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare. Kontaktperson kan inte ersätta tolk om behov av tolk föreligger i kontakter med myndigheter. 3.5 Tillgänglighet Kontaktpersonen finns tillgänglig i enlighet med det uppdrag som föreligger. 4. Utredning, bedömning och beslut Biståndet kontaktperson enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 SoL, utreds, bedöms och beslutas av socialsekreterare/handläggare, enigt delegation från socialnämnden. 4.1 Handläggningstid Handläggning ska ske skyndsamt efter det att ansökan inkommit. Med utredningstid avses den tid det tar för ansökan/anmälan inkommit till dess Socialnämnden fattat ett beslut som delgivits den sökande. 4.2 Kriterier för att bevilja kontaktperson Det finns ingen rätt för den enskilde att få kontaktperson utsedd. Det är socialnämnden som avgör om det finns behov av detta. Kontaktperson kan inte utses om den enskilde motsätter sig det. Behovet ska inte vara så omfattande att det krävs specialkunskaper för att vara kontaktperson. Kontaktpersonen är en stödjande person, inte behandlande. Uppgiften är att hjälpa i personliga angelägenheter. För särskild kvalificerad kontaktperson gäller att det avser en ung person upp till 21 års ålder. Att den unge behöver stöd och hjälp att bryta ett missbruk, har risk för att utveckla missbruk eller har ett socialt nedbrytande beteende och/eller begår brott eller riskerar att skaffa sig en kriminell livsstil och behöver stöd att bryta detta. I dessa fall ska kontaktpersonen ha kompetens att arbeta med uppdraget. 4.3 Beslut om bistånd Den enskilde erhåller beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av kontaktperson, omfattande antalet gånger i veckan/månaden och med en tydlig genomförandeplan vad insatsen ska syfta till. Uppdraget överlämnas till kontaktperson i form av genomförandeplan, vid en gemensam träff, socialsekreterare, kontaktperson och enskild. Genomförandeplanen / uppdraget ska undertecknas av samtliga. 7 54

55 Inom myndighetsenheten för vård och omsorg och funktionsstöd skickas uppdaget (genomförandeplanen) till den enhetschef inom verkställigheten som ansvarar för kontaktperson enligt SoL. Verkställigheten ansvarar för att vid gemensam träff med den enskilde, kontaktperson och verkställande chef, överlämna uppdraget till kontaktperson. Genomförandeplanen / uppdraget ska undertecknas av samtliga, även av utredande handläggare. 4.4 Överklagan Vid avslag har den enskilde alltid möjlighet att överklaga. Besvärshänvisning ska följa med beslutet. I den framgår hur den enskilde överklagar, vilken tid den enskilde har på sig från det att han/hon tagit del av beslutet samt vart överklagan ska lämnas. Socialsekreterare tar del av överklagan och avgör om beslutet ska ändras eller om tas upp till rättslig prövning. Om överklagan går vidare till rättslig prövning skickas den av kommunen till förvaltningsdomstolen som får avgöra ärendet. 5. Omprövning och uppföljning av biståndsbeslut 5.1 Ändring av ett gynnande beslut Huvudregeln är att gynnande tillsvidarebeslut inte kan dras in. Dock finns några möjliga skäl för att ändra ett gynnande beslut. Dessa är förbehåll i beslutet (omprövningsklausul eller tidsbegränsning), om tvingande säkerhetskäl föreligger samt om beslutet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. Lagstiftaren påtalar särskilt i 3 kap 6c SoL att socialnämnden kontinuerligt ska följa hur insatser som avses i 3 kap 6 b SoL genomförs när dessa beviljats barn och unga. 5.2 Tidsbegränsning Återkallelseförbehåll eller förbehåll om omprövning efter viss tid anses vara en av de generella grunder som gör det möjligt att ändra gynnande beslut som gäller tillsvidare. Ett beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet. När det gäller beslut som endast gäller under viss tid, är det formellt sett inte fråga om en ändring av ett tidigare beslut utan närmast en fråga om vilket innehåll ett nytt beslut ska ha. Beslut om kontaktperson skall vara tidsbegränsat, tidsbegränsningen är individuellt anpassat. 5.3 Omprövningsklausul Beslut inom SoL i Lindesbergs kommun kan fattas med en omprövningsklausul, vilket innebär att beslutet kan omprövas då ändrade förhållanden påkallar det. Behovet av en sådan omprövning övervägs regelbundet eller då särskilda skäl föranleder det. Signaler från kontaktpersonen om förändrat behov hos den enskilde kan föranleda omprövning. Om omprövningen avviker från tidigare beslut kan insatsen förändras. Omprövning kan uppstå när den enskilde vill byta en beviljad insats till en annan. Om den enskilde vill byta kontaktperson. Om kontaktpersonen inte lyckats få kontakt med individen kontaktas socialsekreteraren inom en månad för omprövning av den beviljade insatsen. 8 55

56 5.4 Uppföljning Uppföljning sker enligt lag, föreskrifter och interna rutiner. Socialförvaltningen följer årligen upp följsamheten av riktlinjerna för handläggning enligt en uppföljningsplan som revideras årligen. Resultatet redovisas till socialnämnden. 6. Avgifter för utförda insatser Kontaktperson enligt 4 kap 1 SoL är avgiftsfritt. 9 56

57 9 57

58 58

59 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Lena Uvhagen Tfn: Dnr. SN 2017/177-4 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning och bedömning av boendestöd Förslag till beslut - Socialnämnden beslutar att anta riktlinjer för handläggning och bedömning av boendestöd. Ärendebeskrivning Nuvarande riktlinjer för boendestöd antogs av socialnämnden De reviderade riktlinjerna beskriver bland annat tydligare vilka målgrupper boendestödet riktar sig till och vilka insatser som ingår i boendestöd. Syftet med riktlinjerna för handläggning och bedömning av boendestöd är att: - Ge en generell beskrivning av Lindesbergs kommuns socialtjänsts insatser och därmed informera den enskilde, anhöriga och allmänhet om vilket stöd de kan förväntas få. - Fungera som en vägledning för handläggare i utformningen av biståndet. - Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera rättssäkerhet för de sökande. Den nya riktlinjen innehåller fler och tydligare begränsningar i bedömningen av boendestöd vilket syftar till mer effektivt nyttjande av boendestödsresurserna. De tydligaste förändringarna är att: - målgrupperna har begränsats på ett tydligare sätt (stycke 3.3 och 3.4) - beslut om boendestöd förses med en omprövningsklausul vilket innebär att beslutet kan omprövas om förutsättningarna ändras (stycke 6.3). Ärendets beredning Revideringen av riktlinjerna har gjorts av utvecklingsstrategerna i samråd med verksamhetscheferna för funktionsstöd och individ och familj samt enhetscheferna för myndighetsenheten och boendestöd. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Riktlinjerna är ett stöd för handläggarna och hjälper dem att fatta likvärdiga beslut, vilket stärker rättssäkerheten. Riktlinjerna ska också bidra till mer effektiv användning av boendestödsresurserna. Madde Gustavsson Förvaltningschef Lena Uvhagen Utvecklingsstrateg 59

60 Meddelas för åtgärd: Utvecklingsstrateger Verksamhetschef funktionsstöd Verksamhetschef individ och familj Bilagor: Riktlinje för handläggning och bedömning av boendestöd 60

61 SN 2017/ Riktlinje för handläggning och bedömning av Boendestöd Strategi Plan/Program Riktlinje Regler och instruktioner 61

62 Fastställt av: Socialnämnden Datum: 2017 För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Utvecklingsstrateg Dokumentet gäller för: Funktionsstöd & Individ och familj Dokumentet gäller till och med:

63 Innehåll 1 Inledning Riktlinjernas syfte Avgränsning Lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) Förvaltningslagen (1986:223) Delegation Boendestöd Bakgrund Syfte och målsättning med boendestöd Målgrupp Psykisk funktionsnedsättning Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Lindrig intellektuell funktionsnedsättning Begränsning av målgrupp Insatser inom boendestöd Praktiskt stöd i hemmet Socialt stöd Pedagogiskt stöd Avgränsningar i boendestöd Tillgänglighet Handläggning av boendestöd Utredning och bedömning Handläggningstid Beslut om bistånd Överklagan Omprövning och uppföljning av biståndsbeslut Ändring av ett gynnande beslut Tidsbegränsning Omprövningsklausul Uppföljning Avgifter för utförda insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 63

64 1 Inledning Riktlinjerna ska vara en vägledning för handläggare i arbetet med utredning och bedömning av behovet av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Insatserna ska präglas av en helhetssyn, kontinuitet samt att den enskildes egna resurser ska tillvaratas. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte en ersättning för, de lagar och föreskrifter som styr verksamheter inom området. Riktlinjerna är en vägledning avseende kommunens ambitionsnivå vid biståndsbedömning. Ytterst är det den enskildes behov av stöd och hjälp som är avgörande vid beslut om insats. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Således innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. 1.1 Riktlinjernas syfte Riktlinjerna syftar huvudsakligen till att vara ett stöd för handläggarna i bedömningen utifrån den enskildes ansökan och behov. Här klarläggs vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa insatser vanligtvis kan beviljas. Riktlinjerna har tre huvudsyften: Ge en generell beskrivning av Lindesbergs kommuns socialtjänsts insatser och därmed informera den enskilde, anhöriga och allmänhet om vilket stöd de kan förväntas få. Fungera som en vägledning för handläggare i utformningen av biståndet. Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera rättssäkerhet för de sökande. 1.2 Avgränsning Denna riktlinje omfattar endast biståndsbedömning av boendestöd enligt socialtjänstlagen. Riktlinjen omfattar inte verkställighet av boendestöd. 2 Lagstiftning 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstens mål beskrivs i Socialtjänstlagens (SoL) 1 kap 1 : Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Bistånd beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Boendestöd enligt SoL 4 kap 1 är avgiftsfritt. 64

65 2.2 Förvaltningslagen (1986:223) All handläggning ska utgå ifrån Förvaltningslagens (FL) bestämmelser. Lagen anger serviceskyldigheter för myndigheter, vilket innebär att handläggaren ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde (4 FL). Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och effektivt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 FL). Vid behov bör myndigheten anlita tolk i kontakter med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad (8 FL). Det är även förvaltningslagen som reglerar rätten till överklagande av ett beslut (22-25 FL). 2.3 Delegation Enligt 6 kap. 33 Kommunallag (1991:900) får en nämnd uppdra åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I Lindesbergs kommun har handläggarna på myndighetsenheten delegation på myndighetsutövning enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen. Delegationens omfattning är reglerad i socialnämndens delegationsordning. 3 Boendestöd Boendestöd innebär ett pedagogiskt psykosocialt stöd i hemmet och i närmiljön, oftast i kombination med praktiskt stöd. För insatsen boendestöd behövs riktlinjer för att tydliggöra målgrupp, handläggningsrutiner och hur insatsen ska utföras. Boendestödets utgångspunkt är dock att beviljade insatser behovs- och individanpassas. Utifrån handläggares beslut upprättas tillsammans med individen en genomförandeplan som ska styra boendestödsinsatsen. 3.1 Bakgrund 1995 inträdde den så kallade psykiatrireformen som syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Utifrån psykiatrireformen fick kommunerna ett större ansvar för dessa personer och möjligheten att ansöka om boendestöd inom socialtjänsten tillkom. 3.2 Syfte och målsättning med boendestöd Boendestödets syfte är att, genom ett individuellt utformat stöd, ge den enskilde möjligheten att uppnå en skälig levnadsnivå samt att den enskilde ska kunna uppnå struktur i vardagen och stärka sin förmåga att klara sig på egen hand. Målsättningen med boendestödet är att den enskilde ska få möjlighet till: En förbättrad och/eller bibehållen psykisk hälsa. Att bo kvar ordinärt boende. En reell möjlighet till en socialt fungerande livssituation. Förbättra sin levnadsstruktur. 3.3 Målgrupp Boendestöd riktar sig till personer över 18 år med följande tillstånd: 65

66 3.3.1 Psykisk funktionsnedsättning En person har en psykisk funktionsnedsättning om hon eller han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet. Exempel är autism och ADHD Lindrig intellektuell funktionsnedsättning Det finns tre nivåer av intellektuell funktionsnedsättning, lindrig, måttlig och svår. Endast personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är berättigade boendestöd och då enbart i kombination med psykisk funktionsnedsättning (3.3.1) och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (3.3.2). En lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att man klarar det mesta själv men man behöver stöd med vissa praktiska saker, exempelvis att få struktur i vardagen. Vid en måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan man oftast tala och förstå sådant som är enkelt och hör ihop med vardagslivet, men behöver hjälp av människor som ser till att man har det bra och hjälper till med exempelvis mat, kläder och tider. Om man har en svår intellektuell funktionsnedsättning kan man inte tala, utan visar vad man känner och vad man vill med kroppen, rösten och ansiktsuttrycket. För att bli förstådd är man i behov av hjälp från människor man känner. 3.4 Begränsning av målgrupp För att beviljas boendestöd krävs att det finns utvecklingspotential hos den enskilde. Vidare kan boendestöd endast erbjudas till personer som själva är beredda att vara delaktiga i stödet som ges. Stödet avslutas när personen inte aktivt deltar i stödet eller när personen inte kommer utföra det biståndet avser. I dessa fall får personen ansöka om annan insats. Se stycke 6.3. Övre åldersgränsen är 65 år. Undantag kan dock förekomma utifrån den enskildes behov. Om personen på grund av sin åldersprocess bäst kan få sina behov tillgodosedda till exempel genom hemtjänstinsats ska ärendet avslås och individen får ansöka om annat bistånd. Likaså om personen är yngre än 65 år, men har fysiska funktionsnedsättningar som överstiger de psykiska funktionsnedsättningarna. 4 Insatser inom boendestöd Boendestödets insatser behovs- och individanpassas, med utgångspunkt i den enskildes förutsättningar, utifrån tre huvudsakliga områden: Praktiskt stöd i hemmet Socialt stöd Pedagogiskt stöd Delarnas omfattning och individens behov kan variera över tid. Detta innebär att den enskilde i perioder kan ha behov av endast praktiskt stöd eller enbart socialt stöd till perioder med 66

67 behov av både praktiskt- och socialt stöd. Insatserna och omfattningen i relation till den enskildes behov, situation och funktion bedöms av handläggaren. 4.1 Praktiskt stöd i hemmet Praktiskt stöd innebär att stödja individen att träna och utveckla och/eller bibehålla grundläggande vardagsaktiviteter i hemmet. Stöd i personlig omvårdnad. Stöd med hushållsgöromål såsom städning, matlagning och att tvätta. Stöd med handling. Handling görs i närområdet, syftet är att man själv i förlängningen ska ta sig till affären för att göra sina inköp. Arbetet i hemmet betyder att tillsammans med den enskilde praktiskt utföra olika vardagssysslor. 4.2 Socialt stöd Socialt stöd innebär att stödja individen till att kunna bygga upp sociala kontakter och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar. Stödja individen att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet för att bryta isolering, exempelvis anställning, studier, praktik eller daglig verksamhet. Stödja individen, att utifrån dennes intresse, våga prova och delta i fritidsaktiviteter. 4.3 Pedagogiskt stöd Pedagogiskt stöd innebär att, genom ett pedagogiskt förhållningssätt, hitta strategier att stödja den enskilde så att denna på egen hand klarar sina vardagsaktiviteter. Tillsammans med den enskilde strukturera papper och göra scheman för att skapa struktur i vardagen. Att tillsammans med den enskilde hitta strategier så att den enskilde på egen hand kan sköta kontakter med myndigheter och vårdinrättningar. Att genom samtalsstöd stötta den enskilde till att klara sin vardag. 4.4 Avgränsningar i boendestöd Boendestöd beviljas endast när behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt. Detta medför att handläggare tydligt måste ha utrett att den enskilde inte själv eller på annat sätt kan tillgodose sina behov. I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte: Flyttstädning eller sanering. Hantering av medicin och nycklar. Skjuts till exempelvis läkarbesök, finns detta behov får den enskilde ansöka om ledsagning. Resor till andra orter för exempelvis storhandling eller åka till flera affärer. Hantering av den enskildes ekonomi, utan vid sådana behov gäller god man eller förvaltare. Att arbeta med någon form av terapeutisk samtalsbehandling. 67

68 4.5 Tillgänglighet Boendestöd finns tillgängligt dagtid på vardagar. 5 Handläggning av boendestöd Stöd i ordinärt boende i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1, utreds, bedöms och beslutas av handläggare. 5.1 Utredning och bedömning Funktionsnedsättningen medför, för att bevilja boendestöd, att den enskilde har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och där dessa begränsningar funnits eller kommer att bestå under en längre tid. Handläggaren ska ta in underlag för bedömning i den mån det finns, som till exempel läkarintyg som stöd till utformningen. Läkarintyg/diagnos är dock inte ensamt berättigande eller direkt beviljande för insatsen och inte heller överordnat andra bedömningsgrunder. Det räcker alltså inte med ett intyg som beskriver eventuell diagnos för att bevilja boendestöd. Handläggaren ska göra en kartläggning över den enskildes livssituation vilket innebär en genomgång av uppväxt, familjeband, vilka svårigheter/tillgångar som finns etc. Därtill ska även handläggaren utreda att det stöd som boendestöd kan ge inte redan är- eller kan bli tillgodosett på något annat vis. Målgruppen utgörs av personer med psykiska funktionsnedsättningar, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa funktionsnedsättningar ska dock inte innebära så pass omfattande behov så att de kan beviljas boende för särskild service. Personer med ovanstående problematik kan exempelvis vara socialt isolerade, riskera sanitär olägenhet eller vara i riskzoon för vräkning. Vidare kan det finnas allvarlig problematik gällande att planera/strukturera, att handla, att ha kontakt med myndigheter och att vistas i offentliga miljöer. 5.2 Handläggningstid Handläggning ska ske skyndsamt efter det att ansökan eller anmälan inkommit. Med utredningstid avses den tid det tar för ansökan/anmälan inkommit till dess Socialnämnden fattat ett beslut som delgivits den sökande. 5.3 Beslut om bistånd Den enskilde erhåller beslut om bistånd enligt SoL 4 kap 1 i form av boendestöd omfattande de insatser som den enskilde beviljats och den totala omfattningen av boendestödets insatser som helhet. En tydlig beskrivning av vilka insatser som den enskilde vid boendestödets start är i behov av, är viktig information för utföraren. Uppdrag skickas från handläggare till utförare via datorsystemet Viva. 5.4 Överklagan Vid avslag har den enskilde alltid möjlighet att överklaga. Besvärshänvisning ska följa med beslutet. I den framgår hur den enskilde överklagar, vilken tid den enskilde har på sig från det att han/hon tagit del av beslutet samt vart överklagan ska lämnas. Handläggare tar del av överklagan och avgör om beslutet ska ändras eller om överklagan ska tas upp till rättslig 68

69 prövning. Om överklagan går vidare till rättslig prövning skickas den av kommunen till förvaltningsdomstolen som avgör ärendet. 6 Omprövning och uppföljning av biståndsbeslut 6.1 Ändring av ett gynnande beslut Huvudregeln är att gynnande tillsvidarebeslut inte kan dras in. Dock finns några möjliga skäl till att ändra ett gynnande beslut. Dessa är förbehåll i beslutet (tidsbegränsning eller omprövningsklausul), om tvingande säkerhetskäl föreligger samt om beslutet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. 6.2 Tidsbegränsning Återkallelseförbehåll eller förbehåll om omprövning efter viss tid anses vara en av de generella grunder som gör det möjligt att ändra gynnande beslut som gäller tillsvidare. Ett beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet. När det gäller beslut som endast gäller under viss tid, är det formellt sett inte fråga om en ändring av ett tidigare beslut utan närmast en fråga om vilket innehåll ett nytt beslut ska ha. Beslut om boendestöd ska vara tidsbegränsat. Tidsbegränsningen är individuellt anpassad. 6.3 Omprövningsklausul Beslut inom SoL i Lindesbergs kommun kan fattas med en omprövningsklausul, vilket innebär att beslutet kan omprövas då ändrade förhållanden påkallar det. Behovet av en sådan omprövning övervägs regelbundet eller då särskilda skäl föranleder det. Signaler från verkställigheten om förändrat behov hos den enskilde kan föranleda omprövning. Om omprövningen avviker från tidigare beslut kan insatsen förändras. Om tidigare beslut fortfarande är aktuellt så förlängs boendestödet efter dialog med individen, eventuell ställföreträdare och boendestödjaren. Om boendestödjaren inte lyckats få kontakt med den enskilde inom en månad kontaktas handläggaren för omprövning av den beviljade insatsen. Boendestöd utför inte insats om individen är påverkad av alkohol eller droger. Kan insatsen av den anledningen inte utföras vid upprepade tillfällen kontaktas handläggaren för omprövning av den beviljade insatsen. Om det vid omprövning framkommer att den enskilde inte är delaktig i stödet som ges eller att ingen utveckling/förbättring syns hos den enskilde trots insatser från boendestöd, kan bedömningen bli att boendestöd inte är rätt insats då behovet kan tillgodoses på annat sätt. I dessa fall får den enskilde ansöka om annan insats. 6.4 Uppföljning Uppföljning sker enligt lag, föreskrifter och interna rutiner. Socialförvaltningen följer årligen upp följsamheten av riktlinjerna för biståndsbedömning enligt en uppföljningsplan som revideras årligen. Resultatet redovisas till socialnämnden. 69

70 70

71 SN 2017/ Information från verksamheten vid SN aug-17 Validering av undersköterskor påbörjas under hösten för personal inom Funktionsstöd och Vård och Omsorg. Totalt kommer 48 personal att valideras under det kommande året. Medel för detta kommer ifrån omställningsfonden. På grund av övertalig personal inom Funktionsstöd så har sommaren fungerat bra med personal (vikarier) än vi tidigare befarade. Sex personer väntar idag på LSS boende. 14 korttidsplatser är i dagsläget belagda. Sjukskötersketjänster är utannonserade samt en enhetschefstjänst för rehabenheten och hemtjänst söder. Utmaningar att rekrytera sjuksköterskor i dagsläget då det är mycket få sökande

72 SN 2017/ Dygnskostnad placeringar Barn 2013 jämfört med Asyl Barn&Unga 72

73 Halvårsstatistik jan-juni 2017 Individ och familj Pågående ärenden Barnärenden 339 Bostadssocial lägenhet 6 Dödsbo 23 Egna medel 18 Faderskap 25 Försörjningsstöd 352 Försörjningsstöd flykting 169 LVM 1 Medgivande 2 Misstänkt bidragsbrott 4 SoL Vuxna inkl VIR 56 Särskilt förordnad vhv 15 Vårdnad boende umgänge 7 Yttrande 22 Återkrav 55 Överklagan 20 /summa 1114 ärenden 73

74 Placeringar barn o vuxna Vuxna EKB Barn 74

75 Placeringar vuxna Vuxna Vuxna HVB LVM Familjehem 0 HVB SoL 75

76 Anmälningar och ansökningar jan-maj Barn EKB 200 ANG 150 Förs.stöd Ansökningar 33 0 Anmälningar 76

77 Försörjningsstöd ärendetid aktuella jan-juni 2017 (577 st) Antal Antal Mindre än 1 år Mer än 12 mån mer än 24 mån mer än 36 mån 77

78 Orsaker till långvarigt bidragsberoende Pension i kombination med sammanboende som är kodad arbetshindrad alternativt sjukskriven med eller utan sjukpenning Arbetshinder sociala skäl (arbetsträning på deltid, missbruksproblematik, psykisk eller fysisk ohälsa, sökt sjukersättning väntar svar) Sjukskrivna utan rätt till sjukpenning Sjuk innan man anlänt till Sverige, dvs har inte rätt till sjukpenning 78

79 IFO månadsstatistik 2017 Anmälningar Anmälningar ANG Anmälningar Barn Anmälningar EKB Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 79

80 IFO månadsstatistik registrerade ansökningar/förfrågningar Februari Mars April Maj 30 Juni Januari Juli Ansökningar ANG Ansökningar Barn Augusti Ansökningar EKB Ansökningar Fs September Oktober November December 80

81 IFO Månadsstatistik 2017 Pågående utredningar, Barn=BBIC Påg utr. ANG Påg utr. Barn Påg utr. EKB Påg utr. Fs Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 81