KRISPLAN GAMLEBY FOLKHÖGSKOLA

Transkript

1 KRISPLAN GAMLEBY FOLKHÖGSKOLA 1

2 INNEHÅLL sidan 1. Sammanfattning av krisgruppens åtgärder 3 2. Förhållningssätt 4 3. Åtgärdsplan Vid kritisk händelse Rutin vid meddelande om att något 4 allvarligt har hänt 3.3 Krisledningsgruppens uppgift Organisatoriska åtgärder Krishantering och stöd Samlingslokal Stödgruppens uppgifter 5 4. Studerande eller anställds död 4.1 Minnesstund Studerandes död Anställds död Musik och dikter 6 5. Dödsfall eller svåra tillbud 6.1 På skolan Utanför skolan Självmord Att följa en persons sjukdom och sista tid När någon förlorar nära anhörig Att lämna dödsbud till studerande om nära anhörigs död Stöd till skolans personal 9 6. Riktlinjer för anställda och studerande vid större 10 olyckor och katastrofer 7. Krishantering 7.1 Kriser och deras förlopp Emotionell första hjälp Ett bra omhändertagande Bilagor 8.1 Krisgrupp och telefonlista Rutiner vem gör vad Att rapportera när en olycka inträffat Uppföljningsrapport om olycka /tillbud Blankett vid lån av skolans bussar / 19 resor utanför skolan 8.6 Checklista vid dödsfall på arbetsplatsen Checklista vid dödsfall utanför arbetsplatsen Checklista vid dödsfall av nära anhörig till personal Checklista vid svåra olycksfall på arbetsplatsen Checklista vid självmord hos personal 24 2

3 1. Sammanfattning av krisgruppens åtgärder I övrigt se vidare i handlingsplan, bilagor och landstingets centrala dokument 1. När meddelande om olyckan nått skolan samlas krisgruppen omgående. Krisgruppens sammansättning framgår av baksidan på denna sammanfattning och av bilaga 8.1 Den som först får meddelandet ser till att alla kallas till möte genom informationskedja. Expeditionens personal skall ha omedelbar information. Krisledningsgruppen bedömer om ytterligare resurspersoner ska kallas till krisgruppen. Vid större olyckor kontaktas sjukhusets krisgrupp. Krisledningsgrupp = den grupp som leder och fördelar uppgifter Krisgrupp = den grupp som tillsätts vid just det aktuella tillfället som kan innehålla olika resurspersoner från gång till gång. Det kan vara krisledningsgruppen enbart men oftast behöver den förstärkas. 2. När en olycka inträffat försöker krisgruppen: Skaffa mer information om vad som har hänt Klargöra vad som redan gjorts Klargöra vilka som är drabbade/inblandade Vad ligger på krisgruppen och vad ligger på andra. 3. Kontakt med anhöriga Krisgruppen utser inom sig den som ska kontakta anhörig. Vid allvarlig olycka sker kontakten genom personligt besök. Försäkra dig om att den anhörige vet att man kan vända sig till stödgruppen för stöd och hjälp. Studerande och personal ska ges möjlighet kontakta egen anhörig. 4. Kontakt polisen Krisgruppen utser inom sig den som ska kontakta polisen 5. Kontakt sjukhus/räddningstjänst Krisgruppen utser inom sig den som ska kontakta. 6. Kontakt massmedia, skolans styrelse, landstingsledningen och landstingets centrala krisgrupp. Alla dessa kontakter tas av rektor 7. Information till de studerande och personal om det inträffade. Hur, när och vad som ska informeras om beslutas av krisgruppen beroende på olyckans art. Informationen kan handla om krisgruppens och stödgruppens existens och hur man kontaktar dem var krisgruppen sammanträder fakta kring händelsen och vad som gjorts/ska göras ev. tyst minut, flaggning på halv stång information om krisreaktioner behovet av att diskutera klassens situation ( närvaro?) möjligheterna till samtal hur resten av dagen ska genomföras - hur flera lärare tillsammans eller via arbetsgruppen kan informera och samtal med sin grupp om det som hänt 8. Krisgruppen samlas så länge det anses påkallat. 9. Ordna ett samtalsrum på skolan 10. Beroende på olyckans art minnesstund präst musik kontakta anhörig 11. Debriefing för krisgruppen 1-3 dagar efter händelsen. kontakta utomstående hjälp 12. Uppföljning ca två veckor efter händelsen genom möten i klasserna vid behov. (se bilaga 2) 3

4 2. Förhållningssätt En anställd eller studerande/kursdeltagare på Gamleby folkhögskola som hamnar i kris skall uppleva att arbetsgivaren/skolan stöttar och bryr sig om. Därför skall det finnas en organisation som på ett aktivt sätt griper in vid kritiska händelser. Organisationen skall vara klart definierad, välkänd samt accepterad av samtliga på skolan. Säkerhet och trygghet för anställda och studerande måste ständigt stärkas genom aktiva insatser. Varje anställd och studerande skall ta ett personligt ansvar för hälsa och miljö samt känna ansvar för att rutiner och instruktioner följs. Alla måste vara uppmärksamma på och genast aktivera erforderliga resurser vid kritiska händelser. Utbildning och färdighetsträning skall kontinuerligt erbjudas personalen. 3. Åtgärdsplan 3.1 Vid kritisk händelse Den som först informeras om det inträffade kontaktar omedelbart någon ur krisledningsgruppen. (se bilaga 8.1) Denna person sammankallar i sin tur krisledningsgruppen och informerar stödgruppen. Vid en kritisk händelse prioriteras krishanteringen. All pågående verksamhet som bedrivs av medlemmarna i krisledningsgruppen och stödgruppen ställs in. 3.2 Rutin när du tar emot ett meddelande om att något allvarligt hänt: (se bilaga 8.3 När en olycka inträffat) Tidpunkt för samtalet/meddelandet Vem som har lämnat uppgifterna samt dennes telefonnummer etc. Vad som hänt och var det hänt Vem/vilka som skadats eller förolyckats Hur och av vem det inträffade kan bekräftas Kontakta någon ur krisledningsgruppen enligt telefonlista (bilaga 8.1) men ingen annan innan samråd skett med krisledningsgruppen. 3.3 Krisledningsgruppens uppgift Hjälpa och stödja när skolans deltagare eller personal drabbas av olycka eller dödsfall. 4

5 Ge stöd även vid andra tillfällen där stöd behövs. Träffas regelbundet och i början av varje läsår Vara en resurs vid våld eller hot i skolmiljön Vid behov kalla in annan lämplig kompetens Krisledningsgruppen avgör vilka åtgärder som behöver vidtas för att göra krishanteringen så bra som möjligt. 3.4 Organisatoriska åtgärder Krisledningsgruppen ansvarar för alla organisatoriska åtgärder som den uppkomna situationen kräver t ex Tillhandahålla uppsamlingslokal, med tillgång till telefon, förtäring och vad som övrigt krävs för att krisgruppen ska kunna bedriva sin verksamhet. Möta och besvara medias frågor. Rektor eller den han förordnar är den som uttalar sig för Gamleby Folkhögskola. Informera den som arbetar i reception/telefonväxel om vad som hänt så att det alltid hänvisas till rektor eller den han förordnat för information. Informera skolans personal och studerande om det faktiska läget. Det är viktigt att rätt information ges så snabbt som möjligt till de närmast berörda. Vaktmästaren finns till krisledningsgruppens förfogande i det praktiska arbetet. 3.5 Krishantering och stöd Krisledningsgruppen beslutar vilka åtgärder som måste vidtas till stöd för de drabbade, anhöriga, kamrater eller kolleger etc. Krisledningsgruppen kontaktar de personer och kompetenser i stödgruppen som är nödvändiga för att hantera situationen på ett bra sätt. 3.6 Samlingslokal Krisledningsgruppen samlas i rektors arbetsrum. När också stödgruppen deltar samlas man i personalrummet. 3.7 Stödgruppens uppgift Stödgruppen samlas vid behov och beslutar tillsammans med krisledningsgruppen om vilka åtgärder som ska vidtas. Präst och/eller polis ansvarar för att eventuellt dödsbud delges anhöriga på adekvat sätt. Stödgruppen arbetar tillsammans med krisledningsgruppen med de drabbade och inte med de administrativa och organisatoriska frågorna. Rektor har det yttersta ansvaret och ansvarar även ytterst för Stödgruppens verksamhet 5

6 4. Studerandes eller anställds död 4.1 Minnesstund Om en studerande eller anställd vid Gamleby folkhögskola avlider genom olyckshändelse eller sjukdom bör en minnesstund hållas på skolan. Till minnesstunden är alla berörda välkomna. Information och var minnesstunden ska äga rum skall annonseras så att berörda nås av inbjudan. Präst kontaktar den avlidnes anhöriga och informerar dem om minnesstunden med en särskild inbjudan. Ansvarig för utformning av och inbjudan till minnesstunden är skolans ledning i samråd med prästen berörd personal. Om minnesstunden avser en studerande bör skolkamrater delta i utformningen av minnesstunden. Beakta de anhörigas önskemål vid minnesstundens utformning. Minnesstunden skapar ett rum där sorgen får finnas och uttryckas kollektivt. Det är viktigt att skapa upplevelsen av ett skyddat rum. Detta görs genom att möblera klokt, tända ljus och göra vackert, men framför allt genom förhållningssättet hos dem som har ansvaret för minnesstunden. Det skall vara tydligt vem som håller i minnesstunden. Resurspersoner ur krisledningsgruppen och stödgruppen bör finnas i lokalen med uppgift att vara ett personligt stöd, om någon skulle behöva. Detta skapar förtroende och trygghet. Lämplig lokal inom skolan är aulan. Förslag till ordning vid minnesstund som bestäms från gång till gång Prästen inleder Musik Representant för skolan pålyser en tyst minut och tänder ett ljus Representant för skolan säger några minnesord samt läser en dikt Musik Prästen avslutar Musik 4.2 Studerandes död När en student avlider ansvarar krisledningsgruppen för att blommor sänds till anhöriga eller till den avlidnes begravning. Kondoleansbrev skickas från skolan via prästen. 4.3 Anställds död När en anställd vid Gamleby folkhögskola avlider ansvarar krisledningsgruppen i samråd med rektor för kontakt med anhöriga och att blommor eller kondoleansbrev sänds till den avlidnes begravning. 4.4 Musik och dikter Skolan kommer att anskaffa några diktböcker och några skivor som kan användas vid minnesstunder. Dessa kommer att förvaras i receptionens arkiv, på filialen, Fotoskolan och GTV. 6

7 5. Dödsfall eller svårt tillbud Se också landstingets Riktlinjer för åtgärder vid olycksfall 5.1 På skolan Omedelbara åtgärder Medicinsk förstahjälp av lärare eller annan personal på skolan. Ambulans tillkallas och anhörig underrättas att personen är på väg till lasarettet. Rektor och expeditionspersonal underrättas. Lärare stannar hos den skadade. Rektor sammankallar krisledningsgrupp, Stödgruppen samt berörd kursföreståndare. Krisledningsgruppen ansvarar för att anhörig får information om olyckan. Vid dödsfall meddelar polisen. Krisledningsgruppen (endast) ger information externt (t ex massmedia) Krisledningsgruppen ger information till: Egna deltagargruppen och andra studerande: -om olyckan/dödsfallet -om skolans fortsatta åtgärder -om klassrumssamtal påföljande dag -om begravning -om besök på sjukhus Övriga personal: -om fakta kring händelsen -om vilka stödåtgärder som satts in -om fortsatt planering -om bemötande av massmedia Expeditionspersonalen: - vilka uppgifter ska lämnas ut Krisgruppen gör en bedömning av: - händelsernas omedelbara effekter på studerande, personal och övriga. - vilka studerande och lärare som har behov av särskild uppföljning och hjälp. - behovet av ytterligare stöd utifrån. - planering för resten av dagen, stöd i klassrummet. - stöd till berörda lärare (samtal om det som hänt). - möte med skolans personal för att diskutera de fortsatta planerna. - inled följande dag med en utvärdering och gå igenom planerna för dagen. - anordna klassrumssamtal för att diskutera det som har hänt. - vid olycksfall utan dödlig utgång: låt ev. kursen besöka sjukhuset. - håll ett personalmöte vid dagens slut. - förmedla aktuell information och redogör för den vidare planeringen. - kontakt med anhörig, ev. besök i hemmet organiseras av ledningsgrupp. - arrangera gärna en minnesstund i aulan med hela skolan samlad. - kontakta anhörig eller berörd präst för att diskutera hur skolan bör förhålla sig vid jordfästningen. Efter samråd med anhörig låt gärna kurskamraterna delta i jordfästningen. 7

8 5.2 Utanför skolan Omedelbara åtgärder Krisledningsgruppen kontrollerar uppgifterna om dödsfallet innan dessa förmedlas till lärare och studerande. Ledningen samlar in så många fakta som möjligt om händelsen från anhörig och andra inblandade (polis, räddningskår, sjukvård m.fl.) Den information som förmedlas bör innehålla: - när, var och hur skedde dödsfallet - om andra studerande var närvarande - var finns den döde nu. Skolledningen ansvarar för information till: - personalen - andra kursdeltagare (med hjälp av lärare) Plan verkställs för resten av dagen - stöd i kurslokal - Uppföljning för de kommande dagarna planeras. Lärare i berörda kurser bör delta. Uppföljning - inled följande dag med en utvärdering och gå igenom planerna för dagen. - anordna klassrumssamtal för att diskutera det som har hänt. - genomför gruppträffar för särskilt starkt berörda personer. - håll ett personalmöte vid dagens slut. - förmedla aktuell information och redogör för den vidare planeringen. - ge möjlighet för personalen att uttrycka sina egna tankar och reaktioner. - informera om möjligheter att följa upp det som hänt. - kontakt med anhörig, ev. besök i hemmet organiseras av ledningsgrupp. - arrangera gärna en minnesstund i aulan med hela skolan samlad. - kontakta anhörig eller berörd präst för att diskutera hur skolan bör förhålla sig vid - jordfästningen. Efter samråd med anhörig låt gärna kurskamraterna delta i jordfästningen. 5.3 Självmord Se också landstingets riktlinjer som finns på Navet Om en studerande anförtror en lärare sina självmordstankar, måste läraren skaffa hjälp åt den personen för att lösa problemen. Gå inte in i en allians med honom/henne om att hemlighålla tankar eller planer på självmord. Särskilda omständigheter gäller vid självmord: Självmord behöver inte medföra ökad självmordsrisk bland kamrater under förutsättning att dödsfallet diskuteras och genomarbetas i skolan. Information sprids snabbt och tystnad från skolans sida leder till att pratet försiggår i det fördolda. För att minska ryktesspridning måste information om tidpunkt, metod, plats samt övriga omständigheter snabbt inhämtas från tillförlitliga källor. Det är viktigt att dödsfallet inte romantiseras. Ett självmord skapar alltid en speciell sorts smärta och nya problem. Man bör tala om självmord som en icke-lösning på ett problem, som 8

9 skulle kunna vara övergående och lösts på annat sätt. Det finns en dokumenterad risk för spridning av självmord. Därför bör experthjälp anlitas på ett tidigt stadium för rådgivning om uppföljning. (Atle Dyregrov: Beredskapsplan för skolan) 5.4 Att följa en persons sjukdom och sista tid Händelse: En studerande drabbas av allvarlig sjukdom. Kursföreståndare samt berörd personal inom krisgruppen träffas. Utsedd kontaktperson, som bör vara kursföreståndaren etablerar en kontinuerlig kontakt med anhörig. Allt agerande från skolan skall ske med respekt för familjens önskemål. Ordna så att övriga kursdeltagare får återkommande information om hur den sjuke mår och hur det hela utvecklar sig, vilket kan genomföras av läraren eller någon från sjukhuset. Skolarbetet och kontakter med kursen får inte stanna upp i denna fas. 5.5 När någon förlorar nära anhörig När ett dödsfall inträffar i en studerandes familj bör rektor och kursföreståndaren underrättas. Innan den studerandes skolkamrater informeras, bör kursföreståndare tala med den sörjande kursdeltagaren för att undersöka vilka uppgifter som får lämnas ut till kurskamraterna samt hur de presenteras. En del personer vill vara närvarande när kursen informeras, andra vill inte delta. Det underlättar om de övriga kursdeltagarna vet hur deras sörjande kurskamrat önskar att de ska förhålla sig till det som hänt, (t.ex. om de ska ta initiativ till samtal eller om den berörde själv ska bestämma när han eller hon vill prata om händelsen). Låt den sörjande själv bestämma hur mycket den vill tala om det som hänt. Låt henne/ honom veta att du finns där och är beredd att lyssna om han eller hon behöver någon att tala med. 5.6 Att lämna dödsbud till studerande angående nära anhörigs död Sådana budskap ska helst förmedlas av en familjemedlem. I de undantagsfall dödsbudet måste förmedlas av skolpersonal bör man tänka på följande. Den som förmedlar budskapet bör vara någon person har förtroende för. Det är viktigt att skolan skaffar sig bekräftelse på att den information de fått är riktig. Samtalet bör äga rum på en ostörd plats, helst i ett rum där man kan sitta ned. Budskapet ska förmedlas öppet och rakt på sak men med tid för mental förberedelse. Lämna inte den studerande ensam. Följ med kursdeltagaren till den plats där den övriga familjen är samlad på, om möjligt. Uppskjut inte beskedet om dödsfallet till slutet av skoldagen. 5.7 Stöd till skolans personal Debriefing Debriefing är en teknik och ett begrepp inom katastrofpsykiatrin som avser den psykologiska bearbetningen eller behandlingen av anställda som deltagit i en psykiskt påfrestande situation eller händelse. Det är en konfidentiell, icke-värderande diskussion av fakta, tankar, intryck, reaktioner och känslor. Stödgrupp och krisledningsgrupp skall vara uppmärksamma på behov och omständigheter 9

10 som påkallar debriefing. Den har ansvar för att genomförandet kan äga rum och skall också initiera detta när behov föreligger. Debriefing kan genomföras på tre olika nivåer. - Informell debriefing. Avlastningssamtal i den egna gruppen organiserat utan särskild debriefingledare och i en öppen diskussion. Kan också vara enkel debriefing med arbetsledaren som ledare. - Formell debriefing. En enkel emotionell debriefing, gruppsamtal organiserat med debriefingledare. - Formell debriefing där uppföljning förmodligen krävs. Särskild expertis knyts till gruppen som debriefingledare, intensiv emotionell debriefing. Nivå 3 föregås normalt av nivå 2. Debriefing bör helst ske samma dygn. För att nå bästa resultat bör det inte gå mer än timmar från händelsen till debriefing. Debriefingledare skall inte hämtas ur den personal som deltagit i händelsen. Ledare för nivå 2 och 3 skall ha genomgått handledarutbildning i debriefing. 6. Riktlinjer för anställda och studerande vid större olyckor och katastrofer När en större olycka inträffar och flera personer är inblandade är det viktigt att många personer på kort tid erhåller rätt information. Känslorna är upprörda både hos anhöriga och personal och risken för att felaktiga uppgifter kommer i omlopp är stor. För att minska risken för att det inträffar presenteras här några riktlinjer att hålla sig till. Uppgifter som lämnas ut ska vara bekräftade av någon ansvarig som kollat upp dem. Ex. rektor eller någon av rektor utsedd person. Alla externa samtal från oroliga anhöriga bör hänvisas till ett nummer (ev. flera) där personal som är informerad om läget kan svara på hur den aktuella situationen ser ut. Namnet på de anhöriga som kontaktar skolan eller som skolan tar kontakt med ska antecknas. Detta för att säkerställa att alla anhöriga har fått information och för att förhindra att anhöriga kontaktas om samma sak flera gånger. Massmedia hänvisas till rektor eller någon av rektor utsedd person. Vid större olyckor samarbetar skolan med kommunens och landstingets kristeam. 7. Krishantering 7.1 Kriser och deras förlopp Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden och som ingår som en naturlig del av livet. En del kriser, och det är sådana kriser som detta handlingsplan handlar om, förorsakas av yttre händelser, t.ex. genom att någon avlider eller är med om en allvarlig olycka. Reaktionssättet vid kriser har visat sig följa ett visst förlopp som är viktigt att känna till. Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick till några dygn. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, 10

11 det hela är som en ond dröm eller något som sker på film. De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utomstående kan tolka reaktionen Han/hon tar det så bra när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd. I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring. Det är sällan de drabbade grips i panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som t ex vid en brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan smitta övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka, får så tät information som möjligt om räddningsarbetet med kommentarer som: Nu är ambulansen på väg, Era föräldrar är på väg hit etc. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig. Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. Varför kände jag inte sorg? -, - Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?. Svaret är att kroppen mobiliserar all krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock. Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppnat ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av synoch hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Ångest Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor. Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker Jag kommer nog aldrig att bli vuxen. Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer. Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc. Man kan svårt komma ihåg, koncentrationssvårigheter. Skola och arbetsgivare bör informeras om detta. Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar. Ledsenhet, sorg, depression. Många upplevelser en sänkt livskvalitet. Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer. Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige. Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isoleringen kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. 11

12 Känslorna behöver komma fram. Olika fysiska reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symptom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar. Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma. Reparationsfasen Denna fas kan pågå från några månader till flera år efter händelsen. Nu börjar de drabbade på nytt vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att men ser på verkligheten sådan den var, att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. Nyorienteringsfasen Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man perioder av smärta. 7.2 Emotionell första hjälp Med emotionell första hjälp menar vi det bemötande och omhändertagande som de drabbade bör få under händelsens allra första timmar och dagar. ett riktigt omhändertagande kan lindra chock och smärt och förhindra komplikationer i den långa läkningsprocessen efter en traumatisk händelse. Acceptera de drabbades reaktioner Reaktionerna kan vara mycket skiftande, från våldsam vrede och förtvivlan till apati och frånvaro. Ta emot och acceptera reaktionerna. Försök inte styra eller ha åsikter om sätten att reagera. Inget sätt att reagera är rätt eller fel. Skapa kontakt, de drabbade har behov av människor som uthärdar att vara nära dem. Ta ev. kroppskontakt. Ge ev. dryck. Lyssna Vid svåra situationer väcks ofta egna minnesbilder hos den som ska vara stöd för någon annan. Börja inte berätta om egna upplevelser. Undvik fraser av typen, Tiden läker alla sår, Det kunde ju ha varit värre, Du kan vara glad att du lever. Den drabbade människan behöver någon som lyssnar aktivt och deltagande och som själv förmår hålla tyst. Uppmuntra den drabbade att berätta. Att berätta är ett sätt att för sig själv bekräfta och så småningom förstå vad som hänt. Skydda för ytterligare stress De drabbade behöver skydd för att inte utsättas för fler svåra upplevelser. Exempelvis närgångna frågor och fotoblixtar från journalister, starka sensoriska intryck eller hjälpsamma men överaktiva personer. Informationen är hjälp Informationen ska vara riktig och ges så tidigt som det är möjligt. Kontrollera att 12

13 informationen är riktig. Vad har hänt och när skedde det? Vad kommer att ske härnäst? Undvik att teoretisera utan ge enkla förklaringar. Ge svår information på ett taktfullt sätt. Stanna hos den drabbade tills anhöriga eller vänner kommer och tar över omsorgen eller se till att sker. Till personal och föräldrar kan det vara bra att ge information om vanliga chockreaktioner hos barn och vuxna. Det är en hjälp att få veta att ens egna reaktioner inte är onormala utan är alldeles normala reaktioner på en onormal, traumatisk situation. 7.3 Ett bra omhändertagande Det krävs inga övermänniskor för att följa dessa punkter, endast medmänniskor. Man skall veta att sorgearbetet är en normal och nödvändig process. Man skall vara tillsammans med de sörjande inte lösa deras problem. Man skall erkänna andras smärta, lära sig att gå in i den och inte försöka avlägsna den. Man skall lyssna till vad de sörjande berättar. Man skall låta dem upprepa sig, gång på gång. Man skall tala så lite som möjligt och undvika varje försök till tröst som innebär ett förringande av förlusten. Man skall acceptera att alla har sitt eget sätt att sörja och att ingen sorg är riktig eller felaktig. Ingen är tvungen att rättfärdiga sina känslor. Man skall uppmuntra dem som har en gemensam sorg att dela den med varandra om de kan. Man skall erkänna att de sörjande har lidit en förlust. Man skall inte hindra någon från att uttrycka skuldkänslor eller vrede om de behöver det. Man skall ge efterlämnade tid att sörja. Man skall tillåta de sörjande att ha verkliga minnen från ett verkligt förhållande till den döde. Man ska ha förståelse för de sörjandes behov att tala om den som de har förlorat. Man skall ge barn tillfälle att delta i sorgeprocessen tillsammans med de vuxna. Man skall komma ihåg att många som erbjuder omedelbart stöd ofta försvinner efter ett tag. Man skall inte låta ett avvisande hindra en från att återkomma med nya erbjudanden om hjälp. Man skall uppmuntra de sörjande att leva och älska igen men inte förrän de känner sig redo för det. 13

14 KRISLEDNINGSGRUPP OCH STÖDGRUPP 8.1 TELEFONLISTA Krisledningsgrupp Hans Ålund tel arb: tel bost alt tel mob Catharina Brewitz tel. arb vx alt tel bost tel mob (i första hand) Lis Gustavsson tel arb tel bost (i första hand) tel mob Mats Wedel Tel arb tel bost tel mob (i första hand) Stödgrupp Gamleby församling; Präst Diakon Landstingets krisgrupp; Psykakuten Kommunen (POSOM) Räddningstjänst i beredskap (vid större kris) Socialjouren ring polisen Övriga Skolans expedition: Vaktm Lennart Westergren tel mob Vaktm Kaj Nilsson tel mob Landstingsledningen via Receptionen Tel bostaden (Margareta Scheutz)

15 Bilaga 8.2 Rutiner vem gör vad Att göra Vem gör det Var Flaggning Vaktmästaren Första samling för personal och deltagare Rektor Aulan Minnesstund Rektor Aulan Jourrum/samtalsrum Husfar/reception Personalrum Kontakta personal som inte Reception Personalrum finns på skolan efter samråd med krisgruppen Mat och dryck Husmor Matsalen Filtar och hygienmaterial Husmor Internatet/ Nedre dagrummet Samtal i klassrummen Klassföreståndaren Resp. klassrum Alla deltagare är kvar tills all information har lämnats 15

16 Bilaga 8.3 Att rapportera när EN OLYCKA HAR INTRÄFFAT RING SOS 112 Ringer du på skolans telefoner som ligger i växeln slå först 00. Frågor att ställa och ge svar på när en olycka har hänt Datum. Klockslag Vad har hänt?... Var har olyckan inträffat?.. Vilka är inblandade?.... Har några skadats? Hur många? Vilka?... Har några omkommit? Hur många? Vilka?.. 16

17 Har någon ringt Polis och ambulans? Är alla i krisgruppen här / blivit informerade? Har anhöriga kontaktats?. Vem är informationsansvarig på olycksplatsen?. Har någon krisgrupp larmats på olycksplatsen?. Finns det ytterligare åtgärder som krisgruppen ska vidtaga?.. Ansvarig för anteckningar:. Telefonnummer till krisgruppen: Krisledningsgrupp Hans Ålund tel arb: tel bost alt tel mob Catharina Brewitz tel. arb vx alt tel bost tel mob Lis Gustavsson tel arb tel bost tel mob Mats Wedel Tel arb tel bost tel mob

18 UPPFÖLJNINGSRAPPORT om olycka och/eller tillbud Bilaga 8.4 Vad hände? När hände det? Var hände det? Hur hände det? Åtgärder som vidtagits: Före händelsen Direkt vid händelsen Efter händelsen Har det tidigare hänt något liknande på skolan? Kontaktperson: Uppföljning (sid. 20 i vägledningen för Systematiskt arbetsmiljöarbete): Underskrift: 18

19 Bilaga 8.5 VID RESOR SKALL NEDANSTÅENDE UPPGIFTER LÄMNAS AV ANSVARIG LÄRARE TILL EXPEDITIONEN, KRISGRUPPEN: Hans Ålund tfn arb , Catharina Brewitz tfn arb , Mats Wedel tfn arb , Lis Gustavsson tfn arb , Expeditionen Vaktmästare , Ansv. lärare: tel. Färdsätt: Resmål: Avresedatum och tid: Hemresedatum och tid: Antal resande: Resenärernas namn: 19