pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

Transkript

1 pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld och pensionskostnader, det vill säga i första hand ekonomer och olika befattningshavare. Pensionsskuldsskolan planeras bestå av sju lektioner. I den första lektionen gjorde vi en genomgång av de olika beståndsdelar, som tillsammans utgör den samlade pensionsekonomin med utgångspunkt från hur pensionerna hanteras i den kommunala redovisningen. I den andra lektionen kommer vi med ett räkneexempel att gå igenom hur pensionsskulden och pensionskostnaden beräknas för en anställd, samt göra en sammanställning av de poster som ska tas upp i redovisningen. Exempel-personen är en 60-årig högavlönad kvinna som har arbetat sedan 23 års ålder. Hon har dels rätt till förmånsbestämd ålderspension eftersom hon har en lön över det så kallade inkomsttaket, det vill säga 7,5 inkomstbasbelopp ( kr per månad i 2008 års nivå), dels avgiftsbestämd ålderspension som avser alla inkomstskikt. Om hon skulle avlida i förtid har eventuella efterlevande rätt till efterlevandepension och barnpension. Exemplet är utformat så att endast olika huvudregler behöver tillämpas. Därigenom kan en rad specialregler, undantagsregler och övergångsbestämmelser undvikas. Förmånsbestämd ålderspension Det första steget i pensionsskuldsberäkningen är att fastställa vilka förmåner som har tjänats in. Som framgår av exemplet är förmånsberäkningen komplicerad trots att inga undantagsregler etc. tillämpas. Det är inte nödvändigt att läsa detta avsnitt om man endast är intresserad av hur själva pensionsskuldsberäkningen går till. Däremot är det nödvändigt att ha en förståelse för hur förmånsberäkningen går till, för att kunna förstå hur pensionsskulden utvecklas. Kvinnan i vårt exempel antas fylla 60 år och är då född Hon antas ta ut sin ålderspension vid sin pensionsålder, 65 år. Det innebär att hon förväntas börja uppbära pension i december Hon tjänar idag kronor i månaden och har historiskt haft en löneökning på fyra procent per år.

2 förmånsberäkning För att kunna beräkna intjänade förmåner behövs uppgifter om anställningshistorik, i första hand anställningar och löner. Tabellen nedan visar hennes anställningar: Arbetsgivare Anställd fr.o.m. Anställd t.o.m. Kommun A Kommun B Utifrån dessa anställningsuppgifter tillsammans med lönehistorik kan vi beräkna de förmåner hon har tjänat in, vilket framgår av tabellen nedan. Beloppen är angivna i kronor per månad i 2007 års nivå. Arbetsgivare From Tom Förmån Tid Belopp Kommun A IPR97ut 23 år Kommun A IPR97öt 23 år Kommun A KÅP 4 år 983 Kommun B ILR07 5 år +1 dag Kommun B LR 359 dagar 285 I den första anställningen, i Kommun A, har hon tjänat in tre förmåner. De två första är intjänad pensionsrätt per under (IPR97ut) respektive över (IPR97öt) taket. Dessa förmåner är så kallade brytpunktsförmåner. De sammanfattar intjänande enligt PA-KL och äldre avtal. Den tredje förmånen är en kompletterande ålderspension (KÅP) enligt avtalet PFA. Dessa tre förmåner antas vara beräknade sedan tidigare. I den andra anställningen har två förmåner tjänats in, båda enligt avtalet KAP-KL. Den första är en intjänad livränta per (ILR07). Även denna förmån är en brytpunktsförmån, och beräkningen av denna visas nedan: Beteckningar: PU Pensionsunderlag, snitt av de fem högsta uppräknade lönerna 2 åren IBB2007 Inkomstbasbelopp 2007 N Förmånsnivå, andel av PU i skiktet 7,5-20 * IBB2007 Tf Tidsfaktor, antal pensionsgrundande år dividerat med KÅP tidigare intjänad förmån (som ska samordnas) i 2007 års nivå. Formel: ILR07 = (PU 7,5 * IBB2007 ) * N * Tf / 12 - KÅP ILR07 = ( ,5 * ) * 62,14% * 0,300 / = 2033 Den andra förmånen som har tjänats in i Kommun B är en livränta (LR) och formeln för denna visas nedan: Beteckningar: PU, IBB2007, N, KÅP Se ovan Tf Tidsfaktor, antal pensionsgrundande år dividerat med IPR97öt, ILR07 tidigare intjänade förmåner i 2007 års nivå. I Intjänad del, andel tid from i förhållande till tid till pensionsåldern Formel: LR = [ (PU 7,5 * IBB2007) * N * Tf / 12 IPR97öt KÅP ILR07] * I LR = [( ,5 * ) * 62,14% * 1,000 / ] * 0,1686=285 Den intjänade delen motsvarar hur stor andel av livräntan som är intjänad per Det är denna förmån som är intjänad om anställningen skulle avslutas vid denna tidpunkt. Om hon istället arbetar kvar fram till pensionsåldern i Kommun B kommer den intjänade delen att bli 1,000. Förmånen vid pensioneringstidpunkten benämns förmånsbestämd ålderspension (FÅP) i stället för livränta. Från och med året efter pensionen börjar betalas ut värdesäkras den i samma takt som prisbasbeloppet, som i sin tur följer den allmänna prisutvecklingen mätt med KPI. 1 Endast tid från 28 års ålder får medräknas i den pensionsgrundande tiden. 2 Uppräkning till 2007 års nivå med prisbasbelopp. 3 Egentligen räknas pensionsgrundande tid i dagar.

3 Vid beräkning av en livränta enligt KAP-KL ska kommunala förmåner intjänade från och med 1998 samt IPR97öt samordnas. Detta innebär att anställningstid enligt dessa förmåner ska medräknas i tidsfaktorn samtidigt som intjänade förmånsbelopp ska avräknas 4. ILR07 och KÅP skiljer sig gentemot livräntan genom att endast tid och förmåner sedan samordnas med dessa förmåner. Den sammanlagda förmånen som ska ligga till grund för pensionsskuldsberäkningen för Kommun B är: Total förmån = ILR07 + LR = = 2318 pensionsskuld Pensionsskuld kan definieras som ett nuvärde av utbetalning av en förmån till den del denna är intjänad idag. Med en formel kan detta uttryckas: Pensionsskuld = F * 12 * K F är den intjänade förmånen, i detta exempel kr per månad. K är en kapitalvärdesfaktor som beräknas enligt försäkringsmatematiska principer. Beräkning av pensionsskuld för kommuner och landsting görs enligt beräkningsregler som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting i den så kallade RIPSen 5. Dessa beräkningsregler skiljer sig något mot de regler som används för kommunala bolag, och kommer att gås igenom i en senare lektion i den här pensionsskuldsskolan. I det här sammanhanget räcker det emellertid att konstatera att det finns två faktorer som ligger till grund för beräkning av pensionsskulden, när väl den intjänade förmånen är beräknad. Dessa är ränta och dödlighet och ryms båda i kapitalvärdesfaktorn. Om vi visste att utbetalningen skulle börja i dec 2012 och exakt hur länge den skulle pågå samtidigt som vi kände till den framtida räntan skulle vi kunna beräkna skulden exakt. Detta illustreras av diagram 1. Utbetalningen antas i detta exempel pågå fram till och med 2033, vilket ungefär återspeglar den förväntade återstående medellivslängden för en kvinna som är 60 år idag. Diagram 1. Pensionsutbetalning per år i fasta priser, känd utbetalningstid Ränta Nuvärde Staplarnas fulla längd motsvarar de årliga pensionsutbetalningarna (i dagens penningvärde). De mörka staplarna motsvarar nuvärdet av varje års utbetalning eller, uttryckt på ett annat sätt, det belopp som skulle behövas sättas av idag för att klara motsvarande utbetalning i framtiden inklusive avkastning. Summan av de mörka staplarna motsvarar alltså pensionsskulden i det här exemplet. Mellanskillnaden som visas av de ljusa staplarna är avkastningen. 4 Förmånsbestämd ålderspension sedan 1998 avser endast lönedelar över taket. Därför ska inte IPR97ut samordnas. Pensionsrätten för lönedelar under taket består sedan 1998 i sin helhet av avgiftsbestämd ålderspension. 5 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld.

4 Om ett belopp motsvarande pensionsskulden sattes in på ett bankkonto, skulle pengarna inklusive ränta exakt räcka till pensionsutbetalningarna om räntan på kontot motsvarar den reala avkastning som vi använt i beräkningen + inflationen. Vi känner emellertid inte till de olika faktorerna utan måste därför göra olika antaganden. Det ränteantagande som används i de försäkringstekniska grunderna ska motsvara den förväntade avkastningen på lång sikt på riskfria placeringstillgångar. Enligt RIPSen ska ett realt ränteantagande om för närvarande 2,5 procent användas. Detta bygger på ett inflationsantagande som är förenligt med Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Det andra antagandet är livslängden. Vi vet inte hur länge kvinnan kommer att leva. Det finns till och med en liten risk att hon inte ens uppnår pensionsålder och då kommer inga utbetalningar behöva göras överhuvudtaget. Detta problem löser man genom att räkna på genomsnittliga värden. Det innebär att vi med stor sannolikhet kommer att få avvikelser mellan beräkningar och verkligt utfall. Detta är tydligt om man räknar på enskilda personer eller små kollektiv, men ju större kollektiv man räknar på desto mindre blir osäkerheten. Det antagande om dödlighet som används baseras på undersökningar och beräkningar av Finansinspektionen. Det är numera olika för olika åldersgrupper. De yngre årgångarna antas ha en högre medellivslängd (från födseln) än de äldre. Hur betalningsflödet skulle se ut med dessa förutsättningar framgår av diagram 2 nedan. Till skillnad mot diagram 1 motsvarar staplarnas fulla längd det genomsnittliga förväntade utbetalningsbeloppet. Pensionsskulden motsvarar summan av de mörka staplarna. Diagram 2. Pensionsutbetalning per år i fasta priser. Med antagen dödlighet Ränta Nuvärde Båda ränteantagandet och antagandet om dödlighet finns sammanfattande i kapitalvärdesfaktorn, som i det här exemplet uppgår till 14,7625. Pensionsskulden blir därmed: Pensionsskuld = 2318 * 12 * 14,7625 = kr Kostnaden för den förmånsbestämda ålderspensionen består av skuldökningen mellan och Den beror på flera faktorer, där de viktigaste i normalfallet är löneökning, ett års ytterligare intjänande, högre nuvärde och större sannolikhet för utbetalning på grund av färre år kvar till pensionstillfället. Reglerna för beräkning av livränta 2007 är annorlunda jämfört med de som gäller för Vi bortser från detta och antar att skulden ökat med 15 procent mellan 2006 och 2007, vilket under dessa omständigheter är en normal ökning. Kostnaden blir då: = En del av denna kostnad är en finansiell kostnad. Schablonmässigt kan den beräknas som den genomsnittliga skulden under året multiplicerat med en ränta som motsvarar ränteuppräkningen i de försäkringstekniska grunderna.

5 Finansiell kostnad = ( ) / 2 * 4,5 % = Pensionskostnaden blir därmed: Pensionskostnad = Total kostnad Finansiell kostnad = = Ovanpå alla skulder och kostnader ska löneskatt på 24,26 % läggas på. Avgiftsbestämd ålderspension Förutom den förmånsbestämda ålderspensionen enligt ovan har den anställde rätt till en avgiftsbestämd ålderspension, AÅP. Den utgör fyra procent av lönen under året. Premien blir alltså för 2007: Avgiftsbestämd ålderspensions * 12 * 4 % = kr Denna premie kan placeras i ett antal försäkringsbolag, antingen i traditionell livförvaltning eller fondförvaltning. Pensionens storlek beror på det samlade sparandet vid pensioneringen inklusive avkastning, samt en försäkringsteknisk faktor med vars hjälp kapitalet omräknas till ett månadsbelopp. Premien betalas in av arbetsgivaren i mars året efter inkomståret till en valcentral som i sin tur förmedlar premien till det försäkringsbolag som den försäkrade valt. Kostnaden motsvarar alltså premien på kr + löneskatt. Dessutom ska en skuld redovisas på samma belopp, eftersom inte premierna betalas förrän året efter. Efterlevandepension Om kvinnan i exemplet skulle ha avlidit under 2007 skulle eventuella efterlevande, make och barn, ha rätt till efterlevandepension respektive barnpension. Pensionsskulden beräknas på motsvarande sätt som ovan, med beaktande av att utbetalningstiden för efterlevandepension är begränsad. Kostnaden skulle bestå av pensionsutbetalningar under 2007 plus pensionsskulden per Däremot görs ingen avsättning för framtida eventuella efterlevandepensioner. Kostnaden tas det år de uppkommer. Redovisning Tabellen nedan sammanfattar de olika posterna som tas upp i redovisningen enligt den kommunala kontoplanen.. Kronor Pensionskostnad Förändring av pensionsavsättning Avgiftsbestämd del Löneskatt Summa pensionskostnad Finansiell kostnad (inkl löneskatt) Skulder Avsatt till pensioner Upplupen kostnad, AÅP Löneskatt Summa skulder skandia.se