Handlingar till socialnämndens sammanträde den14 mars 2012

Transkript

1 Handlingar till socialnämndens sammanträde den14 mars 2012

2 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Marita Lindell-Jansson Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Rekommendation att anta överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2007:10 med ändringar 2008:20 Förslag till beslut Socialnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att anta överenskommelsen. Sammanfattning Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2007:10 om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering med ändringar enligt SOSFS 2008:20, anger att kommunerna och landstinget gemensamt ska utarbeta rutiner för samordning avseende habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för barn och vuxna med långvariga behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting, har tagit fram en överenskommelse som grund och stöd för denna samordning. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendet Syftet med överenskommelsen är att den ska utgöra grund och stöd för kommunernas och landstingets gemensamma arbete på lokal nivå, avseende samordning av insatser gällande habilitering och rehabilitering, när en individ har behov av långvariga insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kommunens och landstingets verksamheter ska, när de bedömer att den enskilde har behov av samordning av insatser, ta initiativ till detta. Den andre huvudmannen är då skyldig att delta i samordningen. Den enskilde och dennes närstående kan också ta initiativ till samordning. En förutsättning för samordning, är att den enskilde samtycker till detta. Planering av samordningen ska genomföras tillsammans med den enskilde med respekt för dennes självbestämmande och integritet. I de fall när samordning planeras avseende insatser för ett barn, ska barnets inställning till samordningen så långt som möjligt klarläggas. Barnet ska även med hänsyn till ålder, mognad och utveckling ges möjlighet att själv delta aktivt i planeringen av samordningen. En samordningsansvarig ska utses som ansvarar för att en plan för samordning upprättas. Den samordningsansvarige kan lämpligen utses ur yrkesgrupper som har en naturlig roll i den enskildes habiliterings- eller rehabiliteringsprocess. Överenskommelsen anger vidare vad den lokala rutinen ska säkerställa,

3 2(2) samordningsansvarigas uppdrag samt vad den samordnade planen ska innehålla. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte stå i strid med barnets bästa. SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef äldre- och handikappomsorg Bilagor: Missiv och rekommendation avseende Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2007:10 och ändringar 2008:20 Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Marita Lindell-Jansson Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Rekommendation att anta överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård Förslag till beslut 1. Socialnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att anta överenskommelsen Sammanfattning Socialstyrelsens föreskrift om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) kom I föreskriften anges att huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänsten ska säkerställa att det finns övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård när individen behöver praktisk hjälp. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting har gemensamt tagit fram sådan rutin. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendet Socialstyrelsens föreskrift om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) tillkom med anledning av att Socialstyrelsen konstaterat att det förelåg stora brister utifrån patientsäkerheten när hälso- och sjukvården bedömde att åtgärd kunde utföras som egenvård. I föreskriften anges att huvudmännen för landstingsfinansierad verksamhet och kommunalt finansierad verksamhet ska utarbeta övergripande rutiner för samverkan gällande egenvård. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting har gemensamt tagit fram sådan rutin i form av en överenskommelse. Överenskommelsen ska tillämpas när det gäller egenvård som legitimerad personal inom landstingsfinansierad verksamhet bedömt att den enskilde behöver praktisk hjälp med av personal inom kommunalt finansierad verksamhet. Överenskommelsen bidrar till ett gemensamt synsätt avseende begreppet egenvård och tydliggör ansvaret för bedömning, planering och uppföljning av egenvården. I överenskommelsen förtydligas definitionen av egenvård för att korrekta bedömningar ska göras av den legitimerade

14 2(2) personalen, vilket bidrar till att säkerställa patientsäkerheten. Den tydliggör även för personal inom kommunens verksamhet vad som gäller vid egenvård. Målet är att individen vid planering och bedömning av egenvård erhåller en säker vård och omsorg. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte stå i strid med barnets bästa SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef för äldre- och handikappomsorg Bilagor: Missiv och rekommendation avseende Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård. Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Peter Enberg Dnr Socialnämnden Upplands-Bro kommuns riktlinjer för handläggning av ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer Upplands-Bro kommuns riktlinjer för handläggning av ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar. Förvaltningen föreslår att en särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn skall ersättas enligt följande: 1. Arvodet skall vara på 2100 kronor per barn och månad. Om uppdraget varat i högst 15 dagar ska arvodet vara 1050 kronor. Arvodet utgör ersättning för allt det som inryms i den särskilt förordnade vårdnadshavarens ordinarie uppdrag. Om den särskilt förordnade vårdnadshavaren har i uppdrag att förvalta barnets egendom avräknas 100 kronor i månaden från arvodet då vårdnadshavaren får ersättning i denna del från Överförmyndaren. 2. Kostnadsersättning utbetalas med schablonmässiga 200 kronor per barn och månad och med halva beloppet om uppdraget varat i högst 15 dagar. 3. I kostnadsersättningen ingår kostnader för resor, restid, porto, telefon med mera. Enbart resor utanför Stockholms län kommer att ersättas utöver schablonen. 4. Extraordinära åtgärder som ligger utanför det ordinarie uppdraget ersätts med 200 kronor per timme. Riktlinjerna gäller från Sammanfattning Föreslagna riktlinjer är ett styrdokument i arbetet med handläggning och dokumentation av ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar. Syftet är att ge vägledning och en likvärdig behandling i handläggning av ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare i Upplands-Bro kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 16:e februari 2012.

52 2(2) Ärendet Föreslagna riktlinjer avser att ge handläggarna vägledning och en likvärdig behandling i handläggning av ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare. information om grundläggande förutsättningar för ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare anvisningar för ersättningsnivåer Framtagandet av riktlinjerna har skett utifrån gällande delegeringsförteckning, lagstiftning, förordningar och anvisningar. Anpassning till förhållanden inom kommunen och enheterna har gjorts. Ersättningsnivån är i enlighet med närliggande kommuner. Personalen har medverkat vid utformandet av innehållet. Riktlinjerna ersätter inte några tidigare riktlinjer. SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Birgitta Dickson Avdelningschef Bilagor: Riktlinjer för ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar i Upplands-Bro kommun

53 Ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar i Upplands-Bro kommun Förslag RIKTLINJER Antagen av socialnämnden

54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar mottagna av Upplands-Bro kommun...2 Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna...2 Vem kan utses...2 Uppdraget...3 Tillsyn...3 Rätt till arvode...3 Ersättning till gode män för ensamkommande ungdomar...3 Förslag...3

55 2 Riktlinjer för ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar i Upplands-Bro kommun Särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande ungdomar mottagna av Upplands- Bro kommun. Upplands-Bro kommun har ansvaret för ensamkommande ungdomar som mottas enligt avtal med Migrationsverket. Överförmyndaren för Upplands-Bro kommun ansvarar för tillsättandet av gode män för dessa ungdomar. För asylsökande ungdomar har överförmyndaren möjlighet enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. att återsöka utbetald ersättning hos Migrationsverket. Dock endast för arvodet inte för andra kostnader. Under tiden en ensamkommande ungdom är asylsökande utses en god man för ungdomen, denne finns kvar under hela asylprocessen. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses till barnet. Det är socialnämnden i den kommun där barnet vistas (oftast i den kommun där barnet har blivit folkbokförd) som ska agera för att få till stånd ett förordnande av särskild vårdnadshavare. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller ansökan till tingsrätten om vårdnad eller förmynderskap för en underårig. Om barnet fyller 18 år inom ett halvår kan den gode mannen i undantagsfall kvarstå tills barnet blivit myndigt. En särskilt förordnad vårdnadshavare utses om barnets föräldrar är avlidna eller är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Den eller de personer som förordnas särskilt av tingsrätten till vårdnadshavare blir med automatik även förmyndare för den unge om inget annat sägs. Det betyder att bestämmelserna om förordnad förmyndare i bl.a. 12 kap. Föräldrabalken (FB) gälleṙ Denne har ansvaret för att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behovet av omsorg och trygghet. En särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Förordnandet upphör annars när barnet fyller 18 år. En socialnämnd kan inte frånsäga sig sitt ansvar att framställa, eller väcka talan till tingsrätten, om särskilt förordnad vårdnadshavare t e x på grund av svårigheter att hitta lämpliga personer för uppdraget. Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna Om det varaktiga hindret upphör, som lett till att en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige. För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap.10 FB. Barnets bästa enligt 6 kap.2 a FB är avgörande för beslutet om föräldern ska återfå vårdnaden. Vem kan utses Föräldrabalkens regler är tillämpliga i fråga om vem som kan utses för uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare. Den som utses ska vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap.10 a FB. Formuleringen knyter an till vad barn har rätt till enligt den grundläggande bestämmelsen i 6 kap. 1 FB. Vid valet av vårdnadshavare får hänsyn tas till bl.a. barnets ålder och utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltänkta vårdnadshavaren. Något företräde för exempelvis släktingar till barnet finns inte angivet. 2

56 3 Det är viktigt att den som föreslås har kunskap om vad det innebär att vara vårdnadshavare samt är lämplig för uppdraget. Uppdraget Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man för ensamkommande barn och ungdomar. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stiganden ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål. Tillsyn En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik också förordnad förmyndare. En förordnad förmyndare står under överförmyndarens tillsyn på samma sätt som för god man för ensamkommande barn och förvaltare. Den som endast är förordnad till vårdnadshavare står inte under överförmyndarens tillsyn. Rätt till arvode Enligt nu gällande bestämmelser finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden om denne inte samtidigt är familjehemsförälder. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det dock viktigt att dessa personer erhåller en skälig ersättning för detta uppdrag. Många kommuner ger idag samma arvode till en särskilt förordnad vårdnadshavare som till god man för ensamkommande barn. Förslaget innebär att arvodet följer den nivå på ersättning som gäller gode män för ensamkommande ungdomar i Upplands-Bro kommun. Ersättning till gode män för ensamkommande ungdomar I Upplands-Bro kommun utgår arvode till gode män för ensamkommande ungdomar med 2100 kronor per ungdom och månad. Om uppdraget varat i högst 15 dagar ska arvodet vara 1050 kronor. Arvodet utgör ersättning för allt som inryms i gode mannens ordinarie uppdrag. Kostnadsersättning (resor, restid, porto, telefon, m.m.) utgår med schablon om 200 kronor per ungdom och månad och 100 kronor om uppdraget varat högst 15 dagar. Enbart resor utanför Stockholms län kommer att ersättas utöver schablonen. Utöver detta kan den gode mannen erhålla 200 kronor per timme för extraordinära åtgärder som ligger utanför ordinarie uppdrag. Samråd med överförmyndaren ska dock göras i förväg. Överförmyndaren har tillsyn över särskild förordnad vårdnadshavare vad gäller den ekonomiska delen av uppdraget d.v.s. vid förvaltning av ungdomens egendom. För denna del av uppdraget utgår ersättning med 2-5 % av basbeloppet per år samt kostnadsersättning för insatser som gäller ungdomens egendom. Ersättningar till särskild förordnad vårdnadshavare Den del som ersätts av överförmyndaren för det ekonomiska uppdraget räknas av från arvodet för resterande del av uppdrag som avser vårdnaden. Arvodet ska följa den ersättning som gäller för gode män. Vid extraordinära åtgärder, utanför ordinarie uppdrag, ska samråd med enhetschef ske innan extra ersättning kan utgå. Särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn skall ersättas enligt följande: 3

57 4 1. Arvodet skall vara på 2100 kronor per barn och månad. Om uppdraget varat i högst 15 dagar ska arvodet vara 1050 kronor. Arvodet utgör ersättning för allt det som inryms i den särskilt förordnade vårdnadshavarens ordinarie uppdrag. Om den särskilt förordnade vårdnadshavaren har i uppdrag att förvalta barnets egendom avräknas 100 kronor i månaden från arvodet då vårdnadshavaren får ersättning i denna del från Överförmyndaren. 2. Kostnadsersättning utbetalas med schablonmässiga 200 kronor per barn och månad och med halva beloppet om uppdraget varat i högst 15 dagar. 3. I kostnadsersättningen ingår kostnader för resor, restid, porto, telefon med mera. Enbart resor utanför Stockholms län kommer att ersättas utöver schablonen. 4. Extraordinära åtgärder som ligger utanför det ordinarie uppdraget ersätts med 200 kronor per timme. 4

58 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Peter Enberg Dnr Socialnämnden Upplands-Bro kommuns riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplaceringar av barn och ungdomar. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer Upplands-Bro kommuns riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplaceringar av barn och ungdomar. Riktlinjerna gäller från Sammanfattning Föreslagna riktlinjer är ett styrdokument i arbetet med handläggning och dokumentation av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplaceringar av barn och ungdomar. Riktlinjerna gäller både placeringar enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är att ge vägledning och en likvärdig behandling i handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet i Upplands-Bro kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 7:e februari Ärendet Föreslagna riktlinjer avser att ge handläggarna vägledning i handläggningen av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplaceringar, enligt SoL eller LSS, av barn och ungdomar genom information om grundläggande förutsättningar för ersättningsskyldighet anvisningar för beräkning av ersättningen anvisningar för handläggning vid utebliven inbetalning Framtagandet av riktlinjerna har skett utifrån gällande delegeringsförteckning, lagstiftning, förordningar och anvisningar. Anpassning till förhållanden inom kommunen och enheterna har gjorts. Personalen har medverkat vid utformandet av innehållet. Riktlinjerna ersätter inte några tidigare riktlinjer. SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

59 2(2) Bilagor: Upplands-Bro kommuns riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplaceringar av barn och ungdomar.

60 Handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Förslag RIKTLINJER Antagen av socialnämnden

61 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...3 Föräldrarnas ersättningsskyldighet...3 Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras...3 Barnbidrag/förlängt barnbidrag...4 Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg...4 Underhållsstöd...4 Barnpension...4 Vårdbidrag...5 Bostadsbidrag...5 Försörjningsstöd...5 När barnet fyller 18 år...5 Information till föräldrarna...5 Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen...5 HANDLÄGGNING...6 Beräkning av ersättningen...6 Nödvändiga handlingar...6 Inkomstberäkning...6 Beräkning av ersättningsbeloppet...7 Kommunicering av beräkningsunderlaget...8 Jämkning...8 Beslut om ersättning...8 Delgivning av beslut...8 Överklagan...8 Ändring av ersättningsbelopp...8 Årlig omräkning...8 Umgängesavdrag...9 UTEBLIVEN BETALNING...9 Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU...9 Förutsättningar för ersättningstalan...9 Utredning om betalningsförmåga...9 Kraveftergift...9 Ansökan till förvaltningsrätten...9 Indrivningsåtgärder vid placeringar enligt LSS...10 Lämplig hanteringsmodell...10 BILAGOR...11 Bilaga 1 Utdrag ur centrala lagar och förordningar...12 Bilaga 2 Skriftlig information till föräldrar...14 Bilaga 3 Blankett för beräkning...15 Bilaga 4 Blankett för beslut...15 Bilaga 5 Blankett för ansökan till förvaltningsrätten...15

62 3 INLEDNING Socialnämnden i Upplands-Bro kommun har enligt kommunens reglemente befogenhet att utfärda riktlinjer för förvaltningens verksamhet. Detta dokument innehåller anvisningar för handläggningen av föräldrars ersättning till kommunen för kostnader för dygnetruntplacerade barn upp till 18 år. Det är enligt kommunens reglemente socialnämnden som ansvarar för dessa uppgifter. Den lagstiftning som främst ligger till grund för kommunens rätt att ta ut ersättning av föräldrar är 7 kap 1 föräldrabalken (FB), 8 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) och 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hur ersättningen ska bestämmas framgår i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (SoF). I dessa riktlinjer slås det fast att när ett barn dygnetruntplaceras genom kommunens försorg ska regelmässigt en utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga göras och ett beslut om ersättningsbelopp ska fattas för vardera föräldern, även vid sammanboende. Föräldrarna ska, så snart det står klart att det kan bli aktuellt med en insats i form av dygnetruntplacering av barnet, informeras om sin ersättningsskyldighet för vården samt om vilka konsekvenser det i övrigt innebär för deras ekonomi. (se bilaga 2) ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Föräldrarnas ersättningsskyldighet Enligt 7 kap 1 FB har föräldrar, var för sig, försörjningsskyldighet gentemot sina barn. För föräldrar som inte bor med barnet fullföljs denna skyldighet genom underhållsbidrag. När barn är dygnetruntplacerade har föräldrar enligt 8 kap 1 SoL och 20 LSS skyldighet att bidra till kommunens kostnader för vården. Detta gäller oavsett om placeringen skett med stöd av SoL, LSS eller utan vårdnadshavarens samtycke med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I LSS-förordningen 5 hänvisas till 6 kap. 2-4 SoF där det framgår att ersättningen ska bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av föräldrarna enligt lagen om underhållsstöd. Var och en av föräldrarna ska bidra, men beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Ersättningsskyldigheten gäller vid såväl tillfälliga som stadigvarande placeringar och från den dag ett beslut om placering verkställs. Skyldigheten gäller både vid placering i familjehem och vid placering på institution. Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras När ett barn dygnetruntplaceras medför det att föräldrarna förlorar rätten till socialförsäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. Socialnämnden har alltid skyldighet att meddela Försäkringskassan (FK) när ett barn blir dygnetruntplacerat och har även ansvar för att anmäla till FK om barnet omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen.

63 4 Barnbidrag/förlängt barnbidrag Vid SOL- och LVU-placeringar betalar inte FK ut barnbidraget till föräldern. Efter framställning av socialnämnden ska FK utbetala barnbidraget till familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska reduceras med motsvarande belopp. (4 tredje stycket Lagen om allmänna barnbidrag (ABBL) och 8 Lagen om förlängt barnbidrag (FBBL)). Vid institutionsplaceringar ska barnbidraget uppbäras av socialnämnden. Framställning om detta görs också hos FK. Socialnämnden ansvarar för att anmäla till Försäkringskassan om barnet omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen. (7 ABBL och 8 FBBL.) Vid LSS-placeringar väljer föräldrarna själva om barnbidraget ska fortsätta utbetalas till dem eller om det ska utbetalas till familjehemmet, vilket därefter regleras via omkostnadsersättningen. Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg Om ett barn är placerat kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till socialnämnden eller någon annan för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle. Begäran om ändrad betalningsmottagare görs till lokala Centrala studiestöds nämnden (CSN). Av begäran ska det framgå att socialnämnden i utredning kommit fram till att socialnämnden ska vara betalningsmottagare. Det är också möjligt att begära att ett familjehem ska vara betalningsmottagare. Omkostnadsersättningen ska då reduceras med motsvarande belopp. (33 2st Studiestödsförordningen) Underhållsstöd Om en förälder haft underhållsstöd från FK dras detta in när ett barn placeras utanför hemmet. Socialnämnden är skyldig att omgående meddela FK att barnet har placerats. Underhållsstöd till boföräldern ska dras in från första månadsskiftet efter barnets faktiska flyttning. För den förälder som före placeringen har betalat ett återbetalningsbelopp för underhållsstöd till FK innebär det att återbetalningsskyldigheten till FK upphör från placeringsdatumet och tills vidare. I stället ska socialnämnden ställa motsvarande ersättningskrav på den föräldern. Socialnämnden ska även anmäla till FK när en placering upphört och barnet åter bor hos förälder. Föräldern måste då på nytt göra en ansökan om underhållsstöd hos FK. Barnpension Barnpension kan ej uppbäras av kommunen som ersättning för kommunens kostnader för vård. FK fortsätter att betala ut barnpensionen till föräldern. Eftersom barnpensionen är avsedd för barnet bör föräldern uppmanas att med dessa medel stå för vissa av barnets kostnader under placeringstiden, exempelvis kläder och fritidsaktiviteter. Omkostnadsersättningen ska då reduceras med motsvarande belopp. Om föräldern inte går med på detta kan det framräknade ersättningsbeloppet till kommunen jämkas uppåt med hänvisning till inkomsten av barnpension. Det jämkade ersättningsbeloppet får dock aldrig överstiga aktuellt underhållsstödsbelopp.

64 5 Om ett barn som placeras uppbär barnpension är socialnämnden enligt 5 kap 3 punkt 3 SoF skyldig att anmäla till överförmyndaren om det kan antas föreligga förhållanden som talar för att en förälder inte kommer att förvalta barnets egendom på ett betryggande sätt. Vårdbidrag Vårdbidrag avseende ett placerat barn beviljas ej från FK. Ett familjehem har alltså inte rätt till vårdbidrag. Däremot kan en särskilt förordnad vårdnadshavare uppbära vårdbidrag. Bostadsbidrag Bostadsbidrag och KBH, Kommunalt bostadsbidrag för funktionshindrade, kan komma att minska eller dras in. Försörjningsstöd Försörjningsstöd beviljas inte avseende kostnader för ett barn som är placerat. När barnet fyller 18 år När det placerade barnet fyller 18 år upphör kommunens möjlighet att ta ut ersättning från föräldrarna även om den unge fortfarande går kvar i skolan. Information till föräldrarna Så tidigt i utredningsprocessen som möjligt, när det kan antas att en dygnetruntplacering kan bli aktuell, ska utredaren informera föräldrarna om deras ersättningsskyldighet för barnets kostnader. Föräldrarna ska även informeras om vilka konsekvenser placeringen kan få för deras ekonomi i övrigt. Informationen bör lämnas både muntligt och genom ett skriftligt informationsblad. (Bilaga 2) Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen När ett barn dygnetruntplaceras genom kommunens försorg ska regelmässigt en utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga göras och beslut ska fattas enligt följande: Beslut om föräldrarnas ersättning ska alltid fattas så snart placeringstiden överstiger en månad. Om placeringstiden överstiger en månad gäller ersättningsskyldigheten från den dag placeringen verkställdes, vilket innebär att beslutet ibland blir retroaktivt. Det vill säga förlängning av korttidsplaceringar. Detta gäller oavsett om det är en stadigvarande placering, en tillfällig placering under utredningstiden eller om barnet flyttas. Det avgörande är att föräldern inte har barnet hemma på minst en månad. Ett beslut ska fattas för vardera föräldern. Det gäller även om föräldrarna är sammanboende. Beslutet ska alltid innehålla ett beslutat ersättningsbelopp. Ersättningsbeloppet kan vara 0 kr. Beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Beslutet kan omprövas under hela placeringstiden. Föräldrarna har skyldighet att meddela ändrade förhållanden. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut från föräldern. För kortare placeringstid än en månad tas ingen ersättning ut från föräldrarna. Beslut om eftergift enligt 9 kap 4 SoL ska fattas. Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut är utgångspunkten att kravåtgärder alltid ska vidtagas.

65 6 Vid placeringar enligt LSS innebär det att ta ställning till om indrivningsåtgärder och ansökan om betalningsföreläggande ska göras. Vid placeringar enligt SoL och LVU ska ställning tas till om förutsättningar finns för ersättningstalan hos förvaltningsrätten. HANDLÄGGNING Beräkning av ersättningen Var och en av föräldrarna ska ersätta kommunen med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet vid underhållsstöd (underhållsstödslagen ). Som underlag för beräkningen utgår man dels från inkomster enligt uppgifter från det senast fattade taxeringsbeslutet och dels från det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap.1 FB. Även om föräldrarna är sammanboende kan de ha olika antal barn. Om en förälder har fullgjort sin underhållsskyldighet genom att betala ett engångsbelopp eller annat bidrag till barnets underhåll för den tid då barnet är placerat, behöver föräldern inte bidra till kommunens kostnader för vården. Om barnet innan placeringen bott hos en förälder som uppburit underhållsstöd för barnet ska det redan finnas ett uträknat återbetalningsbelopp hos Försäkringskassan för den andre föräldern. Då ska detta återbetalningsbelopp utgöra grund för beslutet gentemot den föräldern. En förälders ersättningsskyldighet till kommunen gäller även om föräldern är placerad tillsammans med barnet om inte annat avtalats beroende på att föräldern står för del av barnets uppehälle vid placeringen. Om föräldern uppbär försörjningsstöd saknas för tillfället förutsättningar för att ta ut ersättning och ersättningsbeslutet sätts till 0 kr. Nödvändiga handlingar Personbevis Personbevis för utredning på barnet begärs in från skattemyndigheten för att få klarhet angående föräldrar, vårdnadshavare och deras aktuella folkbokföringsadresser. Alternativt hämtas uppgifterna från SPAR eller KIR. Senaste taxeringsbeslut Begärs in av skatteverket. Skatteverket ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders ersättningsbelopp (6kap 2 SoF). Beräkningsunderlag Blankett för beräkning av ersättningsbeloppet. (Bilaga 3) Beslutsblankett Blankett som innehåller beslutat ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas. (Bilaga 4) Inkomstberäkning Inkomstberäkningen baseras på den senaste taxeringen. Exempelvis grundas ersättningsskyldigheten under perioden februari januari 2011 på 2009 års taxering, dvs. på inkomster under år 2008 osv. osv.

66 7 Som inkomst räknas: Inkomst av tjänst (Bruttoinkomst (taxerad inkomst) minskad med avdrag för inkomsternas förvärvande, t.ex. arbetsresor) Inkomst av kapital (Avdrag som har gjorts i deklarationen för skuldräntor och andra kostnader läggs till.) Studiemedel i form av studiebidrag (Ej lånedelen) 1 procent av den del av skattepliktig förmögenhet som överstiger kr Inkomst av näringsverksamhet (som ska ökas med underskott från tidigare beskattningsår, utgift för egen pension med högst ett halvt basbelopp, avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel och minskas med återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel) Den framräknade summan dvs. årsinkomstbeloppet minskas med kr. Beloppet som återstår läggs till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet. Beräkning av ersättningsbeloppet Ersättningsbeloppet beräknas som en viss procent av förälderns inkomst enligt ovan. Procenttalet bestäms med hänsyn till samtliga barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap. 1 FB. Alla barn ska räknas med, även de som lever utanför familjen. Procentsatsen är 14 procent för ett barn och 11,5 procent per barn för två barn samt 10 procent per barn för tre barn. För varje ytterligare barn ökas den totala procentsatsen med en procent. Hjälptabell Procentsats per barn om 1 barn: 14 %, 4 barn: 7,75 %, 2 barn: 11,5 %, 5 barn: 6,4 %, 3 barn: 10 %, 6 barn: 5,5 %, 7 barn eller fler - Kontakta FK för info om aktuellt procentbelopp Exempel En pappa är försörjningsskyldig för 4 barn. Han är ersättningsskyldig för två placerade barn. Hans framräknade årsinkomstbelopp är kr vilket minskas med kr. Det blir kr. Den inkomsten används sedan för att beräkna ersättningsbeloppet per barn: 7,75 % x = kr per barn och år eller 517 kr per barn och månad. Ersättningsbeloppet blir alltså kr per månad för de två placerade barnen tillsammans. På Försäkringskassans hemsida finns ett beräkningsverktyg för återbetalnings-/ ersättningsbeloppet som kan användas som hjälpmedel: Barnets egna inkomster Om ett barn har egna inkomster t.ex. lön, kan det påverka nivån på föräldrarnas ersättning till kommunen. Barnets inkomster beräknas på samma sätt som föräldrarnas, men grundavdraget är kr. Om barnets inkomster överstiger kr minskas föräldrarnas ersättningsskyldighet med hälften av den inkomst som överstiger kr. Exempel Barnet har en egen årsinkomst inkomst på kr - grundavdraget = kr. Hälften, dvs kr, reducerar de belopp föräldrarna tillsammans ska betala till kommunen. Respektive förälders ersättningsbelopp reduceras i detta exempel med kr per år.

67 8 Kommunicering av beräkningsunderlaget Innan ett beslut fattas om att föräldrar ska betala en viss ersättning ska beräkningsunderlaget och beräknad ersättning kommuniceras med dem. Föräldrarna blir därigenom informerade om beräkningssättet och ges möjlighet att se om underlaget är korrekt. Det ger dem även möjlighet att eventuellt begära jämkning av ersättningsbeloppet. Föräldrarna ska informeras om att beloppen omräknas årligen fr.o.m. februari samt när antalet barn, som de är försörjningsskyldiga för, ändras. Jämkning Om det framräknade beloppet bedöms vara oskäligt i förhållande till respektive förälders ekonomiska förmåga eller sociala situation kan ersättningen jämkas till en skälig nivå. Det kan exempelvis vara så att förälderns inkomst har förändrats sedan det inkomstår som varit underlag för beräkningen eller för att föräldern står för vissa av barnets kostnader. En anledning kan också vara att barnet regelmässigt vistas hemma hos föräldern exempelvis varje helg. Jämkningen kan även göras uppåt, exempelvis om föräldern får barnpension för det placerade barnet. Anledningen till jämkningen ska anges i beslutet. Jämkning kan ske redan från början eller vid ett senare tillfälle. För att göra en bedömning av behovet av jämkning kan lämpligen en jämförelse göras med förälderns ekonomi i förhållande till normen för försörjningsstöd. Om föräldern har en inkomst i nivå med normen, finns för tillfället inte utrymme att betala någon ersättning. Föräldern ska inte betala mer än sitt eventuella överskott, får alltså inte hamna under normen. Beslut om ersättning Beslutet ska innehålla ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut. Bilaga 4 Delgivning av beslut Beslutet ska delges respektive förälder. Beslutet ska även överlämnas till den som enligt förvaltningens rutiner är ansvarig för upplägg och bevakning i ekonomisystemet. Överklagan Nämndens beslut om vad en förälder ska betala i ersättning till kommunen kan ej överklagas med förvaltningsbesvär. Ändring av ersättningsbelopp En förälders försörjningsskyldighet kan komma att ändras genom att flera eller färre barn ska försörjas. Förändringen påverkar procentsatserna vid beräkning av ersättningsbeloppets storlek. En omräkning görs då i anslutning till den förändrade försörjningsskyldigheten och kan således ske när som helst under året. Årlig omräkning Ersättningsbeloppet ska omräknas varje år utifrån det senaste taxeringsbeslutet och avse perioden 1 februari - 31 januari. Om en förälders ekonomiska förhållanden ändras under perioden kan nytt avgiftsbeslut fattas. Den årliga omräkningen av ersättningsbeloppet som grundar sig på ny taxering är inte ett nytt beslut om att betala ersättning till kommunen utan endast en omräkning av beloppet. Delgivning av beräkningsunderlaget ska därför inte ske. Respektive föräldrar ska underrättas om det nya ersättningsbeloppet.

68 9 Umgängesavdrag I enlighet med reglerna för underhållsstöd kan avdrag på ersättningsbeloppet göras om barnet vistas hos föräldern minst fem hela dygn i sträck eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. För varje dygn är avdraget 1/40 av ersättningsbeloppet per månad. Som ett dygn räknas tiden mellan klockan och För motsvarande tid kan föräldern söka underhållsstöd hos FK för den tid barnet vistas i hemmet, exempelvis under skollov. UTEBLIVEN BETALNING Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut ska ersättningstalan väckas hos förvaltningsrätten om det finns förutsättningar för detta. Förutsättningar för ersättningstalan I de fall en ersättningsskyldig förälder inte frivilligt betalar enligt beslut för kostnader som socialnämnden haft enligt 8 kap 1 SoL uppstår ett krav mot föräldern. Nämnden kan med stöd av 9 kap. 3 SoL väcka talan om ersättningen hos förvaltningsrätten. Talan hos förvaltningsrätten måste väckas inom 3 år från det kommunens kostnader uppstod. Ersättningstalan får inte bifallas av förvaltningsrätten om föräldern genom att betala det uppkomna kravet kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning, dvs. om förälderns hushåll skulle hamna under aktuell norm för försörjningsstöd om kravet betalas. Utredning om betalningsförmåga enligt SoL och LVU Om föräldern inte betalar enligt beslutet ska förvaltningen skicka två betalningspåminnelser efter 7 respektive 7 dagar. Om föräldern ändå inte betalar får kravet därefter ej gå till inkasso utan föräldern ska kontaktas för att utredning om anledningen till att betalning uteblivit. Om det är nödvändigt ska förälderns aktuella ekonomiska situation utredas så långt det är möjligt. Den enskilde ska alltid erbjudas möjlighet att presentera och diskutera sina ekonomiska förhållanden. Det avgörande är om förälderns hushåll hamnar under den aktuella normen för försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet) om hon/ han betalar kravet. Vid beräkningen ska hänsyn inte tas till skulder. Om föräldern inte medverkar till att utredningen kan genomföras har förvaltningen ändå rätt att göra kontroller med Försäkringskassa, skattemyndighet, arbetsgivare, etc. utan förälderns samtycke. Kraveftergift Om utredningen visar att förälderns förhållanden har ändrats så att denne inte inom rimlig tid kommer att kunna betala det uppkomna kravet får socialnämnden enligt 9 kap. 4 SoL helt eller delvis efterge detta. Kravet avslutas därmed. Detta beslut går inte att överklaga. Sannolikt blir det samtidigt aktuellt att besluta om en ändring av fortsatt ersättningsbelopp. Ansökan till förvaltningsrätten Visar genomförd utredning att det är styrkt eller troligt att den föräldern har betalningsförmåga ska talan väckas hos förvaltningsrätten. Ansökan ska göras vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets föräldern är bosatt och innehålla följande uppgifter:

69 10 Namn, adress och telefon till den nämnd som söker och till handläggaren Den ersättningsskyldiges namn, personnummer, adress och telefonnummer Vad saken gäller: Talan om ersättning för kostnader som kommunen haft enlig 8 kap 1 andra stycket SoL. Avseendemånad och belopp Utredning som visar att den enskilde har betalningsförmåga Yrkande: Socialnämnden yrkar att Förvaltningsrätten ålägger motparten att till socialnämnden återbetala kostnader enligt ovan med vidstående belopp jämte ränta enligt 6 Räntelagen till dess betalning sker. Kopior på beslut om motpartens ersättningsskyldighet, på beräkningsunderlag för ersättningsskyldighet, samt kopia på utredning gällande motpartens aktuella ekonomiska situation ska bifogas ansökan till förvaltningsrätten. Eventuell förvaltningsrättsdom i kommunens favör utgör underlag för ansökan om utmätning hos Kronofogdemyndigheten. Indrivningsåtgärder vid placeringar enligt LSS Vid placeringar enligt LSS skiljer sig kravhanteringen jämfört med vid placeringar enligt SoL eller LVU. Vid placeringar enligt SoL eller LVU regleras lagsökningen i SoL men vid placeringar enligt LSS är det inkassolagen som styr, liksom vid exempelvis obetalda barnomsorgsavgifter. Lämplig hanteringsmodell vid placeringar enligt LSS Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut kan lämpligtvis rutinerna som förvaltningen tillämpar vid exempelvis obetalda barnomsorgsavgifter användas. Förenklat innebär detta följande: Om inbetalning uteblir ska en påminnelse sändas till föräldern innan eventuella inkassoåtgärder vidtas. Om föräldern trots påminnelsen inte betalar skulden måste man, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, ta ställning till om man ska vidta indrivningsåtgärder eller inte. Det ekonomiska ansvar som vilar på kommunen innebär att utgångspunkten är att indrivningsåtgärder ska vidtas om det inte finns särskilda skäl i det enskilda ärendet. Om man har beslutat att indrivningsåtgärder ska vidtas blir nästa steg att förvaltningen lämnar indrivningen i uppdrag till det inkassoföretag som kommunen lämnar indrivningsverksamheten till. Om ett ärende lämnas till ett inkassoföretag innebär det inte att förvaltningen överlämnar sin beslutanderätt till inkassoföretaget. De överväganden som måste göras med anledning av vad föräldern framför ska alltså förvaltningen ta ställning till. Inkassoföretaget sköter enbart de administrativa åtgärderna för att driva in fordran. Den första indrivningsåtgärden är ett inkassokrav (kravbrev) till föräldern. Om föräldern inte bestrider kravet som framställts i kravbrevet skickas en skriftlig ansökan om betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten i den region där föräldern har sin hemvist.

70 11 Om föräldern fortfarande inte bestrider kravet meddelar kronofogdemyndigheten utslag i enlighet med ansökningen. Utslaget utgör sedan exekutionstiteln. Om föräldern däremot bestrider det krav som framställts i kravbrevet ska ansökan om betalningsföreläggande inte ske om föräldern framställt en sakligt grundad invändning. Förvaltningen får i en sådan situation i stället väcka talan vid domstol genom stämningsansökan. Bilagor 1. Utdrag ur centrala lagar och förordningar 2. Skriftlig information till föräldrar 3. Blankett för beräkning 4. Blankett för beslut 5. Blankett för ansökan till förvaltningsrätten

71 12 Bilaga 1 Utdrag ur de lagar och förordningar som främst ligger till grund för kommunens rättighet att ta ut ersättning av föräldrar. Föräldrabalk (1949:381) 7 kap. Om underhållsskyldighet 1 Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136). Socialtjänstlag (2001:453) 8 kap. 1 2 stycket Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Socialtjänstförordning (2001:937) 6 kap. 2 Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 första stycket första meningen lagen om underhållsstöd. Skattemyndigheten skall på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders del i kommunens kostnader enligt första stycket. 3 Om en förälder har fullgjort en fastställd underhållsskyldighet mot ett barn genom att betala ett engångsbidrag eller annat bidrag till barnets underhåll till en behörig ställföreträdare

72 13 för barnet för den tid då detta vårdas i ett annat hem än det egna, är föräldern i motsvarande mån fri från skyldighet att ersätta kommunen för dess kostnad under samma tid. 4 Har socialnämnden fått underhållsbidrag enligt 8 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall nämnden redovisa den del av underhållsbidraget som överstiger vad kommunen får tillgodoräkna sig till den som annars haft rätt till bidraget. Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 Föreskrifterna i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem skall gälla även när ett barn får vård i ett annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förordning 2001:938).

73 14 Bilaga 2 Information till föräldrar om underhållsskyldigheten när barn under 18 år placeras i familjehem eller på institution. Alla föräldrar har enligt lag försörjningsskyldighet för sina barn. Om barnet inte bor tillsammans med en förälder ska föräldern betala ett underhållsbidrag. När barn är placerade i familjehem eller på institution genom socialtjänsten har föräldrarna istället skyldighet att bidra till kommunens kostnader för vården. Det gäller både om placeringen är frivillig (enligt SoL eller LSS) eller sker utan samtycke (med stöd av LVU). Det gäller också både vid tillfälliga och stadigvarande placeringar. Skyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. När ett barn placeras av Upplands-Bro kommun ska handläggaren alltid göra en utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga och fatta ett beslut med ett ersättningsbelopp för vardera föräldern. Innan beslutet kan fattas måste föräldern informeras om beräkningen och får då möjlighet att bedöma om beslutsunderlaget är riktigt. Var och en av föräldrarna ska ersätta kommunen med ett belopp som beräknas på samma sätt och är lika stort som återbetalningsbeloppet vid underhållsstöd. Beräkningen grundas på förälderns inkomster enligt det senaste taxeringsbeslutet och på det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för. Beloppet får inte överstiga underhållsstödsbeloppet (för närvarande kronor). När ett barn dygnetruntplaceras medför det att föräldrarna förlorar rätten till de socialförsäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. Socialtjänsten är skyldig att meddela Försäkringskassan när ett barn placeras utanför hemmet. Om underhållsstöd betalas ut från Försäkringskassan kommer detta att dras in helt. Det utbetalas varken till föräldern eller till socialtjänsten. När barnet flyttar hem igen måste föräldern söka underhållsstöd på nytt hos Försäkringskassan. Andra bidrag som inte längre betalas ut till föräldern när barnet är placerat är barnbidrag/studiebidrag, del av bostadsbidrag och försörjningsstöd för barnet. För ytterligare information vänligen kontakta handläggaren nedan. Namn Telefon

74 Bilaga 3 Handläggare BERÄKNINGSUNDERLAG Datum Telefon (även riktnr) Ersättning till kommunen för placerat barn Enligt socialtjänstlagen 8 kap 1 2 st, LSS 20 och socialtjänstförordningen 6 kap 2 och 3 är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning delta i kommunens kostnad för vården av placerat barn. Placeringsdatum: Placerat barns personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Personnummer Ersättningsskyldig förälders personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Personnummer Postadress Telefon (även riktnr) Försörjningsskyldighet för övriga barn Födelsedatum för barn Beräkning efter senaste taxeringsbeslut Aktuell %-sats.. (Upplysningar se blankettens baksida) Inkomst av tjänst. Inkomst av näringsverksamhet +.. Inkomst av kapital +.. Studiebidrag % av skattepliktig förmögenhet Summa: = Grundavdrag :- Ersättningsgrundande inkomst (EGI)... Egi % x Ersättning per månad.. 12 x 100 (Ersättningsbeloppet får ej överstiga 1.273:-) = = Nettobelopp Del av barns inkomst, månadsvis avdrag Summa:.. - = kr/mån

75 16 Datum:.. Handläggarens underskrift. Grunder för beräkning av ersättning Ersättningen fastställs för varje barn och år. Beloppet beräknas efter ett procenttal av den ersättningsskyldiges senaste taxeringsbeslut minus ett avdrag med kronor, se tabellen nedan. Procenttalet fastställs med hänsyn till samtliga barn, som föräldern är försörjningsskyldig för. Procentsats per barn om 1 barn: 2 barn: 3 barn: 4 barn: 5 barn: 6 barn: 14,00 % 11,50 % 10,00 % 7,75% 6,40 % 5,50 %

76 17 Bilaga 4 BESLUT Datum Ersättning till kommunen för placerat barn Handläggare Telefon (även riktnr) Mottagare E-postadress Beslut enligt socialtjänstlagen 8 kap 1 2 st och socialtjänstförordningen 6 kap 2 och 3 Placerat barns personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Personnummer Ersättningsskyldig förälders personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Postadress Personnummer Telefon Beslutat ersättningsbelopp Per månad Kronor Annat intervall Kronor Betalsätt: Faktureras en gång per månad i efterhand. Övriga upplysningar Om Era inkomster och/eller försörjningsskyldighet förändras kan avgiften omräknas. Ta då kontakt med ovanstående handläggare. (Beslutsfattarens underskrift) Namnförtydligande..

77 Bilaga 5 ANSÖKAN TILL FÖRVALTNINGS- RÄTTEN Datum Förälders ersättning till kommunen för placerat barn Handläggare Telefon (även riktnr) Till Förvaltningsrätten i Beslut enligt socialtjänstlagen 8 kap 1 2 st och socialtjänstförordningen 6 kap 2 och 3 SÖKANDE Nämnd Adress Telefon MOTPART Efternamn och samtliga förnamn Adress Personnummer Telefon SAKEN Talan om ersättning för kostnader som kommunen haft enligt 8 kap 1 andra stycket SoL. Avseende månad, år Belopp, kr Två betalningspåminnelser har skickats ut och utredning som visar att motparten har betalningsförmåga har genomförts. YRKANDE Stadsdelsnämnden yrkar att Förvaltningssrätten ålägger motparten att till nämnden återbetala kostnader enligt ovan med vistående belopp jämte ränta enligt 6 Räntelagen till dess betalning sker. Belopp som krävs, kr Bilagor: Socialnämndens arbetsutskotts beslut Kopia på utredning gällande motpartens aktuella ekonomiska situation Kopia på beslut om motpartens ersättningsskyldighet Kopia på beräkningsunderlag för ersättningsskyldighet....