Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Transkript

1 Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid svåra händelser. Rollfördelningen skall vara tydlig och handlingsplaner skall finnas för tänkbara krissituationer. Denna plan är tänkt att vara till hjälp om/när det inträffar allvarliga krissituationer. Det är viktigt att i krisarbetet hela tiden vara lyhörd för att vi alla är olika med olika behov och att hänsyn tas till detta. Vi är olika rustade för att klara av en krissituation och har med oss olika erfarenheter och upplevelser. Kunskap och övning är bästa sättet att förbereda sig för en krissituation. Krisgrupp Patrik Strömstedt Rektor Ana Caganis Skolsköterska Lars Öijerholm Skolpsykolog Maria Kai-Helgesen Vik Rektor Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Kristina DeMattia Spårledare Anita Jansson Spårledare Mats Nordmark Fritidspedagog Skyddsombud Arne Ohlsson Vaktmästare Skyddsombud

2 Handlingsplan Någon blir svårt skadad eller avlider på skolan: Akutåtgärder på olycksplatsen, första hjälpen Ambulans / brandkår / polis tillkallas via 112 Barnen / eleverna hålls borta från olycksplatsen Kontakta krisgruppen Kontakter med anhöriga sker via krisgruppen Ansvarig: Prioritera din barngrupp. Samla gruppen / klassen I respektive klassrum och kontrollera närvaro. Ingen får gå hem till tomt hus. Bekräfta att olycka har hänt, invänta information från krisgruppen. Vittnen till olyckan tas särskilt omhand Akut Tänk på: Krislådan* Värme, vätska och vila Något lätt att äta Avsätta tid för samtal Lugn och ro Levande ljus *En låda som innehåller det mesta av det material för krisbearbetning som man kan behöva. Lådan finns i högskåpet i personalrummet.

3 Elevs förälder eller syskon avlider Familjen avgör, om möjligt, vem som skall informeras och hur det skall gå till. Tala om det i gruppen / klassen utifrån familjens önskemål, var beredd på att lyssna. Uppföljning: Observera berört barn / elev och kamraterna. Använd vid behov krisgruppen. Krisgruppen talar med de anhöriga efter info från krisgruppen Klass- / gruppsamtal: Om det hänt något svårt som berör barnen är det viktigt att prata om händelsen i gruppen. Låt var och en som har behov av att prata få göra det. Man bör alltid vara två personer som leder samtalen varav den ena bör vara en person som barnen känner väl. Samtalsledarna betonar att allting som sägs under samtalet hålls inom gruppen. Alla reaktioner är tillåtna, var och en får tala till punkt och ingen tvingas att säga något. Det är viktigt att så konkret som möjligt säga vad som hänt och att ge barnen gott om tid att prata om tankar och känslor. Prata inte runtomkring döden ( han/hon har gått bort ). Berätta vad döden innebär: att alla livsfunktioner har upphört, att den döde inte kan känna smärta, tänka eller utföra handlingar längre. Han eller hon kommer aldrig mer tillbaka. Undvik uttryck som; allt kommer bli bra eller tiden läker alla sår. Eventuellt kan man som samtalsledare läsa något lämpligt ur en bok eller spela lämplig musik. Det finns användbart material i krislådan. Avgör från fall till fall. Erbjud barnen att finnas till hands när de behöver prata och ha minst en uppföljning i gruppen. Krisgruppen kan nyttjas vid behov och kan ta hand om kringarrangemang. Efter det första akuta skedet i en krissituation är det viktigt att pedagogerna får handledning / stöd från någon i krisgruppen för att få hjälp att strukturera det fortsatta arbetet i gruppen / klassen. Det är viktigt att det sker kontakter mellan skola och hem.

4 Hur går vi vidare? Man kan t.ex. ha föräldramöten. Mötena bör utgå från det som hänt och händer. Det är viktigt att lyssna och ta emot reaktioner och att våga fånga upp och lyssna utan att åtgärda och lösa! Det måste få ta tid. Vid behov kontaktas någon eller några i krisgruppen. Ibland kan handlingsplaner upprättas då det behövs. I gruppen / klassen måste man vid behov avsätta tid regelbundet en period framöver. Var lyhörd för barnens reaktioner och ta vara på deras önskemål. Låt dem t.ex. rita, måla eller skriva vad de tänker och funderar på. Markera den tomma platsen med ljus, blommor och foto. Se föräldrarna i gruppen / klassen som en resurs. Tänk på reaktionerna kan vara olika. Var och en reagerar / sörjer på sitt sätt. De här dagarna är kanske för någon enskild elev de viktigaste under hela skoltiden. Följ upp under lång tid kriser tar tid. Låt sorgen få ta tid! Att hålla kontakt med familjen är en viktig uppgift för berörda pedagoger. Man kan här ta hjälp av krisgruppen. Det är viktigt att vara lyhörd för familjens önskemål. Fråga vad familjen vill när det gäller begravning, minnestund m.m. Var inte rädd att hålla kontakten. Tänk på att barnen kan behöva hjälp att visa sitt deltagande.

5 Krisreaktioner, samtal med personer i kris Krisreaktioner: När man utsätts för stark psykisk påfrestning är det vanligt att reagera med en psykisk krisreaktion. Om en händelse som orsakar krisen kommer plötsligt inleds ofta krisen med en chock. Kris med inledande chock är en övergående process som kan ta olika lång tid att gå igenom. Processen brukar delas in i fyra faser: 1. Chockfasen kännetecknas av att man har svårt att ta in vad som hänt, förvirring, hysteriska reaktioner, förtvivlan, olika kroppsliga symptom (t.ex. hjärtklappning, darrningar, yrsel och illamående). 2. Reaktionsfasen kännetecknas av sårbarhet, ångest, sömnproblem, sorg, depression, ilska, koncentrationssvårigheter, isolering och skam. 3. Bearbetningsfasen kännetecknas av att isoleringen bryts och personen vågar se framåt. 4. Nyorienteringsfasen är en vidareutveckling av bearbetningsfasen. Alla människor reagerar olika i krissituationer och framförallt när det gäller barn råder stora individuella skillnader hur reaktionerna kan se ut. En del barn reagerar omedelbart och hos andra barn kan reaktionerna dröja. Det är viktigt att låta dessa reaktioner vara olika och inte tro att det finns en mall att följa. Kännetecken hos barn i kris kan vara: Ångest och sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Sorg- och skuldkänslor Ilska och vrede Olika kroppsliga symptom t.ex. magont Fantasier, starka minnesbilder Relationsproblem Att tänka på vid samtal med person i kris: Försök inte trösta Hjälp istället att få sörja Var nära och närvarande Lyssna aktivt, var delaktig Sök gärna kroppskontakt Var inte rädd för gråten Svik inte, finns kvar Kom tillbaka Ge det tid, låt personen älta det som hänt Var dig själv

6 Kontakter Viktiga telefonnummer Larm 112 Polisen i Partille / Kortedala Östra Sjukhuset Räddningstjänsten / Brandkåren (stor-gbg) Vid en krissituation där rektor bedömer att all personal ska kontaktas använder vi oss av en telefonkedja enligt följande; Rektor ringer Spårledare och Husmor. Därefter utgår vi från listorna nedan. Spårledare/Husmor ringer till den som står först på listan, den ringer vidare till nästa osv. Sista personen ringer tillbaka till Spårledaren/Husmor. Spårledare/Husmor ringer slutligen tillbaka till rektor och kedjan är sluten. Telefonlista B-spåret Spårledare Anita J Namn Mobil Hem Eva-Lena Maie Berit D Mats Lena Johan Margareta Ewy Camilla Viktoria Berit Å Krister Jonas Kristin Maria

7 Telefonlista C-spåret Spårledare; Kristina DeMattia Namn Mobil Hem Mia Atovski Maile Engstrand Irene Eriksson Helén Folkesson Ulla Fredriksen Petra Furufors Roy Hageland Tony Larsson Annika Lundqvist Victoria Lundqvist Lena Renfors Anita Staag Irene Tolge

8 Telefonlista servicepersonal Namn Tel. hem Tel. mobil Elvy Mellqvist Arne Olsson Susanne Johansson Camilla Petersson Christy Abika Anita Landenberg Maria Sjösten Noureddine Yahyaoui Gill Magnusson Ana Caganis