Kris- och stödplan Lillåns skola 7-9. Kris- och stödplan. Lillåns skola 7-9 Skolförvaltning nordväst Örebro kommun. Uppdaterad

Transkript

1 Kris- och stödplan Skolförvaltning nordväst Örebro kommun 1 Uppdaterad

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Skolans policy 3 Tänkbara krissituationer 4 Kriser och deras förlopp 5-7 Vanliga sorgereaktioner hos barn 8-9 Sorg hos barn riktlinjer för omsorg 10 De som arbetar med krisen, katastrofen 11 Organisation 12 Ansvarig för information till massmedia 12 Åtgärder vid krissituation 13 Varje enskild medarbetares ansvar: 13 Krisgruppens ansvar: 13 Stödgruppens ansvar 14 Olycksdagens avslutning 14 Bilaga 1 Krisgrupp 15 Stödgrupp Övriga telefonnummer Bilaga 2 Handlingsprogram vid olika krissituationer 16 Bilaga 3 Utbildning/Fortbildning 17 Bilaga 4 Att tänka på.. 18 Bilaga 5 Råd 19 Referenslista 20 Vid verksamheter utanför skolans område

3 INLEDNING Vad skulle du göra om du fick veta att fyra av dina elever omkommit och flera skadats i en bussolycka på väg till skolan? Hur skulle du informera och för övrigt hantera situationen om en av lärarna vid din skola blivit brutalt överfallen och mördad? Vilka råd skulle du ge i en situation där du fick meddelande om att en elev begått självmord? Fäderna till två elever i samma klass omkom i en båtolycka. Hur skulle du hantera en sådan situation vid din skola? Gemensamt för alla krishändelser är att de hotar eller skadar oss, att de ofta innebär olika typer av förluster och att de oftast utsätter oss för starka sinnesintryck. Det handlar om att inse att sådana händelser kan beröra barn och ungdomar starkt känslomässigt och försvåra skolarbetet. 3

4 SKOLANS POLICY Erfarenheten har visat att följande punkter är av betydelse: 1. Skolan bör sörja för att det finns riklig information om det som hänt, om hur och varför det hände. Kontakta personer och/eller institutioner som kan förse lärare, elever och föräldrar med aktuella uppgifter. 2. I en krissituation bör skolan inta en öppen hållning. Göra skolan till en plats där eleverna kan uttrycka sina tankar och känslor på olika sätt och via olika kanaler. Låta dem uttrycka smärtsamma upplevelser i en miljö präglad av omsorg. 3. Återgå till vardagliga rutiner så snart som möjligt, men sätt av tid för ritualer, samtal och andra uttrycksformer för eleverna. 4. Skolledningen ansvarar för att skolans personal ska få hjälp att bearbeta sina egna tankar, intryck och reaktioner efter en krishändelse. 5. Skolan måste förbereda personalen på delaktighet i krisorganisationen. 6. Låta eleverna delta i jordfästning eller andra ritualer. 7. Skolan ska vara aktiv i relationen till elevernas föräldrar. Upplysa dem om vad som hänt, om vilka reaktioner som är vanliga hos barn och ungdomar i en krissituation. Berätta vad föräldrarna kan göra för att hjälpa till. 4

5 TÄNKBARA KRISSITUATIONER Under ett vanligt läsår kan följande situationer tänkas uppstå: En elev eller personal avlider till följd av: -olyckshändelse - svår sjukdom - självmord eller mord En elevs bror, syster eller förälder avlider till följd av: - olyckshändelse - svår sjukdom - självmord eller mord Andra allvarliga händelser t ex skolbussolycka, misshandel, våldtäkt, bombhot eller händelser som innebär att elev eller elevs målsman utsätts för skada. Andra mera sällsynta händelser kan vara: - dödsfall eller i skada i samband med skolutflykt eller skolresa - naturkatastrofer - andra stora olyckor i skolans närhet - brand, explosion, förstörelse eller vandalisering i skolan - oro bland befolkningen, terrorism, gisslandrama När det händer något allvarligt i skolan, t ex att en elev dör i en olycka, blir många människor berörda och hamnar i kris. Man brukar säga, att vi hamnar i kris när vi utsätts för extrema yttre påfrestningar, som försätter oss i en situation som vi varken kan hantera eller fly ifrån. Våra reaktioner är naturligtvis individuella, men det finns också mycket som gäller de flesta människor. Vi går igenom samma faser när vi hamnar i kris, men faserna är olika långa beroende på person och situation. Det är t ex skillnad på reaktioner hos tonårsbarn och mindre barn. Den första fasen brukar kallas chockfasen och kan vara från en kort stund till flera dygn. Vid verksamhet utanför skolans område Mobiltelefon ska medföras. Färdbeskrivning och deltagarförteckning med telefonnummer ska lämnas till skolans expedition. Skolbussorganisation aktuell deltagarförteckning vid läsårsstart genomgång av utrymningsvägar i bussen och användande av säkerhetsbälten aktuella skoltelefonnummer i bussarna. 5

6 KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem och det är sådana kriser som detta kompendium handlar om, förorsakade av olika yttre händelser t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer ett visst förlopp, som är viktigt att känna till: 1. Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. - De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt. Det hela är som en ond dröm eller något som sker på film. - De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna, upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen "Han tar det så bra", när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd. - I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring. - Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress t ex vid en brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan "smitta" övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. - Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade t ex vid en bussolycka, får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. "Nu är ambulanserna på väg", "Era föräldrar är på väg hit" etc. - Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar: Man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig. Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. "Varför kände jag inte sorg?", "Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?" Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock. 6

7 2. Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. - Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. - Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand. - Ångest - Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor. - Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: "Jag kommer nog aldrig att bli vuxen". - Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer. - Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet (man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc). - Man kan få svårt att komma ihåg, koncentrationssvårigheter. Skola och arbetsgivare bör informeras om detta. - Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar. - Ledsenhet, sorg, depression. Många upplever en sänkt livskvalitet. - Skuld, skam, självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer. - Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige. 7

8 - Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram! - Olika fysiska reaktioner t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symtom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar. - Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma. 3. Reparationsfasen Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett halvt eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan den var - att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. 4. Nyorienteringsfasen Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder av smärta. Litteratur: Cederblad, 1986 Dyregrov,

9 VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet hade till den döde, vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Vi har försökt göra en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn, och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Vi har här närmast tänkt på sorgereaktioner då det gäller dödsfall, men dessa reaktioner kan även förekomma vid sjukdom, olyckor och andra separationer. Ångest - rädd att vara ensam - rädd för mörker - rädd att bli sjuk - mardrömmar, sömnsvårigheter Förnekelser - Barn har olika förklaringar för hemska saker som har hänt, särskilt då de är små. De kan t ex säga att "pappa har åkt till USA", då fadern i själva verket avlidit. Dessa förnekanden kan förhindra att barnens sorgebearbetning kommer igång. Skuld, självförebråelser, skam - Barnet kan t ex skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda om en förälder begått självmord. Barnet kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, eftersom dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor. Social tillbakadragenhet - Barnet vill t ex inte vara med på rasten eller träffa kamrater på fritiden. 9

10 Tristess, depression, längtan, saknad och vrede - Barnet kan känna sig övergivet, ensamt och längta efter en gemenskap, som inte längre kan uppfyllas. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan t o m vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder, medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. Uppmärksamhetskrävande beteende - Barnet kan t ex bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet. Skolsvårigheter - som kan yttra sig i passivitet eller svårigheter att koncentrera sig. Psykosomatiska symtom - som t ex magont, sängvätning, huvudvärk. Litteratur: Maare Tamm, 1986 Atle Dyregrov,

11 SORG HOS BARN - RIKTLINJER FÖR OMSORG Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation. Ge barnen åldersriktiga förklaringar! Ge så klara besked du kan! Undvik abstrakta förklaringar! Omskriv inte döden! Säg inte att mamma har "gått bort", "åkt på en lång resa" eller "sover". Ge barnet tid till tankemässig bearbetning! Tillåt frågor och samtal! Låt samtalen bli korta! Se på bilder, i album m m! Besök kyrkogården, graven! Acceptera barnens lek! Gör förlusten verklig för barnet! Var inte rädd för att visa dina egna känslor! Låt barnen, om möjligt, se den döde och delta i begravningen! (att se den döde rör främst de allra närmaste) Låt minnen av den döde vara framme. Ta inte genast bort bänken i skolan, låt teckningar hänga kvar etc. (A Dyregrov) 11

12 DE SOM ARBETAR MED KRISEN, KATASTROFEN Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen? Man mobiliserar olika typer av psykiskt försvar, såsom overklighetskänsla distansering, dehumanisering (det är inte delar av människokroppar man går och samlar ihop efter en bilolycka, det är tappade grönsaker eller vad som helst). extrem aktivitet för att förhindra tankar på vad det är man håller på med. humor även om situation knappast inbjuder till det. Ibland måste man ta till skämt för att överhuvudtaget orka arbeta vidare. Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten: Få arbetsuppgifter som kräver koncentration. Socialt stöd, kontakt med andra. Självförstärkande utsagor, som mycket uppmuntran, både från arbetsledning och från sig själv. Det är t ex vanligt att räddningsmanskap under arbetet hela tiden "talar högt till sig själva" för att orka kämpa vidare. Säkerhetsritualer. 12

13 ORGANISATION Här betonas vikten av samarbete, rollfördelning och uppföljning av vidtagna åtgärder. En krisgrupp skall utgöra basen för arbetet då krissituationer uppstår med anknytning till skolan. Beroende på situationen och vilka åtgärder som skall vidtagas utökas krisgruppen med stödgruppsrepresentanter, präst, läkare e.dyl Namn och telefonnummer se bilaga! Kontaktpersonerna larmas i den ordning som listan är upprättad. Rektor söks först. Är rektor inte anträffbar, larmas nästa person osv. Skolassistenten har en central uppgift och bör inte lämna sin plats. Skolassistenten ansvarar för aktuella klasslistor, vårdnadshavarlistor, hemliga telefonnummer, skolbusslistor och ser till att skolkatalog finns att tillgå, samt svarar på telefon och slussar vidare vid telefonförfrågningar. Vaktmästaren står till förfogande. Ansvarig för information till massmedia är rektor! OBS! INGA NAMN OCH FOTON LÄMNAS UT! Berörda klassföreståndare skall vara delaktiga i krisarbetet. Ansvar för krisgruppen delegeras vid rektors frånvaro enligt krisgruppens telefonlista. Personallista revideras 10/1 resp 15/9 av skolassistent. 13

14 ÅTGÄRDER VID KRISSITUATION? Varje enskild medarbetares ansvar: I händelse av allvarligt tillbud eller dödsfall i skolan gäller följande: Medicinsk förstahjälp av lärare/annan personal vid skolan. Larma ambulans, polis, brandförsvar - var förvissad om att ambulansen har larmats! Utse någon att möta vid ambulansen. Säkra olycksplatsen från ytterligare risker. Krisgrupp underrättas (enligt turordning). Lärare stannar hos elev/eleverna. Krisgruppens ansvar: Kartläggning av situationen 1. Vad har hänt? - När hände det? - Var hände det? 2. Vilka är drabbade? - På vilket sätt är de drabbade? - Var finns de drabbade? 3. Hur är situationen nu? 4. Vilka har kontaktats och vilka ska informeras? 5. Vilken information ska förmedlas? 14

15 Nödvändiga åtgärder fastställs efter kartläggningen: Ta över det akuta ansvaret från den enskilde medarbetaren. Snabb föräldrakontakt krävs. Tag reda på deras önskemål. Samla elever och personal för korrekt informationsgivning. Ta erforderliga kontakter med räddningstjänst, socialtjänst, polis och andra. Förbered information till massmedia tillsammans. Kalla in stödgruppen. Vid behov kalla in skolförvaltningens krisgrupp.. Stödgruppens ansvar: I samarbete med krisgruppen ta ansvar för att elever och medarbetare omedelbart får tillsyn, omtanke och stöd. Detta sker genom att: alla får möjlighet att kontakta anhöriga ordna socialt stöd för kvällen/natten samla alla inblandade på lugn, avskärmad och trygg plats. INGEN FÅR GÅ DIREKT HEM!! som stödperson finnas tillhands som samtalspartner ordna förtäring till inblandade, det värmer och lugnar efter den akuta fasen följa upp reaktioner och bearbeta dessa, vid behov med hjälp av resurser utifrån Olycksdagens avslutning Skriftligt meddelande med varje elev hem. I meddelandet anges vart oroliga föräldrar/vårdnadshavare kan ringa för att få information. Tyst minut, tända ljus, passande musik. (Stödlåda med musik och ljus) All personal dröjer kvar. Möjlighet ges att ventilera reaktioner och känslor. Frågor och funderingar inför morgondagen. Vid behov kallas extern stödperson in. 15

16 BILAGA 1 Krisgrupp Namn Funktion Telefon arbete Telefon hem Anneli Widestrand Rektor Magnus Windefelt A-ledare / Juhani Kilpeläinen / Linda Hjalmarsson / Fredrik Bergman / Lena Ekholm Skolsköt Viola Ingvarsson Skolass Mikael Enoksson Skyddsom / Stödgrupp Namn Funktion Telefon arbete Telefon hem Mikael Enoksson Samordn / Majken Bäckström Spec.ped Frida Ekholm Kurator Ronny Schulstad Resursped / Anna Nicander Socialped / Elin Orman Fritidsgård Magnus Hermansson Vaktmäst Glenn Brewitz Skolmåltid Övriga stödfunktioner Funktion Telefon Räddningstjänst/Ambulans 112 Polis 112, , vx Skolförvaltning Nordväst Margareta Borg Präst Tomas Rådehed Diakon Erika Gidlöf USÖ-Akuten USÖ/BUP / vx Vårdcentral Lillån Taxi Samlingsplats Grupp Lokal Telefon Krisgruppscentral Rektorsexpeditionen / Stödgruppscentral Kuratorsexpeditionen

17 BILAGA 2 Vikten av samarbete och rollfördelning. Uppföljning i arbetsgruppen. En förutsättning för ett gott arbete är att samarbetet i kris- och stödgrupperna fungerar och att det finns en tydlig rollfördelning. Det krävs också regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder och eventuellt också information utåt i de olika arbetslagen. Vid händelser, där man kan förmoda att pressen kommer att vara intresserad, utser krisgruppen en kontaktperson. Det är sedan mycket viktigt att ingen annan yttrar sig till pressen, utan hänvisar till denna person. Nedan följer en förteckning över tänkbara krissituationer. Observera att det inte bara är större olyckor eller katastrofer, som vi bör ha beredskap inför. Även händelser som dödsfall inom familjen eller på skolan är det viktigt att stå beredda inför. 1. Elevs dödsfall i eller utanför skolan 2. Elevs plötsliga dödsfall som olyckshändelse, självmord 3. När elev blir allvarligt sjuk 4. Elevs försvinnande 5. Elev som mister nära anhörig ex. förälders dödsfall 6. Skolpersonals dödsfall i eller utanför skolan 7. Allvarlig olycka i eller utanför skolan såsom skolbussolycka 8. Brand eller bombhot OBS! Var noga med att beakta sekretess! Inhämta alltid vårdnadshavares samtycke! 17

18 BILAGA 3 Utbildning/Fortbildning "Krishantering". Kurs för skolans krisgrupp "Kunskap om kriser". Genomgång av krisplan i arbetslagen en gång/år. "Första hjälpen". Utbildning för skolans personal 18

19 Bilaga 4 Att tänka på vid känslomässig första hjälp! Tillrättalägg klimatet runt den/de hjälpbehövande: omsorg värme lugn trygghet förståelse accepterande Ge saklig information: vad har hänt när hände det redogör så gott du kan för vad som ska ske var beredd på chockreaktioner Låt informationen vara kort, precis och taktfull. Ge tid att: lyssna lugna trösta verkliggöra det overkliga Låt personen tala om händelsen. Undvik tomma fraser (det kunde varit värre.. etc.). Lova inte för mycket. Ta inte över utan låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet istället för passivitet. Varsam beröring lugnar. Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. 19

20 Bilaga 5 Några råd till dig som ska hjälpa. Trösta på rätt sätt Ord som Det är inte så farligt blir till hån i den här situationen. Hjälp den drabbade att sörja i istället för att trösta. Var nära och närvarande Visa att du ställer upp, att du finns, att du deltar. Våga visa din egen sorg och bestörtning. Lyssna aktivt Det finns inga, aldrig så välmenande råd, som hjälper. Lyssna, ta in och bekräfta känslan. Var delaktig. Sök gärna kroppskontakt När man inget kan säga räcker det långt med att hålla om personen eller hålla en hand. Var inte rädd för gråten Det är kroppens eget sätt att uttrycka en känsla. Håller man tillbaka den stoppar man också känslan och då dyker den upp senare, ibland efter många år. Ge hjälp med orden Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen, är att klä den i ord. Samtidigt är det första steget av en bearbetning som senare kan hjälpa personen vidare. Kom igen En sorg är inte klar med ett samtal. Tag själv ansvaret för att höra efter hur det är den närmaste tiden. Var dig själv Här är det i första hand medmänsklighet, medkänsla och omsorg som gäller. 20

21 Referenslista När det krisar i skolan Beredskapsplan för skolan Kraft i kaos Karin Nordblom, Ulla Magnusson Rahm Atle Dyregrov Birgitta Tergil 21

22 Vid verksamhet utanför skolans område Åtgärder vid krissituation I händelse av dödsfall eller allvarligt tillbud gäller följande: Medicinsk förstahjälp av lärare/annan personal. Larma SOS 112. Uppge plats, omfattning, form av skada och eget namn. Var förvissad om att larmet är verkställt! Säkra olycksplatsen från ytterligare risker. Krisgrupp underrättas enligt turordning, se telefonlista. Personal stannar hos elev/eleverna. Ansvarig för information till massmedia är rektor eller den rektor utser. 22

23 Reseblankett När du åker på en resa/utflykt med elever och/eller personal måste du fylla i reseblanketten som finns i resepärmen i receptionen. Tag en kopia, som du behåller själv och har med på resan. Lämna originalet tillsammans med en deltagarlista till skolassistenten före avresan. OBS! Kontrollera att deltagarlistan är aktuell vid avresan och lämnad till expeditionen! Kontrollera att hem och arbetstelefonnummer för anhöriga är riktigt angivna. Vid resor inom tätorten avgör lärare om enbart klassbeteckning eller deltagarlista ska lämnas in samt anslår resans tidpunkter och mål på white-boardtavlan vid receptionen. Mobiltelefon ska medföras. Samtliga ledare ska underrättas om vem som bär telefonen och var den personen kommer att befinna sig. Personalens anhörigregister Skolassistenten ansvarar för att anhöriguppgifter finns insamlade efter höstterminens start. Anhöriguppgifterna förvaras i personalpärmen. Elevlistor En pärm med samtliga elevers namn, adress, telefonnummer, personnummer och anhörig uppgifter förvaras hos skolassistenten och på planerarens expedition. 23

24 Egna anteckningar 24