Bilaga 3. Effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor Hur påverkas friluftslivet?

Transkript

1 Bilaga 3. Effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor Hur påverkas friluftslivet? Slutrapport Anders Lindhagen, Oscar Hultåker, Sophia Bergkvist NATURVÅRDSVERKET

2 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2000 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2000 Omslag: bild / illustration 3

3 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 0000 Bilaga 3. Effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor Hur påverkas friluftslivet? Förord Detta är den slutliga rapporten från projektet "Effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor Hur påverkas friluftslivet. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och ingår i en större utredning av myggbekämpning vid Nedre Dalälven. Vi vill tacka alla som genom att svara på våra frågor i intervjustudierna och genom att aktivt delta i workshopen har bidragit till att göra denna studie möjlig Uppsala Anders Lindhagen Oscar Hultåker Sophia Bergkvist 4

4 Innehåll FÖRORD 4 INNEHÅLL 5 1. SAMMANFATTNING FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2. BAKGRUND Frågeställning 9 3. METOD (GENOMFÖRANDE) Samkörning av befintliga data Kvalitativa intervjuer Kvantitativ telefonenkät Workshop med intressenter RESULTAT OCH DISKUSSION Hur påverkar översvämningsmygg friluftslivet? Attityder till bekämpningen av mygg Kostnader, Vem ska betala? Jämförelser med tidigare studier SLUTSATSER KÄLLOR BILAGOR 29 Bilaga 1. Intervjuguide använd vid semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. 30 Bilaga 2: Frågor till de kvantitativa telefonintervjuerna 32 Bilaga 3: Metodbeskrivning 35 Bilaga 4: Deltagare i Workshop Bilaga 5: Resultat från kvantitativ telefonintervju i tabellformat 37 Bilaga 6: Listningar av svar på öppna frågor 73 5

5 Sammanfattning Denna studie initierades av Naturvårdsverket i december 2014 och fokuseras på hur friluftslivet i Nedre Dalälvsområdet påverkas av massförekomst av översvämningsmyggor och myggbekämpning. De två huvudsakliga frågeställningar som belyses i denna utredning är: Hur påverkas friluftsliv, utomhusidrott och naturturism av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet? Hur påverkas friluftsliv, utomhusidrott och naturturism av bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet? Projektet har genomförts med en mix av metoder för att på ett bra sätt belysa frågeställningarna såväl kvantitativt som kvalitativt. De undersökningar som genomförts är en kvalitativ intervjuundersökning där 19 semistrukturerade längre intervjuer gjorts med intressenter inom friluftsliv, naturturism och utomhusidrott vid Nedre Dalälven. En kvantitativ telefonintervjuundersökning med sammanlagt 401 respondenter i de kommuner kring Nedre Dalälven där myggbekämpning skett Undersökningen stratifierades i två undergrupper där den ena utgjordes av respondenter i det absoluta närområdet kring myggbekämpade arealer och den andra av personer som bor lite längre från myggbekämpningsområdet. En workshop med lokala intressenter genomfördes i syfte att fördjupa förståelsen kring hur översvämningsmyggor och bekämpningen av dessa påverkar friluftsliv, naturturism och utomhusidrott. Resultaten leder till följande huvudsakliga slutsatser: I princip alla friluftslivsaktiviteter, all utomhusidrott och all naturturism hämmas kraftigt då det blir mycket översvämningsmyggor. Ska man kunna bedriva ett friluftsliv under år där det med dagens vattenreglering blir översvämningar måste översvämningsmyggen begränsas. Bland de flesta närboende är förtroendet störst för den mest beprövade metoden att begränsa översvämningsmyggor, spridning av BTI från 6

6 helikopter. Detta beror troligen på att de flesta tycker att den fungerar väl och alltså ger avsedd effekt färre översvämningsmyggor. Av andra föreslagna metoder tror man att en reglering av vattenflödena så att man slipper översvämningar de tider då översvämningsmyggans larver växer till kan hjälpa. Här är man dock mer skeptisk till att detta är genomförbart och många anser att bekämpning med BTI ändå kommer att behövas. Det finns bland en del närboende och lite fler av dem som bor på lite avstånd en oro för att bekämpningen med BTI kan skada framförallt naturmiljön, men att det även kan vara skadligt för människor på sikt. Denna oro beror troligen delvis på okunskap och att man inte är informerad om de undersökningar som gjorts kring risker med BTI. 7

7 1. Bakgrund Denna studie initierades av Naturvårdsverket i december 2014 och fokuseras på hur friluftslivet i Nedre Dalälvsområdet påverkas av massförekomst av översvämningsmyggor och myggbekämpning. Under arbetet har avgränsningen av vilka aktiviteter utredningen berör utvidgats något så att förutom friluftsliv även utomhusidrott och naturturism kommit att ingå. En stor mängd naturvetenskapliga undersökningar kring hur myggbekämpningen fungerar och hur naturmiljön påverkas av bekämpningen har gjorts. Det finns ett fåtal samhällsvetenskapliga studier kring myggbekämpningens effekter. I dessa rapporter har omfattande litteraturgenomgångar gjorts vilka i sin tur ligger till grund för denna undersökning. I ett examensarbete från Uppsala universitet studeras Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boenden i områden med förekomst av översvämningsmygg (Nordström 2010). I denna studie gjordes dels en enkätundersökning och mer kvalitativa analyser av samtal i fokusgrupper. Resultaten visar att hög grad av exponering för översvämningsmygg under sommaren 2009 haft en viktig betydelse för upplevd nivå av ångest, depression och livstillfredställelse. I en länsstyrelserapport (Ojala & Lidskog 2013) redovisas resultat från en enkätundersökning bland invånare runt sjön Björken utanför Sunne. Här undersöks framförallt hur man ser på den restaurering av strandmarker och återupptagen hävd med betning av nötkreatur som genomförts i syfte att bl a minska myggförekomsten. De svarande var i huvudsak positiva till de genomförda restaureringsåtgärdena och ca hälften tyckte även att det varit mycket effektivt som myggbekämpning. En majoritet var emot att påbörja bekämpning med BTI. Soutokorva m fl (2013) gör en samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader för området runt Nedre Dalälven. I en studie av betalningsvilja kommer man fram till att det samhällsekonomiska värdet av kraftigt minskad population av översvämningsmygg är mycket högt. I intervjuer med näringsidkare inom turismnäringen kring Nedre Dalälven kommer man fram till att dessa känner att deras näring påverkas negativt av stora mängder översvämningsmygg. Samtidigt kan man inte finna något samband mellan statistiken av t ex gästnätter på campingar och stugbyar under olika år jämfört med myggförekomsten samma år. Bristen på hårda data gör att man trots intervjuresultaten drar slutsatsen Även om statistiken i vissa fall är osäker finns det alltså inget som tyder på att antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingplatser påverkas nämnvärt av kraftiga förekomster av översvämningsmygg. 8

8 1.1. Frågeställning De två huvudsakliga frågeställningar som belyses i denna utredning är: Hur påverkas friluftsliv, utomhusidrott och naturturism av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet? Hur påverkas friluftsliv, utomhusidrott och naturturism av bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet? Dessa båda frågor problematiseras genom att friluftsliv, naturturism och utomhusidrott delas upp på olika aktiviteter som bedrivs av delvis olika intressenter. Det sker också genom att försöka beskriva vilka aspekter som är viktiga respektive mindre viktiga för olika intressenter. Under arbetet har fler aspekter med anknytning till de huvudsakliga frågeställningarna kommit upp som vi funnit relevanta att inkludera i resultatredovisning och slutsatser. T ex: Rädsla för att myggor ska sprida sjukdomar till människor eller djur Hur olika sätt att begränsa problemen med översvämningsmygg upplevs av dem som bedriver friluftsliv, utomhusidrott och naturturism Hur ska kostnader för att begränsa problem med översvämningsmyggor fördelas? Vem ska ta ansvar? 9

9 2. Metod (Genomförande) Projektet har genomförts med en mix av metoder för att på ett bra sätt belysa frågeställningarna såväl kvantitativt som kvalitativt. Samtidigt har projektet genomförts under viss tidspress vilket i en del fall begränsat möjligheterna att välja metod Samkörning av befintliga data I den ursprungliga projektbeskrivningen och långt in i projektet fanns en förhoppning att kunna samköra besökardata från Färnebofjärdens nationalpark med fångstdata från myggfällor. Detta i syfte att belysa eventuella samband mellan myggförkomst och besökarantal ute i nationalparken. Soutokorva m fl (2013) redovisar svaga samband mellan myggförekomst och t ex gästnätter hos turismföretagare i området. Denna undersökning var ett försök att hitta data med högre upplösning för att få en mer detaljerad bild än i den tidigare undersökningen. Denna del av projektet visade sig dock inte framkomlig. Historiska Data som samlats in med andra syften än att göra denna jämförelse visade sig inte vara tillräckligt kompatibla för en analys. Vi bedömer dock att det skulle vara en intressant studie att göra, om man kan designa datainsamlingen på ett bra sätt så att antalet besökare och mängden myggor kan mätas samtidigt på samma plats och att man på så sätt kan studera hur besöksströmmar utomhus förändras beroende på hur mycket mygg och vilka myggarter det är Kvalitativa intervjuer Målet med urvalet av respondenter till de kvalitativa intervjuerna var att inkludera ett så brett spektrum av respondenter som möjligt för att få alla tänkbara vinklingar och attityder till problematiken kring myggor och myggbekämpning i relation till friluftsliv, utomhusidrott och naturturism i nedre dalälvsområdet. Urvalet gjordes selektivt för att uppnå denna bredd och totalt genomfördes 19 kvalitativa intervjuer, varav elva näringsidkare, sex föreningar och två privatpersoner/stugägare. Respondenterna är verksamma i Hedesunda, Gysinge, Tärnsjö, Östa och Österfärnebo. Två av de intervjuade är bosatta utanför Nedre Dalälvsområdet och är alltså verksamma i området eller besöker området bara en del av året. 10

10 Nästan alla intervjuer skedde på plats hos respondenten, d.v.s. säga i deras hem eller där de bedriver sin verksamhet. Med ett fåtal respondenter fanns inte möjlighet att träffas varför dessa intervjuades via telefon. Intervjuerna spelades, om respondenten tillät detta, in via en diktafon. Omedelbart efter varje intervju gjordes ett skriftligt referat för varje intervju. Inspelningarna gjorde det möjligt att gå tillbaka och lyssna efter exakta citat om det fanns någon tveksamhet i referaten. Intervjuerna pågick minuter per intervju. Merparten av intervjuerna genomfördes under perioden september 2015 medan 5 intervjuer gjordes i slutet av juni och början av juli Intervjumetodiken kan karaktäriseras som en semistrukturerad kvalitativ intervju där intervjuaren haft ett antal i förväg bestämda frågområden som samtalet förts in på. Vid intervjuerna har strävan varit att föra ett så fritt samtal som möjligt och att successivt föra in detta samtal på frågeområdena och därigenom få så bra och lite tillrättalagda svar som möjligt. Intervjuarna har haft stöd av en frågeguide för att få med alla önskvärda frågeställningar i samtalet med respondenterna. Frågeguiden omfattade i princip de frågeställningar som gäller för hela denna studie (Bilaga 1) Kvantitativ telefonenkät Den kvantitativa telefonintervjuundersökningen genomfördes för att fånga allmänhetens besvär av myggor och attityder till bekämpning av myggor samt påverkan på utomhusvistelser av myggförekomst. För intervjuerna användes ett frågeformulär med standardiserade frågor med huvudsakligen fasta svarsalternativ. Frågorna redovisas i Bilaga 2 Intervjuerna genomfördes september Totalt genomfördes cirka 400 intervjuer Undersökningsområde och urval Undersökningen avgränsades till de sju kommuner där det sker bekämpning mot översvämningsmygg. Undersökningsområdet delades i ett inre område, som omfattar områdena kring de mätpunkter där man uppmäter höga nivåer av mygg och där Naturvårdsverket har gett tillstånd och dispenser för myggbekämpning, och ett yttre område, som omfattar övriga delar av kommunerna. I det inre området ingår följaktligen dels området kring Nedre Dalälven men även område i Sala och Heby kommuner. Indelningen i det inre och det yttre området gjordes genom en visuell kartlösning där postnummerområdens utbredning matchades mot kartunderlaget från naturvårdsverkets beslut (Figur 1). 11

11 Figur 1. Karta som användes för att lokalisera det inre undersökningsområdet. (Naturvårdsverket 2015) Urvalet stratifierades så att hälften av intervjuerna gjordes i det inre respektive det yttre området. Stratifieringen syftade till att göra det möjligt att jämföra resultat för de som bor i eller nära områden som ibland har höga förekomster av översvämningsmyggor med dem som bor längre ifrån dessa områden. Eftersom postnummerområden och områden med hög förekomst av översvämningsmyggor 12

12 inte helt överensstämmer kommer det att finnas vissa svaranden i det inre området som inte bor i ett område som ofta har höga förekomster av översvämningsmyggor samtidigt som det kan finnas personer i det yttre området som bor i ett område drabbat av mycket mygg. I genomsnitt bör det dock vara en skillnad mellan dessa båda strata avseende förekomsten av översvämningsmyggor nära bostaden. För undersökningen drogs urval av slumpmässiga telefonnummer till privatpersoner med adress i undersökningsområdet Datainsamling Datainsamlingen gjordes som telefonintervjuer under perioden september I analysen ingår 401 svar Databearbetning och analys Svaren bearbetades statistiskt med programpaketet SAS för Windows, version 9.4, och SKOPOGRAM 19. För att göra totalresultatet representativt för befolkningen i de sju kommunerna i undersökningsområdet poststratifierades svaren med avseende på undersökningsområde och åldersgrupper. Poststratifieringen innebär en enskild grupps resultat får den påverkan på totalresultatet som motsvarar gruppens andel av totalbefolkningen. Eftersom befolkningen i det inre undersökningsområdet utgör en liten del av totalbefolkningen i hela undersökningsområdet får också resultatet för det inre undersökningsområdet litet genomslag i totalresultatet. Den kvantitativa analysens fokus har huvudsakligen varit skillnader mellan det inre och det yttre området. Ytterligare detaljer om urvalsdragningen och databerarbetningen redovisas i Bilaga Workshop med intressenter En workshop genomfördes den 29 september i Gysinge. Inbjudna till workshopen var företrädare för olika intressenter med koppling till friluftsliv, utomhusidrott och naturturism i Nedre Dalälvsområdet. Inbjudningar gjordes brett och anslogs på hemsidor, spreds i sociala nätverk och med uppsatta anslag på strategiska platser i närområdet. Dessutom ringde vi upp och bjöd in intressenter för att få en så heltäckande samling deltagare som möjligt. Vi ville ha så många olika åsikter och verksamhetsgrenar som möjligt företrädda. De som deltog i workshopen framgår av Bilaga 4. 13

13 Workshopen dokumenterades med hjälp av de noteringar som gjorts på blädderblock, utdelade diskussionsunderlag och postit-lappar. De muntliga diskussionerna antecknades. Workshopens syfte var att: komplettera de tidigare undersökningarna så att ytterligare attityder och tankegångar kring översvämningsmyggor och bekämpningen av dessa kan framföras fördjupa förståelsen för de resultat som kommit fram tidigare under utredningen få olika intressenter att diskutera med varandra och på så sätt få mer genomtänkta och nyanserade svar De huvudsakliga frågeställningar som ställdes var: Hur påverkas föreningen/aktiviteten/verksamheten av översvämningsmygg? Hur påverkas föreningen/aktiviteten/verksamheten av myggbekämpning med BTI? Vad får bekämpningen kosta? Vem ska betala? 14

14 3. Resultat och diskussion Resultaten presenteras här enligt utredningens huvudsakliga frågeområden. De kvantitativa och kvalitativa aspekterna tas upp samtidigt under samma rubrik i syfte att ge en bättre helhetsbild av resultaten Hur påverkar översvämningsmygg friluftslivet? Fyra frågor i den kvantitativa intervjustudien handlade om besvär av mygg. Sammantaget visar resultaten att besvär av mygg är mycket vanligare i det inre området än i det yttre och att besvär av mygg förekommer oftare för familjer med små barn som är sex år eller yngre än för andra hushåll, med eller utan barn. Skillnaderna mellan det inre och det yttre området vad gäller att besväras av mygg är mycket starka trots att stratifieringen med hjälp av postnummerområden inte helt exakt kan skilja ut de områden som ofta är utsatta för höga förekomster av översvämningsmyggor. I det inre området är det 54 procent som besväras av mygg mycket eller ganska ofta, jämfört med 18 procent i det yttre området (Figur 2; Tabell 1A i Bilaga 5). Att besväras av mygg där man bor är också vanligare i familjer med barn som är sex år eller yngre. Att myggförekomst är ett större problem för familjer med små barn visas också av att det är vanligare bland familjer där yngsta barnet är sex år eller yngre jämfört med barnfamiljer med äldre barn att man undviker att låta barn vara utomhus för att det är för mycket mygg (Tabell 31A i Bilaga 5). Figur 2 Det är också avsevärt fler i det inre området (32 procent) som mycket ofta eller ganska ofta undviker att vara utomhus på sommaren för att det är för mycket mygg jämfört med det yttre området (7 procent) (Figur 3, Tabell 29A i Bilaga 5). Det är 15

15 vanligare bland kvinnor än bland män att man undviker att vara utomhus för att det är för mycket mygg. Figur 3 De intervjupersoner som mycket ofta, ganska ofta eller ibland undviker att vara utomhus för att det är för mycket mygg fick besvara en fråga om vad det är de låter bli att göra. Svaren finns listade i Listning 2 i Bilaga 6. Omkring en fjärdedel av svaren handlar om att man låter bli att vara i trädgården, sitta på altanen, grilla, äta ute eller umgås med vänner. I tolkningen av enkäten bör hänsyn tas till att den genomförts i september 2015 efter ett år med relativt måttliga mängder översvämningsmygg tack vare en omfattande och i huvudsak framgångsrik bekämpning med BTI. Frågan är generellt ställd och gäller alltså inte bara det senaste året och man kan anta att många svarande drar sig till minnes värre myggår än 2015, t ex 2012 som ofta beskrivs som myggrikt. En del kommer säkert även ihåg de mygginvasioner i början av 2000-talet som var orsaken till att myggbekämpningen påbörjades. Sannolikt skulle avsevärt fler i det inre området uppgivit att de haft besvär av mygg om undersökningen gjorts närmare inpå ett år med hög förekomst av översvämningsmygg. I de kvalitativa intervjuerna och i samband med workshopen understryks det faktum att utövande av friluftsliv, utomhusidrott och naturturism blir kraftigt begränsat på de platser och vid de tillfällen då det är mycket översvämningsmyggor. Dessa tillfällen inträffar enligt intervjuade och deltagare i workshopen regelmässigt om det sommartid är översvämningar och man samtidigt inte genomför eller misslyckas med myggbekämpningen med BTI. De sätt som används för att undkomma myggen är att bedriva verksamheten på annan plats, under tider på året då myggen inte är aktiva eller att bära helt täckande klädsel inklusive mygghatt med myggnät och handskar. Myggmedel anses av de flesta inte som tillräckligt för att freda sig då det är mycket översvämningsmyggor. 16

16 Myggsäsongen kan ett svårt år pågå från andra veckan i juni och en bit in på hösten, vilket är en tid på året som sammanfaller med den bästa tiden att genomföra många av de utomhusaktiviteter som undersökts. Många aktiviter är även omöjliga att genomföra eller blir starkt begränsade av heltäckande klädsel inklusive mygghatt och handskar. De aktiviteter som är platsbundna och inte kan bedrivas på någon annan plats drabbas hårt. Vid workshopen togs det fram exempel på aktiviteter som är svåra eller omöjliga att genomföra vid hög myggförekomst: Trädgårdsarbete Hemmamatch i fotboll Vardagsmotion nära hemmet, Leka på skolgården Djurhållning, lantbruk och skogsbruk Andra aktiviteter som är mindre platsbundna som t ex svampplockning, motionslöpning eller bortamatcher i fotboll kan man resa till och bedriva utanför det av översvämningsmyggor värst drabbade området. En deltagare i workshopen beskriver detta så här: Myggornas utbredning är relativt lokal och reser man 1-2 mil kan det göra stor skillnad Det konstaterades även att förflyttningen ut ur området blir dock svår för t ex barn eller äldre som har liten eller ingen möjlighet att själva göra denna förflyttning. Barnens situation belystes även med en fråga i den kvantitativa enkäten som handlar om hur ofta man undviker att låta barn vara utomhus på sommaren för att det är för mycket mygg. I det inre området är det 16 procent som mycket ofta eller ganska ofta undviker att låta barn vara utomhus på sommaren för att det är för mycket mygg jämfört med 4 procent i det yttre området (Figur 4, Tabell 31A i Bilaga 5). Det är vanligare i familjer med barn som är sex år eller yngre jämfört med familjer med äldre barn. 17

17 Figur 4 I kvalitativa intervjuer och i samband med workshopen framkom även argument som att: Man kan inte låta små barn var ute utan att smörja in dem med starka myggmedel Sådana myggmedel som inte rekommenderas för små barn I andra fall nämner man vad som händer om man låter barnen vara inomhus: Barnen kan inte vara ute och blir då tröttare och livligare inomhus De intervjuade och deltagarna på workshopen beskriver att översvämningsmyggorna till skillnad från en del andra myggarter är aktiva hela dygnet och även ute på öppna ytor vilket försvårar möjligheten att anpassa sitt friluftsliv till var i landskapet eller när på dygnet myggorna förekommer. I vissa fall kan man dock, åtminstone under måttliga myggår, klara sig bättre i en båt ute på en öppen vattenyta. Självklart drabbas man ändå i strandkanten i samband med i och urstigning i båten. I den kvantitativa telefonintervjun ställdes även frågor om vissa utomhusaktiviteter. De sju uppräknande aktiviteterna var: - Strövat i skog och mark - Rott, åkt båt eller paddlat kanot - Badat utomhus i sjö, hav eller annat vattendrag - Arbetat i trädgården - Tältat eller övernattat i naturen - Idrottat utomhus - Fritidsfiskat Så gott som alla har vid något tillfälle de senaste 12 månaderna gjort åtminstone en av de uppräknade utomhusaktiviteterna vid minst ett tillfälle. Ungefär hälften (55 18

18 procent) har gjort minst en av aktiviteterna vid minst ett tillfälle i området kring Nedre Dalälven (Figur 5, Tabell 9 och 17 i Bilaga 5). Av alla intervjupersoner är det 30 procent som någon gång under de senaste 12 månaderna som på grund av risken för myggangrepp har undvikit att göra någon av aktiviteterna i området kring Nedre Dalälven. Det är vanligare bland dem som bor i det inre området (60 procent), men även bland dem som bor i det yttre området är det drygt en fjärdedel (27 procent) som någon gång under de senaste 12 månaderna har undvikit någon av aktiviteterna i området kring Nedre Dalälven. % Minst en gång strövat i skog och mark, tältat eller övernattat i naturen, rott, åkt båt eller paddlat kanot,... under de senaste 12 månader samt undvikit att göra kring Nedre Dalälven Gjort oavsett plats Gjort kring Nedre Dalälven Någon gång undvikit kring Nedre Dalälven Alla Inre Yttre Figur 5 I de kvalitativa intervjuerna och i samband med workshopen framkom även att de näringsidkare som deltagit i studien ser mycket stora problem med myggförekomsten som uppstår vissa år och att de när det blir mycket mygg ser stora besvär i den verksamhet de bedriver inom t ex camping eller fiskekortsförsäljning. Några exempel på hur man beskriver dessa problem: Potentiella kunder ringer ofta hit och frågar om det är mycket mygg Bokning av vandrahem kan minska med 50 %, för ställplatserna ännu mer Fiskekortförsäljningen påverkas negativt av myggorna, kan minska med 25 % Någon näringsidkare beskriver vad som kan hända då många överssvämningsmygg plötsligt uppträder: Ena dagen hade vi 40 campare, dagen därpå 3. Det var kö till utcheckningen då myggen kom 19

19 Både friluftsorganisationer och entreprenörer inom naturturismbranschen belyser problematiken med att ha ett rykte om sig att ofta ha mycket mygg. Exempel på citat från kvalitativa intervjuer: Absolut har vi ett dåligt rykte på grund av myggen, det är ju rikskänt. Ryktet får vi via media som är et problem då de bara rapporterar negativt om trakten Ryktet tror jag inte längre är så farligt när vi har haft några bra år med bekämpning och mindre antal mygg. Men blir det ett myggår så blir det snabbt dåligt rykte igen Vi arrangerar inte vandringar på lederna i Gysinge-trakten under myggsäsong. Ryktet om mycket mygg gör att våra medlemmar drar sig för att delta. Detta leder med stor sannolikhet till att människor från t ex det yttre området i den kvantitativa telefonintervjun eller boende längre bort drar sig för att resa till Nedre Dalälvsområdet. Näringsidkare och arrangörer av friluftslivsaktiviteter ser även i sin verksamhet en tröghet i detta, vilken innebär att ett år med mycket myggor leder till minskat friluftsliv genomfört av personer som reser in till området i flera år efter ett myggår. Detta är ett mönster som finns på andra ställen där naturturism bedrivs där t ex dåligt väder en säsong kan påverka bokningarna nästkommande säsong Attityder till bekämpningen av mygg Fyra frågor i den kvantitativa telefonenkäten handlade om bekämpningen av myggor. Intervjuaren inledde med att berätta att man under de senaste åren har bekämpat mygg i stor skala i kring Nedre Dalälven Risker De som bor i det inre området tror att riskerna för naturen och människor är mindre än de som bor i det yttre området. 20

20 Figur 6 Det är sammanlagt 70 procent i det inre området som tror att det absolut inte eller troligen inte finns några risker för naturen med myggbekämpningen (Figur 6, Tabell 26A i Bilaga 5). Det är färre i det yttre området (45 procent) som svarar nej absolut inte eller nej troligen inte. Det finns också en skillnad mellan kvinnor och män sådan att männen tror att riskerna är mindre än kvinnorna samt en åldersskillnad sådan att de äldre intervjupersonerna tror att riskerna är mindre än de yngre. Ungefär fyra femtedelar (81 procent) av dem som bor i det inre området svarar att de absolut eller troligen inte tror att det finns några risker för människor med myggbekämpningen jämfört med knappt tre femtedelar (58 procent) i det yttre området (Figur 7, Tabell 27A i bilaga 5). Det finns inga tydliga skillnader mellan kvinnor och män eller olika åldersgrupper vad gäller risker för människor. Figur 7 Rädslan för myggbekämpningen är alltså större i det yttre området vilket skulle kunna förklaras på två sätt: 21

21 1. Det är troligt att de som bor i det inre området är bättre pålästa om BTI:s verkningar och därför känner sig tryggare och säkrare på att bekämpningens verkningar är väl undersökta och under kontroll. 2. Det kan även röra sig om olika bedömning av risker på så sätt att de som bor i det inre området känner ett större behov av bekämpningen och därför tenderar att tona ner riskerna. Vi har från de kvalitativa intervjuerna, i diskussionerna från workshopen, och i de fria svaren i den kvantitativa studien tydliga belägg för att man är bättre informerad i det inre området. T ex kunde vi i gruppdiskussioner i samband med workshopen iaktta hur boende i det inre området på ett sakligt sätt kunde förklara hur BTI verkar och hur medlet sprids för deltagare som inte bodde så nära och hade mindre kunskap kring detta. Den senare förklaringen (2) kan dock ändå vara en bidragande orsak till skillnaden i figurerna 5 och 6. Det är tydligt att många boende i det inre området är angelägna att mängden översvämningsmygg begränsas. Exempel på citat kring myggbekämpningen från de kvalitativa studierna: Om man lever med myggen känner man inte att det är något fel med bekämpningen. Dessutom ska stickmyggen inte finnas här egentligen Det är ett halleluja-moment när helikoptrarna kommer och de stör inte verksamheten. Alla blir på gott humör i Gysinge när man hör helikoptrarna De flesta förlitar sig på att det inte är farligt: Man förlitar sig på forskningen kring detta Några av de intervjuade beskriver även en viss eftertänksamhet kring BTIbekämpningen: Jag tror inte att det är farligt för min hälsa men är ändå lite skeptisk till följdeffekter Gamla och utländska turister är mer oroliga för bekämpningsmedlet Väldigt få av de intervjuade har uppgivit att de blivit störda av själva helikoptertrafiken i samband med spridningen av BTI (Tabell 28). De som är positiva till spridningen ger tvärtom uttryck för en väldigt positiv känsla då de hör att helikoptrarna är på gång. Vissa, kanske de som är skeptiska till BTI, uppger dock att de ibland kan bli störda även av helikoptertrafiken. Våra resultat tyder dock på att informationen om var och när spridning ska ske fungerar väl och att 22

22 man därför inte blir störd, eller hinner ta in eller flytta husdjur som skulle kunna bli skrämda av helikoptrarna. Vid workshopen i Gysinge och i samband med de kvalitativa intervjuerna diskuterades även andra tänkbara metoder än BTI-bekämpning för att minska risken för massförekomst av översvämningsmyggor. De metoder det framförallt pratats om är dels ökad hävd av översvämningsområdena med hjälp av bete och slyröjning och dels en förändrad vattenreglering som skulle innebära att man undviker översvämningar under översvämningsmyggens yngelsäsong. Få av de svarande ser ökad hävd av strandängar som en realistisk metod utan tror att den är svår att genomföra och får liten effekt. Det finns fler som tror på metoden med vattenreglering. Exempel på svar kring detta i de kvalitativa intervjuerna: Vi når aldrig en 0-vision på mygg. Bete eller slåtter kan vara bra och kanske hjälper men det är stora ytor det gäller. Men många bäckar små. Lite slåtter, bete, vattenreglering i kombination med BTI, kan kanske funka bra. Det kanske är ett måste med alternativ bekämpning. De säger att myggen inte kan bli resistenta men jag tror att de kan bli det till slut Alternativa bekämpningar tror jag inte riktigt på. Jag har sett så mycket försök och idéer som inte fungerar. Till exempel med betesbekämpning vid strandkanten. I varje fotsteg som korna tar bildas det en vattenpöl och det är det räcker för att skapa nya platser för myggen När det gäller alternativa sätt att bekämpa så välkomnas det nog av alla. Ingen verkar vara emot detta. Man kan dock inte bara ta bort BTI. Man kan gå mot att byta bort det så småningom. Var och varannan pratar om att vattenregleringen kan påverka och ge effekt. Öppna ängar kan också funka till viss mån men det gäller att djuren kan vara där och beta så att det inte blir odrägligt för dem. För in alternativa sätt successivt, det är positivt. Det hade varit bra att använda alternativa sätt för att slippa manipulera i så stor grad Jag vill se en långsiktig plan för bekämpningen för att inte behöva kriga om pengar för bekämpning varje år I samband med workshopen fanns även röster som höjdes för att bekämpningen med BTI inte är effektiv och att den är riskfylld. Dessa förordar en annan permanent lösning med hjälp av vattenreglering och en tunnel för att leda förbi vissa vattenmängder. Vid diskussionerna vid workshopen framkom att det viktiga är effektiv myggbekämpning och att valet av metod mer handlar om vilken metod som är tillräckligt effektiv och långsiktigt säker. Det flertal som förespråkar BTI gör det därför att de ser det som en beprövad metod som ger önskvärd effekt. De är även 23

23 angelägna om att bekämpningen blir långsiktig så att man kan känna sig trygg med att den fortsätter i flera år framåt. Bedömningen är därför att BTI behöver användas i många år framöver för att, om man inför en alternativ bekämpningsmetod, i så fall successivt minska användningen av BTI Kostnader, Vem ska betala? Vi hade inga frågor kring kostnader för bekämpningen i den kvantitativa telefonenkäten, men eftersom denna fråga ofta kom upp i de kvalitativa intervjuerna försökte vi belysa den även i samband med workshopen. Det är uppenbart att denna fråga är infekterat och att grundinställningen bland dem vi varit i kontakt med i området tycker att myggorna ska bekämpas och att det bör bekostas av staten eller av de kraftbolag som dämmer upp älven. Några citat som belyser detta: Dem som bor här tycker nog att det får kosta vad det kosta vill Våra besökare är ofta från Sverige och är skattebetalare och då finns det en gräns. Staten måste hjälpa till, kommunen kan inte mäkta med Staten ska finansiera. Hela landet måste ju funka att bo på och vi vill väl ha en levande landsbygd? Kostnaden borde vara ett statligt ansvar bland annat för att nationalparken ingår i problemområdet. Dessutom kan det skapa problem om myggen sprider sig vidare och vidgar området eller når myggorna nya lokaler Kostnadsmässigt så får det kosta hur mycket som helst och det är staten tillsammans med vattenkraftbolagen som ska stå för kostnaderna. Det yttersta ansvaret för att det är så mycket mygg är vattenkraftverken, sen är det staten som bestämmer om vattendomar. Dessutom är det ju staten som driver nationalparken Då man problematiserar lite och ställer följdfrågor framgår det dock att en del närboende eller näringsidkare kan tänka sig att vara med och betala en del av kostnaden, samtidigt för man fram argument för att staten ska betala. De som bor här kan vara beredda att betala lite mer skatt för att få bekämpning. Jag skulle vara det i alla fall. Då kan man välja själv om man vill betala lite extra 24

24 3.4. Jämförelser med tidigare studier Man kan konstatera att Nordström (2010) och Soutokorva m fl (2013) i sina studier av fokusgrupper respektive i sina intervjuer av näringsidkare i turismbranschen har fått resultat som liknar resultat i vår undersökning. Våra respondenter uppvisar liksom fokusgrupperna i Nordströms studie starka attityder mot höga myggförekomster. Friluftslivet och därmed livsbetingelserna blir starkt begränsade. I Soutokorva m fl:s studie kan man se en liknande inställning bland näringsidkare som i vår studie. I intervjuer upplever man att verksamheten i naturturismföretagen blir starkt påverkad av höga myggförekomster. Soutokorva m fl kunde inte påvisa detta i sina statistiska analyser av hur gästnätter korrelerar med myggförekomst. I sin egen rapport tar man upp ett antal felkällor kring denna statistik, som t ex bolag som upphört med verksamheten under undersökningsperioden. Antalet gästnätter i Soutokorva m fl:s rapport varierar ganska mycket mellan olika år. I andra studier kring trender inom friluftsliv och naturturism är det tydligt att besökarströmmarna är trögrörliga. Många tenderar att göra ungefär samma typ av resor år efter år och man planerar sina resor ganska långt i förväg (Fredman et al. 2013). Detta innebär att det kan ta lång tid att bygga upp förtroendet för en destination. Har man som vid Nedre Dalälven ett rykte om sig att ha mycket mygg kan det ta lång tid att locka till sig fler besökare. Vidare kan ett år med dåligt väder eller hög myggförekomst påverka besöksströmmarna flera år efter det dåliga året. Ett sådant resonemang kan vara en förklaring till den statistik om gästnätter jämfört med myggår som Soutokorva m fl redovisar. Ojala och Lidskog (2013) kunde konstatera att de boende kring sjön Björken hade goda erfarenheter av slyröjning och ökad hävd som myggbekämpningsmetod. I vår undersökning finner vi ett svagt stöd för denna metod. De flesta tror att den är otillräcklig för att klara problemen med översvämningsmygg vid Nedre Dalälven. Några få anför att den nog kan hjälpa men att den knappast är tillräcklig utan att kompletteras med andra metoder. 25

25 4. Slutsatser. I princip alla friluftslivsaktiviteter, all utomhusidrott och all naturturism hämmas kraftigt då det blir mycket översvämningsmyggor. Vissa aktiviteter kan genomföras om man reser ut ur området med mygginvasion, men många friluftsaktiviteter är platsbundna och kan inte utföras eller begränsas kraftigt då det är mycket översvämningsmyggor. Ska man kunna bedriva ett friluftsliv under år där det med dagens vattenreglering blir översvämningar måste översvämningsmyggen begränsas. Bland de flesta närboende är förtroendet störst för den mest beprövade metoden att begränsa översvämningsmyggor, spridning av BTI från helikopter. Detta beror på att de flesta tycker att den fungerar väl och alltså ger avsedd effekt Färre översvämningsmyggor. Av andra föreslagna metoder tror man att en reglering av vattenflödena så att man slipper översvämningar de tider då översvämningsmyggans larver växer till kan hjälpa. Här är man dock mer skeptisk till att detta är genomförbart och många anser att bekämpning med BTI ändå kommer behövas. Man tror att andra metoder som t ex ökat bete och öppethållande av strandängar har en mycket begränsad inverkan på mängden översvämningsmygg även om en del tror att det kan ha en viss effekt i kombination med andra metoder. Området har ett dåligt rykte pga mycket uppmärksamhet kring myggen. Det är ett långsiktigt arbete att bli av med detta rykte och det kräver att man hittar en långsiktig lösning på hur översvämningsmyggen kan begränsas. Det krävs långsiktighet vad det gäller både tillstånd för bekämpning och den ekonomi som krävs för att kunna genomföra en bekämpning. Det finns bland en del närboende och lite fler av dem som bor på lite avstånd en oro för att bekämpningen med BTI kan skada framförallt naturmiljön, men att det även kan vara skadligt för människor på sikt. Denna oro beror delvis på okunskap och att man inte är informerad om de undersökningar som gjorts kring risker med BTI. 26

26 Många närboende tycker att en eventuell och i deras ögon liten risk med att sprida BTI är värd att ta eftersom problemet med översvämningsmyggen är så stort. Många är överens om att en begränsning av översvämningsmyggen utan spridning av BTI eller något annat bekämpningsmedel skulle vara att föredra förutsatt att denna metod är tillräckligt effektiv. En del tror att åtgärder kring vattenreglering och byggande av passager för vattnet skulle kunna vara en sådan lösning. 27

27 5. Källor Fredman, P., Stenseke, M., Sandell, K., Mossing, A. (red.) Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram. Naturvårdsverket, Rapport 6547 Naturvårdsverket Naturvårdsverket tillåter efter regeringens prövning bekämpning av mygg vid Nedre Dalälven. Länk : jakt-mm/beslut-om-bidrag-myggbekampning/myggbekampning-vid-nedre- Dalalven-2015/ Nordström, A Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst av översvämningsmygg. Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet. Ojala, M. & Lidskog, R Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggsituationen och attityder till bekämpningsåtgärder. Länsstyrelsen i Gävleborg, Rapport 2013:19. Gävle. Soutokorva, Å., Johansson, K., Hasselström, L., Cole, S., Remvig, H., Kriström, B Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader. Länsstyrelsen i Gävleborg, Rapport 2013:16. Gävle. 28

28 6. Bilagor Bilaga 1. Frågeguide för kvalitativa intervjuer Bilaga 2. Frågeformulär för kvantitativ telefonintervju Bilaga 3. Metodbeskrivning av kvantitativ telefonintervju Bilaga 4. Deltagarlista workshop, Gysinge Bilaga 5. Tabeller över resultat från kvantitativ telefonintervju Bilaga 6. Listning av öppna svar i kvantitativ telefonintervju 29

29 Bilaga 1. Intervjuguide använd vid semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Bakgrundsdata Intervjupersonens namn, gärna en kontaktuppgift Fråga om vi får kontakta igen om vi har kompletterande frågor Vi kommer redovisa utan att namnge respondenter däremot vill vi kunna redovisa t ex vilken förening som företräds eller vilken typ av naturturism som bedrivs. Det innebär att personer som svarat kan vara identifierbara för personer med god lokalkännedom. Berätta detta och kolla att det känns ok. Ange vilken organisation respondenten företräder Ange kön och ålder Be respondenten beskriva sin organisation och vilken typ av utevistelse man bedriver i området (föreningen, personen eller kunderna) Myggförekomst Hur påverkas personens, föreningens eller kundernas friluftsliv av myggförekomst? - Kan kanske behöva hjälp att kvantifiera. o Påverkan av enstaka myggor? En hel del myggor (typ att man kan slå flera i samma slag med handflatan)? Mycket myggor, (typ Man kan slå 10-tals med ett slag de flyger in i munnen och överallt) Försök få respondenten att resonera kring hur olika myggnivåer påverkar verksamheten, varför den påverkas? - Hur man gör för att hantera myggproblemet om man får en negativ påverkan på verksamheten? o Går det trögt kan ni ge exempel: - väljer annan årstid, - avstår helt, - skyddar sig med kläder, - väljer annan plats. Försök hitta styrkan i attityden, känslan. Om man väljer annan plats vågar man i så fall komma tillbaka ett annat år etc. - Gör ryktet om översvämningsmyggorna att det redan är så att man undviker myggområdet t ex vissa årstider eller helt och hållet? Har myggbekämpningen gjort att misstänksamheten mot trakten minskat? Tankar kring hur lång tid det kan ta att bygga upp förtroendet för en semesterplats? Kan man lita på att det är måttligt med mygg? 30

30 Myggbekämpning Hur påverkas personens, föreningens eller kundernas friluftsliv av myggbekämpningen? - Det kan gälla själva spridningen, helikopter mm. - Farhågor kring själva bekämpningsmedlet (BTI) eller bäraren (kolgranulat från majskolvar) - Etiska tankar kring att manipulera natur, vad händer med fiskar, fåglar mm som t ex äter myggor etc. etc? - närheten av en nationalpark? (Färnebofjärden) - Alternativa sätt att bekämpa myggorna. Hur ser man på dem? T ex ökat bete eller slyröjning eller en förändrad vattenreglering. Uppfattar man det som realistiska alternativ? - Vad får bekämpningen kosta? Hur ska den finansieras? Är det ett statligt ansvar eller bör kommunerna stå för kostnaderna? Eller är det kanske så att privata intressen bör stå för bekämpningen? Andra tänkbara konsekvenser av myggor Försök få de svarande att komma in på detta - T ex eventuell smittspridning (jmfr utomlands eller fästingsjukor) - Det går inte att ha kor, hästar ute - Andra djur plågas (fågelungar kan slås ut i boet eventuellt en skröna) Snöbollsteknik Fråga vilka andra ni bör intervjua och försök nysta vidare på så vis. 31

31 Bilaga 2: Frågor till de kvantitativa telefonintervjuerna Hur ofta besväras du och din familj av mygg där ni bor? Mycket ofta Ganska ofta Bara ibland Aldrig Hur många gånger har du gjort något av följande på fritiden under de senaste 12 månaderna? - Strövat i skog och mark (t.ex. för att titta på djur och natur eller plocka bär och svamp) Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Tältat eller övernattat i naturen Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Rott, åkt båt eller paddlat kanot Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Idrottat utomhus, t.ex. spelat fotboll, orienterat, sprungit, ridit eller spelat golf Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Badat utomhus i sjö, hav eller annat vattendrag Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Fritidsfiskat Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Arbetat i trädgården Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger Hur många gånger har du gjort något av följande kring Nedre Dalälven på fritiden under de senaste 12 månaderna? - Strövat i skog och mark Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Tältat eller övernattat i naturen Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Rott, åkt båt eller paddlat kanot Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Idrottat utomhus Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Badat utomhus i sjö, hav eller annat vattendrag Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Fritidsfiskat Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger - Arbetat i trädgården Aldrig / 1-20 gånger / Mer än 20 gånger Har du någon gång under de senaste 12 månaderna undvikit att göra något av följande kring Nedre Dalälven för att slippa besväras av mygg? - Ströva i skog och mark Ja / Nej - Tälta eller övernatta i naturen Ja / Nej - Ro, åka båt eller paddla kanot Ja / Nej - Idrotta utomhus Ja / Nej - Bada utomhus i sjö, hav eller annat vattendrag Ja / Nej - Fritidsfiska Ja / Nej - Arbeta i trädgården Ja / Nej 32

32 Ungefär hur långt är det från din bostad till Dalälven? Mindre än en kilometer 1-5 kilometer 5-10 kilometer Mer än 10 kilometer Man har under de senaste åren bekämpat mygg i stor skala kring Nedre Dalälven? Vad tror du? Finns det några risker för naturen med myggbekämpningen? Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte 26. Vad tror du? Finns det några risker för människor med myggbekämpningen? Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte OM JA PÅ FRÅGA 25 ELLER 26: Vilken är den största risken? [Öppet svar] OM INRE OMRÅDET: Myggbekämpningen sker genom att ett bekämpningsmedel sprids med helikopter. Hur ofta har du störts av helikoptertrafik kring din bostad under de senaste 6 månaderna? Mycket ofta Ganska ofta Bara ibland Aldrig ALLA: Hur ofta undviker du att vara utomhus på sommaren för att det är för mycket mygg? Mycket ofta Ganska ofta Bara ibland Aldrig OM MYCKET OFTA, GANSKA OFTA ELLER BARA IBLAND: Vad är det du låter bli att göra? [Öppet svar] 33

33 Ungefär hur mycket mygg ska det vara för att du ska bli besvärad av dem? Enstaka myggor, jag är känslig mot mygg Mycket myggor, man blir stucken ofta om man inte har heltäckande kläder och man kan slå mer än en med samma slag Väldigt mycket, man blir stucken hela tiden om man inte har heltäckande kläder och kan slå mer än fem i samma slag ALLA: Hur ofta undviker du att låta barn vara utomhus på sommaren för att det är för mycket mygg? Mycket ofta Ganska ofta Bara ibland Aldrig Hur många personer med dig själv inräknad bor i samma hushåll som du? Vilket år är den yngsta personen i ditt hushåll född? 34

34 Bilaga 3: Metodbeskrivning Population Personer med telefonnummer i kommunerna: Avesta Gävle Heby Sala Sandviken Tierp Älvkarleby Undersökningsområdet delades i ett inre område med postnummer 73375, 73399, 74045, 74492, 74493, 77499, 77550, 77551, 77552, 77553, 77554, 77570, 77571, 77595, 77596, 81020, 81021, 81040, 81495, 81575, och Övriga delar av kommunerna utgör ett yttre område. Indelningen i det inre och det yttre området gjordes genom en visuell kartlösning där postnummerområdens utbredning matchades mot kartunderlaget från naturvårdsverkets beslut (Naturvårdsverket, 2015). Urval Urval hämtades från ITESCO. Urvalet stratifierades på det inre och det yttre området för att göra ungefär lika många intervjuer i det inre som i det yttre området. Poststratifiering För att göra totalresultatet representativt för befolkningen i de sju kommunerna i undersökningsområdet poststratifierades svaren med avseende på de två undersökningsområdena och fyra åldersgrupper (18-24 år, år, år, år), totalt åtta strata. Poststratifieringen innebär en enskild grupps resultat får den påverkan på totalresultatet som motsvarar gruppens andel av totalbefolkningen. Eftersom befolkningen i det inre undersökningsområdet utgör en liten del av totalbefolkningen i hela undersökningsområdet får också resultatet för det inre undersökningsområdet litet genomslag i totalresultatet. Vikterna har beräknats som: N x N nx, där N x och n x är stratats population resp. antal n svar i stratat samt N och n är totalpopulationen resp. det totala antalet svar. 35

35 Bilaga 4: Deltagare i Workshop Följande personer deltog: Gerhard Winroth Föreningen för myggbekämpning Rolf Lundén Österfärnebo båtklubb Tommy Wigert Österfärnebo IF, Fotboll Siv Österwall Föreningen för myggbekämpning Kickan Hansson Nya Tisjöbygdens framtid, Företagarföreningen Monica Nordin Tärnsjöföretagarna Renata Künz Hedesunda camping Cecilia Vallinder Boende/turism Gysinge (Nedab) Ulf Andersson Nora Hembygdsförening, Fornminnesförvaltare Eva Nordenskiöld Friluftsfrämjandet, Sandviken Kristina Lundström Friluftsfrämjandet, Sandviken Ulf Hultinger Gävle fågelklubb, Sandviken Göran Sjögren 55,9 Miljögrupp Maria Brook LarsPersi Fors, turism, lantbrukare Sven-Arne Strid Österfärnebo if, Orientering Sven-Olof Eriksson 55,9 Miljögrupp Kent Marcus Gysingeforsarnas FVO Arrangörer var: Malin von Essen, Anders Lindhagen, Oscar Hultåker Sophia Bergkvist Facilitator, som höll i diskussion och upplägg. Projektledare, som agerade värd, beskrev projektet och gjorde en avslutande sammanfattning. Presenterade resultat från den kvantitativa telefonenkäten Presenterade resultat från kvalitativa intervjuer. 36

36 Bilaga 5: Resultat från kvantitativ telefonintervju i tabellformat Tabell 1: Procent Hur ofta besväras du och din familj av mygg där ni bor? september 2015 Mycket ofta 7 Ganska ofta 14 Bara ibland 49 Aldrig 31 Antal svar 399 Grupptabell Andel som svarar Antal Mycket ofta Ganska ofta Bara ibland Aldrig svar Område Inre Yttre Avstånd från bostad till Dalälven Mindre än en kilometer kilometer kilometer Mer än 10 kilometer Besvär av mygg Enstaka myggor Mycket myggor Väldigt mycket Hushållsstorlek 1 person personer personer personer eller fler Barnfamiljer Yngsta barnet 0-6 år Yngsta barnet 7-12 år Yngsta barnet år Inget barn yngre än 18 år Kön Kvinna Man Födelseår Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 37