Göra jämlikt = göra skillnad

Transkript

1 Göra jämlikt = göra skillnad Utvecklingskraft 15 maj 2013 Malin Skreding Hallgren, Landstinget i Jönköpings län Hanna Wallin, SKL Therese Löfqvist, SKL

2 Upplägg idag Vad är jämlikhet och varför ska vi arbeta med det? Angereds närsjukhus- ett exempel Att arbeta normkritiskt Lärandeprojektet Vård på lika villkor ett genombrottsprojekt FIKA Patientdialog som ett verktyg (VGR) Var uppstår ojämlikheter i hälsa och vård? Verktyg/arbetssätt för jämlikhetsintegrering

3 Film: Så här ser det ut idag Urban Janlert professor i folkhälsovetenskap, Umeå universitet

4 Definitioner av jämlikhet Jämlikhet i hälsa Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. (FHI, Välfärd, jämlikhet och folkhälsa) Om systematiska skillnader i hälsa skulle kunna undvikas genom rimliga åtgärder är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlik hälsa. (WHO, Closing the gap ) Jämlikhet i hälso-och sjukvården Lika resurser till alla lika hälsa för alla Whitehead/WHO: -Lika tillgänglighet till vård för lika behov -Lika vårdutnyttjande för lika behov -Samma kvalitet på vården till alla

5 Hur ser ojämlikheterna ut idag? #1 Geografiska ojämlikheter Områden eller landsting Ojämlikheter mellan grupper Social position (utbildning, inkomst, yrke) Ålder Kön Könsidentitet/uttryck Sexuell läggning Religion Etnicitet Funktionsnedsättning

6 Hur ser ojämlikheterna ut idag? #2 Kön Män får oftare den rekommenderade läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt. Kvinnor med nedstämdhet efter stroke behandlas oftare med antidepressiva. Utbildningsnivå Cancer (alla former) är lika vanligt för personer med kort som med lång utbildning, men personer med kort utbildning dör oftare. Lågutbildade får sämre kvalitet på läkemedelsbehandling vid psykiska problem Utlandsfödda Personer födda utanför Norden uppger i större utsträckning än födda i Sverige och Norden att de inte har tillgång till den vård de behöver (Vårdbarometern, 2011). Risken för hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig beroende på födelseland. Jämfört med svenskfödda har personer från östra och sydöstra Asien och Latinamerika lägre risk, men personer från södra och västra Asien har högre risk. (Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)

7 Hur ser ojämlikheterna ut idag? #3 Undvikbar slutenvård per utbildningsnivå för kvinnor och män (Öppna jämförelser, 2011)

8 Hur ser ojämlikheterna ut idag? #4 Funktionsnedsättning Vanligare med fysisk och psykisk ohälsa, t.ex. värk, högt blodtryck, självmordstankar, dålig tandhälsa. Vanligare att avstå från vård och behandling. 15 procent har avstått från att besöka läkare/sjuksköterska, jämfört med 7 procent i övriga befolkningen. Psykisk sjukdom Vanligare med undvikar slutenvård (Björkenstam, Ljung et al, 2012) Behandlas mer sällan med ballongvidgning vid hjärtinfarkt, därmed större risk att avlida inom sex månader. HBTQ-personer Homo-och bisexuella uppger sämre psykisk hälsa än heterosexuella, och transpersoner har ännu sämre psykisk hälsa. Hälften av alla transpersoner hade övervägt att ta sitt liv. Unga homo- och bisexuella kvinnor avstår oftare från att söka vård än heterosexuella. 36 procent av sjuksköterskor och undersköterskor skulle undvika att vårda homosexuella om de hade möjlighet. (Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)

9 Varför arbeta med jämlikhet? Artikel 12 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna en stat är skyldig att se till att hälso- och sjukvård är tillgänglig för alla och särskilt för marginaliserade grupper. EU och WHO European region Health 2020 significantly improve the health and wellbeing of populations, reduce health inequalities, strengthen public health and ensure people-centred health systems that are universal, equitable, sustainable and of high quality. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. SKL: inriktningsdokument - SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn.

10 Jämlikhet lönar sig för alla Kvalitet

11 Ett exempel från Angered

12 Vad är normalt? Är jag normal..?

13 Vad är normalt? Det förväntade, det icke avvikande. Sätts i kontrast till något annat: Vi och dom Det handlar om makt: De som tillhör normen kan tycka till om, värdera och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. De kan välja att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den.

14 Normkritik som perspektiv Normkritik/normmedvetenhet/normgranskning Hjälper oss att få syn på och förändra begränsande strukturer och normer, istället för att få enskilda individer att passa in i mallen Synliggör hur makt skapas och återskapas på olika nivåer i det mänskliga mötet, i verksamheten, i samhället Bidrar till reflektion kring värderingar och attityder, föreställningar och förväntningar. Vem är jag i förhållande till normen? Normsamverkan intersektionalitet Träna att vända på perspektiven tänk tvärtom!

15 Normkritik övning Rebecca Popenoe, Karolinska Institutet

16 Vård på lika villkor - lärandeprojektets bakgrund Regeringsöverenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet - Treårigt projekt - Totalt 11 miljoner kr på dessa tre år - Åtta medverkande verksamheter - Genombrottsmetodik (något modifierad) som genomförandemetod - Slutkonferens 21 mars 2014 I linje med SKL:s prioriterade frågor: Jämlika välfärdstjänster 2012 och Jämlik och hälsofrämjande vård 2013.

17 Vård på lika villkor Syfte och mål med projektet Projektets syfte - att utveckla och testa arbetssätt och metoder för en mer jämlik första linjens vård Övergripande mål i projektet - att öka jämlikheten i vården inom de medverkande verksamheterna - att finna mätbara arbetssätt och metoder för en mer jämlik vård Mål inom verksamheterna - att utifrån lokala behov och förutsättningar testa och utveckla arbetssätt och metoder för en mer jämlik vård på ett strukturerat sätt.

18 Medverkande verksamheter Barnmorskemottagning/ Barnavårdscentral Sommargatan, Karlstad, Landstinget i Värmland Vårdcentraler City, Eskilstuna, Landstinget Sörmland Dalbo, Växjö, Landstinget Kronoberg Drottninghög, Helsingborg, Region Skåne Ljustadalen, Sundsvall, Landstinget Västernorrland Nävertorp, Katrineholm, Landstinget Sörmland Orsa, Orsa, Landstinget Dalarna Åsidan, Nyköping, Landstinget Sörmland

19 Projektets målområden 1. Förbättra tillgängligheten för de grupper som inte nås av vården idag och är särskilt utsatta för ohälsa 2. Förbättra kommunikationskompetensen i vården 3. Förbättra tillgängligheten till hälsofrämjande och förebyggande insatser 4. Förbättra patientnöjdheten

20 Arbetssätt och utmaningar Exempel på arbetssätt som testats Olika former av Öppna mottagningar/bedömningsmottagningar tillgänglighetsmodeller Delaktighet i vårdmötet normkritiskt förhållningssätt (olika förväntningar på olika patienter, hur skapa förutsättningar för alla?) Att arbeta utanför vårdcentralens väggar Hälsofrämjande målgruppsanpassat arbete Utmaningar Tolktillgång i alla patientmöten - ersättningsfråga Kontinuitet i vårdkontakterna brist på allmänspecialister medför beroende av hyrläkare Kultur och språkförståelse (34 språk på BVC är ett exempel) hur göra alla delaktiga och på vilket sätt passar det patienten bäst?

21 Vi synliggör normen arbeta normkritiskt Olika föreläsare bjuds in och utmanar normen Kulturella olikheter och likheter vi och dom Heteronormen könsstereotyper Patientberättelser Hjärnkoll psykisk ohälsa och bemötande FUB Föreningen för barn och vuxna med utvecklingsstörning I början av projektet: Varför kommer de inte som de ska? Varför gör de inte som vi säger? Nu: Hur ska vi förbättra vår kommunikation Hur kan vi ändra våra rutiner/arbetssätt för att bäst möta patienternas behov

22 FIKAPAUS Vi ses igen kl

23 Patientdialog VGR

24 Hälsans bestämningsfaktorer en förklaringsmodell till ojämlikheter i hälsa Dahlgren & Whitehead

25 Var uppstår ojämlikhet i hälsa och vård 1. Olika förutsättningar till hälsa - Före under och efter födelsen - Barndom - Utbildning - Boende - Arbete - Socioekonomiska förutsättningar 2. Olika tillgång till vård - Barriärer: strukturella, mentala, ekonomiska 3. Olika innehåll i vården - Kommunikation bemötande identifikation - Olika behandling

26 Ojämlikheter i vårdsökarprocessen Hälsotillstånd Behov av vård Efterfråga vård Konsumera vård Hälsoutfall (Hälsans bestämningsfaktorer) Förkunskaper om sjukdomar och vården Utbud, Tillgänglighet t.ex. resurser, tidigare erfarenheter etc. Tillgänglighet, Förtroende och tillit, Resurser etc. Kvalitén på vården: bemötande, medicinsk behandling etc. (Baserad på modell från: Burström, Market-oriented, demand-driven health care reforms and equity in health care utilization in Sweden, Int J Health Services 2009;39; )

27 Reflektera Var uppstår ojämlikheter i våra verksamheter? Vad kan vi göra åt det?

28 Jämställd vård- bättre vård: Landstingets intranät: Landstinget/Ledning/Etik och jämlik vård/jämställd vård

29 Vill du veta mer? Jämställdhet: jämställ.nu Normkritik: temalikabehandling.se Hjärnkoll - NSPH skl.se/jamlikvard skl.se/folkhalsa Diskrimineringsombudsmannen Socialstyrelsen Handisam Folkhälsoinstitutet m.fl.

30 Tack för oss Malin Skreding Hallgren, utvecklingsledare, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län: malin.skreding.hallgren@lj.se Hanna Wallin, projektledare, Lärandeprojektet Vård på lika villkor, avd för vård och omsorg, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL: hanna.wallin@skl.se Therese Löfqvist, projektassistent, avd för vård och omsorg, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL: therese.lofqvist@skl.se