En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd"

Transkript

1 En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

2

3 Om rapporten Förord 4 Bakgrund 6 Rapportens slutsatser 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt skapa utrymme för framtidens välfärd Detta påverkar kommunernas betalningsförmåga 12 Mer än fyra av tio kommuner har minskat sin befolkning 14 Allt färre ska försörja allt fler 16 Skenande äldreomsorgskostnader 18 Ökad medellivslängd ger högre kostnader 20 Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga 22 Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder 24 8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 26 Förslag till lösning 28 De kommunala beslutsfattarnas skäl att välja finansiell lösning En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner 36 Att slippa risker är viktigare än att maximera avkastningen 38 Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda 42 Olika sätt att finansiera pensionsskulden Tjänstepensionsförsäkring 46 Kapitalförvaltning 48 Pensionsstiftelse 50

4 Hö tid att prioritera pensionsskulden Det är dags att ta frågan om pensionsskulden på allvar. Skulden är stor, delvis dold, och hotar att stjälpa ekonomin i många av landets kommuner, med skattehöjning som enda utväg. De närmsta 10 åren är avgörande, och fungerar som vattendelare mellan kommuner som tar sitt ansvar, och de som inte gör det. Framtida satsningar på välfärd står på spel. Ämnet pensionsskuld får många att rycka på axlarna. Det är en komplex fråga som, om man inte tar tag i den och skaffar sig en finansiell handlingsplan, får dramatiska konsekvenser om år. Hela 216 miljarder kronor är Sveriges kommuner skyldiga sina anställda och före detta anställda. Det är dags att frågan får gehör hos ansvariga politiker och prioriteras på den kommunala dagordningen. Låt oss slå fast att pensioner till enskilda individer inte är ifrågasatta. Problemet finns på kommunnivå, eftersom kommunerna garanterat pension till f.d. anställda. Dessa pensionspengar, som kunde varit reserverade för framtida utbetalningar, har i många fall investerats i för kommunen angelägna projekt såsom förskolor och bostäder. Men vad händer om de personer kommunen tänkt beskatta i framtiden inte bor kvar? 2 av 3 kommuner i Sverige tappar invånare gentemot riksgenomsnittet, och de som bor kvar blir äldre och allt mer vårdkrävande. I tidigare kommunala pensionsskuldsrapporter har vi berättat om den dolda skulden, det vill säga pensioner som intjänades före 1998 inte syns i kommunernas balansräkningar. Den redovisas, enligt lag, som en separat post och gör sig i många fall inte påmind förrän det är dags för utbetalning. Idag är det få som tvivlar på att den dolda skulden finns och att någon måste betala för den, men diskussionen om lösningarna har i många fall uteblivit. Den genomsnittliga soliditeten, ett mått på långsiktig betalningsförmåga, uppgår till 51 procent. Men när vi lägger till den dolda pensionsskulden sjunker soliditeten till 6 procent. Det är långt under de 30 procent som företagen i det privata näringslivet tagit som norm. Fyra av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet! Genom research och intervjuer med 149 kommunekonomichefer kan vi konstatera att: En tredjedel av landets kommuner inte har valt en strategi för hur man ska hantera pensionsskulden. Över hälften av landets kommuner har en pensionsskuld som är dubbelt så stor som kommunernas långfristiga skulder. Fyra av fem kommuner har valt en lösning utan garantier att faktiskt kunna betala sina skulder. Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskulden. Bland politikerna har endast 14 procent hög eller mycket hög kunskap, enligt ekonomicheferna. 4

5 Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. Jan Karlsson Chef Offentlig affär, Skandia Vi diskuterar ofta det framtida behovet av välfärd, och hur detta ska finansieras. Genom att amortera av delar av pensionsskulden idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen imorgon. Att amortera av pensionsskulden blir helt enkelt en viktig nyckel för framtida välfärd. Vår rapport visar att det finns ett ekonomiskt utrymme att betala av pensionsskulden de närmsta 10 åren, innan 40-talisternas vårdbehov skjuter i höjden och sextiotalisterna går i pension. Sunt förnuft säger att man bör amortera inför en kommande utgiftstopp. Det bör gälla även för kommunerna. Problemet är att man inte vinner val på en sådan strategi. Ambitionen med den här rapporten är att inte stanna vid den dolda skulden, utan också diskutera vad vi kan göra åt den. Våra intervjuer visar att ekonomicheferna främst av allt vill slippa kapitalförluster, värderar garanti och vill slippa långlevnadsrisker. Allt detta kan en försäkringslösning erbjuda och därför känner vi oss stärkta att ge oss ut i debatten. Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. I den här rapporten kan du som tjänsteman eller politiker få en samlad bild av situationen och hitta vägledning och resonemang vid val av finansiell lösning. Vi hoppas att du finner rapporten lika angelägen som vi. Hör gärna av dig med synpunkter! Jan Karlsson

6 Bak rund därför ökar pensionskostnaderna i landets kommuner Pensioner som är intjänande före 1998 är oftast redovisade utanför balansräknin en som en så kallad ansvarsförbindelse. Det innebär att kommunens pensionskostnad uppkommer först när pensionen börjar betalas ut. Allt fler kommuner väljer därför att utforma olika lösningar för att finansiera de kommande pensionsutbetalningarna. En viktig förklaring till den stora och växande pensionsskulden är den kommunala expansionen och därmed kraftiga ökningen av antalet anställda under 70- och 80-talen. Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. I löpande priser kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna når sin kulmen kring 2025, riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst när antalet äldre-pensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Det innebär att äldreomsorgskostnaderna ökar kraftigt vid samma tidsperiod som pensionsbelastningarna når sin kulmen. Under samma tid kommer dessutom färre yrkesverksamma att försörja allt fler. Många kommuner har samtidigt ett vikande befolkningsunderlag, vilket innebär sjunkande skatteintäkter som följd. I en samlad bedömnin är det därför klokt att ta ta i situationen nu när andelen pensionärer fortfarande är lå och den ekonomiska belastnin en be ränsad. Kommuner kan idag välja mellan tre olika finansieringsalternativ: pensionsstiftelse, tjänstepensionsförsäkring och kapitalförvaltning. 6

7 Pensionsskulden är inte den stora frågan för den kommande generationen. Välfärdskostnaden är det. Men genom att redan idag börja betala på pensionsskulden kan det på ett positivt sätt bidra till finansieringen av den framtida välfärden.

8 Rapportens slutsatser Vi har låtit intervjua 149 ekonomichefer i landets kommuner för att ta reda på vad de anser viktigt när det gäller val av finansieringsalternativ för pensionsskulden till kommunanställda.

9 Nio av tio kommunala ekonomichefer anser det vikti t att ha en finansiell handlin splan för att betala på pensionsskulden Det råder en bred enighet om värdet att bygga upp en finansiell beredskap för att hantera utbetalningarna av framtidens pensioner. Samtidi t saknar en tredjedel av landets kommuner en finansiell lösnin Trots medvetenheten om vikten av att ha en finansiell handlingsplan visar undersökningen att var tredje kommun ännu inte valt någon lösning. Att slippa risker är vikti ast vid val av lösnin Sju av tio kommunala ekonomichefer anser att slippa kapitalförluster är viktigast vid valet av lösning. Därefter följer skäl som att få en lösning med garantier samt slippa risker för den så kallade långlevnaden. Paradoxalt nog säger 4 av 5 kommunala ekonomichefer i undersökningen att de idag har lösningar utan garantier. Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda Bara var tredje ekonomichef anser att tjänstemännen i kommunen har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskuldfrågan. Bland politiker är kunskapen ännu lägre, anser de intervjuade ekonomicheferna. Det är därför mycket viktigt att öka kunskapen generellt och öka medvetenheten bland ansvariga ekonomichefer. Betala på pensionsskulden nu en smart lösnin att bädda för morgonda ens välfärdskostnader Det går inte att betala morgondagens välfärd redan idag. Däremot går det att betala av på pensionsskulden och därmed skapa utrymme för framtidens välfärdskostnader. Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder På grund av gynnsamma demografiska faktorer där en stor del av befolkningen fortfarande arbetar kommer det under perioden att finnas utrymme för kommunerna att planera för framtidens välfärd med 8 miljarder kronor per år med nuvarande skattenivå enligt Skandias beräkningar. 9

10 Olika förutsättnin ar att betala av pensionsskulden och samtidi t skapa utrymme för framtidens välfärd

11

12 Detta påverkar kommunernas betalnin sförmå a Att betala av framtidens pensionsskuld och samtidigt planera för morgondagens välfärd är en viktig utmaning för landets kommuner.

13 Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga har framförallt att göra med tre samverkande faktorer: skatteintäkter, välfärdskostnader och pensionskostnader. Under de senaste åren har allt fler kommuner insett nödvändigheten i att arbeta fram finansiella handlingsplaner för att möta de kraftigt ökade pensionsutbetalningarna för de kommande generationerna. I många kommuner når pensionsutbetalningarna sin kulmen när antalet äldre-pensionärer (85+) blir som flest runt I denna del av rapporten har vi valt att fokusera på några av de viktigaste faktorer som påverkar kommunernas möjligheter att betala på framtidens pensionskostnader och samtidigt planera för morgondagens välfärd. De samverkande faktorerna är: framtida skatteintäkter framtida välfärdskostnader framtida pensionskostnader STATISTIK Den mesta av statistiken har vi hämtat från Statistiska Centralbyrån, SCB, år Samtliga kommuners nyckeltal finns som en bilaga till rapporten. 13

14 Mer än 4 av 10 kommuner har minskat sin befolknin I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Under samma period har Sveriges befolkning ökat från cirka 8 miljoner 1970 till 9,4 miljoner Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning jämfört med riksgenomsnittets befolkningsökning på cirka 17 procent. Endast en av tre kommuner har ökat sin befolkning i minst samma omfattning som riksgenomsnittet. Vi ser att kommuner med vikande befolknings- och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Vi ser även att kommuner med ökande befolknings- och skatteunderlag bör ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Det beror på att tillväxtkommuner står inför stora investeringsutmaningar i dagens välfärd, som till exempel infrastruktur, barnomsorg, nya bostadsområden med mera. Det är i sig viktiga investeringar i livskvalitet, men det är viktigt att skilja på avkastning i samhällsnytta och i kronor. En ny skola eller väg kan inte betala morgondagens pensioner. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner Antal kommuner Minskning Ökning (under riksgenomsnittet) Ökning (över riksgenomsnittet) 14

15 I nästan hälften av Sveriges kommuner har det under fyrtioårsperioden skett en befolkningsminskning. Den största befolkningsminskningen har skett i Norrland och i Sveriges inland medan befolkningsökningen främst har skett inom Stockholmsområdet och Malmöregionen.

16 För flertalet av Sveriges kommuner är skatteunderlaget mindre idag än när pensionsskulden skapades. Samtidigt har försörjningskvoten ökat med över 30 procent.

17 Allt färre ska försörja allt fler De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner På ett sekel innebär det att vi kommer 160 Befolkningsförändring i Sveriges kommuner att tredubbla antalet 120 pensionärer över 65 år. Antal kommuner Antal kommuner Ett uttryck för det är försörjningskvoten som visar förhållandet mellan den arbetande generationen i åldern år samt barn och unga och äldre. Idag är den 129 genomsnittliga försörjningskvoten cirka 0,7. Det innebär att varje arbetande person försörjer inte bara sig själv, utan 129även 0,7 barn och ungdom samt äldre Enligt SCB:s beräknin ar Minskning (1-43%) ökar försörjnin skvoten (under riksgenomsnittet) 0till 0,9 år Det är ruppen Minskning äldre (1-43%) som står (under riksgenomsnittet) för hela den öknin en. Försörjningskvot ,0 Försörjningskvot Om vi sätter försörjningskvoten i ett längre perspektiv får vi en större förståelse för vilket lappkast Sveriges kommuner står inför. För hundra år sedan var det inte ovanligt att många familjer hade fler än tio barn att försörja och det var inte 98 många äldre som blev över 65 år. Det fanns med andra ord många 98 barn, men få äldre att försörja. I den kommande generationen blir det tvärtom. Om femtio år Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) förväntas vi (över vara riksgenomsnittet) över 2,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Det ska jämföras med dagens 1,7 miljoner. (över För riksgenomsnittet) 50 år sedan var vi som var 65 år och äldre. Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) 0,8 1,0 0,6 0,8 0,4 0,6 Totalt Från barn och unga Från äldre Totalt Källa: SCB Från barn och unga Från äldre 0,2 0,4 0, Line graphs 17 Line graphs

18 Skenande äldreomsor skostnader Av antalet äldre står framförallt 85+ för den största ökningen. Den framtida prognosen visar att antalet 85+ ökar till cirka år 2060, vilket är åtta gånger fler jämfört med I framtidens välfärd är den största utmanin en att finansiera sjukvård och äldreomsor samtidi t som kommunerna också måste investera för framtiden. Att dessutom behöva betala på den gamla pensionsskulden blir en extra stor belastning för framtidens generation. Kommunerna har en stor ryggsäck som tynger den kommunala ekonomin i nästa generation. I rapporten Framtidens utmaning framgår att nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. Konsumtionen av framtidens välfärd sker inte idag och kostnaden uppstår således först i nästa generation. Däremot går det att skapa ekonomiskt utrymme för morgondagens välfärd genom att betala av på pensionsskulden. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. 18 * SKL, 2010

19 705% ökning av antal invånare som är 85 år och äldre perioden Antal invånare 85 år och äldre

20 Den framtida livslängden innebär en risk för den framtida välfärden. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på.

21 ökad medellivslän d er hö re kostnader Eftersom kommuner lovat livslånga pensionsutbetalningar till sina före detta anställda blir det också relevant att se till medellivslängden. Enligt SCB:s beräkningar ökar männens livslängd fram till 2040 med 4 år och kvinnornas med 2,5 år. För kommuner innebär det en ökning av pensionsskulden. Om vi gör ett enkelt räkneexempel för en man som får 1000 kr per månad i tjänstepension och där pensionen skall betalas ut i ytterligare 4 år innebär det att pensionsskulden för den personen ökar med cirka kronor. I exemplet har vi inkluderat löneskatten och det bara för en person. Om kommunen har 1000 anställda med samma förutsättningar ökar skulden och kostnaden med 60 miljoner. Den framtida livslängden innebär en stor risk för den framtida välfärden, där enskilda kommuner kan drabbas hårt. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på. Prognos Prognos över medellivslängden över medellivslängden i Sverige i Sverige Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: SCB 21

22 Kommunernas lån sikti a betalnin sförmå a Ytterligare ett nyckeltal som påverkar kommunernas möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunernas långsiktiga betalningsförmåga. Om pensionsskulderna exkluderas är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om soliditeten däremot beräknas inklusive pensionsskulden faller kommunernas genomsnittliga soliditet till 6 procent. 8 av 10 kommuner får då en soliditet som är lägre än 30 procent, vilket är ett riktmärke för många ekonomer vid bedömning av ett företags långsiktiga betalningsförmåga. 4 av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet. Ibland möts detta av argument som att det finns dolda tillgångar i kommunala anläggningar, infrastruktur och kommunala bolag som mer än väl matchar pensionsskulderna. Men frågan är hur bokförda värden i anläggningar, fastigheter och bolag kan marknadsvärderas? Är det politiskt möjligt att sälja sitt kommunala bostadsbolag? Kan ett bibliotek drivas i vinstintresse? Finns det köpare till den kommunala simhallen? Många gånger är driftskostnaderna större än intäkterna. Kommunernas genomsnittliga soliditet 60% 51% 40% 20% 0% 6% Redovisad pensionskuld Total pensionsskuld Källa: SCB 22

23 4 10kommuner av har en negativ soliditet 8 av 10 lägre kommuner har en soliditet som är än 30 procent I många kommuner är pensionsskulden mer än dubbelt så stor som de långfristiga lånen, till exempel banklån. I genomsnitt är pensionsskulden nästan 70 procent större än de långfristiga lånen. Vilka kommunala tillgångar motsvarar pensionsskulden? Om vi räknar om den totala pensionsskulden per invånare är den genomsnittliga skulden cirka kronor. Vi ser ett stort spann bland kommunerna från drygt till cirka kronor per invånare. Störst pensionsskuld per invånare finner vi i kommuner som har vikande befolkningsunderlag. Miljarder kronor Kommunernas pensionsskulder i relation till långfristiga skulder Långfristiga skulder 216 Totala pensionsskulder Källa: SCBKälla: SCB 23

24 Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder som underlättar den framtida välfärden Sveriges demografiska faktorer ger kommunerna ett gynnsamt läge att under kommande tioårsperioden vidta 60 åtgärder 000 som bäddar för morgondagens välfärd. Antal I diagrammet nedan ser vi tydligt 0 den stora fyrtiotalistkullen som idag är kring 65 år. Det är cirka år kvar innan fyrtiotalisterna blir 85+. Vi ser också nästa stora topp som är sextiotalisterna. Redan om cirka år ska sextiotalisterna Antalet individer per födelseår talister bli försörjda i stället för försörjare. Vi ser dessutom den stora 80-talistkullen som precis Ålder har lämnat gymnasieskolan. Det innebär att nästa belastningstopp för gymnasieskolan kommer om år talister talister Det är dessa demografiska förutsättningar som bidrar till att kommuner idag har ett gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder som underlättar den framtida välfärdskostnaden i nästa generation talister Ålder Källa: SCB 24

25 2av3 kommuner har ett vikande befolkningsunderlag jämfört med riksgenomsnittet Detta är ett viktigt budskap att ta till sig redan idag. För många kommuner är bilden förskönande eftersom utmaningarna blir än större. Det beror på att 2 av 3 kommuner har vikande befolknings- och skatteunderlag jämfört med riksgenomsnittet. Det förhållandet syns inte eftersom diagrammet visar riksgenomsnittet. Gynsamma demografiska förutsättningar bidrar till att kommunerna idag har ett läge att vidta åtgärder som underlättar finansieringen av den framtida välfärden. 25

26 8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 8 miljarder ger 80 miljarder på tio år. Denna siffra kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder.

27 I vår analys kan vi konstatera att det under den kommande tioårsperioden finns ett ekonomiskt utrymme för kommuner att öra finansiella åt ärder som förbättrar det ekonomiska lä et kattebelastning i kommunal i nästa eneration. sektor på grund av emografiska faktorer (jämfört med 2010) Detta syns tydligt i nedanstående diagram som visar att under perioden finns ett välfärdsutrymme uppemot som mest 1 skattekrona att förbättra välfärden för den kommande generationen. Som ett genomsnitt under hela perioden innebär utrymmet cirka 50 öre på skatten per år. Räknar vi om 50-öringen till hela skatteunderlaget motsvarar det 8 miljarder per år, det vill säga 80 miljarder under hela tioårsperioden. Dessa 80 miljarder som kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder. Att under tioårsperioden planera för 50-örin en på skatteunderla et er kommuner ett rejält bidra till att finansiera den framtida välfärden Skattebelastning i kommunal sektor på grund av Skattebelastning i kommunal sektor på grund av demografiska faktorer (jämfört med 2010) demografiska faktorer (jämfört med 2010) Skattebelastning Genomsnitt under perioden ,50 1, ,00 1, Kronor Kronor 0,50 0,50 0,00 0,00-0,50-0,50-1,00-1,00 År Skattebelas Skattebelast Genomsnitt Genomsnitt perioden 20 perioden 201-1,50-1, År År 27

28 Försla till lösnin Genom att betala av på pensionsskulden redan idag blir pensionskostnaderna lägre i nästa generation. Samtidigt frigörs medel som kan användas för att finansiera morgondagens välfärd. Vi har i rapporten påvisat några viktiga nyckeltal som nära hänger ihop med pensionsskulden. Förutom pensionsskulden ska den framtida skatteintäkten finansiera den framtida konsumtionen av äldreomsorg, sjukvård och skola. Det är en ekvation som inte går ihop. Ekvationen blir än svårare att lösa om vi lägger till en åldrande befolkning och att vi lever allt längre. I flera utomstående rapporter läggs också än större kostnadsökningar till på grund av standardförbättringar. Att det idag finns utrymme till standardförbättringar innebär en risk för kommuner som kan medföra att välfärdskostnaderna ökar i än snabbare takt då vi ständigt förväntar oss högre kvalitet. Att minska sina skulder inför en kommande utgiftstopp är ofta en klok idé. Genom att välja en försäkrin slösnin kan kommuner redan ida amortera på pensionsskulden. Amorteringen innebär att kommunen frigör medel som kan användas till morgondagens välfärd i nästa generation. Det går inte att idag spara dagens skatteintäkter till nästa generation att redan idag betala nästa generations äldreomsorg Det går att betala på pensionsskulden redan idag vilket innebär att pensionskostnaderna blir lägre i nästa generation och mer utrymme skapas för att betala framtida välfärdskostnader 28 Källa: Framtidens utmaning och egna beräkningar

29 Försäkringslösning är ett smart, tryggt och enkelt sätt att planera för finansieringen av den framtida välfärden redan idag Förutom det positiva kassaflödet till framtidens välfärdskostnad får kommuner med försäkringslösning möjlighet till överavkastning och man slipper risker. En annan fördel är att kommunen slipper administrera de före detta anställdas livsvariga pensionsutbetalningar.

30 Exempel om det ekonomiska utrymmet under perioden används till försäkrin slösnin. Förutsättnin ar Kommunen i exemplet har drygt invånare och en pensionsskuld på cirka 450 miljoner kronor. För kommunen motsvarar det genomsnittliga utrymmet på skatteunderlaget (50 öre) cirka 18 miljoner kronor per år. Kommunen har under den gångna 40-årsperioden ökat sin befolkning med cirka 15 procent. Utan försäkringslösning infaller pensionsutbetalningstoppen kring 2025, vilket innebär en ökning från dagens nivå med närmare 70 procent i fasta priser. (För kommuner med vikande befolkningsunderlag är pensionsutbetalningsökningen än större). Lösnin Förutom att betala på dagens pensionsutbetalningar amorterar kommunen på pensionsskulden med 18 miljoner kronor per år under perioden 2012 till Alltså under den period som det är demografiskt gynnsamt. Resultat I diagrammet ser vi tydligt den positiva effekt som försäkringslösningen ger för de framtida välfärdskostnaderna. Genom försäkringslösningen har kommunen från år 2023 och framåt skapat ett extra välfärdsutrymme på cirka 10 miljoner kronor. 30

31 Kostnads- och likviditetsbelastning av pensioner intjänade före 1998 vid inlösen 18 mkr per år i 10 år 40 Med försäkringslösning Miljoner kronor Utan försäkringslösning Framtida välfärdsutrymme År Källa: Egna beräkningar 31

32 De kommunala beslutsfattarnas skäl till att välja finansiell lösnin av pensionsskulden

33

34 Om undersöknin en Vi har intervjuat 149 ekonomi- och finanschefer i landets kommuner. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som har betydelse när man väljer finansiell lösning. Vi har testat argument och egenskaper som tillhör en rad olika finasiella lösningar för att se hur de bedöms sinsemellan. Undersökningen avser i första hand valet av finansieringen av den gamla pensionsskulden, det vill säga pensionsskulder som är intjänade före Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Skandia under april månad United Minds är ett oberoende undersöknings- och analysföretag som hjälper företag, organisationer och myndigheter med marknadsinsikt. United Minds genomför regelbundet undersökningar kring samhällsförändringar, trender och konsument- och målgruppsinsikt.

35 149 kommuner i hela Sverige har blivit intervjuade 9 av 10 kommunala ekonomichefer anser det viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation

36 En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlin splaner för att betala av på pensionsskulden Nio av tio kommunala ekonomichefer anser att det är viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation. Samtidi t uppger cirka en tredjedel av beslutsfattarna att de inte har nå on handlin splan för att betala av på pensionsskulden. Det vanligaste argumentet för det är att kommunen inte har råd. Frågan är hur ska de ha råd sedan? Vi har tidigare redovisat effekterna av den demografiska utvecklingen samt hur försörjningskvoten i riket ökar från 0,7 till 0,9 i den kommande generationen samt att 2 av 3 kommuner har tappat befolkningstillväxt jämfört med riksgenomsnittet. En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden Inte valt finansiell lösning 1 av 3 2 av 3 Valt finansiell lösning Källa: Undersökning United Minds 36

37 2 av 3 garanti kommunala ekonomichefer vill ha en lösning med en i botten 2 av 3 vill ha lösning med garanti i botten Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som ger kommunen en lösning med en garanti i botten? Mycket stor betydelse 23% Ganska stor betydelse 44% Varken stor eller liten betydelse 24% Ganska liten betydelse 7% Mycket liten betydelse 1% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Undersökning United Minds 37

38 Att slippa risker är vikti are än att maximera avkastnin en Att slippa kapitalförluster är det starkaste skälet till valet av lösning. Garanti värderas också högt. En lösning som tar hand om riskerna med så kallad lång levnad står också på ekonomichefens topplista. Hur resonerar en ekonomichef när han/hon ska välja finansiell lösning för att hantera pensionsskulden? Vilka är drivkrafterna? 149 kommunala ekonomichefer svarar: Avkastning: Att slippa kapitalförluster är viktigast, 7 av 10 värderar detta mer än något annat. Garanti: Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier (kapitalförvaltning, pensionsstiftelse eller ingen lösning alls.) Livslängd: Medvetenheten växer om att den ökande livslängden kommer påverka ekonomin i kommunen. 2 av 3 värderar en lösning som hanterar denna risk. Administration: Att administrera pensioner är svårt och resurskrävande. 6 av10 ekonomichefer vill gärna bli av med framtida utbetalningar. Låst vid ändamålet: Ungefär hälften av ekonomicheferna tycker att det är angeläget att pensionspengarna är låsta för att användas just för framtida pensioner. Det innebär att varannan ekonomichef är av uppfattningen att pensionspengar kan användas till andra ändamål. Att så också sker bekräftas i undersökningen där 2 av 10 svarade att pensionsmedel använts till annat. Avkastningsskatt: Att betala avkastningsskatt såg varannan ekonomichef som ett hinder, men så få respondenter som 1 av 10 sa sig veta hur stor avkastningsskatten faktiskt är (0,4 procent januari 2011). Amortering: Varannan svarande tycker det är attraktivt att finna en lösning som gör att kommunen blir av med hela eller delar av skulden. En reflektion efter avslutad undersökning är att ekonomichefernas önskemål till stor del samman- Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier 38

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771-55 55 00 skandia.se En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm org.nr:

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan

Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan 2(12) Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Omfattning... 3 4 Organisation... 3 5 Soliditet... 3 5.1 Kommunens soliditet... 4 6 Lagen

Läs mer

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03 Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 14/05 2005-11-03 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Finanschefer Lt Landstingsdirektörer Landstingsekonomer

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Avgångspension

Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Avgångspension Med möjlighet till unika avtal och individuella lösningar. SPPs Pensionering med stora möjligheter. SPPs är en enkel och flexibel pensionslösning som du som arbetsgivare kan erbjuda dina anställda som

Läs mer

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN Ett finansieringsalternativ för ITPs ålderspension När företaget självt ansvarar för

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - försäkrin stekniska runder inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Vårt erbjudande till arbets ivare med kommunala pensioner. kommuner, landstin, kommunalförbund och kommunala bola

Vårt erbjudande till arbets ivare med kommunala pensioner. kommuner, landstin, kommunalförbund och kommunala bola Vårt erbjudande till arbets ivare med kommunala pensioner kommuner, landstin, kommunalförbund och kommunala bola Vårt erbjudande till kommunala arbets ivare Vi erbjuder arbetsgivare med kommunala pensionsavtal

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner Sida 1(1) Datum Revisionen Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

KPA Traditionell Försäkring

KPA Traditionell Försäkring Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Försäkring produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ),

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS Faktablad Alecta Optimal Pension, FTP och PA-KFS Gäller från 1 januari 2014 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 22 april 2013 16 Paragraf Diarienummer KS-2013/293.189 Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. Gör ett aktivt val för din pension. Per, SPP Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle du placera dem

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

SPK, nya BTP och marknadsvärdering. Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson

SPK, nya BTP och marknadsvärdering. Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson SPK, nya BTP och marknadsvärdering Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson SPK är pensionskassan för Swedbank, alla Sparbanker och närstående 176 juridiska arbetsgivare Swedbank störst i volym

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

Dnr 31/05 Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension

Dnr 31/05 Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2005:X) 1. Detta allmänna råd skall tillämpas av bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen

Läs mer

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 00048512_00 Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners När vi startade vårt försäkringsbolag 2011 var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform

Läs mer

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring BILAGA 2 Datum: Bolagslogotyp Fakta inför flytt av pensionsförsäkring - Information om en ny försäkring Här finns information om den nya försäkring som du funderar på att flytta till. Du får motsvarande

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Kommuners och landstings pensionsskuld

Kommuners och landstings pensionsskuld ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING Upplysningar om

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension

SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. % Välj själv hur dina pensionspengar från arbetsgivaren ska placeras Jamil, SPP SPPs Avtalspension SAF-LO inklusive Livsarbetstidspension Det behöver inte vara svårt Som

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Ett viktigt val för din framtid. Du bestämmer var pengarna ska placeras. Arbetsgivaren betalar. Linda, SPP Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22 Kommittédirektiv Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag Dir. 2012:22 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 Åstorps kommuns Pensionspolicy Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 2 UPPDATERING 4 3 BESLUTSORDNING 4 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA 5 41 SÄRSKILD

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Läs mer

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Trollhättan den 27 augusti 2012 FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Om Du har fordran på pension eller annan rätt till ersättning ur pensionsstiftelsen är

Läs mer

SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen

SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen Gör ett viktigt val för din framtid. ITP 1 premiebestämd ålderspension ITPK Egenpension ITP Livsarbetstidspension! Pino, SPP SPPs premiebestämda ålderspension enligt ITP-planen Det behöver inte vara svårt

Läs mer

Pensionspolicy. Bollebygds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11. I samarbete med

Pensionspolicy. Bollebygds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11 Bollebygds kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 UPPDATERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...

Läs mer

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med Pensionsriktlinje Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24 I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 Orsa Kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld

Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld Revisionsrapport* Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld Kalmar kommun 7 december 2007 Elisabeth Rye Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga,

Läs mer

Alternativ KAP-KL. produktinformation

Alternativ KAP-KL. produktinformation Alternativ KAP-KL produktinformation vad innebär alternativ kap-kl? Enligt KAP-KL kan arbetsgivaren och arbetstagaren i vissa fall träffa avtal om att annan pensionslösning helt eller delvis ska gälla.

Läs mer

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 4 Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt När den

Läs mer

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter 013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:1278 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Fondförsäkring för KAP-KL Lärarfonder

Fondförsäkring för KAP-KL Lärarfonder 1/5 Fondförsäkring för Kortfattad information Fondförsäkring för i Folksam Fondförsäkringsaktiebolag är en pensionslösning för dig som omfattas av kollektivavtal mellan å ena sidan Sveriges Kommuner och

Läs mer

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer