Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissyttrandet och överlämna svaret till finansdepartementet. Ärende Tjänsteskrivelse , förslag på yttrande , remissmissiv och SOU 2016:24, mars 2016 har varit utsända. Exp till: Akten Expedierat av Siobhán Górny

2 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2016/357 Ekonomichef Kommunstyrelsen Remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissyttrandet och överlämna svaret till finansdepartementet. Sammanfattning Regeringen beslutade den 28 augusti 2014 att se över lagen (1197:614) om kommunal redovisning. Utredaren överlämnade betänkandet i mars 2016 som nu lämnats ut på remiss, där bland annat Knivsta kommun är utsedd som en kommunal remissinstans. Det är många förändringar i de nya kommunala redovisningslagen, men i huvudsak innebär förändringarna en tydligare redovisning, ökad transperens, nödvändig anpassning mot hur regelverket fungerar för privata företag (aktiebolag). Den enskilt viktigaste förändringen är hantering av pensionsskulden, från den nuvarande blandmodellen där intjäning av pension före 1998 hanteras utanför balansräkningen och intjäning efter 1997 fonderas i balansräkningen (alternativt försäkras bort). Förslaget är att införa fullfonderingsmodellen, vilket innebär att pensionsåtagandet före 1998 ska bokföras som en skuld i balansräkningen och det egna kapitalet minskas i motsvarande omfattning. Förslaget är att i huvudsak bifalla utredarens förslag till ny kommunal redovisningslag, dock finns det några mindre förändringar som skulle kunna hanteras annorlunda. Det gäller redovisning av resultatutjämningsreserv i balansräkning som bättre lämpas sig i noter, kravet på överlämnade av delårsrapport inom 2 månader från styrelsen från bokslutsperioden slut ger inget mervärde, eftersom syftet var att ge kommunfullmäktige möjlighet till bättre styrning vid befarat ekonomiskt underskott. Det fungerar inte i praktiken där signaler om underskott måste komma långt tidigare och ekonomistyrningen måste därför fungerar på annat sätt än via bokslut.

3 Sida 2 av 5 Bakgrund Utredningen hade uppgift att särskilt utreda redovisning av kommunala avtalspensioner, finansiering av pensionsförpliktelser, sammanställd redovisning, delårsrapporter, efterlevnad av lag och normering samt särredovisning. Utredningen lämnar ett förslag till en helt ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Utredningen har beaktat de senaste årens förändringar i bokföringslagen och årsredovisningslagen som berör privata företag och gjort anpassningar som varit förenliga med kommunala ändamålet. Redovisning av kommunala pensionsförpliktelser Pensionsskulden redovisas idag som en blandmodell, det vill säga nyintjäning av pension fonderas och läggs upp som en skuld i balansräkningen (alternativt försäkras bort). Det som inte finns i balansräkningen är intjäning av pension före 1998, det ligger som en pensionsförpliktelse och kostnadsförs när utbetalning sker vilket i praktiken drabbar dagens skattebetalare och kommande generationer. Förslaget är att införa fullfonderingsmodellen, vilket innebär att pensionsåtagandet före 1998 ska bokföras som en skuld i balansräkningen och det egna kapitalet minskas i motsvarande omfattning. Det får konsekvensen att många kommuner kommer ha ett negativt eget kapital framöver, det gäller inte Knivsta kommun. Att lägga pensionskulden som en förpliktelse är inte enkelt att förstå och därför borde det öka förståelse bland kommunernas invånare och ge en mer rättvisade bild av kommunernas ekonomiska ställning. En annan viktig konskevens är att kostnaden för pensionsutbetalning inte kommer belasta balanskravsresultatet, det betyder att i Knivsta kommuns fall frigörs mellan 6-8 miljoner kronor om året. Det är dock viktigt att förstå att om inte överskottsmålet höjs i motsvarande grad saknas likviditeten för att betala den tidigare pensionsskulden, vilket på lång sikt innebär att låna till pensionsbetalningarna. Finansiering av kommunala pensionsförpliktelser Inga förändringar föreslås mot dagens rekommendationer, det vill säga upplysningskravet fortsätter gälla som innebär att ge information om någon del av avsättningen överförts till pensionsstiftelse eller om försäkring tecknas. Sammanställd redovisning Nya begrepp införs i lagtexten, kommunalgrupp, kommunalgruppsföretag och uppdragsföretag. Begreppet sammanställd redovisning ersätts av sammanställda räkenskaper. Det föreslås även att undantag för upprättande av sammanställda räkenskaper som inte finns idag. Konsolideringsmetoden blir även reglerad i lag, klyvningsmetoden blir huvudregel vilket i praktiken inte innebär någon förändring mot praxis idag men förtydligar kravet och ökar jämförbarheten mellan kommunerna. Förvaltningsberättelsen Kravet på redovisning av sjukfrånvaro i detaljerad form föreslås tas bort, en förenkling. Däremot utökas kravet på information om kommunalgruppsföretag, samt krav på utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning och utvärdering av den ekonomiska ställningen även omfattar kommunalgruppsföretag.

4 Sida 3 av 5 Årsredovisning Dispositionen förändras, nytt avsnitt om drift och investeringsredovisning införs, samt noter blir ett eget avsnitt. Nya termer används i resultaträkning och balansräkningen, exempelvis poster från finansiella tillgångar respektive poster från finansiella skulder. Delårsrapport Delårsrapporten föreslås regleras i lag. Rapporten ska även överlämnas senast 2 månader från periodens utgång från styrelsen. Syftet är ge kommunfullmäktige information i ett tidigt stadie för att vidta åtgärder vid befarat underskott, det löser man inte med att skicka upp en delårsrapport i oktober månad till kommunfullmäktige. Det måste finnas andra styrmekanismer för att fånga ekonomiska obalanser och en mer frekvent rapportering till både styrelse och kommunfullmäktige. Oavsett vad det slutliga förslaget blir ökar tydligheten och en delårsrapport finns normalt till styrelsens förfoganden inom 60 dagar från periodens utgång. Värdering och uppskrivning Begreppet nyttjandeperiod skrivs i lagen och används redan idag. Reglering av nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar får högst uppgå till 5 år (en minskad frihet). Utgifter för forskning får inte tas upp som anläggningstillgång. Möjligheten till uppskrivning av värdet av finansiella tillgångar föreslås tas bort. Minskade friheten är av godo och minskar möjligheten för kreativitet, bör inte få någon konsekvens för Knivsta kommun. Gåvor Ska redovisas till verkligt värde, oavsett om den är vederlagsfri eller understiger verkligt värde. Bra med förtydligande men kommer sannolikt få små konskevenser för kommunen. Avsättning Avsättning ska motsvara den på balansdagen bästa uppskattning av det belopp kommer krävas för att reglera förpliktelsen. Efterlevnad Upplysningar ska lämnas om sammanlagd kostnad för de kommunala revisorernas granskning av bokföring, delårsrapport och årsredovisning. Arkiveringstid Arkiveringstiden av räkenskapsinformation minskas från dagens 10 år till 7 år, detta måste dock synkas med arkivlagen och lokal bestämmelse för arkivering. Detta kan innebära räkenskapsinformationen troligen måste bevaras i 10 år trots den föreslagna förändringen. Särredovisning Upplysningskrav rörande särredovisning, vilket kan gälla affärsdrivande verksamheten som avfall, VA etc. Upplysningar lämnas i not om vilka särredovisningar som upprättas. Det innebär ingen konsekvens idag för Knivsta kommun.

5 Sida 4 av 5 Ekonomisk konsekvensanalys Förändringarna i kommunala redovisningslag får ekonomiska konsekvenser för alla kommuner och landsting, det gäller särskilt hanteringen av pensionsskulden. För Knivsta kommun innebär den nya hanteringen att pensionskostnader som tidigare belastat resultaträkningen nu ska hanteras via eget kapital, det innebär en ekonomisk lättnad i redovisningen. Baksidan är att likviditeten belastas, det vill säga om det frigjorda utrymmet används till verksamhet istället för ett höjt överskottsmål måste kommunen låna upp medel för betalning av pensionskostnader. För Knivsta kommun är beloppet mellan 6-8 miljoner kronor per år. Bilaga remissvar till finansdepartementet Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Fransson kommundirektör Beslutet ska expedieras till: Akten Ekonomichef

6 Sida 5 av 5 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet avser att lämna svar på en remiss utsänd från finansdepartementet. Remissen gäller en ny kommunal redovisningslag som väntas träda i kraft från 1 januari Förändringarna i kommunala redovisningslagen påverkar inte den kommunala verksamheten. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

7 YTTRANDE Dnr FI2016/01153/K Finansdepartementet Stockholm Betänkandet SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning (dnr FI2016/01153/K) Sammanfattning Vi instämmer i huvudsak med utredarens förslag till ny kommunal redovisning och i synnerhet hanteringen av pensionsredovisningen. Vi anser dock att frågor om specificering av resultatutjämningsreserv i balansräkning kan lämnas i not, vidare bör kravet på överlämnande av delårsrapport från styrelse inom 2 månader från periodens utgång tas bort. Avsnitt 7.9 Pensionsredovisning - fullfonderingsmodell Utredningsförslaget Utredningsförslaget är att pensioner ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Vi instämmer helt med utredarens förslag och anser att det, trots att många kommuner kommer tvingas redovisa negativt eget kapital, ger en mer rättvisande ekonomisk ställning och transpens för både invånare och fritidspolitiker. 6 kap. Balansräkning 2 v- Redovisning av Eget kapital i balansräkning Utredningsförslaget Utredarens förslag är att resultatutjämningsreserv ska framgå i balansräkningen. Vi anser att det borde vara tillräcklig med en sådan information i not och att det underlättar tolkningen av balansräkningen för icke insatta personer i kommunal redovisning. 8 kap. 20a v- Delårsrapport Utredningsförslaget Förslaget innebär att delårsrapporten ska överlämnas från styrelsen senast 2 månader från periodens utgång till kommunfullmäktige. Vi anser inte att delårsrapporten ökar möjligheten för kommunfullmäktige att styra eller påverka årets resultat. Kommunerna måste utveckla styrningen med andra typer av uppföljningar som är mer frekventa för att åstadkomma skillnad. Vi förslår därför att detta krav tas bort. I detta ärende har kommunstyrelsen beslutat. Ekonomichef, Dan-Erik Pettersson har varit föredragande.

8

9

10