Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan"

Transkript

1 Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan

2 2(12) Innehållsförteckning 1 Syfte Målsättning Omfattning Organisation Soliditet Kommunens soliditet Lagen om kommunal redovisning Balanskravet God ekonomisk hushållning Låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld Kommunens låneinstitut Hur kan låneskulden förändras? Pensionsförpliktelse Redovisning av pensionsskuld Kommunens pensionskostnader Hur kan pensionsförpliktelsen förändras? Tjänstepensionsförsäkring Kapitalförvaltning Pensionsstiftelse Kommunens pensionsförpliktelse Finansiella mål Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål Uppföljning av planen Uppdatering av planen... 12

3 3(12) 1 Syfte Dokumentets syfte är att kommunfullmäktige ska kunna ge nämnderna en långsiktig och strategisk planering i de finansiella målsättningar kommunen har och vara utgångspunkt vid framtagande av kommunens kommande årsbudgetar. 2 Målsättning Målsättningen med planen är att kommunen ska förbättra sin långsiktiga betalningsförmåga, d v s kommunens soliditet ska stärkas. Planens målsättning är också att kommunen ska förbättra möjligheten att betala framtida välfärdskostnader. 3 Omfattning Planen omfattar hela kommunens ekonomi och riktar in sig specifikt på de delar som påverkar kommunens soliditet; resultatutveckling, långfristig låneskuld och pensionsåtagande. 4 Organisation Hällefors kommunen har en central hantering av kommunens finansiering genom kommunstyrelsens förvaltning. Kommunens soliditetsplanering ska vara knuten till den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen enligt kommunens riktlinjer till verksamhets- och ekonomistyrningspolicy (B-E-0400). Dessutom ska den vara knuten till kommunens riktlinjer till finanspolicyn (B-E-0100). 5 Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor andel av en kommuns totala tillgångar som är finansierade med eget kapital. Den del som inte är finansierad av eget kapital finansieras med lån. En soliditet på 100 procent innebär att företaget enbart är finansierat av eget kapital. Är soliditeten 0 procent är det enbart lånefinansierat. Långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet en kommun har, desto mindre känslig är kommunen för kommande lågkonjunkturer. Ett nyckeltal som påverkar kommunens möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Om samtliga kommuners pensionsskulder exkluderas, är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om pensionsskulderna däremot räknar in faller kommunernas genomsnittliga soliditet på 6 procent. Det innebär att 8 av 10 kommuner får en soliditet på lägre än 30 procent. 4 av 10 kommuner har till och med negativ soliditet. Soliditeten kan enbart påverkas positivt på två sätt: 1. Genom att kommunen genererar vinst och att den återinvesteras 2. Genom amortering av skulder

4 4(12) 5.1 Kommunens soliditet Hällefors kommun hade år 2011 en soliditet exklusive pensionsskuld på 21 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 206,0 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen blir kommunens soliditet -42,7 procent. Det gör Hällefors kommun till en av kommunerna i Sverige med lägst soliditet. 6 Lagen om kommunal redovisning När lagen om kommunal redovisning (1997:614) kom till 1997 var en av utgångspunkterna att den inte skulle skilja sig nämnvärt från näringslivets redovisning. Skillnaden mellan verksamhetsformerna tycktes dock så betydande att det ansågs att en särskild lagstiftning behövdes lagen om kommunal redovisning. Självkostnadsprincipen är en av grunderna i kommunal ekonomi. Den innebär att kommuner inte får ta mer betalt för sina tjänster än vad de kostar att producera. Baserat på denna princip ska den kommunala verksamheten redovisa ett nollresultat. En viss avkastning måste emellertid även genereras för kommunal verksamhet för att verksamheten inte ska urholkas långsiktigt. Självkostnadsprincipen är inte till för att förbjuda vinst utan för att förbjuda vinstsyfte. Den ska skydda medborgarna från monopolprissättning, från överpriser, förhindra att en kommun exempelvis försöker göra en bra affär av sin plikt att sköta omsorgen av de gamla. Den förhindrar inte varaktiga solida finanser. 6.1 Balanskravet I kommunallagens 8 kapitel 4 3 stycket står att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Denna lydelse brukar refereras till det nu gällande balanskravet vilket trädde i kraft från och med räkenskapsåret Den bakomliggande tanken med balanskravet är att varje generation ska bära kostnaderna för de beslut som fattas. Detta för att förhindra en fortsatt urgröpning av kommunernas ekonomi då utvecklingen inom den kommunala sektorn gått mot att bli allt mer lånefinansierad. Om inte balanskravet hålls läggs ansvar och kostnader över på framtiden. Ett balanskrav innebär ett positivt resultat som också innebär att den löpande verksamheten inte till någon del behöver finansieras med lån. Enligt förarbetena är det lämpligt att ställa krav på ett positivt resultat då detta kan anses vara den lägsta godtagbara resultatnivån för att inte strida mot att en generation inte ska förbruka nyttigheter på senare generationers bekostnad.

5 5(12) God ekonomisk hushållning I kommunallagens (KL) 8 kapitel 1 står att kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning gäller från och med verksamhetsåret För att detta ska vara uppfyllt anger förarbetena att det inte räcker med att uppvisa ett nollresultat. Resultatet bör istället ligga på en nivå som realt konsoliderar den kommunala sektorns ekonomi. Ett eftersträvande resultatkrav är då att nyinvesteringar på längre sikt kan göras med egna medel. Enligt regeringskansliet anges balanskravet som kravet på balans kan ses som ett minimikrav, medan kravet om god ekonomisk hushållning förutsätter permanenta överskott. Enligt lagen är det varje enskild kommun som ska definiera god ekonomisk hushållning och i 5 (KL) anges att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. 7 Låneskuld Ett lån är ett avtal mellan en långivare och en låntagare som innebär att långivaren överför likvida medel till låntagaren och att låntagaren senare återbetalar ett nominellt belopp till långivaren med eller utan ränta. En kommun som behöver kapital för att kunna bedriva sin verksamhet kan ta upp lån från banker, andra kreditinstitut, företag och privatpersoner. Ett lån baseras normalt på ett enkelt eller ett löpande skuldebrev som reglerar de villkor som gäller för lånet. Innehavaren av ett enkelt skuldebrev får inte överlåta detta till någon annan medan innehavaren av ett löpande skuldebrev fritt kan överlåta skuldebrevet till andra. Ett lån kan vara långfristigt eller kortfristigt. Långfristiga lån är lån med en löptid som är längre än 1 år och kortfristiga lån är lån med en löptid som är kortare än 1 år. Amorteringar som görs på ett lån utgör ingen kostnad och påverkar därmed enbart balansräkningen medan räntan på ett lån utgör en kostnad som bokförs i resultaträkningen. 7.1 Kommunens långfristiga låneskuld Hällefors kommun har idag en långfristig låneskuld på totalt 139,5 miljoner kronor fördelat på 13 olika lån hos låneinstitutet Kommuninvest. Kommunstyrelsens förvaltning hanterar lånestocken enligt kommunens antagna finanspolicy och dess riktlinjer som innebär att tiden för låneförfall ska spridas över tid för at förhindra risken att alla lån förfaller under samma år. Nedan följer en redovisning av lånens spridning över förfallotidpunkt. Låneskuldens struktur - förfallodatum Andel lån 1-3 år 46,6% Andel lån på mellan 4-6 år 11,5% Andel lån på mellan 7 år eller längre 41,9% SUMMA 100,0%

6 6(12) Idag har kommunen en andel lån med rörlig ränta som uppgår till 16,06 procent. Kommunen har idag en genomsnittlig ränta på 3,68 procent på samtliga lån. Utifrån den låneskuld på 139,5 miljoner kronor som kommunen har uppgår räntekostnaden till 5,1 miljoner kronor med den genomsnittliga ränta som kommunen har idag. Skulle däremot genomsnittliga räntan stiga till 5 procent blir räntekostnaden 6,9 miljoner kronor. Det innebär att kommunen räntekostnader påverkas av hur räntorna förändras, och ju högre lånesumma desto högre är risken att kommunens räntekostnader ökar när räntan stiger Kommunens låneinstitut Idag har kommunen alla lån hos låneinstitutet Kommuninvest. Kommuninvest har som regel att alla kommuner som lånar av institutet erhåller ett lånetak som baseras på kommunens nettokoncernskuld i relation till invånarantalet. Låneinstitutets styrelse fastställer årligen lånetaket. Hällefors koncern hade vid årsskiftet 2011/2012 ett lånetak på kronor per invånare som totalt blir 807 miljoner kronor, mot totala låneskulden för koncernen som uppgick till kronor per invånare d v s 671 miljoner kronor. Det innebär att vid årsskiftet 2011/2012 hade kommunens koncern ett kvarvarande låneutrymme på kronor per invånare som motsvarar 136 miljoner kronor. Kommuninvest har som arbetssätt att göra en analys utifrån lånetaket vid varje tillfälle som kommunen väljer att omsätta eller nyupplåna ett lån. Är det så att en kommun börjar närma sig taket gör Kommuninvest en särskild analys av kommunens ekonomi för att kunna presentera för dess styrelse. I och med att lånetaket är i relation med invånarantalet påverkas Hällefors lånetak negativt av att kommunen invånarantal minskar. Det innebär att kommunens lånetak kommer att sänkas så länge som invånarantalet fortsätter att sjunka. 7.2 Hur kan låneskulden förändras? Kommunens möjlighet att påverka låneskulden är att amortera. De lån som kommunen har idag har inte någon automatisk amortering som villkor utan de amorteringar som görs sker i samband med omsättning av lån. Här kan kommunen välja att redan vid en omsättning välja att lägga in ett amorteringskrav som ett villkor som gör att det löpande sker amorteringar på de som lån som framledes omsätts. Kommunens räntekostnader påverkas av vilka räntevillkor som kommunen erhåller vid omsättning av ett lån. Det innebär att om räntorna går upp eller ner kommer kommunens finansiella kostnader avseende lånen direkt påverkas. I och med att kommunen idag har låga räntor har kommunen låga räntekostnader. I och med att det inte går att säga hur framtida räntor blir, påverkas även av globala ekonomiska perspektiv, kan kommunen minska räntekostnaderna i framtiden genom att minska låneskulden. Ju lägre låneskuld ju lägre räntekostnader får kommunen på de lån som kommunen har. 8 Pensionsförpliktelse En pensionsskuld är en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas medföra ett utflöde av resurser. En pensionsavsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.

7 7(12) Ansvarsförbindelse är: a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen kontroll, inträffar eller uteblir, b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, c) en händelse som p g a etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1 procent. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst runt år 2025 när antalet äldrepensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Då riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Vilket skulle kunna innebära att kommunen nödgas behöva ta bort ej lagstadgad verksamhet eller försämra kvaliteten för brukarna. Sveriges kommuner är skyldiga 216 miljarder kronor till sina anställda och förre detta anställda. Detta är en skuld som de flesta kommuner ser som en dold skuld men som vi behöver hantera nu för att inte den framtida välfärden ska bli drabbad. Genom att börja amortera på skulden redan idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen i morgon. 8.1 Redovisning av pensionsskuld Kommunen ska enligt kommunala redovisningslagens 5 kapitel 4 redovisa pensionerna som en förpliktelse. Det betyder att den pensionsförmån som intjänats före år 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Däremot ska utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats efter år 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Det innebär att kommunen ska tillämpa en kombination av två redovisningssystem och denna kombination benämns blandmodellen. 8.2 Kommunens pensionskostnader Utifrån ett nyttjande av blandmodellen består kommunernas kostnader för pensioner i huvudsak av tre delar.

8 8(12) Pension intjänad fr o m 1998: 1. Avgiftsbestämd del; som består av en bestämd procentandel av lönen, cirka 4 procent och ger inte upphov till någon skuld för kommunen i och med den delen kostnadförs och betalas ut likvidmässigt till den pensionsförvaltare den anställde valt. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den utbetalning som sker till pensionsförvaltaren. 2. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en rätt som uppstår för de anställda som har en lön över 7,5 av inkomstbasbeloppet. Dessa sätter kommunen av i balansräkningen som en avsättning. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den skuldförändring som årligen uppstår och avser årets nyintjänade pension. Pension intjänad före 1998: 3. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en förpliktelse som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den faktiska pensionsutbetalningen som görs till pensionär som intjänats före Likvidmässigt påverkas kommunen enbart av nummer 1 och 3. Väljer kommunen att försäkra bort nummer 2 leder det till att den behandlas som nummer 1 och innebär att kommunen inte bygger upp någon ny skuld i balansräkningen. 8.3 Hur kan pensionsförpliktelsen förändras? Kommunen har möjligheter att redan nu bygga upp en finansiell beredskap för att hantera de kraftigt ökade utbetalningarna av framtidens pensioner. I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning. Kommuner med vikande befolknings och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Genom att ha en finansiell handlingsplan betalar kommunen av på pensionsskulden och därmed skapas utrymme för framtidens välfärdskostnader. De åtgärder som kommunen kan vidta är att köpa en tjänstepensionsförsäkring, införa en kapitalförvaltning och eller bilda en pensionsstiftelse Tjänstepensionsförsäkring Vid tjänstepensionsförsäkring betalas premie till ett försäkringsbolag. Premien motsvarar kostnaden för den anställdes förmån. Betalningen av särskild löneskatt sker samma år som premien betalas. Kommunen får en enkel administration och behöver inte ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas. Risken med att göra kapitalförluster minskar samtidigt som eventuella överskott tillfaller kommunen. Med en försäkringslösning minskar kommunen risken att få ökade pensionskostnader, om livslängden ökar. Fördelar: Inlåsningseffekt- avsatta medel används till pensionsändamål Enkel administration som inkluderar förvaltning och livsvarig pensionsutbetalning Trygg förvaltning av pensionsmedlen försäkringsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen och Försäkringsrörelselagen

9 9(12) Inga risker med kapitalförluster tas Försäkringen tecknas med överskottsfond som kan användas till andra pensionsändamål Livslängdsrisker avtar Risker som att pensionsskulden blir större vid pensionsskuldtekniska förändringar avtar Nackdelar: Försäkringsbolaget betalar avkastningskatt på försäkringskapitalet Kapitalet kan inte användas till andra ändamål än pensioner Kommuner kan inte påverka valet eller fördelningen av kapitalplaceringen 8.4 Kapitalförvaltning Kapitalförvaltning är ett sparande och inte ett tryggande. Det finns ingen inlåsning av sparandet utan medlen kan användas till valfritt ändamål. Kommunen fonderar omsättningsbara finansiella tillgångar i t ex aktier, räntor eller fonder. Kapitalförvaltning är lämplig att använda när syftet med sparmålet inte är bestämt, t ex att medlen kan användas till antingen investeringar, i verksamheten eller till framtida pensioner. Många gånger är det lönsammare att i stället för kapitalförvaltning först amortera pensions- och bankskulder eftersom låneräntan är högre än den riskfria räntan. Fördelar: Bestämmer själv hur medlen ska användas Bestämmer själv hur medlen ska placeras Betalar inte avkastningsskatt, reavinstskatt eller inkomstskatt Nackdelar: Ingen inlåsningseffekt till pensioner och därmed finns risken att medlen används till andra ändamål än pensionssyftet Risker för kapitalförluster Fortsatt risk för: längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar Administration och medföljande kostnader för placeringsregler, kapitalförvaltning, uppföljning, analyser m.m. 8.5 Pensionsstiftelse Vid valet av pensionsstiftelse är syftet att trygga hela eller delar av kommunens pensionsåtagande. Kommunen betalar in kapitalförvaltningsmedel till pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen förvaltar medlen efter särskilda riktlinjer och policys. Stiftelsen betalar inte ut några pensioner utan det ansvarar kommunen för. Pensionsstiftelsens uppgift är förvaltning av kommunens pensionsmedel. Fördelar: Inlåsningseffekt avsatta medel kan bara användas till pensionsändamål Pensionskostnaden betalas när den uppstår och skjuts inte till nästa generation Stiftelsen bestämmer över kapitalförvaltning och placeringar Kan använda överskott i stiftelsen till andra pensionslösningar

10 10(12) Nackdelar: Ökad administration och kostnader för ny juridisk person och styrelse Risk för kapitalförluster Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet Fortsatt risk för längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar 8.6 Kommunens pensionsförpliktelse Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årets slut till 228,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 21,6 miljoner kronor i förhållande till året innan. Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande pensionsutbetalningar, kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. Kommunen har därmed inte satt av medel för skulden utan valt att använda den till verksamhet i kommunen. Avsättning till pensioner (ny skuld) Ansvarsförbindelse (gammal skuld) SUMMA 22,7 mkr 206,0 mkr 228,7 mkr Enligt prognoser som kommunen erhållit av kommunens pensionsbolag kommer kommunens pensionskostnader att öka framöver som tydligt visar att kommunen kommer att få mindre medel över till den årliga kommunala verksamheten. Om kommunen idag väljer att försäkra bort en del av pensionsskulden genom att betala in ett belopp årligen till pensionsbolaget minskar kommunens framtida årliga pensionskostnader som leder till att kommunens övriga verksamheter inte påverkas i samma utsträckning. 9 Finansiella mål Enligt ovanstående redogörelse redovisas de parametrar som kan påverka kommunens soliditet. Utifrån god ekonomisk hushållning fastställer kommunen årligen finansiella mål. I kommunens antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy framgår: Hällefors kommun använder sig av målstyrning som innebär att fullmäktige antar inriktningsmål per mandatperiod. Kommunen tillämpar metoden dialog för att få adekvata underlag inför resursfördelningsbeslut. Utifrån målen, de ekonomiska förutsättningarna och det budgetunderlag som finns tilldelas nämnderna budgetram för verksamheten. Där ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga finansiella mål framgår av denna plan. Analystidningen Kommunexperten är landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. I nr 6/2012 är Hällefors analyserad och deras

11 11(12) slutsats är att kommunen bör vidta fyra åtgärder för att stärka ekonomin långsiktigt. 1. Kommunen bör säkra ett sparande över 4,5 procent av skatter och statsbidrag. 2. Kommunen bör hålla investeringsandelen under 2,5 procent. 3. Kommunen bör använda sparöverskottet som uppstår, cirka 9 miljoner kronor, per år till att amortera extra på långsiktiga lån. 4. Kommunen bör se till att vinstnivån i Hällefors Bostads AB inte blir sämre än under senare år och avveckla övriga bolag (vilket kommunen redan har genomfört). Sammanfattningsvis ska kommunen utifrån nuvarande soliditet utföra åtgärder för att förbättra soliditeten. Dessa åtgärder ska påverka både kommunens lånestock och pensionsskuld. Lånestocken ska minskas genom amorteringar och pensionsskulden ska minskas genom tjänstepensionsförsäkring genom betalning till upphandlat försäkringsbolag. En målsättning att sträva efter är att redovisa en soliditet som uppgår till minst 20 procent, inkl pensionsskulden 9.1 Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål Utifrån ett långsiktigt perspektiv ska kommunen fastställa långsiktiga finansiella mål för att nå målsättningen att förbättra kommunens soliditet. De långsiktiga målen ska fastställas för varje mandatperiod. Resultatandel: Hällefors kommuns skall redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 3,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Investeringsandel: Hällefors kommun ska redovisa investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Amorteringstakt av låneskuld: Hällefors kommun ska amortera på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 40 miljoner kronor. Försäkra bort pensionsskuld: Hällefors kommun ska försäkra bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor. 9.2 Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål Varje år ska kommunen fastställa kortsiktiga finansiella mål som ska utgå från de långsiktiga. Resultatandel: Resultat i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgrad: Alla verksamhetskostnader och investeringar ska finansieras med egna medel, d v s vara 100 procent.

12 12(12) Investeringsandel: Investeringar i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Amorteringstakt: Amortering av långfristiga låneskulden. Försäkring av pensionsskuld: Bortförsäkring av långfristiga pensionsskulden. Finansnettoandel: Finansiella intäkter och kostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditet 1: Kommunens egna kapital och pensionsskuld i förhållande till kommunens totala tillgångar. Soliditet 2: Kommunens egna kapital, pensionsskulder och ansvarsförbindelse i förhållande till kommunens totala tillgångar. 10 Uppföljning av planen Kommunstyrelsens förvaltning ska kontinuerligt följa upp soliditetsplanen för att pröva dess ändamålsenlighet. Planen ska också följas upp i samband med kommunens årsredovisning för att se hur måluppfyllelse uppnåtts för de långsiktiga respektive kortsiktiga finansiella målen. 11 Uppdatering av planen Om förutsättningar i omvärlden eller förändrade politiska beslut av styrdokument, som ligger till grund för denna plan, förändras på ett sätt som motiverar ändringar i planen ska kommunstyrelsens förvaltning föreslå en uppdatering av planen.

13 Hällefors kommun Besöksadress: Sikforsvägen 15 Postadress: Hällefors Telefon: (växel) Växelns öppettider: mån tors , fre , Telefax: E-post:

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Finanspolicy i Hällefors kommun

Finanspolicy i Hällefors kommun Finanspolicy i Hällefors kommun 2(4) Enligt kommunallagen ska kommunerna förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. För att uppfylla kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03 Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 14/05 2005-11-03 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Finanschefer Lt Landstingsdirektörer Landstingsekonomer

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771-55 55 00 skandia.se En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm org.nr:

Läs mer

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Om rapporten Förord 4 Bakgrund 6 Rapportens slutsatser 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Finansiell rapport tertial 2 2014

Finansiell rapport tertial 2 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-09-10 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 2 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFULLMÄKTIGE 2005-11-24 05-128 24 Finanspolicy för Regionförbundet Sörmland Bakgrund Styrelsen för Regionförbundet Sörmland har lämnat bilagda förslag till finanspolicy för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Avgångspension

Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Avgångspension Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Pensionering med stora möjligheter. SPPs är en enkel och flexibel pensionslösning som du som arbetsgivare kan erbjuda dina anställda som

Läs mer

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN Ett finansieringsalternativ för ITPs ålderspension När företaget självt ansvarar för

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

Finanspolicy. Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-22, 5 Reviderat av kommunfullmäktige 2013-05-06, 24 ÅNGE KOMMUNS FINANSPOLICY 2013-03-06

Finanspolicy. Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-22, 5 Reviderat av kommunfullmäktige 2013-05-06, 24 ÅNGE KOMMUNS FINANSPOLICY 2013-03-06 ÅNGE KOMMUNS FINANSPOLICY Finanspolicy Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-22, 5 Reviderat av kommunfullmäktige 2013-05-06, 24 Ånge kommuns Finanspolicy Innehåll 1 Omfattning av finanspolicyn...1 2 Övergripande

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Ordlista Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för långvarigt bruk inom föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastighet med ev. mark och byggnader. Ansvarsförbindelser

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfakta... 4 Kommunchefen... 5 6 Organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommun och koncern... 8 14 Principer och förklaringar... 15 Kommunens ekonomi...

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2013

Finansiell rapport tertial 1 2013 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum 2013-05-15 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2013 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Datum Sid 1 (1-6) FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Antaget av kommunfullmäktige 1999-04-29, 17. INLEDNING Under 1990-talet har stora förändringar skett på det finansiella området. Finansmarknaden har avreglerats

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner Sida 1(1) Datum Revisionen Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Ekonomi Nytt Nummer 18/13 2013-12-20 Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Granskning av Finansiell hantering

Granskning av Finansiell hantering I SOLLENTUNA KOMMUN.^o.T.rriunstyreisen 2012-04- 1 9 SOLLENTUNA KOMMUN Revisorerna 2012-04-11 Kommunstyrelsen Granskning av Finansiell hantering På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer