ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA"

Transkript

1 ÅRJÄNGS KOMMUN Årjängs Gymnasieskola KRISPLAN - om psykosocial krisberedskap ÅRJÄNGS GYMNASIESKOLA KRISOMHÄNDERTAGANDET UTFÖRS AV SKOLANS ANSTÄLLDA

2 INLEDNING Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. Kriser som den här krisplanen handlar om, förorsakas av olika yttre händelser t ex genom att någon avlider eller förolyckas. Denna plan är tänkt att fungera som en handledning för skolans personal om en olycka eller ett dödsfall skulle inträffa. Vid en krissituation är skolans anställda en stor resurs. Man skjuter gärna problemen om sorg och död framför sig därför att man hoppas att något sådant inte skall inträffa på den egna arbetsplatsen. Med en sådan attityd kan det hända att vi står där osäkra och förvirrade vid en olycka eller dödsfall. Bästa möjliga mentala och praktiska förberedelse kan i en krissituation vara av avgörande betydelse för elever och personal. Vilka åtgärder som vidtas vid t ex ett dödsfall måste alltid anpassas till elever och personal om det är ett väntat dödsfall efter lång tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord. Att känna till Alla på en skola måste känna till krisplanen, vad den innehåller och var den finns. En förutsättning för att allt skall fungera någorlunda bra i en krissituation är att det finns en tydlig rollfördelning. Kom ihåg att alla personalkategorier har viktiga funktioner att fylla i svåra situationer. Under APU/APL och lov gäller krisplanen på samma villkor men anpassas efter rådande situation. Kvalitetsredovisning Krisplanen och checklistan ska årligen kontrolleras och vid behov revideras. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DÖDSFALL - ELEV Minnesstund Uppföljning Det kan vara betydelsefullt för klassen att Inför begravningen 7 2. ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Uppföljning 7 3. DÖDSFALL ANSTÄLLD VID SKOLAN Klasserna informeras Minnesstund Uppföljning Inför begravningen Personligt material och tillhörighet BETYDELSEN AV RITUALER I SAMBAND MED DÖDSFALL Ritualer har olika funktioner som ELEV MED ALLVARLIG SJUKDOM ELEVS FÖRSVINNANDE VID ALLVARLIGA OLYCKOR I SKOLAN Akutåtgärder på olycksplats Underrättande Uppföljning KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Chockfasen Reaktionsfasen Reparationsfasen Nyorienteringsfasen 14 3

4 9. VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN OCH UNGDOMAR Ångest Förnekelser Skuld, självförebråelser, skam Social tillbakadragenhet Uppmärksamhetskrävande beteende Skolsvårigheter Psykosomatiska symptom OM DU SJÄLV SKA GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP HJÄLPARNA, DE SOM ARBETAR MED KRISEN/KATASTROFEN Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten Hur hjälparna bemästrar verkligheten i ett längre perspektiv 17 REFERENSLITTERATUR 18 BILAGOR: CHECKLISTA Bilaga 1 TELEFONLISTA Bilaga 2 KRISGRUPP, REVIDERINGSDATUM Bilaga 3 4

5 1. DÖDSFALL ELEV Den som får vetskap om att ett dödsfall inträffat, kontaktar ansvarig rektor/expedition Rektor utlöser krisplanen Kontrollera alltid om eleven har syskon i skolan eller i annan skola. I så fall underrättas även den klassläraren Bestäm vem som skall ha kontakt med hemmet. Vid dödsfall underrättar alltid polisen de anhöriga Om dödsfallet kan ha intresse för massmedia, kontakta informationsansvarig Tänk på att hemspråksläraren är en bra resurs när det gäller barn av utländsk härkomst Den berörda klassen underrättas av klassläraren, som sedan håller klassen samlad Tala öppet och konkret om det som hänt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina tankar och känslor Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt Ge alla tillräckligt med tid och var observant på deras reaktioner under en tid. När en elev eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks Eftersträva att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Även i syskonets klass bör tid avsättas för samtal Flaggan hissas på halv stång Minnesstund hålls i skolan för elever och personal (Vid behov kontaktas skolprästen) 5

6 1.1 Minnesstund Det är viktigt att tala med de anhöriga om hur minnesstunden ska utformas och vad den ska innehålla. Minnesstunden kan t ex omfatta: Minnesord från rektor Några ord från lärare Någon läser en dikt Musik Sång 1.2 Uppföljning Det är viktigt att läraren får mycket kollegialt stöd och hjälp Var observant på elevernas olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse Klassamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse. Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt Det kan vara betydelsefullt för klassen att Den avlidna elevens bänk eller motsvarande får stå tom en tid. Det kan också finnas konkreta ting som påminner om eleven, som kan tas tillvara. Att klassen vid bestämda tillfällen gemensamt besöker den avlidnes grav. Ni som arbetar, glöm inte att ta hand om er själva! 6

7 1.3 Inför begravningen Mentor tillfrågar de anhöriga om de önskar låta elevens klasskamrater delta i begravningen Diskutera ingående i klassen vad som kommer att ske vid begravningen. Detta är viktigt oavsett om eleverna ska delta eller inte! Begravningsdagen samlas klassen. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga skall få lov till detta Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp 2. ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Tiden närmast efter dödsfallet I samband med att skolan underrättas om dödsfallet och rektor informeras tillfrågas eleven om kamrater och lärare kan meddelas Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något, men då de får veta varför det är viktigt att klassen känner till vad som inträffat, brukar de ändra sig. Man bör särskilt noga tänka på vad som ska sägas och till vem Elev som mist en nära anhörig mår oftast bäst av att börja i skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan lärare, skola, elev och föräldrar. Om skolan tar kontakt, visar det att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad de ska säga eller göra när han/hon kommer tillbaka till skolan 2.1 Uppföljning Mentor/lärare följer upp eleven Var observant på olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos tonåringar hänger de ofta samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon/han var dum? 7

8 3. DÖDSFALL ANSTÄLLD VID SKOLAN Rektor underrättar personal och anhöriga. Om massmedia kan ha intresse för dödsfallet, kontaktas informationsansvarig 3.1 Klasserna informeras Om det är mentor som avlidit ska klassen meddelas av en lärare som är känd av eleverna och sedan håller klassen samlad. Samtala öppet och konkret om det som har hänt Låt eleverna tala öppet om sina tankar och känslor Eftersträva att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Flaggan hissas på halv stång Minnesstund hålls i skolan för elever och personal.(vid behov kontaktas skolprästen) 3.2 Minnesstund Minnesstunden kan t ex omfatta: Minnesord från rektor Några ord från lärare Någon läser en dikt Musik Sång Vid ett sammanträde diskuterar rektor/arbetslaget konkreta uppgifter i samband med dödsfallet. 8

9 3.3 Uppföljning Det är viktigt att personalen på skolan får kollegialt stöd och hjälp Var observant på elevernas olika sorgreaktioner Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar Hos tonåringar hänger de ofta samman med magi-tänkande: Dog hon för att jag sa att hon var dum? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse. Klassamtal kommer även framöver att vara av stor betydelse, där sätter man ord på tankar och känslor i relation till det som hänt. Skolans elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Personal, glöm inte att ta hand om er själva! 3.4 Inför begravningen Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och elever ska delta i begravningen Rektor informerar om begravningen Begravningsdagen samlas klasserna. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga ska få lov till detta Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp 3.5 Personligt material och tillhörigheter Vid anställds dödsfall på skolan skall all personligt material och tillhörigheter plockas ihop och sorteras. Detta arbete skall utföras av kurator och rektor tillsammans eller kurator och bitr. rektor. 9

10 4. BETYDELSEN AV RITUALER I SAMBAND MED DÖDSFALL Vi har många olika ritualer, som vi kan bli hjälpta av. Sådana ritualer är t ex att se den döde, hålla minnesstunder, besöka olycksplatsen, deltagande i begravningen och hissa flaggan på halv stång tillsammans. 4.1 Ritualer har olika funktioner som markerar övergången från ett tillstånd till ett annat gör det möjligt att ta farväl mobiliserar stöd från nätverket, man känner att man är många tillsammans, att man har omgivningens stöd stimulerar minnen 5. ELEV MED ALLVARLIG SJUKDOM Då elev är borta från skolan på grund av allvarlig sjukdom är det viktigt att både lärare och klasskamrater regelbundet håller kontakt/besöker den sjuke kamraten Det är viktigt att eleven om möjligt får känna sig delaktig i skolarbetet t ex genom att få hem läxböcker och uppgifter Den sjuke eleven och dennes föräldrar bör alltid tillfrågas innan information lämnas till klasskamrater Skolhälsovården bör alltid vara inkopplad och är en bra resurs då det gäller den sakliga informationen till klassen 6. ELEVS FÖRSVINNANDE Rektor sammankallar skolans krisgrupp och mentor snarast Mentor samarbetar med familj och polis. Rektor/mentor är sedan den som ansvarar för information till berörd personal. Försök undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever Vid behov kontakta informationsansvarig 10

11 7. VID ALLVARLIGA OLYCKOR I SKOLAN 7.1 Akutåtgärder på olycksplats 1. Den eller de vuxna som kommer först till platsen ser till att ambulans tillkallas och att någon som känner den skadade följer med till sjukhuset. Man försöker i möjligaste mån hålla eleverna borta från olycksplatsen 2. Rektor meddelas om olyckan 3. Rektor uppdrar till läraren/lärarna att ansvara för inventering av och omsorg om elever som varit vittne till olyckan 7.2 Underrättande Rektor sammankallar krisgrupp, som vid behov anlitar övrig personal Rektor uppdrar åt mentor att underrätta elevens/elevernas hem om olyckan. Vid olyckor med dödlig utgång underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst Lärarna informerar sina klasser Klassen hålls samman Tala öppet och konkret om vad som hänt Låt eleverna tala om sina tankar och känslor Mentor eftersträvar att det finns anhöriga hemma när eleven kommer hem Förvaltningschef informeras av rektor Behovet av eventuell skriftlig information till berörda elevers familjer värderas i varje enskilt fall. 7.3 Uppföljning Eleverna måste få riktiga upplysningar om vad som hänt. Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge eleverna direkt information Reaktionsmönstren efter en olycka varierar från person till person. Tänk på att många av dem som inte omedelbart verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram Personal, glöm inte att ta hand om er själva! 11

12 8. KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är sådana kriser som detta kompendium handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer oftast ett visst förlopp, som är bra att känna till. 8.1 Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick till några dygn. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller något som sker på film De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen Han tar det så bra när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som t ex vid brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan smitta övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. Nu är ambulansen på väg, Era föräldrar är på väg hit etc. Olika kroppsliga reaktioner under chockfasen inträffar, man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. Varför kände jag inte sorg?, Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen? Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvarar för att klara situationen eftersom man är i chock. 12

13 8.2 Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för de inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand. Man drabbas av ångest i varierande grad och omfattning: Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker. Jag kommer nog aldrig att bli vuxen Man får ökad faroberedskap, ryggar till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc. Man kan få svårt att komma ihåg, koncentrationssvårigheter. Skolan och arbetsgivaren bör informeras om detta Sömnsvårigheter, man får svårt att somna eller vakna, mardrömmar Ledsen, sorg, depression. Många upplever sänkt livskvalitet Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isoleringen kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram Olika kroppsliga reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symtom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma 13

14 8.3 Reparationsfasen Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var, man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. 8.4 Nyorienteringsfasen Denna fas har ingen avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som är som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland kan man uppleva korta perioder med smärta. 9. VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN OCH UNGDOMAR Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på elevens ålder, vilket släktskap eller relation eleven hade med den döde, vilket stöd eleven får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika djupt som en vuxen. Nedan finns en sammanställning på olika sorgereaktioner hos barn. Denna sammanställning avser reaktioner vid dödsfall men kan även förekomma vid sjudom, olyckor och andra separationer. 9.1 Ångest Rädd att vara ensam Rädd för mörker Rädd att bli sjuk Mardrömmar, sömnsvårigheter 9.2 Förnekelser Förnekanden kan förhindra att elevens sorgebearbetning kommer igång. Vanliga uttryck från tonåringar kan vara, Spelar roll, Vem bryr sig osv 9.3 Skuld, självförebråelser, skam Eleven kan t ex skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckte om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord, eleven kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, då dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor 14

15 9.4 Social tillbakadragenhet Eleven drar sig undan och vill t ex inte vara med på raster eller träffa kamrater på fritiden 9.5 Uppmärksamhetskrävande beteende Eleven kan t ex bli hyperaktiv i skolan och ständigt pocka på omgivningens uppmärksamhet 9.6 Skolsvårigheter Detta kan yttra sig i passivitet eller svårigheter med koncentrationen 9.7 Psykosomatiska symptom Yttrar sig som t ex magont, huvudvärk 15

16 10. OM DU SJÄLV SKA GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så gott det går. Välj en plats där man kan vara ostört. Ha tillgång till pappersnäsdukar och något att dricka Ge saklig information, upprepa gärna vid flera tillfällen Vad har hänt och när? Familjen, vad har hänt med dem? Redogör så gott du kan, för vad som skall ske Var beredd på chockreaktioner Låt informationen vara kort, precis och taktfull Ge dig tid att: Lyssna Lugna Trösta Verkliggöra det overkliga Låt personen tala om händelsen Undvik tomma fraser t ex (det kunde ha varit värre etc.), acceptera tystnaden Lova inte för mycket. Ta inte över, låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet Varsam beröring lugnar, t ex sitt nära, håll handen, håll om Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck Om du inte orkar, tag gärna hjälp, eller be om avlösning 16

17 11. HJÄLPARNA, DE SOM ARBETAR MED KRISEN/KATASTROFEN 11.1 Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen Hjälparna mobiliserar olika typer av psykiskt försvar, såsom: Skapar en overklighetskänsla av situationen Distansering, dehumanisering t ex det är inte delar av människokroppar man går och samlar ihop efter en olycka Extrem aktivitet för att förhindra tankar på vad det är man håller på med Humor även om situationen knappast inbjuder till det. Ibland måste man ta till skämt för att över huvudtaget orka arbeta vidare 11.2 Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten Några få arbetsuppgifter som kräver koncentration Socialt stöd, kontakt med andra Självförstärkande utsagor både från arbetsledning, och från sig själv. Det är t ex vanligt att räddningsmanskapet under arbetet hela tiden talar högt till sig själv för att orka kämpa vidare Säkerhetsritualer 11.3 Hur hjälparna bemästrar verkligheten i ett längre perspektiv Även hjälparna behöver ha stöd för att komma över vad som hänt, nedan ges några exempel: Omedelbar samling efteråt i arbetsgruppen (debriefing) och kollegialt stöd Planlagt återvändande till de vanliga arbetsuppgifterna Psykologisk debriefing, ett gruppmöte som organiseras för att detaljerat gå igenom de intryck och reaktioner som upplevs av överlevande (efterlevande) eller hjälpare under och efter kritiska händelser, olyckor eller katastrofer. Avsikten är att hindra onödiga psykologiska efterverkningar. Gruppen bör ej vara större än max 15 personer. Genomgången kan också ske individuellt. Ansvaret av detta ligger hos skolledningen Fysisk träning för att bli av med all energi som kroppen samlar i och med krisen, detta kombinerat med vila 17

18 Referenslitteratur Cederblad, M, Barn- och ungdomspsykiatri, Esselte, 1986 Cullberg, J, Kris och utveckling, Natur och Kultur, 1980 Dyregrov, A, Barn i sorg, Studentlitteratur, 1990 Dyregrov, A, Katastrofpsykologi, Studentlitteratur, 1992 Jonsson, S, Hagström, A, Bro över mörka vatten, Cordia, 1990 Tamm, M, Barnet och döden, Esselte, 1986 Tamm, M, Första minuten, Folksam, 1995 Nilsson, U, Min far och lammen Frostell & Co, Att dela sorgen,

FÖR PERSONAL OCH ELEVER

FÖR PERSONAL OCH ELEVER KRISPLAN FÖR PERSONAL OCH ELEVER INOM NORRTÄLJE KOMMUNALA VUXENUTBILDNING Denna krisplan är antagen av EnSam 2011-10-19 justerad 2015-01-20 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 DÖDSFALL 4 1. Direkt efter

Läs mer

Hö gelidsskölans krisplan 2014-10-02

Hö gelidsskölans krisplan 2014-10-02 Hö gelidsskölans krisplan 2014-10-02 - Resursskolan - Särskolan - Fritidshemmet - F-9 Förord Det är viktigt att all personal på enheten känner till vår lokala krisplan. Den bör läsas igenom som en förberedelse,

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRIS

HANDLINGSPLAN VID KRIS Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid

Läs mer

Kris- och stödplan Lillåns skola 7-9. Kris- och stödplan. Lillåns skola 7-9 Skolförvaltning nordväst Örebro kommun. Uppdaterad 2012-11-05

Kris- och stödplan Lillåns skola 7-9. Kris- och stödplan. Lillåns skola 7-9 Skolförvaltning nordväst Örebro kommun. Uppdaterad 2012-11-05 Kris- och stödplan Skolförvaltning nordväst Örebro kommun 1 Uppdaterad 2012-11-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Skolans policy 3 Tänkbara krissituationer 4 Kriser och deras förlopp 5-7 Vanliga sorgereaktioner

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer. på S:t Petri skola

Handlingsplan för krissituationer. på S:t Petri skola Handlingsplan för krissituationer på S:t Petri skola läsåret 2008/2009 1 Innehållsförteckning Krisgruppens sammansättning.3, 4 Viktiga telefonnummer 5 Dödsfall elev - i skolan 6, 7, 8 Dödsfall elev - utanför

Läs mer

KRISPLAN FÖR STENHAGENSKOLAN. En vägledning om en krissituation skulle uppstå på skolan.

KRISPLAN FÖR STENHAGENSKOLAN. En vägledning om en krissituation skulle uppstå på skolan. KRISPLAN FÖR STENHAGENSKOLAN En vägledning om en krissituation skulle uppstå på skolan. Reviderad Januari 2012 Innehållsförteckning Krisgruppens deltagare och telefonnummer 3 Allmänt för alla krisreaktioner

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS 2 Innehållsförteckning: sid Handlingsplan vid olycka/kris Klara Gymnasium 3 - Akut omhändertagande - information till personal - information till elever - information till

Läs mer

Vattudalsskolan KRIS OCH STÖDPLAN. Handlingsberedskap i skolan 2013-03-20

Vattudalsskolan KRIS OCH STÖDPLAN. Handlingsberedskap i skolan 2013-03-20 Vattudalsskolan KRIS OCH STÖDPLAN Handlingsberedskap i skolan 2013-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 KRISPLAN Inledning och uppläggning.... 2 Vad händer vid en allvarlig olycka.. 3

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRISSITUATIONER Osbecksgymnasiet i Laholm

HANDLINGSPLAN VID KRISSITUATIONER Osbecksgymnasiet i Laholm OSBECKSGYMNASIET HANDLINGSPLAN VID KRISSITUATIONER Osbecksgymnasiet i Laholm Reviderad 2014-08-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖLJANDE PERSONER INGÅR I OSBECKSGYMNASIET KRISGRUPP:... 3 TELEFONNUMMER TILL VIKTIGA

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid olycksfall, dödsfall och svår sjukdom hos egen personal

Riktlinjer för åtgärder vid olycksfall, dödsfall och svår sjukdom hos egen personal Riktlinjer för åtgärder vid olycksfall, dödsfall och svår sjukdom hos egen personal Landstinget i Kalmar län Säkerhets- och beredskapsenheten Fastställd av XXXXXXXXXXXXXXX 200x-xx-xx Gäller från och med

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Krisplan. Hänvisa all kontakt med media till rektor och presskonferens. Vid nödsituation larma 112

Krisplan. Hänvisa all kontakt med media till rektor och presskonferens. Vid nödsituation larma 112 1 (9) Krisplan Krisledningsgrupp leder och fördelar krisarbetet: Arbete Mobil Hem Tillförordnad rektor Tommy Olsson 08 597 835 01 073 661 05 47 Arbetslagsledare Karin Sagbrant 073 666 32 42 070 365 65

Läs mer

KRISGRUPPEN VID SJÖARPSSKOLAN

KRISGRUPPEN VID SJÖARPSSKOLAN KRISGRUPPEN VID SJÖARPSSKOLAN NAMN TELEFON ARB TELEFON HEM Monica Boje 0457-61 88 19 0704-36 95 90 Rektor Reine Cederberg 0709-54 76 80 Arbetslagsledare Per Hultkrantz 0708-84 33 24 Arbetslagsledare Malin

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER. Pedersöre kommuns skolor, förskolor och dagvårdsenheter

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER. Pedersöre kommuns skolor, förskolor och dagvårdsenheter HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Pedersöre kommuns skolor, förskolor och dagvårdsenheter 2 INNEHÅLL 1. Inledning samt målsättning..... 3 2. Arbetsfördelning vid kris.. 4 2.1 Krisgruppen vid social- och

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

KRISPLAN. Norsjö kommuns skolor

KRISPLAN. Norsjö kommuns skolor KRISPLAN Norsjö kommuns skolor Innehåll Krisledningsgruppen och kontaktpersoner... 4 Viktiga nummer... 5 Allvarlig olycka/händelse i skolan... 6 Akuta åtgärder på olycksplatsen... 6 Information till Rektor...

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

Handlingsplan vid kris

Handlingsplan vid kris 1 Handlingsplan vid kris Reviderad 2015-09-15 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Mål sidan 3 Krisgruppen skall sidan 3 Telefonlista sidan 4 Folkhögskolans krisgrupp sidan 4 Handlingsplan - allvarliga tillbud under

Läs mer

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Krika 2005-01-05 Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Katastrof Definition: En händelser där flera personer är drabbade och många blir påverkade, direkt eller indirekt, tex bussolyckor, branden i Göteborg,

Läs mer

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Uppdaterad ht 2010 Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Trivsel och god psykisk arbetsmiljö på skolan... 1 Åtgärder vid förekomst av kränkande behandling...

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE

KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE...1 KRISGRUPP Kalknäs REKTORSOMRÅDE...2 Krisplan för kalknäs rektorsområde:...2 Exempel på krissituationer:...3 Krisarbetets organisation:...3

Läs mer

!!!!! BEREDSKAPSPLAN! 2014-2015!! VERSION 9

!!!!! BEREDSKAPSPLAN! 2014-2015!! VERSION 9 !!!!!! BEREDSKAPSPLAN!! 2014-2015!! VERSION 9!! Snabbguide till hjälp vid olycka eller krissituation! Lemshaga Akademi, Lämshagavägen 5-15, 134 32 Ingarö!!! HÄNDELSE ÅTGÄRD 1 ÅTGÄRD 2: Allvarlig olycka

Läs mer

Krishanteringsplan. Ro 6, Högbergsskolan 2013/2014 Reviderad 2013-11-20

Krishanteringsplan. Ro 6, Högbergsskolan 2013/2014 Reviderad 2013-11-20 Krishanteringsplan Ro 6, Högbergsskolan 2013/2014 Reviderad 2013-11-20 Postadress Besöksadress Telefon & e-post Telefax Högbergsskolan Palmgatan 11-13 0293-21 83 64 0293-106 88 815 80 TIERP hogbergsskolan@tierp.se

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

KRISPLAN UTMARKSSKOLAN. Läsåret 14/15

KRISPLAN UTMARKSSKOLAN. Läsåret 14/15 KRISPLAN UTMARKSSKOLAN Läsåret 14/15 Syftet med denna krisplan är att den skall fungera som hjälp och stöd vid kritiska händelser, såsom olyckor och dödsfall (elev/föräldrar/syskon och skolpersonal) som

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM 1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress

Läs mer

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

# $%%% # ( %% (, & ).. / %, !" # $"%%% # & $"'( ( "%% ( ) $"%*% +%, -, & ).. / %,". / %,", ".."0". +,%"% #. 1 &. 1"2'' (.# / "2'' (.& 3 ).( -"*4%.) -"*4. -,%"5555# 1. Inledning 0,%,03,% % " " 0 " 0 % " " %,%" "0 %"" " '0"'%0,% "

Läs mer

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 KRISGRUPP Torbjörn Karlsson, gymn chef 070-5721446 0515-12488 Peter Ström, ersättare 070-6423587 0500-203413 Aida Dervisic 0515-886002 073-4619725 Vakant Harriet Nilsson 0730-482895

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

29 KRISPLAN Väsby skola Sidan 1 av 8 Upplands Väsby kommun Rev. 2011-09-21

29 KRISPLAN Väsby skola Sidan 1 av 8 Upplands Väsby kommun Rev. 2011-09-21 Väsby skola Sidan 1 av 8 Krisplan för Väsby skola, läsåret 2011/12 Innehållsförteckning 1 Krisgrupperna består av 2 Viktiga telefonnummer 2 Personer att kontakta vid kris Tanken med krisplanen 3 Krisgruppens

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN Mål: Att skapa beredskap för hantering av kriser som berör elever, personal och anhöriga Innehållsförteckning Viktiga telefonnummer s 2 Handlingsplan

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Krisplan Dödsfall bland studerande

Krisplan Dödsfall bland studerande Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerande, Krisplan Dödsfall bland personalen, Krisplan Dödsfall bland studerandes anhöriga, Handlingsplan för ätstörningar och Handlingsplan

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr

Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr LERUM100, v 1.0, 2007-11-13 1 (14) Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Box 4088 Mjörnbotorget 0302-52 17 52 www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 12 Gråbo 0302-52 17 78 (fax) larande@lerum.se

Läs mer

KRIS OCH STÖDPLAN FÖR

KRIS OCH STÖDPLAN FÖR Plan upprättad: 2010-01-29 KRIS OCH STÖDPLAN FÖR BARNOMSORGEN I BJURHOLMS KOMMUN Innehåll 1. Inledning... 3 1.2 Organisation... 3 1.3 Ledningsgruppen... 3 1.4 Krislåda... 3 2. Arbetsgång vid allvarlig

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Beredskapsplan för krissituationer

Beredskapsplan för krissituationer Beredskapsplan för krissituationer Sävsjö 2015-06-30 G:/Sävsjö-ADM/BUN/Aleholm/SAN Krisgrupp 2015//2016 Namn: Arbete: Mobil: Hem: Johnas Stranne (sammankallande) Rektor Sandra Andersson Rektor Ammi Hylander

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd- och krisplan. Varbergs GIF Friidrott

Stöd- och krisplan. Varbergs GIF Friidrott Stöd- och krisplan Varbergs GIF Friidrott 1 Stöd - & Krisplan för Varbergs GIF-Friidrott Stöd- & Krispolicy Stöd- och krispolicyn är baserad på de av Svensk Friidrott framtagna, gemensamma värdegrunder

Läs mer

Förord...2. Dödsfall...3. Olycksfall...5. Första hjälpen vid olyckor och brand...6. Deltagare som mister anhörig...7. Allmänna råd vid samtal...

Förord...2. Dödsfall...3. Olycksfall...5. Första hjälpen vid olyckor och brand...6. Deltagare som mister anhörig...7. Allmänna råd vid samtal... Innehållsförteckning Förord...2 Dödsfall...3 Olycksfall...5 Första hjälpen vid olyckor och brand...6 Deltagare som mister anhörig...7 Allmänna råd vid samtal... 8 Avlastningssamtal...9 Reaktionsfaser en

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

HANDLINGSPLAN KRISBEREDSKAP FÖR BJÖRKHAGSSKOLAN

HANDLINGSPLAN KRISBEREDSKAP FÖR BJÖRKHAGSSKOLAN HANDLINGSPLAN KRISBEREDSKAP FÖR BJÖRKHAGSSKOLAN HOFORS VT 2009 SKOLANS KRISORGANISATION Rektor Elevvård Hälsovård ansvarar för omhändertagande av Elev/familj Skolpersonal samarbetar med Kyrka Massmedia

Läs mer

KRIS HANTERINGS PLAN 2014 Saxnäs skola, fritids och förskola

KRIS HANTERINGS PLAN 2014 Saxnäs skola, fritids och förskola KRIS HANTERINGS PLAN 2014 Saxnäs skola, fritids och förskola Med en gemensam krisplan för skola, fritids och förskola kan personalen få stöd av varandra då respektive verksamheter är små och då ensamarbete

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

1. Tillstånd som utlöses av yttre händelser, t.ex. dödsfall, invaliditet, svåra olyckor, våldshandlingar.

1. Tillstånd som utlöses av yttre händelser, t.ex. dödsfall, invaliditet, svåra olyckor, våldshandlingar. Kris och katastrof Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man hamnat i en sådan livssituation att ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionsmönster inte är tillräckliga

Läs mer

KRISPLAN FÖRSKOLORNA I Örkelljunga, Eket, Åsljunga och Sk. Fagerhult

KRISPLAN FÖRSKOLORNA I Örkelljunga, Eket, Åsljunga och Sk. Fagerhult KRISPLAN FÖRSKOLORNA I Örkelljunga, Eket, Åsljunga och Sk. Fagerhult KRISGRUPPEN BESTÅR AV FÖLJANDE PERSONER: NAMN ARBETSPLATS TFN ARBESTPLATS MOBILNR alt HEM Agneta Ekberg Högkullen 0435-55124 0709-471675,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Föräldrakooperativet Bybarnas Kris- & beredskapsplan

Föräldrakooperativet Bybarnas Kris- & beredskapsplan Föräldrakooperativet Bybarnas Kris- & beredskapsplan Rev. Ubbhult 090904 Caroline Dahl INLEDNING... 3 VID OLYCKA PÅ FÖRSKOLAN... 3 TILL DIG SOM KONTAKTAR PERSONALREPRESENTANTEN... 4 STÖDGRUPP FÖR KRISBEREDSKAP

Läs mer

Höglandsskolans Krisplan from sept-12

Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Krisledningsgrupp: arb hem mobil Monika Warsén /rektor 50843204 376303 076-1243204 Isabel Rodriguez /bitr.rektor 50843202 070-7184391 Madeleine Reiser /bitr.rektor

Läs mer

Förskolans tillsynsansvar

Förskolans tillsynsansvar Förskolans tillsynsansvar Råd och stöd Ett häfte med praktisk information För medarbetare vid Porsöns kommunala förskolor: Stranden, Sundet och Udden Innehållsförteckning Del 1 Tillsynsansvar och kriser

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

I händelse av kris/katastrof

I händelse av kris/katastrof I händelse av kris/katastrof 1. Rädda liv 2. Larma. Ring 112 3. Anteckna: a. tidpunkt för samtal/meddelande b. vem som lämnar meddelande samt dennes telefonnummer c. vad som har skett d. vem har skadats

Läs mer

KRISPLAN. Avseende Spanska skolans grundskola

KRISPLAN. Avseende Spanska skolans grundskola KRISPLAN Avseende Spanska skolans grundskola Spanska skolan skall ha en god beredskap vid krissituationer som kan drabba barn eller personal vid skolan. Skolans krisgrupp har en viktig funktion i att stödja

Läs mer

Psykosocial kris- och katastrofplan

Psykosocial kris- och katastrofplan Psykosocial kris- och katastrofplan Reviderad 2014-08-28 Vid varje katastrof/olycka ställs vi inför specifika problem som måste lösas. Det går inte att i en katastrofplan förutse alla möjliga situationer.

Läs mer

Skånes Isseglarklubbs. Handlingsplan vid krissituationer. Antagen av Skånes Isseglarklubbs styrelse 29 mars 2007, (rev 2008-01-16)

Skånes Isseglarklubbs. Handlingsplan vid krissituationer. Antagen av Skånes Isseglarklubbs styrelse 29 mars 2007, (rev 2008-01-16) Skånes Isseglarklubbs Handlingsplan vid krissituationer Antagen av Skånes Isseglarklubbs styrelse 29 mars 2007, (rev 2008-01-16) 1 ...1 1 Handlingsplanens syfte är:...3 1.1 Exempel på situationer som utlöser

Läs mer

Krishanteringsplan vid:

Krishanteringsplan vid: Krishanteringsplan vid: Familjecentralen Långaveka förskola - Långavekaskolan Långåsskolan Långås förskola Morups förskola Ormvråkens förskola Skogstorpsskolan Solhagens förskola Smedjans förskola Vitklöverns

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Handlingsplan vid kriser och katastrofer som berör elever och/eller personal 2011/12. Antagen 2005-12-12 Senast reviderad 2011-10-07

Handlingsplan vid kriser och katastrofer som berör elever och/eller personal 2011/12. Antagen 2005-12-12 Senast reviderad 2011-10-07 Handlingsplan vid kriser och katastrofer som berör elever och/eller personal 2011/12 Antagen 2005-12-12 Senast reviderad 2011-10-07 2. (29) Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid kris mål, ansvar och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Krishantering vid LTH Ingenjörshögskolan - dödsfall (Lite modifierad jmfr med LTHs centrala plan som är framtagen av kuratorerna)

Krishantering vid LTH Ingenjörshögskolan - dödsfall (Lite modifierad jmfr med LTHs centrala plan som är framtagen av kuratorerna) 2007-01-08 LTH Ingenjörshögskolan Utbildningsservice YO Krishantering vid LTH Ingenjörshögskolan - dödsfall (Lite modifierad jmfr med LTHs centrala plan som är framtagen av kuratorerna) Krisgrupper - en

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Krisplan Tundalsskolan

Krisplan Tundalsskolan Augusti 2015 Krisplan Tundalsskolan [Välj datum] Robertsfors kommun Barn- och utbildningskontoret KRISPLAN TUNDALSSKOLAN Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Uppföljning och utvärdering

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HALLANDS NATION

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HALLANDS NATION KRISHANTERINGSPLAN FÖR HALLANDS NATION Tanken med denna krishanteringsplan är dels att den alltid ska finnas tillgänglig och kunna användas som ett stöd vid en pågående krissituation, men även att den

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Handlingsplan för extra ordinära händelser Kultur- och utbildningsnämnden

Handlingsplan för extra ordinära händelser Kultur- och utbildningsnämnden Handlingsplan för extra ordinära händelser Kultur- och utbildningsnämnden All verksamhet i skolor, förskolor, bibliotek, badhus mm drabbas någon gång av den plötsliga och smärtsamma händelsen när någon

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS 2014-2015 Reviderad 2014-08-06 Inledning Krisen är en yttre händelse av en sådan art att vi upplever att våra liv, vår trygghet, vår sociala identitet och våra livsmål

Läs mer

Hagmarkens KRISPLAN Reviderad V.T. 2013

Hagmarkens KRISPLAN Reviderad V.T. 2013 Hagmarkens KRISPLAN Reviderad V.T. 2013 1 Innehåll: o Mål 3 o Telefonlista 4 o Krisgruppens uppgifter 5 o Facklitteratur 6 Handlingsplaner o Ett barn får en allvarlig sjukdom 7 o Hastigt och oväntat dödsfall

Läs mer

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser POSOM - Handlingsplan vid kriser Larmnummer : 0722-45 43 00 Handlingsplan vid kriser Krisplan vid olycka med dödsfall eller allvarlig personskada m.m. 1. Larma 112 2. För stöd och rådgivning kontakta Svemo

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN 2015. Vid svåra händelser i skolan

HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN 2015. Vid svåra händelser i skolan HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING VALLBYSKOLAN 2015 Vid svåra händelser i skolan Vid behov av medicinsk första hjälp Vårdcentarlen/annan personal Kontakta SOS alarm 112, polis 021-15 20 00 eller i nödfall

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att

Läs mer

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Landvetter Scoutkår Scouterna Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Innehåll Innehåll... 1 Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...2 Vad gör vi först?... 2 Utrymning... 2 Vem

Läs mer

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan.

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Miljöpolicy Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Vi ska därför Öka kunskapen och höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

KRISPLAN EMILIASKOLAN. Upprättad 130415 Utvärderas efter varje särskild händelse där krisplanen använts och revideras vid behov.

KRISPLAN EMILIASKOLAN. Upprättad 130415 Utvärderas efter varje särskild händelse där krisplanen använts och revideras vid behov. KRISPLAN EMILIASKOLAN Upprättad 130415 Utvärderas efter varje särskild händelse där krisplanen använts och revideras vid behov. Innehåll 1. Krisgrupp 3 2. Viktiga telefonnummer 3 3. Ärendegång vid olycka

Läs mer

Sammankallar krisgrupp eller delar av den och meddelar samlingsplats

Sammankallar krisgrupp eller delar av den och meddelar samlingsplats FLIK 1 Larmkedja Ring alltid Ingrid eller Siv Ingrid 18013, 0975/52021, 070/6425795 Siv 50100, 50192 073/0660561 Sammankallar krisgrupp eller delar av den och meddelar samlingsplats Tel arbete Tel hem

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Torbjörn Bood 2015-09-07 torbjorn.boood@kil.se. Handlingsplan för socialförvaltningen i krishantering och första hjälpen

SOCIALFÖRVALTNINGEN Torbjörn Bood 2015-09-07 torbjorn.boood@kil.se. Handlingsplan för socialförvaltningen i krishantering och första hjälpen SOCIALFÖRVALTNINGEN Torbjörn Bood 2015-09-07 torbjorn.boood@kil.se Handlingsplan för socialförvaltningen i krishantering och första hjälpen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingsplan för socialförvaltningen i

Läs mer