Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan"

Transkript

1 Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan

2 2(12) Innehållsförteckning 1 Syfte Målsättning Omfattning Organisation Soliditet Kommunens soliditet Lagen om kommunal redovisning Balanskravet God ekonomisk hushållning Låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld Kommunens låneinstitut Hur kan låneskulden förändras? Pensionsförpliktelse Redovisning av pensionsskuld Kommunens pensionskostnader Hur kan pensionsförpliktelsen förändras? Tjänstepensionsförsäkring Kapitalförvaltning Pensionsstiftelse Kommunens pensionsförpliktelse Finansiella mål Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål Uppföljning av planen Uppdatering av planen... 12

3 3(12) 1 Syfte Dokumentets syfte är att kommunfullmäktige ska kunna ge nämnderna en långsiktig och strategisk planering i de finansiella målsättningar kommunen har och vara utgångspunkt vid framtagande av kommunens kommande årsbudgetar. 2 Målsättning Målsättningen med planen är att kommunen ska förbättra sin långsiktiga betalningsförmåga, d v s kommunens soliditet ska stärkas. Planens målsättning är också att kommunen ska förbättra möjligheten att betala framtida välfärdskostnader. 3 Omfattning Planen omfattar hela kommunens ekonomi och riktar in sig specifikt på de delar som påverkar kommunens soliditet; resultatutveckling, långfristig låneskuld och pensionsåtagande. 4 Organisation Hällefors kommunen har en central hantering av kommunens finansiering genom kommunstyrelsens förvaltning. Kommunens soliditetsplanering ska vara knuten till den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen enligt kommunens riktlinjer till verksamhets- och ekonomistyrningspolicy (B-E-0400). Dessutom ska den vara knuten till kommunens riktlinjer till finanspolicyn (B-E-0100). 5 Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor andel av en kommuns totala tillgångar som är finansierade med eget kapital. Den del som inte är finansierad av eget kapital finansieras med lån. En soliditet på 100 procent innebär att företaget enbart är finansierat av eget kapital. Är soliditeten 0 procent är det enbart lånefinansierat. Långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet en kommun har, desto mindre känslig är kommunen för kommande lågkonjunkturer. Ett nyckeltal som påverkar kommunens möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Om samtliga kommuners pensionsskulder exkluderas, är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om pensionsskulderna däremot räknar in faller kommunernas genomsnittliga soliditet på 6 procent. Det innebär att 8 av 10 kommuner får en soliditet på lägre än 30 procent. 4 av 10 kommuner har till och med negativ soliditet. Soliditeten kan enbart påverkas positivt på två sätt: 1. Genom att kommunen genererar vinst och att den återinvesteras 2. Genom amortering av skulder

4 4(12) 5.1 Kommunens soliditet Hällefors kommun hade år 2011 en soliditet exklusive pensionsskuld på 21 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 206,0 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen blir kommunens soliditet -42,7 procent. Det gör Hällefors kommun till en av kommunerna i Sverige med lägst soliditet. 6 Lagen om kommunal redovisning När lagen om kommunal redovisning (1997:614) kom till 1997 var en av utgångspunkterna att den inte skulle skilja sig nämnvärt från näringslivets redovisning. Skillnaden mellan verksamhetsformerna tycktes dock så betydande att det ansågs att en särskild lagstiftning behövdes lagen om kommunal redovisning. Självkostnadsprincipen är en av grunderna i kommunal ekonomi. Den innebär att kommuner inte får ta mer betalt för sina tjänster än vad de kostar att producera. Baserat på denna princip ska den kommunala verksamheten redovisa ett nollresultat. En viss avkastning måste emellertid även genereras för kommunal verksamhet för att verksamheten inte ska urholkas långsiktigt. Självkostnadsprincipen är inte till för att förbjuda vinst utan för att förbjuda vinstsyfte. Den ska skydda medborgarna från monopolprissättning, från överpriser, förhindra att en kommun exempelvis försöker göra en bra affär av sin plikt att sköta omsorgen av de gamla. Den förhindrar inte varaktiga solida finanser. 6.1 Balanskravet I kommunallagens 8 kapitel 4 3 stycket står att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Denna lydelse brukar refereras till det nu gällande balanskravet vilket trädde i kraft från och med räkenskapsåret Den bakomliggande tanken med balanskravet är att varje generation ska bära kostnaderna för de beslut som fattas. Detta för att förhindra en fortsatt urgröpning av kommunernas ekonomi då utvecklingen inom den kommunala sektorn gått mot att bli allt mer lånefinansierad. Om inte balanskravet hålls läggs ansvar och kostnader över på framtiden. Ett balanskrav innebär ett positivt resultat som också innebär att den löpande verksamheten inte till någon del behöver finansieras med lån. Enligt förarbetena är det lämpligt att ställa krav på ett positivt resultat då detta kan anses vara den lägsta godtagbara resultatnivån för att inte strida mot att en generation inte ska förbruka nyttigheter på senare generationers bekostnad.

5 5(12) God ekonomisk hushållning I kommunallagens (KL) 8 kapitel 1 står att kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning gäller från och med verksamhetsåret För att detta ska vara uppfyllt anger förarbetena att det inte räcker med att uppvisa ett nollresultat. Resultatet bör istället ligga på en nivå som realt konsoliderar den kommunala sektorns ekonomi. Ett eftersträvande resultatkrav är då att nyinvesteringar på längre sikt kan göras med egna medel. Enligt regeringskansliet anges balanskravet som kravet på balans kan ses som ett minimikrav, medan kravet om god ekonomisk hushållning förutsätter permanenta överskott. Enligt lagen är det varje enskild kommun som ska definiera god ekonomisk hushållning och i 5 (KL) anges att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. 7 Låneskuld Ett lån är ett avtal mellan en långivare och en låntagare som innebär att långivaren överför likvida medel till låntagaren och att låntagaren senare återbetalar ett nominellt belopp till långivaren med eller utan ränta. En kommun som behöver kapital för att kunna bedriva sin verksamhet kan ta upp lån från banker, andra kreditinstitut, företag och privatpersoner. Ett lån baseras normalt på ett enkelt eller ett löpande skuldebrev som reglerar de villkor som gäller för lånet. Innehavaren av ett enkelt skuldebrev får inte överlåta detta till någon annan medan innehavaren av ett löpande skuldebrev fritt kan överlåta skuldebrevet till andra. Ett lån kan vara långfristigt eller kortfristigt. Långfristiga lån är lån med en löptid som är längre än 1 år och kortfristiga lån är lån med en löptid som är kortare än 1 år. Amorteringar som görs på ett lån utgör ingen kostnad och påverkar därmed enbart balansräkningen medan räntan på ett lån utgör en kostnad som bokförs i resultaträkningen. 7.1 Kommunens långfristiga låneskuld Hällefors kommun har idag en långfristig låneskuld på totalt 139,5 miljoner kronor fördelat på 13 olika lån hos låneinstitutet Kommuninvest. Kommunstyrelsens förvaltning hanterar lånestocken enligt kommunens antagna finanspolicy och dess riktlinjer som innebär att tiden för låneförfall ska spridas över tid för at förhindra risken att alla lån förfaller under samma år. Nedan följer en redovisning av lånens spridning över förfallotidpunkt. Låneskuldens struktur - förfallodatum Andel lån 1-3 år 46,6% Andel lån på mellan 4-6 år 11,5% Andel lån på mellan 7 år eller längre 41,9% SUMMA 100,0%

6 6(12) Idag har kommunen en andel lån med rörlig ränta som uppgår till 16,06 procent. Kommunen har idag en genomsnittlig ränta på 3,68 procent på samtliga lån. Utifrån den låneskuld på 139,5 miljoner kronor som kommunen har uppgår räntekostnaden till 5,1 miljoner kronor med den genomsnittliga ränta som kommunen har idag. Skulle däremot genomsnittliga räntan stiga till 5 procent blir räntekostnaden 6,9 miljoner kronor. Det innebär att kommunen räntekostnader påverkas av hur räntorna förändras, och ju högre lånesumma desto högre är risken att kommunens räntekostnader ökar när räntan stiger Kommunens låneinstitut Idag har kommunen alla lån hos låneinstitutet Kommuninvest. Kommuninvest har som regel att alla kommuner som lånar av institutet erhåller ett lånetak som baseras på kommunens nettokoncernskuld i relation till invånarantalet. Låneinstitutets styrelse fastställer årligen lånetaket. Hällefors koncern hade vid årsskiftet 2011/2012 ett lånetak på kronor per invånare som totalt blir 807 miljoner kronor, mot totala låneskulden för koncernen som uppgick till kronor per invånare d v s 671 miljoner kronor. Det innebär att vid årsskiftet 2011/2012 hade kommunens koncern ett kvarvarande låneutrymme på kronor per invånare som motsvarar 136 miljoner kronor. Kommuninvest har som arbetssätt att göra en analys utifrån lånetaket vid varje tillfälle som kommunen väljer att omsätta eller nyupplåna ett lån. Är det så att en kommun börjar närma sig taket gör Kommuninvest en särskild analys av kommunens ekonomi för att kunna presentera för dess styrelse. I och med att lånetaket är i relation med invånarantalet påverkas Hällefors lånetak negativt av att kommunen invånarantal minskar. Det innebär att kommunens lånetak kommer att sänkas så länge som invånarantalet fortsätter att sjunka. 7.2 Hur kan låneskulden förändras? Kommunens möjlighet att påverka låneskulden är att amortera. De lån som kommunen har idag har inte någon automatisk amortering som villkor utan de amorteringar som görs sker i samband med omsättning av lån. Här kan kommunen välja att redan vid en omsättning välja att lägga in ett amorteringskrav som ett villkor som gör att det löpande sker amorteringar på de som lån som framledes omsätts. Kommunens räntekostnader påverkas av vilka räntevillkor som kommunen erhåller vid omsättning av ett lån. Det innebär att om räntorna går upp eller ner kommer kommunens finansiella kostnader avseende lånen direkt påverkas. I och med att kommunen idag har låga räntor har kommunen låga räntekostnader. I och med att det inte går att säga hur framtida räntor blir, påverkas även av globala ekonomiska perspektiv, kan kommunen minska räntekostnaderna i framtiden genom att minska låneskulden. Ju lägre låneskuld ju lägre räntekostnader får kommunen på de lån som kommunen har. 8 Pensionsförpliktelse En pensionsskuld är en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas medföra ett utflöde av resurser. En pensionsavsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.

7 7(12) Ansvarsförbindelse är: a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen kontroll, inträffar eller uteblir, b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, c) en händelse som p g a etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1 procent. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst runt år 2025 när antalet äldrepensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Då riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Vilket skulle kunna innebära att kommunen nödgas behöva ta bort ej lagstadgad verksamhet eller försämra kvaliteten för brukarna. Sveriges kommuner är skyldiga 216 miljarder kronor till sina anställda och förre detta anställda. Detta är en skuld som de flesta kommuner ser som en dold skuld men som vi behöver hantera nu för att inte den framtida välfärden ska bli drabbad. Genom att börja amortera på skulden redan idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen i morgon. 8.1 Redovisning av pensionsskuld Kommunen ska enligt kommunala redovisningslagens 5 kapitel 4 redovisa pensionerna som en förpliktelse. Det betyder att den pensionsförmån som intjänats före år 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Däremot ska utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats efter år 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Det innebär att kommunen ska tillämpa en kombination av två redovisningssystem och denna kombination benämns blandmodellen. 8.2 Kommunens pensionskostnader Utifrån ett nyttjande av blandmodellen består kommunernas kostnader för pensioner i huvudsak av tre delar.

8 8(12) Pension intjänad fr o m 1998: 1. Avgiftsbestämd del; som består av en bestämd procentandel av lönen, cirka 4 procent och ger inte upphov till någon skuld för kommunen i och med den delen kostnadförs och betalas ut likvidmässigt till den pensionsförvaltare den anställde valt. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den utbetalning som sker till pensionsförvaltaren. 2. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en rätt som uppstår för de anställda som har en lön över 7,5 av inkomstbasbeloppet. Dessa sätter kommunen av i balansräkningen som en avsättning. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den skuldförändring som årligen uppstår och avser årets nyintjänade pension. Pension intjänad före 1998: 3. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en förpliktelse som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den faktiska pensionsutbetalningen som görs till pensionär som intjänats före Likvidmässigt påverkas kommunen enbart av nummer 1 och 3. Väljer kommunen att försäkra bort nummer 2 leder det till att den behandlas som nummer 1 och innebär att kommunen inte bygger upp någon ny skuld i balansräkningen. 8.3 Hur kan pensionsförpliktelsen förändras? Kommunen har möjligheter att redan nu bygga upp en finansiell beredskap för att hantera de kraftigt ökade utbetalningarna av framtidens pensioner. I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning. Kommuner med vikande befolknings och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Genom att ha en finansiell handlingsplan betalar kommunen av på pensionsskulden och därmed skapas utrymme för framtidens välfärdskostnader. De åtgärder som kommunen kan vidta är att köpa en tjänstepensionsförsäkring, införa en kapitalförvaltning och eller bilda en pensionsstiftelse Tjänstepensionsförsäkring Vid tjänstepensionsförsäkring betalas premie till ett försäkringsbolag. Premien motsvarar kostnaden för den anställdes förmån. Betalningen av särskild löneskatt sker samma år som premien betalas. Kommunen får en enkel administration och behöver inte ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas. Risken med att göra kapitalförluster minskar samtidigt som eventuella överskott tillfaller kommunen. Med en försäkringslösning minskar kommunen risken att få ökade pensionskostnader, om livslängden ökar. Fördelar: Inlåsningseffekt- avsatta medel används till pensionsändamål Enkel administration som inkluderar förvaltning och livsvarig pensionsutbetalning Trygg förvaltning av pensionsmedlen försäkringsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen och Försäkringsrörelselagen

9 9(12) Inga risker med kapitalförluster tas Försäkringen tecknas med överskottsfond som kan användas till andra pensionsändamål Livslängdsrisker avtar Risker som att pensionsskulden blir större vid pensionsskuldtekniska förändringar avtar Nackdelar: Försäkringsbolaget betalar avkastningskatt på försäkringskapitalet Kapitalet kan inte användas till andra ändamål än pensioner Kommuner kan inte påverka valet eller fördelningen av kapitalplaceringen 8.4 Kapitalförvaltning Kapitalförvaltning är ett sparande och inte ett tryggande. Det finns ingen inlåsning av sparandet utan medlen kan användas till valfritt ändamål. Kommunen fonderar omsättningsbara finansiella tillgångar i t ex aktier, räntor eller fonder. Kapitalförvaltning är lämplig att använda när syftet med sparmålet inte är bestämt, t ex att medlen kan användas till antingen investeringar, i verksamheten eller till framtida pensioner. Många gånger är det lönsammare att i stället för kapitalförvaltning först amortera pensions- och bankskulder eftersom låneräntan är högre än den riskfria räntan. Fördelar: Bestämmer själv hur medlen ska användas Bestämmer själv hur medlen ska placeras Betalar inte avkastningsskatt, reavinstskatt eller inkomstskatt Nackdelar: Ingen inlåsningseffekt till pensioner och därmed finns risken att medlen används till andra ändamål än pensionssyftet Risker för kapitalförluster Fortsatt risk för: längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar Administration och medföljande kostnader för placeringsregler, kapitalförvaltning, uppföljning, analyser m.m. 8.5 Pensionsstiftelse Vid valet av pensionsstiftelse är syftet att trygga hela eller delar av kommunens pensionsåtagande. Kommunen betalar in kapitalförvaltningsmedel till pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen förvaltar medlen efter särskilda riktlinjer och policys. Stiftelsen betalar inte ut några pensioner utan det ansvarar kommunen för. Pensionsstiftelsens uppgift är förvaltning av kommunens pensionsmedel. Fördelar: Inlåsningseffekt avsatta medel kan bara användas till pensionsändamål Pensionskostnaden betalas när den uppstår och skjuts inte till nästa generation Stiftelsen bestämmer över kapitalförvaltning och placeringar Kan använda överskott i stiftelsen till andra pensionslösningar

10 10(12) Nackdelar: Ökad administration och kostnader för ny juridisk person och styrelse Risk för kapitalförluster Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet Fortsatt risk för längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar 8.6 Kommunens pensionsförpliktelse Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årets slut till 228,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 21,6 miljoner kronor i förhållande till året innan. Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande pensionsutbetalningar, kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. Kommunen har därmed inte satt av medel för skulden utan valt att använda den till verksamhet i kommunen. Avsättning till pensioner (ny skuld) Ansvarsförbindelse (gammal skuld) SUMMA 22,7 mkr 206,0 mkr 228,7 mkr Enligt prognoser som kommunen erhållit av kommunens pensionsbolag kommer kommunens pensionskostnader att öka framöver som tydligt visar att kommunen kommer att få mindre medel över till den årliga kommunala verksamheten. Om kommunen idag väljer att försäkra bort en del av pensionsskulden genom att betala in ett belopp årligen till pensionsbolaget minskar kommunens framtida årliga pensionskostnader som leder till att kommunens övriga verksamheter inte påverkas i samma utsträckning. 9 Finansiella mål Enligt ovanstående redogörelse redovisas de parametrar som kan påverka kommunens soliditet. Utifrån god ekonomisk hushållning fastställer kommunen årligen finansiella mål. I kommunens antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy framgår: Hällefors kommun använder sig av målstyrning som innebär att fullmäktige antar inriktningsmål per mandatperiod. Kommunen tillämpar metoden dialog för att få adekvata underlag inför resursfördelningsbeslut. Utifrån målen, de ekonomiska förutsättningarna och det budgetunderlag som finns tilldelas nämnderna budgetram för verksamheten. Där ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga finansiella mål framgår av denna plan. Analystidningen Kommunexperten är landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. I nr 6/2012 är Hällefors analyserad och deras

11 11(12) slutsats är att kommunen bör vidta fyra åtgärder för att stärka ekonomin långsiktigt. 1. Kommunen bör säkra ett sparande över 4,5 procent av skatter och statsbidrag. 2. Kommunen bör hålla investeringsandelen under 2,5 procent. 3. Kommunen bör använda sparöverskottet som uppstår, cirka 9 miljoner kronor, per år till att amortera extra på långsiktiga lån. 4. Kommunen bör se till att vinstnivån i Hällefors Bostads AB inte blir sämre än under senare år och avveckla övriga bolag (vilket kommunen redan har genomfört). Sammanfattningsvis ska kommunen utifrån nuvarande soliditet utföra åtgärder för att förbättra soliditeten. Dessa åtgärder ska påverka både kommunens lånestock och pensionsskuld. Lånestocken ska minskas genom amorteringar och pensionsskulden ska minskas genom tjänstepensionsförsäkring genom betalning till upphandlat försäkringsbolag. En målsättning att sträva efter är att redovisa en soliditet som uppgår till minst 20 procent, inkl pensionsskulden 9.1 Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål Utifrån ett långsiktigt perspektiv ska kommunen fastställa långsiktiga finansiella mål för att nå målsättningen att förbättra kommunens soliditet. De långsiktiga målen ska fastställas för varje mandatperiod. Resultatandel: Hällefors kommuns skall redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 3,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Investeringsandel: Hällefors kommun ska redovisa investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Amorteringstakt av låneskuld: Hällefors kommun ska amortera på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 40 miljoner kronor. Försäkra bort pensionsskuld: Hällefors kommun ska försäkra bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor. 9.2 Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål Varje år ska kommunen fastställa kortsiktiga finansiella mål som ska utgå från de långsiktiga. Resultatandel: Resultat i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgrad: Alla verksamhetskostnader och investeringar ska finansieras med egna medel, d v s vara 100 procent.

12 12(12) Investeringsandel: Investeringar i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Amorteringstakt: Amortering av långfristiga låneskulden. Försäkring av pensionsskuld: Bortförsäkring av långfristiga pensionsskulden. Finansnettoandel: Finansiella intäkter och kostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditet 1: Kommunens egna kapital och pensionsskuld i förhållande till kommunens totala tillgångar. Soliditet 2: Kommunens egna kapital, pensionsskulder och ansvarsförbindelse i förhållande till kommunens totala tillgångar. 10 Uppföljning av planen Kommunstyrelsens förvaltning ska kontinuerligt följa upp soliditetsplanen för att pröva dess ändamålsenlighet. Planen ska också följas upp i samband med kommunens årsredovisning för att se hur måluppfyllelse uppnåtts för de långsiktiga respektive kortsiktiga finansiella målen. 11 Uppdatering av planen Om förutsättningar i omvärlden eller förändrade politiska beslut av styrdokument, som ligger till grund för denna plan, förändras på ett sätt som motiverar ändringar i planen ska kommunstyrelsens förvaltning föreslå en uppdatering av planen.

13 Hällefors kommun Besöksadress: Sikforsvägen 15 Postadress: Hällefors Telefon: (växel) Växelns öppettider: mån tors , fre , Telefax: E-post:

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Finanspolicy i Hällefors kommun

Finanspolicy i Hällefors kommun Finanspolicy i Hällefors kommun 2(4) Enligt kommunallagen ska kommunerna förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. För att uppfylla kommunallagen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03 Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 14/05 2005-11-03 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Finanschefer Lt Landstingsdirektörer Landstingsekonomer

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Betala nu bädda för morgondagens välfärd. En rapport om pensionsskulden i kommunerna

Betala nu bädda för morgondagens välfärd. En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för morgondagens välfärd En rapport om pensionsskulden i kommunerna Innehåll Om rapporten Förord... 4 Bakgrund... 6 Rapportens slutsatser... 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Om rapporten Förord 4 Bakgrund 6 Rapportens slutsatser 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771-55 55 00 skandia.se En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm org.nr:

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 REKOMMENDATION 17.1 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län KS 10 10 OKT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-09-27 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFULLMÄKTIGE 2005-11-24 05-128 24 Finanspolicy för Regionförbundet Sörmland Bakgrund Styrelsen för Regionförbundet Sörmland har lämnat bilagda förslag till finanspolicy för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finansiell rapport tertial 2 2014

Finansiell rapport tertial 2 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-09-10 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 2 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning

SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning 2016-06-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2016/337 Kommunstyrelsen SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning Yttrande till Regeringen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2010 31/8 2011 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN Ett finansieringsalternativ för ITPs ålderspension När företaget självt ansvarar för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Företagspolicy för Hällefors kommun

Företagspolicy för Hällefors kommun Företagspolicy för Hällefors kommun 2(4) I enlighet med bestämmelserna i 3 kapitlet 16-18 Kommunallagen (1991:900), (KL) har Hällefors kommun valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer