Vattudalsskolan KRIS OCH STÖDPLAN. Handlingsberedskap i skolan

Transkript

1 Vattudalsskolan KRIS OCH STÖDPLAN Handlingsberedskap i skolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 KRISPLAN Inledning och uppläggning Vad händer vid en allvarlig olycka.. 3 Handlingsprogram vid olika krissituationer. 4 Vattudalsskolans handlingsplan... 5 Svår olycka med personskador under skoltid (arbetsblad)..6 Olycka i samband med studie- och skolresa (arbetsblad)... 7 Elevs försvinnande 8 Elevs plötsliga dödsfall...9 Elevs dödsfall efter sjukdom...10 Dödsfall bland skolans elever (arbetsblad). 11 Skolpersonals dödsfall Dödsfall bland föräldrar eller skolpersonal (arbetsblad).. 13 Rutiner vid utrymning.14 1

3 KRISPLAN INLEDNING Denna plan för Vattudalsskolan skall finnas lättillgänglig för all personal på skolan, hos skolans krisgrupp samt i skolans KRISVÄSKA. Elevvårdsteamet ansvarar för att detta fungerar. Krisplanen revideras en gång per år av elevvården i samarbete med rektor. UPPLÄGGNING Del 1 Del 2 HANDLINGSPROGRAM med checklistor och arbetsblad UTRYMNINGSPLAN med akuta åtgärder Del 3 Bilagor Anvisningar vid studie- skolresor Bilaga 1a Resplan i samband med studieresor.bilaga 1b Om du själv hamnar i en situation då du behöver ge känslomässig första hjälp.bilaga 2 Krisväskans innehållsförteckning....bilaga 3 Sexuella övergrepp och misshandel...bilaga 4 Del 4 Utdrag av några författare kring sorg och kriser. 2

4 VAD HÄNDER I SAMBAND MED EN ALLVARLIG OLYCKA DÄR PERSONER SKADATS ELLER FÖROLYCKATS? Det är viktigt att känna till att Riksradion och Radio Jämtland informeras vid en allvarlig olycka. Rektor eller samordnare är till en början medias kontaktperson. Vattudalsskolan har en egen krisgrupp (sid 4) som kan samlas vid en allvarlig olycka. Ansvarig för skolans krisgrupp samt att arbetet inom skolan kommer igång är rektor eller btr rektor. Vid behov kallar räddningstjänsten in kommunens POSOM-grupp där kommunen, polisen och sjukvården finns representerade. POSOM- gruppen arbetar med psykosocialt omhändertagande av anhöriga och andra inblandade i olyckan efter en uppgjord plan där även skolpersonal finns med. 3

5 Del 1 HANDLINGSPROGRAM VID OLIKA KRISSITUATIONER VIKTEN AV SAMARBETE OCH ROLLFÖRDELNING OCH UPPFÖLJNING INOM KRISGRUPPEN En förutsättning för ett gott arbete är att samarbetet fungerar och att det finns en tydlig rollfördelning. Det krävs också regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder och eventuellt också information utåt i det vidare arbetslaget. Vid händelser, där man kan förmoda att pressen/media kommer att vara intresserad, utses omedelbart en kontaktperson. Det är sedan mycket viktigt att ingen annan yttrar sig till pressen, utan hänvisar till kontaktpersonen. SOS ALARM..112 Polis.11414, Björn Svanberg Taxi VATTUDALSKOLANS KRISGRUPP Medlemmar Tfn arbete Tfn hem Mobilnr Rektor Håkan Olofsson Skolsköterska Barbro Lehoff Samordnare Mats Zetterlund Skoladm Marie Solem Kurator Lena Vesterlund Lärare Lisa Larsson

6 VATTUDALSSKOLANS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA - När ett meddelande når skolan om att en olycka hänt, samlas krisgruppen omgående på rektorsexpeditionen. - Den inom krisgruppen som erhåller meddelandet ombesörjer att krisgruppen samlas via telefonkedja. Vad har hänt? Vilka är inblandade? Har några skadats, omkommit? Vilka? Vart har de transporterats? Vem är informationsansvarig på olycksplatsen? 5

7 6

8 SVÅR OLYCKA MED PERSONSKADOR/DÖDSFALL UNDER SKOLTID Arbetsblad ÅTGÄRD VEM NÄR HUR DATUM/VEM Larma larmcentralen via 112 Personal på olycksplatsen Omgående Meddela expeditionen Personal på olycksplatsen Omgående Tel Krisgruppen samlas hos rektor Se lista över gruppdeltagare Omgående Telefonkedja Undersökning av olyckans omfattning Rektor Omgående Samla berörda lärare för rapportering om skadade, saknade o s v Upprätta jourrum Krisgruppen Snarast I anslutning till olycksplatsen, tillgång till telefon är viktig Ta hand om chockade elever, lärare och övrig personal Krisgruppen Snarast Tillgång till filtar. Inga elever som visar tecken på chock får gå hem ensamma Kontakta hemmet Krisgruppen Snarast Kontrollera först om polis eller sjukhus gör detta Ta emot frågor från anhöriga Krisgruppen Fortlöpande Anhöriga kopplas till krisgruppens anknytning Ta emot frågor från journalister Rektor Bestämda tider Pressrum upprättas. Information utgår t ex varje jämn timma Samling av de klasser som berörts av olyckan Resp mentor + ngn från krisgruppen Dagen efter olyckan Samling klassvis. Genomgång av vad som hänt. Elevreaktioner Information till personal Rektor Snarast Kallelse genom anslag eller . Berörda mentorer omgående. Övrig personal senare under dagen. Ev. flaggning på halv stång Vaktmästare Omgående Även i samband med begravningen Information till media Rektor Snarast Rektor (eller klasskamrater skriver en kort, värdig nekrolog. Stöd till elever och anhöriga Krisgruppen Några dagar efter olyckan Jourrum hålls bemannat så att elever och anhöriga kan prata med ngn i krisgruppen Ceremoni Präst Några dagar efter olyckan I kyrkan eller församlingshemmet. Om möjligt i samråd med klassen. Ej överlåta planeringen till klassen. Uppföljning Krisgruppen. Efter ngn vecka Gå igenom vidtagna åtgärder - 7 -

9 OLYCKA VID STUDIE-/SKOLRESA Arbetsblad ÅTGÄRD VEM NÄR HUR DATUM/VEM Meddela expeditionen (rektor efter skoltid) Ansvarig lärare Omgående Meddela vad som hänt. Lämna uppgift om hur vi kan hålla oss informerade - namn, telefonnummer Krisgruppen samlas hos rektor Deltagare enl. lista Omgående Telefonkedja Kontakt med hemmet Krisgruppen Snarast Kontrollera först om polis/sjukhus gjort detta Ta hand om eleverna som kommer hem Ta emot frågor från anhöriga Ta emot frågor från och informera media Krisgruppen Krisgruppen Rektor Vid hemkomsten Fortlöpande Bestämda tider Jourrum upprättas Anhöriga kopplas till krisgruppens anknytning Pressrum upprättas. Information t ex varje jämn timme Rektor (eller klasskamrater) skriver en kort, värdig nekrolog Information till personal Rektor Snarast Kallelse genom anslag/ . Berörda klassers lärare omgående. Övrig personal senare under dagen Ev. flaggning på halvstång Vaktmästaren Omgående Även i samband med begravning Stöd till elever och anhöriga Ceremoni Uppföljning Krisgruppen/org. Präst Krisgruppen Några dagar efter olyckan Några dagar efter olyckan Efter någon vecka Jourrum hålls bemannat så att elever och anhöriga vet att de kan prata med någon i org. I kyrkan eller församlingshemmet (skolan) Gå igenom vidtagna åtgärder - 8 -

10

11 ELEVS FÖRSVINNANDE Skolledning, elevvårdsteam och mentor sammankallas snarast. En kontaktperson utses för samarbete med polis och familj. Kontaktpersonen är sedan informationsbärare till berörd skolpersonal. För att undvika spekulationer beslutas om vilken information som skall lämnas på berörd skola. En pressansansvarig person utses. Kontaktperson inom skolan Pressansvarig Elevens namn, adress och telefonnummer Vårdnadshavares namn, adress och telefonnummer Viktiga telefonnummer

12 ELEVS PLÖTSLIGA DÖDSFALL Oväntade dödsfall, t ex genom hastigt insjuknande, självmord*, drunkning eller bilolycka drabbar övriga klasskamrater som en chock. Man har inte haft någon tid att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledning och elevvårdsteam. Dessa har sedan ett akut möte, dit även mentorn kallas. Där så är möjligt tas omedelbart kontakt med föräldrahemmet av utsedd kontaktperson. Eventuella kontakter med media sköts av en enda utsedd person. (Rektor) Övrig berörd personal informeras snarast. RITUALER VID DÖDSFALL Flaggning omgående och i samband med begravning. (Vaktmästare) Vid eventuell gemensam minnesstund kan t ex följande ingå minnesord från skolledare några ord från mentor någon läser en dikt prästen säger några ord sång eller musikstycke tända ljus/tyst minut Tid avsätts i klassen/hela skolan för att prata om det som hänt. Elevers och skolpersonalens deltagande i begravning. Eleven skall ha sin plats i klasrummen kvar. Erbjud öppet hus! TÄNK PÅ att alltid kontrollera om eleven har syskon på skolan. Även i syskonets klass bör tid avsättas för samtal. Kontaktperson: * Föreningen SPEC (Svenska organisationen för prevention och efterlevnadsstöd) finns till för familjer som drabbas av självmord. Tel

13 ELEVS DÖDSFALL EFTER SJUKDOM Även om en elev varit allvarligt sjuk under en tid, förbiser vi ofta att berätta för t ex skolkamraterna om sjukdomsförloppet eller den senaste utvecklingen. Vi förstår inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. Man får också vara förberedd på att övriga kan dra sig från den sjuke eftersom de har svårt att hantera sjukdomen känslomässigt. Detta kan då bli en dubbel börda att bära. Dels skall eleven bära sin sjukdom, dels blir eleven utesluten ur gemenskapen. Vid ett dödsfall meddelar den som först får vetskap om dödsfallet skolledningen som i sin tur sammankallar elevvårdsteamet snarast möjligt. Vid mötet bestäms vad som skall göras i den enskilda situationen. Mentorn skall vara med vid detta möte. Kontaktperson/er utses för den drabbade familjen. Observera att skolan i sitt agerande respekterar familjens önskemål. Mentorn samlar klassen, eventuellt med stöd av elevvårdspersonal och berättar vad som hänt. Informationen bör vara enkel och konkret. Mentorn informerar även berörd personal eller annan insatt person. TÄNK PÅ att alltid kontrollera om eleven har syskon på skolan. Även i syskonets klass bör tid avsättas för samtal. Elev Mentor Kontaktperson

14 Dödsfall bland skolans elever (olycka/sjukdom utanför skoltid) + elevs försvinnande Arbetsblad ÅTGÄRD VEM NÄR HUR DATUM/VEM Informera rektor Krisgruppen/org. Samlas hos rektor Information till klassen Information till lärarna i klassen Personal som får information t ex mentor Deltagare enl. lista Mentor, rektor el repr. för krisgruppen - gärna ngn sjukvårdskunnig Rektor Omgående Före skoltid eller snarast Första lektionen Snarast möjligt, t ex vid första långrasten eller via Telefonkedja Fakta - känslor - tyst minut Viktigt att alla berörda lärare samlas för information Information till media Rektor Snarast Rektor och/eller klasskamrater skriver en kort, värdig nekrolog Uppföljning i klassen Elevvårdspersonal Fortlöpande Håll kontakt. Var uppmärksam på stämningen i klassen. Tala om att krisgruppens medlemmar finns att tala med. Flaggning på halv stång Vaktmästare Omgående Även i samband med begravning Ceremoni Präst T ex i samband med I samråd med anhöriga och jordfästningen klassen Uppföljning Krisgruppen/org. Efter ngn vecka Gå igenom vidtagna åtgärder 13

15 SKOLPERSONALS DÖDSFALL Skolledningen ser till att den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras. I samband med flaggning på halv stång förklarar lärarna för eleverna vem som avlidit. Möjlighet för de elever som så önskar, att deltaga i begravningen om den avlidnes familj tycker att det är ok. Personens namn Namn, adress, telefon till anhörig Kontaktperson i skolan 14

16 Dödsfall bland skolpersonal Arbetsblad ÅTGÄRD VEM NÄR HUR DATUM/VEM Informera rektor Den som fått vetskap Omgående Flaggning halvstång(endast pers.) Vaktmästare Omgående Även i samband med begravning Krisgrupp samlas hos rektor Exp. personal Snarast Telefonkedja Information till personal Rektor Snarast Information till klasserna Lärarna och/eller rektor/elevvårdspersonal Snarast Information till media Rektor Snarast Rektor/arbetskamrater skriver nekrolog Uppföljning i klasserna Lärare och/eller elevvårdspersonal Ceremoni Ev. minnesstund Skolpräst Rektor I samband med jordfästning I samråd med arbetskamrater och anhöriga 15

17 Del 2 RUTINER VID UTRYMNING Före larmet I samtliga lektionssalar finns en utrymningsplan som beskriver hur utrymningen ska ske och vilka utrymningsvägar som finns. Den visar också den återsamlingsplats dit elever och lärare ska bege sig. Det är allas skyldighet att ta del av utrymningsplanen som finns i skolans lokaler. Då larmet går Undersök lämplig utrymningsväg. Stäng omgående alla fönster och dörrar i lokalen om de inte ska användas för utrymning. Då larmet går ska alla i skolan utan dröjsmål lämna lokalerna genom de utrymningsvägar som är markerade med nödutgångsskyltar. Utse en elev som går först om det finns bara en vuxen. Låt eleverna hålla varandra i handen. Eleverna samlas i aktuell klass på återsamlingsplatsen. Mentorerna kontrollerar att alla nått återsamlingsplatsen. Vid återsamlingsplatsen Då återsamling skett och mentorerna avprickat sina elever rapporterar läraren till brandbefälet(alt rektor) som finns på återsamlingsplatsen vilka elever som eventuellt saknas, samt från vilken sal utrymning skett. Därefter återgår läraren till klassen. Alla stannar kvar på återsamlingsplatsen tills annat meddelas. 16

18 Bilaga 1 a ANVISNINGAR FÖR STUDIE- OCH SKOLRESOR Anvisningar att följa vid studieresor och utflykter med elever * Reseledaren skall före avresa från skolan ha lämnat en aktuell verifierad lista till expeditionen på skolan över vilka elever som följer med i bussen eller annat transportmedel. * Reseledaren skall före avresa lämna in resplan (se blankett) till skolledningen. * Reseledaren ser till att den aktuella deltagarlistan som finns ex vis i bussen klistras upp på ex vis framrutan eller annan väl synlig plats. Ändringar under resans gång skall antecknas ex vis om någon kliver av bussen vid annan hållplats etc. Deltagarlistan kollas upp innan återresan påbörjas. * Reseledaren ska alltid medföra skolans telefon- ( , Sonja) och faxnummer ( ) * Vid utlandsresa skall reseledaren kontrollera elevernas försäkringsskydd. * Anhöriga bör före avresan få telefonnummer till hotell eller dyl. eller till någon kontaktperson på aktuella platser. * Anhörigas aktuella hem- och arbetstelefoner bör finnas någonstans i skolan. (Viktigt för elever från andra kommuner, inackorderade elever etc.)

19 Bilaga 1b RESPLAN I SAMBAND MED STUDIERESOR M M Följande uppgifter lämnas till skolans expedition före avresan: Avresedag och tid:... Beräknad återkomst:.. Resmål:. Resväg:. Ledare:..... Ledares mobilnummer:.. Bussbolag:..Buss reg nummer:.. Bussens mobilnummer: Annat/andra transportföretag (namn och tel nr):..... Kontaktperson vid resmål/etappmål:..... Boende (hotell eller dyl.) namn och tel nr:..... Deltagare: (Anteckna nedan eller bifoga särskild lista)

20 Bilaga 2 OM DU SJÄLV HAMNAR I EN SITUATION DÅ DU BEHÖVER GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP 1 Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så gott det går: omsorg värme lugn trygghet förståelse accepterande 2 Ge saklig information: vad har hänt och när? familjen vad har hänt med den? redogör, så gott du kan, för vad som skall ske var beredd på chockreaktioner 3 Låt informationen vara kort, precis och taktfull. 4 Ge dig tid att: lyssna lugna trösta verkliggöra det overkliga 5 Låt personen tala om händelsen. 6 Undvik tomma fraser (det kunde varit värre.. etc). 7 Lova inte för mycket. Ta inte över utan låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet. 8 Varsam beröring lugnar. 9 Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck.

21 Bilaga 3 KRISVÄSKANS INNEHÅLL Krisplan 1 ex Fotoram Vit duk Ljusstake +stearinljus + tändstickor Blomvas Kondoleansbok Pennor (även whiteboard) Kollegieblock Personallista Skolkatalog Klasslistor Filtar finns att hämta hos Räddningstjänsten eller akutintaget på Hälsocentralen

22 Bilaga 4 SEXUELLA ÖVERGREPP OCH MISSHANDEL Då det gäller utredningar som rör sexuella övergrepp på barn gäller speciella regler. Föräldrarna ska vanligtvis inte underrättas om att barnet förhörs av polis. (Det gäller då föräldrarna själva är inblandade) När det gäller förhör med barn bör vårdnadshavaren deltaga. I fall där vi misstänker sexuella övergrepp eller misshandel skall vi OMGÅENDE samråda med socialtjänst eller polis.

23 Del 4- Utdrag av några författare kring sorg och kriser. TANKAR KRING SORG OCH SORGARBETE Sorg är en nödvändig process vid förlust av en nära anhörig. Sorg är ingen sjukdom, utan en naturlig reaktion på en extrem situation. Sorgarbete tar mycket längre tid än många tror. Sorgen börjar ofta med chock, där man inte är i stånd att känna något som helst. När verkligheten börjar komma in i medvetandet, kan sorgen komma som en rent fysisk smärta. Sorgen har sin egen individuella rytm och förstärks vid bemärkelsedagar, högtider eller i samband med speciella sinnesintryck som man förbinder med den avlidne. Det är vanligt med rastlöshet, handlingsförlamning, trötthet och dåligt minne en period. Det är vanligt med skuldkänslor för sådant som blev eller inte blev sagt och gjort. Det är vanligt att känna vrede över sig själv, sjukhuset, läkaren eller den avlidne. Det är vanligt att känna sig helt nedbruten under en lång period och förlora tron på att någonsin kunna bli glad igen. Det är vanligt att växla mellan gråt och skratt, sorg och glädje. Det är vanligt att i perioder vara rädd för att bli tokig. Det är vanligt att känna en lättnad tillsammans med sorgen, om förhållandet till den avlidne var svårt eller om dödsfallet föregåtts av en lång och svår sjukdom. Det är vanligt att prata om och om igen om det som skedde i samband med dödsfallet eller att tankarna hela tiden kretsar omkring det som hänt. Det är vanligt att uppleva sig själv som förändrad man känner inte igen sig själv. Det är vanligt att känna det som om man aldrig kommer ur den mörka tunnel man är inne i.

24 Sorgen är inte farlig under förutsättning att känslor får komma fram. Obearbetad eller förträngd sorg kan stänga ute känslor och förhindra djupare kontakt med andra människor. Man pratar om frusna känslor och detta kan t o m medföra att man blir fysiskt sjuk. Den sörjande vet själv bäst hur han eller hon mår, hur sorgen upplevs, vad han eller hon behöver och vad som är bäst just för den här individen. Den sörjande har rätt att avgöra om han eller hon inte orkar eller vill släppa sorgen inpå sig. Till familjer, grannar och andra som vill hjälpa människor i sorg Du kan hjälpa den anhörige att få se och vara hos den avlidne men respektera om han/ hon inte önskar det. Ta inte omgående bort saker som tillhört den avlidne. De sörjande bör få göra det i sitt eget tempo, med hjälp och stöd efter eget önskemål. Du kan gärna komma med mat, städa, ta dig an barnen men förvänta dig inget tack. Den sörjande har inte energi nog för att tänka på andra. Den sörjande kan vara kort och irriterad. Ta inte detta personligt. Kom igen en annan dag i stället. Fråga den sörjande vad han eller hon önskar om du känner dig osäker. Gå inte förbi den anhöriges sorg i tysthet. Undvik inte att prata om den avlidne. Säger du något som får någon att brista ut i gråt, har du inte gjort något fel kanske tvärtom. Respektera att det blir paus i sorgen, att den sörjande kan le eller roa sig. Det ger nya krafter för att kunna ta itu med sorgarbetet igen. Respektera att den sörjande ibland inte ser någon ljuspunkt i sin sorg. Försök inte få denne att se något annat. Du kan stödja den sörjande på vandringen genom sorgen, genom att acceptera och ta emot de känslor han/hon delar med dig. Lyssna och lyssna igen. Dela den anhöriges förtvivlan i stället för att springa undan. Då kommer du att finna att sorgen är en process och att något sker även om det tar tid. Förvänta dig inte att männen ska vara starkare än kvinnorna. Man mår bättre av att sörja tillsammans. Förvänta dig inte av barnen att de ska vara duktiga, snälla och inte kräva något. Det är ju nu de behöver stöd och hjälp. Barn sörjer också.

25 Till de sörjande Det hjälper oftast i längden att ha sett den döde en stund även om det känns svårt och man tror att det är mer än vad man orkar med. Du har rätt att avgöra vad som är bäst för dig. Fantasier är ofta värre än verkligheten och kan ge skrämmande mardrömmar under en längre tid. Därför kan det vara bättre att se den avlidne. Efter en olycka kan det t o m räcka med eller kännas bättre att se en kär hand även om inte ansiktet kan ses. Be om hjälp och det stöd du behöver andra vet inte riktigt vilka dina verkliga önskningar eller behov är. Undvik att ta stora och avgörande beslut, som att flytta från hus och hem för fort. Ta tid på dig att ta bort saker och ting som tillhört den avlidne. Dessa ting kan hjälpa dig att minnas och sörja. Låt barnen deltaga i sorgen, även de har behov av att ta känslomässigt farväl av den som är borta. Låt en trygg vuxen vara nära dem som kan förklara för barnet vad som händer. Svara på frågor. Tala med någon om dina känslor. Det hjälper att sätta ord på sorgen. Var inte rädd för att gråta. Förklara för den som står dig nära att de inte behöver trösta eller säga mycket. Det är nog att de är där och lyssnar. Om besöken mattas eller upphör efter en tid, så pröva själv att ta kontakt. Många är rädda för att tränga sig på. Om du märker att du beter dig avvisande och är förtvivlad, säg till dina närmaste att de inte ska ta illa upp om du verkar kort. De kommer att förstå dig. Sök gärna stöd hos andra som upplevt sorg. De vet hur svårt det är men också att det finns en väg ut ur mörkret. Den vägen går till sorgens botten men leder också med tiden ut i ljuset igen.

26 KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Kriser är något som alla kommer att uppleva i olika livsskeden. En del av dem, det är sådana kriser som detta kompendium kommer att handla om, förorsakas av olika yttre händelser som att någon avlider i samband med en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer ett visst förlopp som kan vara viktigt att känna till. 1. CHOCKFASEN Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller som något man ser på film. De drabbade förfaller okänsliga och bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå. Utanförstående kan tolka reaktionen som att han tar det så bra när personen i verkligheten befinner sig i ett chocktillstånd. I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan och förvirring. Det är sällan som de drabbade grips av panik men det kan inträffa vid hög grad av livshot i kombination med tidspress, som t ex vid en brand. Man ska då omhänderta dem som drabbats av panik så att de inte kan smitta övriga i gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket bara rör sig om några minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka, får så exakt information som möjligt om räddningsarbetet. Nu är ambulanserna på väg, era föräldrar är på väg hit etc. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar. Man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darra eller skaka, svettas, inte hålla urin eller avföring, kräkas, bli yr, känna sig matt eller svimfärdig. Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. Varför kände jag inte sorg?, Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen? Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock.

27 2. REAKTIONSFASEN Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgreaktionen. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man har varit med om en brand. Ångest Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor. Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: Jag kommer nog aldrig att bli vuxen. Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer. Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer, oförklarliga reaktioner i klassrummet (man vågar inte längre sitta bredvid dörren etc) eller så måste man sitta nära utgången (ha en flyktväg). Man kan få svårt att komma ihåg alt. koncentrationssvårigheter. Skola och arbetsgivare bör informers om detta. Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar. Ledsenhet, sorg och/eller depression. Många upplever en sänkt livskvalitet. Skuld, skam och/eller sjävförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadad, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer. Aggressivitet och/eller ilska gentemot den avlidne, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige. Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram! Olika fysiska reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symptom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar.

28 Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser eller spiritism. Självmordsförsök kan förekomma. 3. REPARATIONSFASEN Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett år senare. Nu börjar den drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. Man har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var. Man behöver minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. 4. NYORIENTERINGSFASEN Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder av smärta.

29 VANLIGA SORGREAKTIONER HOS BARN Sorgreaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet hade till den avlidne eller vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Vi har försökt göra en sammanställning av olika sorgreaktioner hos barn och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Vi har närmast tänkt på sorgreaktioner då det gäller dödsfall men dessa reaktioner kan förekomma vid sjukdom, olyckor och andra separationer. ÅNGEST Rädd att vara ensam Rädd för mörker Rädd att bli sjuk Mardrömmar / sömnsvårigheter FÖRNEKELSER Barn har olika förklaringar till hemska saker som hänt, särskilt då de är små. De kan t ex säga att pappa har åkt till USA, då fadern i själva verket avlidit. Dessa förnekanden kan förhindra att barnens sorgbearbetning kommer igång. SKULD, SJÄLVFÖREBRÅELSER OCH SKAM Barnet kan t ex skämmas för att det inte talat om för den avlidne hur mycket det tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord eftersom barnet inte kan få en förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, eftersom dessa har fullt upp med att själva bearbeta sina egna skuldkänslor. SOCIAL TILLBAKADRAGENHET Barnet vill t ex inte vara med på rasten eller träffa kamrater på fritiden.

30 TRISTESS, DEPRESSION, LÄNGTAN OCH VREDE Barnet kan känna sig övergivet, ensamt och längta efter en gemenskap som inte längre kan uppfyllas. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan t o m vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder medan denne fortfarande är livet. Barnet blir hjälpt om man låter det uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord samtidigt som man bejakar barnets känslor. BETEENDE SOM KRÄVER UPPMÄRKSAMHET Barnet kan bli aggressivt och utagerande. SKOLSVÅRIGHETER Kan yttra sig i passivitet eller svårigheter att koncentrera sig PSYKOSOMATISKA SYMTOM Som t ex magont, sängvätning och huvudvärk.

31 RIKTLINJER FÖR SORG HOS BARN Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation - Ge barnen åldersriktiga förklaringar! - Ge så klara besked du kan! - Aldrig abstrakta förklaringar! - Omskriv inte döden. Säg t ex inte mamma har gått bort, åkt på en lång resa eller sover. Ge barnet tid till tankemässig bearbetning! - Tillåt frågor och samtal. - Låt samtalen bli korta. - Besök kyrkogården, graven. - Acceptera barnens lek. Gör förlusten verklig för barnet! - Var inte rädd för att visa dina egna känslor. - Låt barnen, om möjligt, se den avlidne och gå på begravningen. - (att se den avlidne rör främst de allra närmaste) - Låt minnen av den avlidne vara framme. Ta inte genast bort bänken i skolan, låt teckningar hänga kvar etc

32 BETYDELSE AV RITUALER I SAMBAND MED DÖDSFALL Vi har många ritualer som vi kan bli hjälpta utav. Några av dem är t ex att se den avlidne, hålla minnesstunder, besöka olycksplatsen, närvara vid begravningen eller hissa flaggan på halv stång tillsammans. Ritualerna har olika funktioner: 1. Ritualerna gör det overkliga verkligt. Vid dödsfall ska man försöka påverka de sörjande att se den avlidne. Även om kroppen är skadad så slipper de efterlevande plågsamma fantasier om hur skadorna kunde ha sett ut. 2. Ritualerna förhindrar fantasier (t ex om ohyggliga skador). Det kan vara bra om någon som varit med kan berätta för klassen, t ex om ett barn omkommit. Barnen får då svar på hur skadorna såg ut och händelserna däromkring. Då dämpas ångesten och traumat blir mindre. 3. Ritualerna främjar reaktioner. 4. Ritualerna markerar övergången från ett tillstånd till ett annat. 5. Ritualerna gör det möjligt att få ta farväl. 6. Ritualerna mobilisera stöd från nätverket..man känner att man är många tillsammans och att man har omgivningens stöd. 7. Ritualerna är symboliska uttryck. De hjälper oss att uttrycka känslor som vi annars har svårt att visa. Pojkar och män har ofta svårare att uttrycka sin sorg och ångest. Detta kan leda till kriser inom familjen kvinnorna tror inte att männen sörjer lika mycket. Männen säger vi måste gå vidare. Separationer är vanliga. 8. Ritualer stimulerar minnen.

33 HJÄLPARNA DE SOM ARBETAR MED KRISEN/KATASTROFEN HUR BEMÄSTRAS VERKLIGHETEN DÅ MAN ÄR MITT UPPE I SITUATIONEN? Hjälparna mobiliserar olika typer av psykiskt försvar, såsom: - overklighetskänsla - distansering, dishumanisering (det är inte delar av människokroppar man går och samlar ihop efter en bilolycka, det är tappade grönsaker eller vad som helst) - extrem aktivitet för att förhindra tankar på vad det är man håller på med - humor även om situationen knappast inbjuder till det - ibland måste man ta till skämt för att över huvud taget orka arbeta vidare Vidare behövs nedanstående för att bemästra verkligheten: - få arbetsuppgifter som kräver koncentration - socialt stöd, kontakt med andra - självstärkande utsagor både från arbetsledning (man behöver mycket uppmuntran) och från sig själv. Det är t ex vanligt att räddningsmanskap under arbetet hela tiden talar högt till sig själv för att orka kämpa vidare - säkerhetsritualer

34 HUR HJÄLPARNA BEMÄSTRAR VERKLIGHETEN I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV Det har alltmer klart framstått att även de som varit inblandade i t ex olyckor eller andra händelser som hjälpare behöver ha stöd för att komma över vad som hänt. Exempel på detta är: - Omedelbar samling efteråt i arbetsgruppen. - Planlagt återvändande till de vanliga arbetsuppgifterna. - Psykologisk debriefing ett gruppmöte som organiseras för att detaljerat gå igenom de intryck och reaktioner som upplevs av överlevande (efterlevande) eller hjälpare under och efter kritiska händelser, olyckor eller katastrofer. Det ska vara max 15 personer i en sådan här grupp. Avsikten är att förhindra onödiga psykologiska efterverkningar. Genomgången kan också ska individuellt. OBS! Man kan inte leda debriefing om man själv varit involverad. Det måste vara någon utifrån! Ansvaret för bearbetning och debriefing ligger hos resp organisations/myndighets arbetsledning (skolchefen). - Kollegialt stöd. - Fysisk träning för att bli av med all energi som kroppen samlar i och med krisen, kombinerat med vila. - Deltagande ritualer.