Pensioner och pengar 24/3 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Pensioner och pengar 24/3 2011"

Sebastian Magnus Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Pensioner och pengar 24/3 2011

2 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar om regler för förvaltning av pensionsportföljen.

3 Landstingets pensionskostnader i fasta priser

4 Pensioner kort historik På 1990-talet började man ta upp kostnaden för pensioner redan när de tjänades in. Syfte: synliggöra kostnaden och motivera till att samla i ladorna. I slutet av 1990-talet nytt pensionssystem infördes i Sverige och nytt pensionsavtal för landstinget.

Syfte: synliggöra kostnaden och motivera till att samla i ladorna.

5 Nytt pensionssystem Från förmånsbestämda pensioner till avgiftsbestämda. Förmånsbestämd: Pensionstagaren garanterad en viss nivå på pensionen (ATP). Avgiftsbestämd: Den framtida pensionens storlek beror på hur mycket eller lite som de avsatta pengarna har vuxit med.

6 Nytt pensionssystem för landstinget fr o m Förmånsbestämd 7,5 basbelopp kr i mån Avgiftsbestämd Skuldbokföring i landstinget = ingen utbetalning Årlig utbetalning till de anställda för egen förvaltning Pensioner intjänade före 1998 plockades ut från balansräkningen och redovisas nu som en ansvarsförbindelse.

utbetalning Årlig utbetalning till de anställda för egen förvaltning Pensioner

7 Utveckling av landstingets pensionsskuld 40 år framåt

8 Andra sidan av pensionsskulden - tillgångssidan Stadigt mer pengar i landstingets kassa. Att pengarna växer innebär inte att landstinget får råd med mer vård. Pengarna går inte att använda till vård. I så fall skulle en ny kostnad uppstå som inte täcks av en motsvarande intäkt ger upphov till ett underskott (ej tillåtet enligt lag om god ekonomisk hushållning).

Pengarna går inte att använda till vård.

9 Särskilt öronmärkt för pensionsåtagandet i % 19,0% Var hittar man pensionerna i balansräkningen? År 2009 Eget kapital, avsätt- Tillgångar i mkr ningar och skulder i mkr Anläggningstillgångar Eget kapital Mark, byggn, maskin m m 875,4 Eget kapital 855,3 Finansiella = 536,0 Årets resultat -26,7 "pensionsportföljen" Avsättningar Omsättningstillgångar Pensioner 493,1 Förråd 16,3 Övr avsättningar 82,2 Kortfristiga fordringar 211,2 Kortfristiga placeringar 390,9 Skulder Kassa och Bank 132,4 Långfristiga skulder 0,0 Kortfristiga skulder 758,4 Summa 2 162, ,3 Ansvarsförbindelsen för pensioner 2 322,0

855,3 Finansiella = 536,0 Årets resultat -26,7 "pensionsportföljen" Avsättningar Omsättningstillgångar Pensioner 493,1 Förråd 16,3 Övr avsättningar

10 Hur gick det med syftet att samla i ladorna? Att samla i ladorna innebär att uppnå extra stora överskott nu så att man kan budgetera med lägre resultat eller underskott i framtiden. Förändrade beräkningsantaganden Lägre ränta Längre livslängd

nu så att man kan budgetera med lägre resultat eller

11 Vad händer om man inte har lagt undan pengar för pensionerna? Om pengar skulle saknas i framtiden måste landstinget infria pensionsavtalet med hjälp av beskattningsrätten. Framtida skatteintäkter påverkas av flera faktorer: - den ekonomiska utvecklingen (hur många som har jobb). - inkomstutvecklingen större andel pensionärer påverkar negativt. - befolkningsutvecklingen.

12 Vad innebär investeringar i pensionsportföljen? Det är inte fråga om att samla i ladorna, även om investeringarna blir större ju mer man samlar! Öronmärker man pengar för framtida pensionsutbetalningar? Nja

investeringarna blir större ju mer man samlar!

13 Utveckling av landstingets pensionsskuld 40 år framåt

14 Pensionsportfölj pengar kopplade till pensionsskulden Mål - att tillgångarna minst behåller sitt värde i förhållande till den andel av pensionsskulden som de ska täcka. Innehåll realränteobligation, vanliga obligationer, fondobligation som delvis innehåller andelar i aktiefonder och en vanlig aktieindexobligation.

15 Regler för pensionsportföljen Tillåtna placeringar anges i Reglemente för förvaltning av pensionsmedel (LS/303/2009) och Inriktningsdokument för finansförvaltningen (LS/302/2009). Dokumenten innehåller de föreskrifter som fullmäktige ska besluta om enligt Kommunallagen.

Inriktningsdokument för finansförvaltningen (LS/302/2009).

16 Principer vid kapitalförvaltning Riskbegränsning genom: Att inte lägga alla ägg i samma korg diversifiering Långsiktig skuld matchas med långsiktiga investeringar matchning. Värdering av risk, genom t ex kreditbetyg.

17 Investering i vindkraft enligt fullmäktigebeslut i juni 2010 Långsiktig investering med miljöinriktning. Ökad riskspridning eftersom det inte rör sig om en finansiell investering. Avkastningen bygger på att landstinget sparar pengar jämfört med att betala för el, hyra m m. Kalkylen bygger på betalflöden, inte förväntad värdestegring (bakgrunden till fastighetskrisen på 1990-talet).

Avkastningen bygger på att landstinget sparar pengar jämfört med att betala för el, hyra m m.

18 Återkommande revidering av placeringsregler Många gamla sanningar omprövas efter finanskrisen. Uppnår man t ex riskspridning genom en portfölj av enbart finansiella investeringar när alla världens finansmarknader är ömsesidigt beroende av varandra? Dagens risk är inte nödvändigtvis morgondagens risk. För 4 år sedan var Irland en tigerekonomi och irländska statspapper säkra. (Nu är Sverige en tigerekonomi.)

finansmarknader är ömsesidigt beroende av varandra?

Relevanta dokument

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484