Kommuners pensionsskuld

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT (Företagsekonomi) Kristin Birath Peter Edsjö Kommuners pensionsskuld En fallstudie om hur kommuners finansiella ställning och attityd påverkar hanteringen av deras pensionsskuld. Municipalities Pension Provision A case study on how municipalities financial position and attitude affects the handling of their pension provision D-uppsats 15 hp Företagsekonomi Datum/Termin: HT 2008 Handledare: Berndt Andersson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Sveriges kommuner har kommit att få stora pensionsskulder som de kommer att bli tvungna att förvalta kapital till för att inte den övriga verksamheten i kommunen ska drabbas för hårt i framtiden. De största utbetalningarna kommer att inträffa om cirka tio till femton år då den stora generationskullen 40-talisterna blivit pensionärer. Pensionsskulden för Sveriges 290 kommuner uppgick år 2008 till totalt 200 miljarder kronor och det är endast 75 miljarder kronor av dessa som hittills är öronmärkta och avsatta för framtida pensionsutbetalningar. Vi har valt att göra en fallstudie av intervjuer med tre stycken kommuner som gjort ett aktivt val, tre kommuner som inte gjort något val samt intervjuer med organisationerna KPA Pension och SKL. KPA Pension och SKL är två organisationer med stor kunskap inom den kommunala verksamheten. Att hantering av pensionsskulden fortfarande är ett komplext ämne för kommunerna märks då både KPA Pension och SKL för tillfället sammanställer information framtaget för Sveriges kommuner, då organisationerna fortfarande anser att kommuners kunskap på många håll är bristfällig inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de valda kommunerna gått tillväga för att hantera kommunens pensionsskuldsproblematik. Vi kommer att analysera hur de olika kommunernas finansiella ställning och attityd påverkar hanteringen av deras pensionsåtagande utifrån empirisk data samt den teori som är relaterade till ämnet. Efter genomförandet av uppsatsen har vi kommit fram till att kommunens finansiella ställning har en stor betydelse för om kommunerna gjort ett aktivt val. Det har även visat sig att kommuners attityd har stor inverkan i hur kommunerna valt att hantera framtida pensionsutbetalningar. Exempelvis har de två kommunerna Lindesberg och Kristinehamn relativt liknande finansiell ställning men kommit olika långt i processen om pensionsskuldproblematiken, vilket har att göra med de olika kommunernas attityd i frågan. Det finns tre huvudsakliga finansieringsalternativen för hur kommuner kan finansiera framtida pensionsutbetalningar och de är: att sätta av medel till pensionsstiftelse, att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag eller att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning. Vilket alternativ de kommuner som gjort ett aktivt val använder beror på vilka faktorer kommunen anser vara viktigast. För kommunerna Kristinehamn och Sunne som valt att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag var inlåsningseffekten av avsatta medel en avgörande orsak vid val av alternativ. För Arvika kommun som har en stark ekonomi och som valt alternativet att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning var istället fördelar som eget val av kapitalplacering viktigare.

3 Abstract Sweden's municipalities have come to have large pension provisions they will have to manage capital to so no other activities in the municipality will have a negative effect in the future. The biggest payments will occur in approximately ten to fifteen years in which the large generation of the people in Sweden born in 1940s becomes pensioners. The pension provision for Sweden's 290 municipalities in 2008 amounted to SEK 200 billion and only SEK 75 billion of these are so far earmarked and set aside for future pension payments. We have chosen to make a case study of interviews with three municipalities that have made an active choice, three municipalities that have not made any choice, and interviews with the organizations KPA Pension and SKL. KPA Pension and SKL are two organizations with extensive knowledge in the municipal business. The management of pension debt is still a complex issue for Sweden s municipalities according to KPA Pension and SKL. The organisations are nowadays compiling information developed for Sweden's municipalities, the organizations still believe that the knowledge in many of the municipalities still is inadequate. The purpose of the paper is to examine how the procedures are used in the chosen municipalities and how they manage the pension provision problem. We will analyze how the various municipalities' financial position and attitude affects the handling of their pension commitment on the basis of empirical data and the theory that are related to the subject. After the implementation of the paper, we have concluded that the municipality's financial position has a great impact in if the municipality has made an active choice. It has also shown that municipalities attitudes have a major impact in how they have chosen to manage future pension payments. For example, the two municipalities Lindesberg and Kristinehamn have relatively similar financial position but are at different stages in the process of their pension problem, which has to do with the various attitudes on the issue. There are three main financing options for how municipalities can finance future pension payments and they are: to put funds to the Pension Foundation, to sign insurance with an external insurance company or to create funds for pension reserves in their own balance sheet. What options the municipalities that have made an active choice uses depends on what factors the municipality considers most important. For municipalities such as Kristinehamn and Sunne who chose "to sign insurance with an external insurance company" was the pin down-effect, a crucial factor in the choice of options. For the municipality Arvika, which has a strong economy and have chosen the alternative "to provide funds for pension reserves in its own balance sheet" was instead the benefits that they could chose their own place of capital investment more important.

4 Förord Vi vill ta tillfället i akt och tacka alla de människor som har hjälpt oss under arbetets gång. Speciellt vill vi tacka de personer på respektive kommun som tog sig tid för att ge råd och information genom utsatta intervjuer samt Ann Salomonsson på Karlstad kommun som har hjälpt oss med mycket nyttig kunskap. Vi vill även tacka vår handledare Berndt Andersson för hans stöd under uppsatsens gång samt bibliotekarie Berit Hjort för hennes stora engagemang. Karlstad, januari 2009 Kristin Birath och Peter Edsjö

5 Disposition Inledning I det inledande kapitlet redogör vi kortfattat bakgrunden till hur Sveriges kommuners pensionsskuld uppkom samt varför regeringen valde att byta pensionssystem. Vi beskriver även uppsatsens problemområde, syfte och frågeställningar. Metod Metodavsnittet visar vilken ansats vi har valt att använda oss utav, en beskrivning över hur vår insamling av data gjorts samt vilka avgränsningar vi valt att göra. Kommuners pensionsåtagande Empiri I detta avsnitt återges en djupare beskrivning av den kommunala särarten, varför kommuner kom att få en pensionsskuld samt åtgärder regeringen gjort i form av lagar och regleringar. En förklaring ges även om pensionsåtagandet samt en beskrivning om de tre olika finansieringsalternativen. Detta avsnitt inleds med en sammanfattning av intervjuerna med organisationerna KPA Pension och SKL. Därefter kommer en sammanställning av respektive kommuns finansiella nyckeltal och en sammanställning av de intervjuer vi gjort med respektive kommuns ekonomichef att göras. Analys Slutsats I detta avsnitt kommer empiri från intervjuer med de sex olika kommunerna samt intervjuer med organisationerna att analyseras utifrån teorierna i kapitel 3. Först kommer en analys om vardera kommunens finansiella ställning. Därefter kommer analysen att delas upp efter uppsatsens två frågor som angetts i inledningsavsnittet. I vår slutsats besvarar vi de frågeställningar som tagits upp i det inledande avsnittet relaterat till vårt syfte och problemområde. Slutsatser kommer att grundas på de fakta vi fått genom våra empiriska undersökningar samt teori. Slutdiskussion I detta avsnitt kommer den aktuella utvecklingen av Sveriges ekonomi att diskuteras och hur den kan komma att påverka Sveriges kommuner. Sedan kommer förslag att lämnas för vidare forskning inom ämnesområdet.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemområde Syfte Frågeställningar Avgränsning Metod Tillvägagångssätt Metodval Insamling av data Årsredovisningar Intervjuer Validitet och reliabilitet Kommuners pensionsåtagande Inledning Den kommunala särarten Vägen till pensionsskulden Redovisning av pensionsskulden Lag om kommunal redovisning Blandmodellen Balanskravet och god ekonomisk hushållning Uppbyggnad av kommuners pensionsåtagande Pensionsskuldens olika finansieringsalternativ Skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning Bildande av pensionsstiftelse Anlitande av försäkringsbolag Teorier om en kommuns finansiella ställning och attityd till hantering av pensionsskulden Kommunens finansiella ställning Kommunens beslutsfattande Sammanfattning Empiri Inledning Intervjuer med KPA Pension och SKL Kommuner som gjort ett aktivt val Arvika kommun Kristinehamns kommun Sunne kommun Kommuner som inte gjort något aktivt val... 39

7 4.3.1 Hallsberg kommun Lindesberg kommun Säffle kommun Sammanfattning Analys Inledning Analys av kommunernas finansiella ställning Kommunens inställning till ett aktivt val, utifrån deras finansiella ställning och attityd Kommunens finansiella ställning och attityds påverkan vid val av finansieringsalternativ Sammanfattning Slutsats Inledning Kommunens inställning till ett aktivt val, utifrån deras finansiella ställning och attityd Kommunens finansiella ställning och attityds påverkan vid val av finansieringsalternativ Sammanfattning Slutdiskussion Förslag till framtida forskning Källförteckning Figurlista: Figur 3.1: Ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi Figur 3.2: De tre huvudsakliga finansieringsalternativen Figur 3.3: RK-modellen Figur 4.1: Pensionsutbetalningsprognos, Kristinehamn Figur 4.2: Pensionsutbetalningsprognos, Sunne Tabellista: Tabell 4.1: Resultatutveckling, Arvika Tabell 4.2: Nettokostnadsandel, Arvika Tabell 4.3: Soliditet, Arvika Tabell 4.4: Pensionsåtagande, Arvika Tabell 4.5: Resultatutveckling, Kristinehamn Tabell 4.6: Nettokostnadsandel, Kristinehamn Tabell 4.7: Soliditet, Kristinehamn Tabell 4.8: Pensionsåtagande Kristinehamn Tabell 4.9: Resultatutveckling, Sunne

8 Tabell 4.10: Nettokostnadsandel, Sunne Tabell 4.11: Soliditet, Sunne Tabell 4.12: Pensionsåtagande, Sunne Tabell 4.13: Resultatutveckling, Hallsberg Tabell 4.14: Nettokostnadsandel, Hallsberg Tabell 4.15: Soliditet, Hallsberg Tabell 4.16: Pensionsåtagande Hallsberg Tabell 4.17: Resultatutveckling, Lindersberg Tabell 4.18: Nettokostnadsandel, Lindesberg Tabell 4.19: Soliditet, Lindesberg Tabell 4.20: Pensionsåtagande, Lindesberg Tabell 4.21: Resultatutveckling, Säffle Tabell 4.22: Soliditet, Säffle Tabell 4.23: Pensionsåtagande, Säffle Bilagor: Bilaga 1: Intervjufrågor kommuner som gjort ett aktivt val Bilaga 2: Intervjufrågor kommuner som inte gjort något aktivt val Bilaga 3: Intervjufrågor organisationerna KPA Pension och SKL

9 1. Inledning I det inledande kapitlet redogör vi kortfattat bakgrunden till hur Sveriges kommuners pensionsskuld uppkom samt varför regeringen valde att byta pensionssystem. Vi beskriver även uppsatsens problemområde, syfte och frågeställningar. 1.1 Bakgrund 1998 infördes ett nytt pensionssystem i Sverige. Anledningen till reformen var att det gamla, så kallade ATP-systemet inte skulle klara den demografiska förändring som Sverige stod inför. Sverige har en åldrande befolkning vilket innebär att andelen pensionärer i befolkningen stiger, detta samtidigt som medellivslängden har ökat. Att vi dessutom studerar längre idag än tidigare gör att den aktiva perioden blivit mycket kortare i förhållande till den passiva perioden, det vill säga pensionsåren. (Nilsson, 1999) De senaste decennierna har det gått 3,5 personer i åldern per person över 65 år. Om tjugo år kommer denna siffra minska till 2,5 personer i åldern per person över 65 år. Den yngre generationen skulle med det gamla systemet inte haft möjlighet att försörja den växande andelen pensionärer då det systemet byggde på ett så kallat fördelningssystem, som innebär att dagens arbetstagare betalar för dagens pensionärer. En annan orsak till att regeringen beslutade att byta pensionssystem var att det gamla pensionssystemet var beroende av en positiv arbetsmarknadstillväxt och löneutveckling. Kombinationen ökade pensionskostnaden och låg tillväxt gjorde att det gamla pensionssystemet inte längre ansågs finansiellt stabilt. Regeringen var tvungen att agera för att anpassa systemet till Sveriges förväntade ekonomiska situation och demografiska förändringar under 2000-talet (Stjernborg, 2008). Dessa faktorer ledde till det nya pensionssystemet som är uppdelat i tre fristående delar, allmän- (statliga), tjänste/avtal- samt privat pension (Nilsson, 1999) Bilden nedan visar hur det nya pensionssystemet är uppbyggt. Figur 1.1: Det nya pensionssystemet (SEB, 2008) Den största delen av en individs pension är den allmänna pensionen som kommer ifrån staten och den har man rätt till enligt lag. Den består av två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpension är den del av pensionen som tjänas ihop under arbetslivet och den uppgår till 18,5 procent per år av den totala inkomsten. Av de 18,5 procenten går 16 8

10 procent till att betala dagens pensioner och de resterande 2,5 procenten är premiepension och går till den egna framtida pensionen (Nilsson, 1999). Tjänste-/avtalspension är den del av pensionen som arbetsgivaren avsätter till arbetstagarens framtida pension och bygger på ett avtal mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Storleken på denna del beror på vilket avtalsområde individen tillhör, hur mycket arbetsgivaren betalar in samt hur stor avkastning som fås på de insatta pengarna. (KPA Pension (KPA), 2006) Den sista delen av det nya pensionssystemet är det privata pensionssparandet. Denna del av pensionssystemet är valfri och individen ansvarar själv över den. Det privata pensionssparandet ger en möjlighet för individen att själv påverka storleken på sin framtida pension då de själva väljer hur pengarna ska placeras, i fonder, aktier, räntebärande papper, SPAX eller på bankkonto (Swedbank, 2008.) Den allmänna och avtal-/tjänstepensionen står för ungefär 60 procent av individens slutlön så det privata pensionssparandet är därför ett bra komplement för att öka sin pension (Nilsson, 1999). Storleken på pensionen bygger i det nya pensionssystemet på allt individen tjänar under de arbetsmässiga åren vilket innebär ett mycket större personligt ansvar för hur stor den slutliga pensionen kommer att bli i jämförelse med hur det såg ut i det gamla pensionssystemet. I det nya pensionssystemet kan varje individ till viss del vara med och bestämma hur premierna placeras och därmed påverka risknivå och avkastning på pensionen. Det gamla ATP-systemet baserades på hur mycket individen tjänade under de 15 bästa åren under sitt yrkesliv och för att få ut full ersättning krävdes att individen hade arbetat i minst 30 år (Scherman, 1999). Det gamla pensionssystemet gjorde det svårt för arbetsgivaren att avgöra hur mycket som behövde betalas ut i pension till sina tidigare arbetstagare. Tjänste-/avtalspensionen garanterade en nivå och i den utsträckning den allmänna pensionen med ATP inte räckte till för den garanterade nivån fick arbetsgivaren fylla på med det resterande kapitalet som krävdes för att uppfylla pensionsåtagande gentemot arbetstagaren. Detta upplägg gjorde det svårt för arbetsgivare att veta hur mycket de behövde komplettera med innan den allmänna pensionen var uträknad (Stjernborg, 2008). Uträkningen av arbetsgivarens pensionsåtagande i det gamla systemet var svårt för alla arbetsgivare men följderna blev värre för kommunerna i Sverige än för den privata sektorn. De flesta privata företag hade redan insett att det behövde förvaltas kapital för att klara av de kommande utbetalningarna till de framtida pensionärerna, vilket inte kommunerna gjort i samma utsträckning. En anledning till detta var att kommunerna årligen fått in skattmedel och förmodade att dessa skulle räcka till alla utgifter i verksamheten. Om det inte räckte med inkomna skattemedel, kunde kommunerna som åtgärd höja skattesatsen för att klara de ökade kostnaderna. Då kommunerna länge tog för givet att verksamhetens in- och utbetalningar överlag blev lika stora förbisågs det att utbetalningarna sakta hade ökat. I samband med att kommunerna hade en svår tid ekonomiskt under 1990-talet rensade de upp i sin ekonomi och insåg då att deras utbetalningar var mycket större än vad de tidigare trott. Invånare i kommunen hade antagligen inte godkänt en sådan markant ökning av skattesatsen som hade krävts för att rätta till ekonomin då beloppen skulle bli alldeles för stora. Därmed uppkom stora skulder för kommunerna varav en del är den så kallade pensionsskulden. För att kommunerna ska klara av pensionsskulden, det vill säga de framtida pensionsutbetalningarna, krävs det för en stor del av Sveriges kommuner att de förvaltar pengar till detta ändamål. Någon risk att de tidigare anställda inte ska få ut sina pensioner föreligger egentligen inte. Det som däremot kan inträffa är att ökade pensionskostnader tränger undan annan verksamhet i kommunen(kpa, 2006) 9

11 Pensionsskulden för Sveriges 290 kommuner uppgick år 2008 till totalt 200 miljarder kronor och det är endast 75 miljarder kronor av dessa som hittills är öronmärkta och avsatta för framtida pensionsutbetalningar (Agenta, 2008). 1.2 Problemområde Många kommuner i Sverige har stora bekymmer med hur de ska kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar, detta på grund av den pågående demografiska förskjutningen samt att den arbetsföra generationen tenderar att bli mindre. Denna problematik är något som har diskuterats flitigt i media de senaste åren, då det inte är säkerställt hur pensionsskulden kommer att påverka kommunernas övriga verksamhet, såsom skola, vård och omsorg. De pensionsutbetalningar kommunen har kommer att växa ytterliggare när den stora generationskullen 40-talisterna går i pension. Gjorda prognoser visar att pensionsutbetalningarna bör nå sin topp för de flesta kommuner om cirka tio till femton år (Stjernborg, 2008). För att klara av det pensionsåtagande kommuner har gentemot sina anställda krävs en långsiktig plan. Många kommuner blundar dock för problemet och skjuter det på framtiden. Ett cirkulär gjort av Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2005 visar att majoriteten av Sveriges kommuner inte valt någon finansieringsstrategi för att kunna hantera sitt pensionsåtagande. Istället låter de framtida pensionsutbetalningarna belasta ekonomin det år de inträffar, vilket innebär att de egentligen inte minskar något på den skuld de sedan tidigare har, men enligt en undersökning gjord av Agenta (2008) kommer de flesta kommuner som ännu inte gjort något aktivt val 1 att utforma en strategi inom den närmsta framtiden. Kommuner kan vidta en rad olika finansieringslösningar för sin pensionsskuld men det finns tre huvudsakliga alternativ och de är: - att tillskapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning - att sätta av medel till pensionsstiftelse - att teckna försäkring hos försäkringsbolag Vilket av dessa alternativ som är bäst för den enskilda kommunen är det bara kommunen själv som kan avgöra, det är många olika faktorer som påverkar valet som till exempel ekonomisk ställning och politisk styre. Vilket alternativ som väljs beror på vad som vid en samlad bedömning väger tyngst; kostnader på kort och lång sikt, kontroll över medlen och/eller synliggörandet av åtagandet. (SKL, 2005) Problematiken med pensionsskulden finns bland alla kategorier av Sveriges kommuner. Förutsättningarna för hur problemet ska tacklas varierar dock kraftigt beroende på hur kommunerna är uppbyggda. Större kommuner har på flera sätt fördel gentemot mindre kommuner då de inom verksamheten ofta besitter mer kompetens. De större kommunerna har även större ekonomiska muskler vilket innebär stordriftsfördelar som gör det möjligt att styra och omfördela deras kapital. Mindre kommuner har ofta en stramare ekonomi, som medför att det är än viktigare för dem att börja sätta av medel för pensionsåtagande så att den övriga verksamheten inte ska drabbas allt för hårt då pensionsåtagandena blir större enligt Ann Salomonsson 2 (2008). Det är många mindre kommuner som inte har gjort något aktivt val 1 Aktivt val: När en enskild kommun har öronmärkt kapital för sitt pensionsåtagande enligt ett av de tre huvudsakliga finansieringsalternativen, vilket beskrivs i avsnitt Ann Salomonsson redovisningschef Karlstad kommun, intervju den 25 september

12 ännu och en stor anledning till detta kan vara att de inte förstår vidden av problemet och därför skjuter det på framtiden (SKL, 2008). 1.3 Syfte Vi har som syfte med uppsatsen att undersöka hur de kommuner vi valt att intervjua inom kategorin Övriga kommuner till invånare gått tillväga för att hantera kommunens pensionsskuldsproblematik. Vi ska analysera hur de olika kommunernas finansiella ställning och attityd påverkar hanteringen av deras pensionsåtagande. 1.4 Frågeställningar Vad finns det för likheter och skillnader, i finansiell ställning och attityd, mellan de tre kommuner som gjort ett aktivt val mot de tre kommuner som inte gjort något val och vad innebär skillnaderna för ett aktivt val? Vad finns det för likheter och skillnader, i finansiell ställning och attityd, mellan de tre kommuner som gjort ett aktivt val och vad innebär skillnaderna för vilken pensionsmedelsförvaltning den enskilda kommunen valt? 1.5 Avgränsning En avgränsning vi gör är att använda oss utav Statistiska Centralbyråns (SCB) kategorisering av kommuner. Anledningen till att vi valt kategorin Övriga kommuner till invånare är för att vi anser att uppsatsen blir mer representativ i en kategori som inte har några extrema ytterligheter, detta då extrema ytterligheter bidrar till faktorer som ändrar en kommuns förutsättningar markant. Exempel på kategorier vi valt att avgränsa bort är bruks-, pendlings- och glesbygdskommuner samt de största och minsta kommunerna i Sverige. Att vi väljer att hålla oss till en utvald kategori är för att de valda kommunerna ska ha så lika förutsättningar som möjligt. Att mediankommunen i Sverige har invånare styrker vårt val av kategori ytterliggare då valet blir än mer representativt för kommuner i Sverige (Brorström et al., 2005). 11

13 2. Metod Metodavsnittet visar vilken ansats vi har valt att använda oss utav, en beskrivning över hur vår insamling av data gjorts samt vilka avgränsningar vi valt att göra. 2.1 Tillvägagångssätt Vi grundar vår studie på intervjuer med sex kommuner inom kategorin Övriga kommuner till gjord av SCB (2008). Vi kommer att göra tre intervjuer med kommuner som har gjort ett aktivt val och som använder sig av ett av de tre huvudsakliga finansieringsalternativen som SKL belyser i cirkuläret 2005:96 samt tre intervjuer med kommuner som ännu inte gjort ett aktivt val. Vi vill med intervjuerna få mer insikt om kommunernas attityd, kunskap och agerande. För att uppsatsens resultat ska bli så trovärdigt och relevant som möjligt kompletterar vi studien med att intervjua organisationerna KPA Pension och SKL. Dessa intervjuer kommer göras för att få en mer objektiv bild av hur kommuner i Sverige kan agera i pensionsskuldsproblematiken, än om vi enbart varit i kontakt med de sex kommunerna. Vi bedömer att dessa organisationer har stor kunskap och påverkan om kommuners pensionsskuld och agerande kring denna. Efter en redogörelse om bakgrunden och uppkomsten av pensionsskulden för kommunerna samt vilka lagar och regleringar som gäller för deras agerande kring pensionsskulden kommer vi att ge en djupgående förklaring om de tre huvudsakliga finansieringsalternativens innebörd samt dess för- och nackdelar. För att få mer förståelse för våra undersökta kommuners handlande har vi med hjälp av teorier studerat kommunernas finansiella ställning och deras bakomliggande attityd. Vi kommer att analysera de intervjuade kommunernas handlande mot teorin och utifrån detta se på likheter och skillnader mellan kommunerna och vad dessa har för betydelse för om en kommun gjort ett aktivt val eller inte. För de kommuner som gjort ett aktivt val kommer vi sedan att titta på varför kommunen valt det finansieringsalternativ den gjort. 2.2 Metodval Det finns en rad olika metoder som kan användas för att uppnå en uppsats syfte, valet av metod påverkar uppsatsens trovärdighet och det är därför avgörande att välja den mest lämpade metoden för den typ av uppsats som görs. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de sex kommunerna vi valt att intervjua inom kategorin Övriga kommuner till invånare handlat för att möta kommunens pensionsskuldsproblematik. Därefter analyseras om de olika kommunernas attityder och finansiella ställning har haft betydelse för hur de valt att hantera sitt pensionsåtagande. Enligt rapporten Analysrapporten april 2008 Avtalspensioner i kommuner och landsting, gjord av Stjernborg (2008), svarade 58 procent av Sveriges kommuner år 2007 att de inte öronmärkt några tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar. En undersökning gjord av Agenta (2008) visar dock att det är många av kommunerna som inom de närmaste fem åren kommer att agera och öronmärka kapital för sitt pensionsåtagande. 12

14 Kvantitativa och kvalitativa undersökningar syftar på hur information som samlats in genereras, bearbetas och analyseras. Vid kvantitativ data används främst siffror eller andra storleksuppgifter och den vanligaste typen är frågeformulär med fasta svarsalternativ. Då de undersökta kommunerna har olika faktorer som påverkar hur de väljer att agera i pensionsskuldsfrågan skulle det vara svårt att göra en kvantitativ undersökning. I en kvalitativ undersökning används istället öppna samtal mellan respondenten och undersökarna, eventuellt knutet till ett tema. Vid en sådan undersökning ges respondenten en möjlighet att med egna ord besvara de frågor som ställts, vilket passar in på en sådan här typ av uppsats (Jacobsen, 2002). En nackdel med kvalitativa undersökningar är att de är omfattande och resurskrävande, vilket innebär färre undersökningsenheter än med kvantitativa undersökningar (Holme & Solvang, 2008). Vi ansåg dock att en kvalitativ undersökning skulle passa vår uppsats syfte bättre än en kvantitativ undersökning. För att uppnå syftet med uppsatsen utförs en typ av fallstudie. Att enbart basera vår studie på siffror hämtade ifrån årsredovisningar skulle inte vara tillräckligt. Det skulle enbart ge oss svar på hur kommunens ekonomiska situation är och har varit de senaste åren i de sex utvalda kommunerna. Med uppsatsen vill vi analysera om de olika kommunernas attityd och finansiella ställning har betydelse för hur kommunerna väljer att hantera sitt pensionsåtagande. För att kunna analysera det krävs att vi får reda på de bakomliggande motiven till handlandet såsom attityder, målsättning och policys, vilket enbart kan fås genom intervjuer med en representant från varje enskild kommun. 2.3 Insamling av data Informationsinsamling grundas på två olika typer av informationskällor, primärdata och sekundärdata. Primärdata är upplysningar som samlas in direkt av forskaren och det kan göras genom observationer, öppna individuella intervjuer eller gruppintervjuer. Primärdata kommer i vår uppsats samlas in genom de olika intervjuerna med kommuner, KPA Pension och SKL samt de olika kommunernas årsredovisningar, vilket även kommer att vara de största informationskällorna för uppsatsen. Annan information som kommer att användas i uppsatsen är teorier för att styrka vår insamlade empiri, den så kallade sekundärdatan. Sekundärdata är sådan information som inte är direkt hämtad från källan utan som är insamlad av andra (Jacobsen, 2002) Årsredovisningar Informationen vi kommer att använda oss utav är hämtad från de sex valda kommuners årsredovisningar. De årsredovisningar vi använder är från år 2007, då endast delårsrapporter från 2008 har publicerats. Den information vi vill komma åt ifrån årsredovisningarna är kommunens finansiella ställning och för att få fram en sammanställd bild bör vissa nyckeltal analyseras över en viss period. Vi har valt att använda siffror mellan åren 2003 och Anledningen till att vi hämtar viss information från årsredovisningarna är för att vi vid intervjuerna med de olika kommunerna ska kunna fokusera på den information som inte finns tillgänglig i deras årsredovisningar. 13

15 2.3.2 Intervjuer Vi har valt att göra ett fåtal mer djupgående intervjuer, då vi anser att det angreppssättet kan ge oss mer relevant information om vad kommunernas attityd, kunskap och agerande är till deras pensionsförpliktelse. Utifrån den begränsade tid vi har för undersökningens genomförande har vi avgränsat undersökningen till att intervjua sex stycken kommuner inom den valda kategorin. Vi har valt att intervjua Arvika, Hallsberg, Lindersberg, Kristinehamn, Sunne och Säffle kommun. Vi valde dessa kommuner för att de uppfyllde vår avgränsnings kriterier, att det just blev dessa kommuner var för att de låg i vårt närområde, vilket underlättade intervjuförfarandet. Vi ska dessutom göra intervjuer med organisationerna KPA Pension och SKL, detta för att vi anser att de har en stor kunskap om kommunernas situation i Sverige. Vi anser att organisationerna skulle ge oss en stor kunskap och inblick i ämnet vilket kommer att vara till stor hjälp inför intervjuerna med de sex kommunerna. Vi har intervjuat de personer med störst kunskap inom ämnet på respektive kommun och organisation. Vi använder oss av öppna individuella intervjuer som är strukturerade och de intervjuade respondenterna kommer att få svara på ett redan färdigställt frågeformulär (Jacobsen, 2002). Vi har valt att göra tre olika frågeformulär, ett för kommunerna som gjort ett aktivt val, ett till de kommuner som inte gjort något aktivt val samt ett för organisationerna KPA Pension och SKL, detta för att det ska var så relevanta frågor som möjligt till dem som intervjuas. Dessa frågeformulär finns med som bilagor till uppsatsen. 2.4 Validitet och reliabilitet Om en uppsats empiri ses som den största informationskällan bör den uppfylla två krav; att empirin är giltig och relevant samt att empirin ska vara tillförlitlig och trovärdig. Vad som menas med giltig och relevant empiri är att vi mäter det vi önskar mäta och att det vi mäter hos några få också bör gälla för flera (Jacobsen, 2002). Att vi gör en tydlig avgränsning vid val av kategoriindelning gör att vår uppsats blir mer tillförlitlig och trovärdig än om vi valt en bredare kategorisering, detta då vi vill att de utvalda kommunerna ska ha så lika förutsättningar som möjligt. Valet att även intervjua organisationerna KPA Pension och SKL och inte enbart kommunerna gör att risken minskar för att få en snedvriden bild av kommunernas agerande av sina pensionsåtaganden. Detta ökar även trovärdheten i uppsatsen, då organisationerna har en opartisk ställning gentemot kommunerna. 14

16 3. Kommuners pensionsåtagande I detta avsnitt återges en djupare beskrivning av den kommunala särarten, varför kommuner kom att få en pensionsskuld samt åtgärder regeringen gjort i form av lagar och regleringar. Det kommer även att ges en förklaring om pensionsåtagandet samt en beskrivning om tre olika finansieringsalternativ en kommun kan välja att använda sig utav. 3.1 Inledning Avsnitten i detta kapitel har tagits med för att läsaren ska få en djupare förståelse för hur den kommunala sektorn är uppbyggd och hur kommunerna kom att få den så kallade pensionsskulden. Efter en förklaring av den kommunala särarten kommer vi bland annat att ta upp Brorström et als (2005) finansieringsmodell samt teorier kring beslutsfattande som vi kommer att utgå ifrån när de sex olika kommunernas finansiella ställning och attityd kommer att analyseras. 3.2 Den kommunala särarten Lagen om kommunal redovisning kom till år En av utgångspunkterna var att lagen inte skulle skilja sig nämnvärt från näringslivets redovisning. Det finns dock skillnader och de benämns i lagstiftningen som den kommunala särarten (Falkman, 2001). Alla kommuner i Sverige har ett självstyre som är reglerat i Regeringsformen 1:1. Det finns en garanti för en kommuns existens, vilket i princip innebär att en kommun inte kan gå i konkurs (SKL, 2007). Kommunens självstyre innebär att de ansvarar för verksamheten inom socialtjänsten, vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, barnomsorg, förskoleverksamhet, hälso- och miljöskydd, renhållning och avfallshantering, all skolverksamhet, plan- och byggnadsfrågor, räddningstjänst, vatten och avlopp samt krisberedskap, så till skillnad från ett privat företag är det många olika verksamhetsområden som ska fungera i symbios med varandra (Brorström, 2005). Kommunalskatten är kommunens största och viktigaste inkomstkälla som finansierar kommunens alla verksamheter. Skattesatsens storlek bestäms av fullmäktige och betalas in av de folkbokförda invånarna i kommunen samt av dem som äger en fastighet eller mark i kommunen (Falkman, 2001). En kommun ska inte gå med vinst då det anses som ett överskattsuttag av invånarna. Samtliga kommuner måste därför avgöra hur mycket kapital de kan komma att behöva för att klara av årets kostnader. En annan inkomstkälla för kommunen är de bidrag som fås av staten. Dessa bidrag delas bland annat ut för att kommunerna ska klara av de allt större krav som ställs på kommuner som till exempel barnomsorgsgaranti och demografiska förändringar för äldre och skolbarn. (SCB, 2007). 15

17 3.2 Vägen till pensionsskulden På och 1980-talet tog den svenska ekonomin snabb fart med hjälp av två stora devalveringar och avregleringen av finansmarknaden ledde till att det var lätt att låna pengar på banken, samtidigt som inflationen var hög. Det medförde att Sveriges befolkning lånade pengar till fastighetsköp, aktieklipp och ren konsumtion som aldrig förr, men långivarna hade stora krediter med dåliga och osäkra säkerheter. Den tiden var även en ljus tid för kommunerna i Sverige och många kommuner gjorde stora investeringar och byggde nya skolor och lokaler. Denna tid kallas det ljuva 80-talet. När bubblan väl sprack i början av 1990-talet var det många finansieringsinstitut som försattes i konkurs på grund av de stora kreditförlusterna, vilket även fick bankerna i gungning. Från år 1990 till år 1993 hade de svenska bankerna tillsammans kreditförluster på 234 miljarder kronor och konkurserna var nära (Kennedy, 2008). Mellan år 1989 och år 1993 halverades industrins investeringar och resultatet innebar en minskning av den samlade efterfrågan på den inhemska marknaden och därmed även efterfrågan på arbetskraft. Den öppna arbetskraften steg från 1,1 procent år 1990 till 9 procent år 1993 och den reella BNP-nivån minskade under samma period med sammanlagt 6 procent. Arbetslösheten ledde till att kommunens utgifter ökade samtidigt som skatteintäkterna minskade. Under år 1994 hade den offentliga sektorns budgetunderskott vuxit till 12 procent av BNP. Sveriges kommuner har efter de årliga underskotten för den totala kommunala verksamheten under 1990-talet gått till måttliga årliga överskott under 2000-talet. Detta är positivt men det kan ändå ifrågasättas om det innebär att det verkligen finns utrymme för satsningar inom vård, skola och omsorg samt insatser för att klara av de pensionsförpliktelser kommunen har till sina anställda (Stjernborg, 2008). År 2008 uppgår pensionsskulden för Sveriges 290 kommuner till totalt 200 miljarder kronor och det är endast 75 miljarder kronor (37 %) av dessa som är öronmärkta och avsatta för att betala av pensionsskulden (Agenta, 2008). Den historiska utvecklingen var en av anledningarna till att Sverige fick en förnyad kommunallag Under den kritiska tiden på 1990-talet var många kommuner tvungna att kolla över sin ekonomi och insåg då att deras finansiella ställning var värre än de kunnat förutse. Den skuld de lyckats samla på sig i pensionsförpliktelser var ett av de områden som kom att bli ett stort bekymmer för kommunerna i Sverige. I samband med den nya kommunallagen skedde det stora förändringar i pensionssystemet då nya kommunala redovisningsregler i kombination med ett nytt balanskrav i kommunallagen innebar att kommunerna var tvungna att övergå från ett fördelningssystem till ett fonderat system (Jennergren, 2000a). Innebörden av dessa system förklaras i avsnitt Redovisning av pensionsskulden För bara ett decennium sedan fanns det inga lagkrav för hur kommunens pensionsskuld skulle redovisas men i och med att kommunallagen förnyades kunde en mer rättvisande bedömning av en kommuns finansiella ställning klargöras. För att kunna skapa en rättvisande bild av kommunen måste det tas hänsyn till vissa faktorer som påverkar redovisningen av pensionsskulden. Bland annat bör kommunen klargöra hur de redovisar sin soliditet och vilken påverkan pensionsskulden får på soliditetens storlek om kommunen tar med skulden i beräkningen. Soliditet är ett mått som beskriver en kommuns långsiktiga betalningsförmåga. Kommunen måste även redovisa skillnaden mellan pension som är intjänad innan 1998 och den som är intjänad efteråt (Heinstedt, 2006). 16

18 3.3.1 Lag om kommunal redovisning Den kommunala redovisningslagen gäller för kommuner, landsting och kommunalförbund. En av utgångspunkterna inför denna lags uppbyggnad var att den kommunala verksamheten inte skulle skilja sig nämnvärt ifrån näringslivets verksamhet då dagens kommuner blir allt mer likt privata företag (Falkman, 2001). Skillnaden mellan verksamhetsformerna var dock av sådan betydelse att det inte var direkt tillämpbart att använda sig av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) i sin helhet, då det ansågs att den kommunala särarten i tillräcklig utsträckning inte skulle tas hänsyn till (prop. 1996/97:52). Genom införandet av den nya lagen om kommunal redovisning blev bokföring och redovisning för Sveriges kommuner för första gången lagreglerad Blandmodellen Regeringen insåg att många kommuner har stora pensionsskulder som belastar resultatet varje år och vid införandet av det nya pensionssystemet valde regeringen att införa en modell kallad blandmodellen. Anledningen till att de valde att lagstadga blandmodellen var att alla kommuner numera ska redovisa pensionsskulden på samma sätt för att öka jämförbarheten (Brorström, 1997). Enligt blandmodellen, som återges i den kommunala redovisningslagen, ska pensionsåtaganden som intjänats till och med år 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse 3 medan pensionsåtaganden som intjänats från 1 januari 1998 ska redovisas som en avsättning i kommunernas balansräkning (KRL 1997:614). Blandmodellen bygger på en kombination av två olika system för redovisning av pensionsavsättningar, ett fördelningssystem och ett fonderingssystem. Innan kommun började använda sig utav blandmodellen använde de sig enbart av ett fördelningssystem (Stjernborg, 2008). Fördelnings- och fonderingssystem De pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 hanteras enligt fördelningssystemet och baseras på att dagens arbetstagare via skatt betalar för dagens pensionärer. Systemet innebär att individer som arbetar avstår från en del av sina inkomster till de äldres pension och på så sätt betalar de sig själva en rätt till motsvarande pension när de når pensionsåldern (Stjernborg, 2008). Redovisningsmässigt innebär fördelningssystemet att pensioner kostnadsförs vid utbetalningstillfället och finansieras av löpande skatteinkomster. Pensionsåtagandet är ofonderat och ett motiv för systemet var att de framtida pensionsutfästelserna ansågs garanterade av kommuners beskattningsrätt och av att kommuner inte kan gå i konkurs (SOU, 2001:76). För att systemet ska kunna tillämpas krävs det en positiv arbetsmarknadstillväxt och en ökad löneutveckling (Stjernborg, 2008). Det andra systemet, det så kallade fonderingssystemet baseras på att pengar sparas genom en premie för varje anställd fram tills personen blir pensionär (Stjernborg, 2008). De betalda premierna fonderas och de tillgångar som uppstår med tiden investeras och förräntas. Det råder ett bestämt samband mellan premiens och tjänste/avtalspensionens storlek, det är premiens storlek och kapitalets värdetillväxt som utgör hur stor pensionen blir i slutändan. Det precisa beloppet på pension ges först i samband med att pensionen börjar utbetalas (Jennergren, 2000b). Systemet innebär att årets pensionsskuldsförändring kostnadsbokförs 3 Ansvarsförbindelse: ett möjligt åtagande från inträffade händelser vars förekomst endast kan bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, vilket inte helt ligger inom kommunens egen kontroll. Det kan även vara ett åtagande till följd av inträffade händelser som inte redovisas som skuld eller avsättning då åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet 17

19 och att de framtida pensionsutbetalningarna redovisas som en skuld i balansräkningen. Denna redovisningsmetod benämns ofta som fonderingsmodellen eftersom den i kombination med ett positivt resultat leder till ett sparande, det vill säga en fondering. Det medför att kostnaden för pensionen redovisas i samband med att den intjänas av de pensionsberättigande. Enligt blandmodellen används detta system för de pensionsåtaganden som är intjänade efter 1 januari 1998 (SOU, 2001:76). Soliditet Nyckeltalet soliditet används för att ge en uppfattning om hur stabil en organisation är, genom hur god den långsiktiga betalningsförmågan är. Verksamheter är finansierade med eget kapital respektive lånat kapital och skulder. Soliditeten mäts genom att organisationens egna kapital relateras till det totala kapitalet. Hög soliditet innebär en trygghet då det inte finns några återbetalningskrav på det egna kapitalet och därmed inte heller några utbetalningar i form av räntor och amorteringar på delen. (Heinstedt, 2006) Soliditet enligt blandmodellen innebär att eget kapital i balansräkningen relateras till det totala kapitalet. Soliditet enligt fonderingssystemet innebär att eget kapital i balansräkningen, inklusive de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 relateras till det totala kapitalet. Att pensionsskulder före år 1998 enligt blandmodellen redovisas utanför balansräkningen gör därmed att kommunernas soliditet förbättras väsentligt mot om fonderingssystemets tillvägagångssätt använts. (Ibid) Balanskravet och god ekonomisk hushållning Bakgrunden till att blandmodellen kom till var kommunernas så kallade balanskrav. I kommunallagen 8 kap 4 3 st står det att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, vilket är grunden för balanskravet som trädde i kraft år Balanskravet är en viktig del i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning (Brorström 1997). God ekonomisk hushållning kännetecknas av att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Kravet kan ses som ett instrument för att förhindra en urgröpning av kommunernas ekonomi. Om ett negativt resultat uppstår ett år måste det egna kapitalet återställas inom tre år och fullmäktige ska då anta en åtgärdsplan för hur detta ska ske (RKR, 2000). God ekonomisk hushållning utmärks också av att kommunerna anger finansiella mål för sin ekonomi och riktlinjer för verksamheten så att inte finansieringen av välfärden skjuts till kommande generationer (SKL, 2008). Blandmodellen som redovisningsmetoden är unik för den kommunala sektorn. När beslutet om att kommunerna skulle använda sig av blandmodellen var debatten stark eftersom modellen utgör vissa avsteg från god redovisningssed som fortfarande många ekonomer hävdar. Det faktum att pensionsskulder före år 1998 enligt blandmodellen redovisas utanför balansräkningen gör att kommunernas soliditet förbättras väsentligt, då denna del utgör cirka ca 90 procent av kommunernas totala pensionsskuld i dagsläget (Stjernborg, 2008). Att det är många ekonomer som anser att blandmodellen brister i god redovisningssed är för att den förskönar bilden av kommunernas ekonomiska ställning och att det vilseleder kommunernas intressenter. Att redovisa en del av skulden utanför balansräkningen ger en förbättrad långsiktig betalningsförmåga, många av Sveriges ekonomer jämför detta med privata bolag då detta aldrig skulle tillåtas. Vissa kommuner anser att ekonomerna har rätt och har valt att gå ifrån blandmodellen, därmed lagen, för att istället redovisa hela pensionsskulden som en 18

20 avsättning 4 i balansräkningen, alltså att använda sig utav ett rent fonderingssystem (Stjernborg, 2008) 3.4 Uppbyggnad av kommuners pensionsåtagande Kommunernas pensionsåtaganden klassificeras idag som avgiftsbestämd eller förmånsbestämd. Det är kollektivavtalen som avgör hur pensionsåtagandet ska klassificeras. Tidigare pensionsavtal före 1998 har varit helt förmånsbestämda men efter införandet av kollektivavtalet PFA år 1998 och därefter KAP-KL år 2006 har de i huvudsak blivit avgiftsbestämda. (Kommunal, 2008) En avgiftsbestämd pension innebär att pensionen bestäms utifrån hur mycket som betalas in i premie och arbetstagaren har själv möjlighet att välja hur premien ska placeras, till exempel i en traditionell försäkring eller fondförsäkring (FAR, 2005). I de avgiftsbestämda pensionsåtagandena utgörs pensionsförpliktelsen av de belopp som arbetsgivaren betalat in i form av premier. Det brukar sägas att det med avgiftsbestämd pension är raka rör mellan vad som betalas in och vad som fås ut. Storleken på pensionen beror även på premiens avkastning, det vill säga hur det som betalts in förräntat sig (Stjernborg, 2008). En förmånsbestämd pension garanterar en viss pension åt arbetstagaren, oftast motsvarande en viss procent av arbetstagarens slutlön. Den anställda har i detta fall ingen möjlighet att påverka eller själv välja hur pensionskapitalet ska förvaltas (KP Pension & Försäkring, 2007). När det gäller förmånsbestämd pension har arbetsgivaren en förpliktelse om att lämna överenskomna ersättningar vid den anställdas pensionering. Detta sätt medför att den väsentliga risken innehas av arbetsgivaren till skillnad mot den avgiftsbestämda pensionen där arbetstagaren själv har ansvar för storleken på pensionen (FAR, 2005). De som är anställda i kommun, landsting, region, kommunalförbund eller kommunalt företag omfattas av tjänstepensionsavtalet KAP-KL. För de kommunalanställda har det avtalats fram att de anställda börjar tjäna in tjänstepensionen från 21 års ålder. Kommunernas pensionsåtagande är uppdelat i två olika delar, en del som motsvarar det arbetstagaren tjänat in före 1998, och en del som motsvarar det som intjänats från och med 1998 (Kommunal, 2008). 4 Avsättning: En skuld som är oviss med avseende på belopp eller tidpunkt då den kommer att regleras. Ett företag ska redovisa en avsättning i BR då de har ett åtagande som följd av en inträffad händelse. 19

21 Pension intjänad fr.o.m Pension intjänad före 1998 Avgiftsbestämd pension Förmånsbestämd pension Förmånsbestämd pension Cirka 4 % av lönen (ger inget Avsättningar för pensioner i Ansvarsförbindelse utanför upphov till någon skuld) balansräkningen balansräkningen Pensionsrätt på lön över 7.5 prisbasbelopp Utbetalning till Årets nyintjänade Pensionsutbetalningar Pensionsförvaltare pension Årets pensionskostnad i resultaträkningen Figur 3.1: Ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi (SKL, 2006) Pension som är intjänade före 1 januari 1998 är helt förmånsbestämd och redovisas hos kommunen som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, vars storlek påverkas av årets uppräkning och årets utbetalningar till pensionärer, vilket som tidigare nämnts, står för 90 procent av kommunernas totala pensionsskuld. (Stjernborg, 2008) Den pension som är intjänad efter 1 januari 1998 är till största delen avgiftsbestämd. Den bestämda procentandelen av lönen är enligt KAP-KL avtalad till 4,25 procent. Det som från och med 1998 tjänats in på löner över 7,5 basbelopp, vilket motsvarar en lön på cirka kronor i månaden, är dock fortfarande förmånsbestämd. Denna del är inräknad i balansräkningen och påverkar därmed också resultaträkningen då denna skuldökning kostnadsförs. Den förmånsbestämda delen intjänad från och med 1998 börjar arbetstagaren tjäna in först vid 28 års ålder. (Min pension, 2008) 3.5 Pensionsskuldens olika finansieringsalternativ En pensionsskuld är ett åtagande om framtida pensionsutbetalningar. De flesta kommuner har pensionsskulder som byggts upp genom åren och den fortsätter att växa för kommunerna då de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. Enligt KPA Pensions (2006) prognoser kommer kostnader på sikt att fördubblas i fasta priser jämfört med idag. För att undvika att växande pensionsutgifter tränger ut annan kommunal verksamhet försöker allt fler kommuner omfördela sina pensionskostnader över tiden. Kommuner har stora pensionsåtaganden till tidigare och nuvarande anställda och idag kan kommuner trygga sina anställdas pensioner på ett flertal olika sätt (Thorell, 2003). Det finns i huvudsak tre olika finansieringsalternativ för hur kommuner kan finansiera framtida pensionsutbetalningar och de är; att sätta av medel till pensionsstiftelse, att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag eller att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning (Stjernborg, 2008). 20