Hälso- och sjukvård för asylsökande

Transkript

1 Hälso- och sjukvård för asylsökande Olle Olsson, Hanna Wallin, KL, avdelningen för vård och omsorg,

2 Jämlik vård en del av jämlik hälsa Vårdens ojämlikheter kan vården arbeta med Den ojämlika hälsan är vi många aktörer tillsammans som behöver arbete med

3 Varför arbeta med detta? Artikel 12 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna en stat är skyldig att se till att hälso- och sjukvård är tillgänglig för alla och särskilt för marginaliserade grupper. EU och WHO European region Health 2020 significantly improve the health and wellbeing of populations, reduce health inequalities, strengthen public health and ensure people-centred health systems that are universal, equitable, sustainable and of high quality. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen 2014:821 god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Nationell plattform för Jämlik hälsa och vård Hälso- och sjukvårdsystemet har ansvar för att tillgänglighet till samt organisering och fördelning av vård och omsorg blir mer jämlik men också för att vara en aktiv part och företräda ett hälsoperspektiv i utvecklingen och planeringen av samhället.

4 Varför SKL arbetar med detta? Inriktningsdokument SKL ska verka för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård SKL ska verka för en mer patientsäker hälso- och sjukvård SKL ska verka för en mer tillgänglig hälso- och sjukvård Kvalitetsutveckling: Kommuner, landsting och regioner måste kunna definiera vad som är bra resultat och tjänster utifrån brukarens eller den specifika målgruppens perspektiv och vidta åtgärder vid behov. Normer och föreställningar om kön och andra variabler har bland annat betydelse för hur verksamheten formas och resurser fördelas. Att synliggöra bland annat kön ger högre kvalitet och mer effektiv service.

5 Skillnader i vård eller ojämlik vård Olikhet Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor) Beskrivande term (så här ser det ut) Ojämlikhet Skillnader som bedöms som orättvisa enligt någon norm Normativ term (så här är det och det anses orättvist) Det finns många skillnader i vården alla är inte ojämlik vård Vissa skillnader en förutsättning för jämlik vård. Det är när det uppstår skillnader som inte kan förklaras av medicinska bedömningar eller behovsmässiga skillnader som vården är ojämlik. Därför är det viktigt att skilja på skillnader å ena sidan, och ojämlik vård å andra sidan.

6 Ojämlikheterna idag Geografiska ojämlikheter Områden eller landsting Ojämlikheter mellan grupper Social position (utbildning, inkomst, yrke) Ålder Kön Könsidentitet/uttryck Sexuell läggning Religion Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning

7 Exempel på ojämlikheter Kön Män får oftare den rekommenderade läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt. Kvinnor med nedstämdhet efter stroke behandlas oftare med antidepressiva. Utbildningsnivå Cancer (alla former) är lika vanligt för personer med kort som med lång utbildning, men personer med kort utbildning dör oftare. Blodproppsförebyggande medel efter stroke är vanligare bland högutbildade. Lågutbildade får sämre kvalitet på läkemedelsbehandling vid psykiska problem äldre läkemedel och flera psykofarmaka samtidigt. Utlandsfödda Risk för hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig beroende på födelseland. Den är lägre för personer från östra och sydöstra Asien och Latinamerika, men högre om man t ex är från södra och västra Asien. Personer födda utanför Norden uppger i större utsträckning än födda i Sverige och Norden att de inte har tillgång till den vård de behöver (Vårdbarometern, 2011). De avstår också oftare från att söka tandvård, trots behov. Personer födda i Sverige har ett högre förtroende för sjukhusen än personer födda utanför Norden. (SKL 2011)

8 Hälsa utlandsfödda Hälsan skiljer sig mellan olika grupper utlandsfödda, beroende på faktorer så som varifrån en kommer, migrationsprocessen, och tillvaron i det svenska samhället, etc. Studier visar dock att utlandsfödda: Har ökad risk för psykisk ohälsa (depression, posttraumatisk stress, ångest, sömnsvårigheter) Högre risk för åtgärdbar och förtida dödlighet, i ex. hjärtkärlsjukdom Nationella patientenkäten visar att de som inte har svenska som modersmål i lägre grad känner sig informerade, respekterade och delaktiga i vården Ekonomiska utmaningar, sociala faktorer, arbetslöshet och språksvårigheter brukar anges som faktorer bidragande till sämre upplevd hälsa (SoS 2011)

9 Antal asylsökande 2016 och idag Rubrik Inkomna ansökningar om asyl, 2015 Senast körd Migrationsverket: Under det första kvartalet 2016 sökte personer asyl i Sverige. År-månad Antal varav män (inkl pojkar) varav kvinnor (inkl flickor) varav barn (inkl varav ensamkommande ensamkommande barn) barn * : 499 asylsökande de senaste sju dagarna Prognos 4 feb 2016: A: med ett huvudscenario på Totalt *1: Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit hit och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.

10 Asyl- och flyktingmottagandet Migrationsverkets nya prognos över antalet asylsökande 2016: Beredskapsscenario: , varav ensamkommande barn Planeringsscenario: , varav ensamkommande barn Nedre scenario: , varav ensamkommande barn ID-kontroller från 4 januari och 6 månader framöver karens v (4-17/7) - prognos per vecka: Beredskapsscenario: , varav ensamkommande barn Planeringsscenario: , varav ensamkommande barn Nedre scenario: , varav ensamkommande barn

11 Vårdens omfattning

12 Asylsjukvård statlig ersättning Schablonersättning år 2015 för hälso- och sjukvård per person och kvartal kr för barn t.o.m. 18 år kr för vuxna fr.o.m. 19 år t.o.m. 60 år kr för personer 61 år och äldre (Schablonersättning inkluderar ersättning för tolk, hjälpmedel, transport/sjukresa.) Hälsoundersökning ersätts med kr. Efter ansökan kronors fallen. Ersättning för den del av en vårdkontakt som överstiger denna nivå. Efter ansökan.

13 Nuläge i landstingen Ansträngt läge i tandvård, psykiatri och primärvård (speciellt i närheten av större boenden och i glesbygd). Ökat tryck även på ambulans, mödravården och BVC. Akuta insatser måste prioriteras. Tolkbristen är ett problem generellt. Habilitering nämns ofta som ett område där behoven ökar.

14 SKL:s Utvidgade aktiviteter Nätverk med projektplats för och kontinuerliga nätverksträffar med landstingens handläggare i frågor om vård av asylsökanden formaliserat och arbetet intensifieras. Flyktingfrågan kommer att tas upp vid samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverk (även ek-dir) under hösten. Medlemsservice (telefon, mail, möten, seminarier m.m.) till landstingen inom området ökas. Pilotprojekt tillsammans med Landstinget i Värmland ta fram modeller för att förstärka generella och tidiga insatser samt sprida goda exempel.

15 Barnvaccinationsföreskriften Vaccinationer Folkhälsomyndigheten har reviderat barnvaccinationsföreskriften. Bla i syfte att förenkla administreringen utan läkarordination. Revideringen beräknas vara klar i maj Licensregler för ersättningsvaccin i verksamheten Idag måste varje enskild arbetsplats skriva en egen licensmotivering. Läkemedelsverket reviderar föreskriften för licensregler. Reviderad föreskrift beräknas gå ut på remiss våren Säkerställa vaccin på kort och lång sikt Läkemedelsleverantörerna räknar med att kunna leverera vaccin enligt avtal under 2016 med visst förbehåll. Folkhälsomyndigheten och SKL gör en förstudie för att säkerställa vaccin på lång sikt (upphandlingarna). Regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten Göra en kartläggning av behoven av vaccin hos asylsökande.

16 Hälsoundersökning Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas vid behov.

17 Regelförenklingar Hälsoundersökningar Se skyndsamt över om det går att förenkla hälsoundersökningarna. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Vi samverkar med dem. Ge landstingen tillgång till tel.nr, e-postadress, och hemland så fler kan nås av erbjudande om hälsoundersökning samt tolkbeställning. Förordningsförändring from 1 mars Gör det möjligt för migrationsverkets att skicka uppgifter om vilka som blir folkbokförda inte bara till kommunerna utan även till landstingen. Migrationsverket hävdar sekretess (SKL och Östergötland). Kansliyttrande från oss på gång om förordningsförändringar.

18 Övriga regelförenklingar Inför ett finansieringssystem som innebär att landstingen löpande i varje enskilt fall fakturerar staten för sin kostnad. Höj ersättning för hälsoundersökningar - Diskussioner genom åren med justitiedepartementet Dela ut gratis busskort eller motsvarande till de asylsökande Diskussioner med Migrationsverket. Öka antalet utbildningsplatser för blivande tolkar och se till att utbildningen svarar upp mot samhällets behov -Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Myndigheten för yrkeshögskolan. Vi kommer att ha dialog med dem. PM på gång med SKL:s syn på frågan. Ge möjlighet för privattandläkare att behandla asylsökande - Diskussioner med soc.dep. Ge samordningsnummer till alla asylsökande som motsvarar personnummer och som gäller i hela landet - Skatteverket förslag 30 april. MELKER systemet, Utvecklingsarbete behövs - Möte med Migrationsverket på gång.

19 Åldersbedömningar Görs av Migrationsverket i samband med asylprövning. De ser över sina rutiner Regeringen driver på. Problematiskt för HVB-hemmen att blanda äldre med yngre. Läkarkåren skeptisk-metoder saknar evidens. Svårt dilemma där vi kommer att ha dialog med både Migrationsverket och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ser över sin rekommendation i samarbete med SBU. Rapport presenterades 20/4

20 Estimeringar och analyser Kort- och långsiktig analys Hur ser behoven ut i vår framtida befolkning? Inom vilka områden kommer kostnader att öka respektive minska? Samverkan med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Samverkan inom SKL (ES och VO m.fl) samt med HoS- och Ekonomidirektörer. Kapitel i kommande ekonomirapport om flyktingfrågan.