ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA

Transkript

1 ÅRJÄNGS KOMMUN Årjängs Gymnasieskola KRISPLAN - om psykosocial krisberedskap ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA KRISOMHÄNDERTAGANDET UTFÖRS AV SKOLANS ANSTÄLLDA

2 INLEDNING Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. Kriser som den här krisplanen handlar om, förorsakas av olika yttre händelser t ex genom att någon avlider eller förolyckas. Denna plan är tänkt att fungera som en handledning för skolans personal om en olycka eller ett dödsfall skulle inträffa. Vid en krissituation är skolans anställda en stor resurs. Man skjuter gärna problemen om sorg och död framför sig därför att man hoppas att något sådant inte skall inträffa på den egna arbetsplatsen. Med en sådan attityd kan det hända att vi står där osäkra och förvirrade vid en olycka eller dödsfall. Bästa möjliga mentala och praktiska förberedelse kan i en krissituation vara av avgörande betydelse för elever och personal. Vilka åtgärder som vidtas vid t ex ett dödsfall måste alltid anpassas till elever och personal om det är ett väntat dödsfall efter lång tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord. Att känna till Alla på en skola måste känna till krisplanen, vad den innehåller och var den finns. En förutsättning för att allt skall fungera någorlunda bra i en krissituation är att det finns en tydlig rollfördelning. Kom ihåg att alla personalkategorier har viktiga funktioner att fylla i svåra situationer. Under APU/APL och lov gäller krisplanen på samma villkor men anpassas efter rådande situation. Kvalitetsredovisning Krisplanen och checklistan ska årligen kontrolleras och vid behov revideras. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DÖDSFALL - ELEV Minnesstund Uppföljning Det kan vara betydelsefullt för klassen att Inför begravningen 7 2. ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Uppföljning 7 3. DÖDSFALL ANSTÄLLD VID SKOLAN Klasserna informeras Minnesstund Uppföljning Inför begravningen Personligt material och tillhörighet BETYDELSEN AV RITUALER I SAMBAND MED DÖDSFALL Ritualer har olika funktioner som ELEV MED ALLVARLIG SJUKDOM ELEVS FÖRSVINNANDE VID ALLVARLIGA OLYCKOR I SKOLAN Akutåtgärder på olycksplats Underrättande Uppföljning KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Chockfasen Reaktionsfasen Reparationsfasen Nyorienteringsfasen 14 3

4 9. VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN OCH UNGDOMAR Ångest Förnekelser Skuld, självförebråelser, skam Social tillbakadragenhet Uppmärksamhetskrävande beteende Skolsvårigheter Psykosomatiska symptom OM DU SJÄLV SKA GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP HJÄLPARNA, DE SOM ARBETAR MED KRISEN/KATASTROFEN Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten Hur hjälparna bemästrar verkligheten i ett längre perspektiv 17 REFERENSLITTERATUR 18 BILAGOR: CHECKLISTA Bilaga 1 TELEFONLISTA Bilaga 2 KRISGRUPP, REVIDERINGSDATUM Bilaga 3 4

5 1. DÖDSFALL ELEV Den som får vetskap om att ett dödsfall inträffat, kontaktar ansvarig rektor/expedition Rektor utlöser krisplanen Kontrollera alltid om eleven har syskon i skolan eller i annan skola. I så fall underrättas även den klassläraren Bestäm vem som skall ha kontakt med hemmet. Vid dödsfall underrättar alltid polisen de anhöriga Om dödsfallet kan ha intresse för massmedia, kontakta informationsansvarig Tänk på att hemspråksläraren är en bra resurs när det gäller barn av utländsk härkomst Den berörda klassen underrättas av klassläraren, som sedan håller klassen samlad Tala öppet och konkret om det som hänt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina tankar och känslor Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt Ge alla tillräckligt med tid och var observant på deras reaktioner under en tid. När en elev eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks Eftersträva att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Även i syskonets klass bör tid avsättas för samtal Flaggan hissas på halv stång Minnesstund hålls i skolan för elever och personal (Vid behov kontaktas skolprästen) 5

6 1.1 Minnesstund Det är viktigt att tala med de anhöriga om hur minnesstunden ska utformas och vad den ska innehålla. Minnesstunden kan t ex omfatta: Minnesord från rektor Några ord från lärare Någon läser en dikt Musik Sång 1.2 Uppföljning Det är viktigt att läraren får mycket kollegialt stöd och hjälp Var observant på elevernas olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse Klassamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse. Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt Det kan vara betydelsefullt för klassen att Den avlidna elevens bänk eller motsvarande får stå tom en tid. Det kan också finnas konkreta ting som påminner om eleven, som kan tas tillvara. Att klassen vid bestämda tillfällen gemensamt besöker den avlidnes grav. Ni som arbetar, glöm inte att ta hand om er själva! 6

7 1.3 Inför begravningen Mentor tillfrågar de anhöriga om de önskar låta elevens klasskamrater delta i begravningen Diskutera ingående i klassen vad som kommer att ske vid begravningen. Detta är viktigt oavsett om eleverna ska delta eller inte! Begravningsdagen samlas klassen. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga skall få lov till detta Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp 2. ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Tiden närmast efter dödsfallet I samband med att skolan underrättas om dödsfallet och rektor informeras tillfrågas eleven om kamrater och lärare kan meddelas Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något, men då de får veta varför det är viktigt att klassen känner till vad som inträffat, brukar de ändra sig. Man bör särskilt noga tänka på vad som ska sägas och till vem Elev som mist en nära anhörig mår oftast bäst av att börja i skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan lärare, skola, elev och föräldrar. Om skolan tar kontakt, visar det att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad de ska säga eller göra när han/hon kommer tillbaka till skolan 2.1 Uppföljning Mentor/lärare följer upp eleven Var observant på olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos tonåringar hänger de ofta samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon/han var dum? 7

8 3. DÖDSFALL ANSTÄLLD VID SKOLAN Rektor underrättar personal och anhöriga. Om massmedia kan ha intresse för dödsfallet, kontaktas informationsansvarig 3.1 Klasserna informeras Om det är mentor som avlidit ska klassen meddelas av en lärare som är känd av eleverna och sedan håller klassen samlad. Samtala öppet och konkret om det som har hänt Låt eleverna tala öppet om sina tankar och känslor Eftersträva att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Flaggan hissas på halv stång Minnesstund hålls i skolan för elever och personal.(vid behov kontaktas skolprästen) 3.2 Minnesstund Minnesstunden kan t ex omfatta: Minnesord från rektor Några ord från lärare Någon läser en dikt Musik Sång Vid ett sammanträde diskuterar rektor/arbetslaget konkreta uppgifter i samband med dödsfallet. 8

9 3.3 Uppföljning Det är viktigt att personalen på skolan får kollegialt stöd och hjälp Var observant på elevernas olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar Hos tonåringar hänger de ofta samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon var dum? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse. Klassamtal kommer även framöver att vara av stor betydelse, där sätter man ord på tankar och känslor i relation till det som hänt. Skolans elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Personal, glöm inte att ta hand om er själva! 3.4 Inför begravningen Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och elever ska delta i begravningen Rektor informerar om begravningen Begravningsdagen samlas klasserna. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga ska få lov till detta Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp 3.5 Personligt material och tillhörigheter Vid anställds dödsfall på skolan skall all personligt material och tillhörigheter plockas ihop och sorteras. Detta arbete skall utföras av kurator och rektor tillsammans eller kurator och bitr. rektor. 9

10 4. BETYDELSEN AV RITUALER I SAMBAND MED DÖDSFALL Vi har många olika ritualer, som vi kan bli hjälpta av. Sådana ritualer är t ex att se den döde, hålla minnesstunder, besöka olycksplatsen, deltagande i begravningen och hissa flaggan på halv stång tillsammans. 4.1 Ritualer har olika funktioner som markerar övergången från ett tillstånd till ett annat gör det möjligt att ta farväl mobiliserar stöd från nätverket, man känner att man är många tillsammans, att man har omgivningens stöd stimulerar minnen 5. ELEV MED ALLVARLIG SJUKDOM Då elev är borta från skolan på grund av allvarlig sjukdom är det viktigt att både lärare och klasskamrater regelbundet håller kontakt/besöker den sjuke kamraten Det är viktigt att eleven om möjligt får känna sig delaktig i skolarbetet t ex genom att få hem läxböcker och uppgifter Den sjuke eleven och dennes föräldrar bör alltid tillfrågas innan information lämnas till klasskamrater Skolhälsovården bör alltid vara inkopplad och är en bra resurs då det gäller den sakliga informationen till klassen 6. ELEVS FÖRSVINNANDE Rektor sammankallar skolans krisgrupp och mentor snarast Mentor samarbetar med familj och polis. Rektor/mentor är sedan den som ansvarar för information till berörd personal. Försök undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever Vid behov kontakta informationsansvarig 10

11 7. VID ALLVARLIGA OLYCKOR I SKOLAN 7.1 Akutåtgärder på olycksplats 1. Den eller de vuxna som kommer först till platsen ser till att ambulans tillkallas och att någon som känner den skadade följer med till sjukhuset. Man försöker i möjligaste mån hålla eleverna borta från olycksplatsen 2. Rektor meddelas om olyckan 3. Rektor uppdrar till läraren/lärarna att ansvara för inventering av och omsorg om elever som varit vittne till olyckan 7.2 Underrättande Rektor sammankallar krisgrupp, som vid behov anlitar övrig personal Rektor uppdrar åt mentor att underrätta elevens/elevernas hem om olyckan. Vid olyckor med dödlig utgång underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst Lärarna informerar sina klasser Klassen hålls samman Tala öppet och konkret om vad som hänt Låt eleverna tala om sina tankar och känslor Mentor eftersträvar att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Förvaltningschef informeras av rektor Behovet av eventuell skriftlig information till berörda elevers familjer värderas i varje enskilt fall. 7.3 Uppföljning Eleverna måste få riktiga upplysningar om vad som hänt. Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge eleverna direkt information Reaktionsmönstren efter en olycka varierar från person till person. Tänk på att många av dem som inte omedelbart verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram Personal, glöm inte att ta hand om er själva! 11

12 8. KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är sådana kriser som detta kompendium handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer oftast ett visst förlopp, som är bra att känna till. 8.1 Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick till några dygn. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller något som sker på film De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen Han tar det så bra när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som t ex vid brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan smitta övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. Nu är ambulansen på väg, Era föräldrar är på väg hit etc. Olika kroppsliga reaktioner under chockfasen inträffar, man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. Varför kände jag inte sorg?, Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen? Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvarar för att klara situationen eftersom man är i chock. 12

13 8.2 Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för de inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand. Man drabbas av ångest i varierande grad och omfattning: Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker. Jag kommer nog aldrig att bli vuxen Man får ökad faroberedskap, ryggar till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc. Man kan få svårt att komma ihåg, koncentrationssvårigheter. Skolan och arbetsgivaren bör informeras om detta Sömnsvårigheter, man får svårt att somna eller vakna, mardrömmar Ledsen, sorg, depression. Många upplever sänkt livskvalitet Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isoleringen kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram Olika kroppsliga reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symtom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma 13

14 8.3 Reparationsfasen Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var, man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. 8.4 Nyorienteringsfasen Denna fas har ingen avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som är som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland kan man uppleva korta perioder med smärta. 9. VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN OCH UNGDOMAR Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på elevens ålder, vilket släktskap eller relation eleven hade med den döde, vilket stöd eleven får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika djupt som en vuxen. Nedan finns en sammanställning på olika sorgereaktioner hos barn. Denna sammanställning avser reaktioner vid dödsfall men kan även förekomma vid sjudom, olyckor och andra separationer. 9.1 Ångest Rädd att vara ensam Rädd för mörker Rädd att bli sjuk Mardrömmar, sömnsvårigheter 9.2 Förnekelser Förnekanden kan förhindra att elevens sorgebearbetning kommer igång. Vanliga uttryck från tonåringar kan vara, Spelar roll, Vem bryr sig osv 9.3 Skuld, självförebråelser, skam Eleven kan t ex skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckte om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord, eleven kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, då dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor 14

15 9.4 Social tillbakadragenhet Eleven drar sig undan och vill t ex inte vara med på raster eller träffa kamrater på fritiden 9.5 Uppmärksamhetskrävande beteende Eleven kan t ex bli hyperaktiv i skolan och ständigt pocka på omgivningens uppmärksamhet 9.6 Skolsvårigheter Detta kan yttra sig i passivitet eller svårigheter med koncentrationen 9.7 Psykosomatiska symptom Yttrar sig som t ex magont, huvudvärk 15

16 10. OM DU SJÄLV SKA GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så gott det går. Välj en plats där man kan vara ostört. Ha tillgång till pappersnäsdukar och något att dricka Ge saklig information, upprepa gärna vid flera tillfällen Vad har hänt och när? Familjen, vad har hänt med dem? Redogör så gott du kan, för vad som skall ske Var beredd på chockreaktioner Låt informationen vara kort, precis och taktfull Ge dig tid att: Lyssna Lugna Trösta Verkliggöra det overkliga Låt personen tala om händelsen Undvik tomma fraser t ex (det kunde ha varit värre etc.), acceptera tystnaden Lova inte för mycket. Ta inte över, låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet Varsam beröring lugnar, t ex sitt nära, håll handen, håll om Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck Om du inte orkar, tag gärna hjälp, eller be om avlösning 16

17 11. HJÄLPARNA, DE SOM ARBETAR MED KRISEN/KATASTROFEN 11.1 Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen Hjälparna mobiliserar olika typer av psykiskt försvar, såsom: Skapar en overklighetskänsla av situationen Distansering, dehumanisering t ex det är inte delar av människokroppar man går och samlar ihop efter en olycka Extrem aktivitet för att förhindra tankar på vad det är man håller på med Humor även om situationen knappast inbjuder till det. Ibland måste man ta till skämt för att över huvudtaget orka arbeta vidare 11.2 Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten Några få arbetsuppgifter som kräver koncentration Socialt stöd, kontakt med andra Självförstärkande utsagor både från arbetsledning, och från sig själv. Det är t ex vanligt att räddningsmanskapet under arbetet hela tiden talar högt till sig själv för att orka kämpa vidare Säkerhetsritualer 11.3 Hur hjälparna bemästrar verkligheten i ett längre perspektiv Även hjälparna behöver ha stöd för att komma över vad som hänt, nedan ges några exempel: Omedelbar samling efteråt i arbetsgruppen (debriefing) och kollegialt stöd Planlagt återvändande till de vanliga arbetsuppgifterna Psykologisk debriefing, ett gruppmöte som organiseras för att detaljerat gå igenom de intryck och reaktioner som upplevs av överlevande (efterlevande) eller hjälpare under och efter kritiska händelser, olyckor eller katastrofer. Avsikten är att hindra onödiga psykologiska efterverkningar. Gruppen bör ej vara större än max 15 personer. Genomgången kan också ske individuellt. Ansvaret av detta ligger hos skolledningen Fysisk träning för att bli av med all energi som kroppen samlar i och med krisen, detta kombinerat med vila 17

18 Referenslitteratur Cederblad, M, Barn- och ungdomspsykiatri, Esselte, 1986 Cullberg, J, Kris och utveckling, Natur och Kultur, 1980 Dyregrov, A, Barn i sorg, Studentlitteratur, 1990 Dyregrov, A, Katastrofpsykologi, Studentlitteratur, 1992 Jonsson, S, Hagström, A, Bro över mörka vatten, Cordia, 1990 Tamm, M, Barnet och döden, Esselte, 1986 Tamm, M, Första minuten, Folksam, 1995 Nilsson, U, Min far och lammen Frostell & Co, Att dela sorgen,