Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN"

Transkript

1 Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Allra först vill jag tacka för att man bett även finansministeriet framföra ett inlägg vid seminariet. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen intresserar finansministerierna i alla länder. Dessa frågor är viktiga även vid finansministeriet i Finland. Det råder allmän enighet om att utbildning, kompetens och livslångt lärande spelar en avgörande roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Jag ska i mitt inlägg först granska globaliseringen och arbetskraftens rörlighet, och sedan utbildningens roll på den globala arbetsmarknaden. När det blir tal om globalisering betonar man ofta de positiva verkningarna på världsekonomin. Välfärden förväntas öka med tiden i alla länder. Det är sant att globaliseringen medför stora möjligheter för en effektiv nationalekonomi som klarar av att anpassa sig. Globaliseringen har skapat världsomfattande marknader, vilket är lätt att märka Nokias mobiltelefoner kan till exempel köpas nästan var som helst på jorden. De omfattande marknaderna söker en ny slags, effektivare arbetsfördelning. Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen gör det allt lättare att spjälka upp arbetet och att utföra det runtom i världen. Alla behöver inte vara bra på allt. Massproduktionen har redan sökt sig till länder där arbetet är billigast. Det lönar sig att utföra den del av produktionen, där arbetskraftskostnaderna har en stor betydelse, i dessa länder. Någonstans stänger man fabriker, någon annanstans skapas nya arbetsplatser och ny välfärd. Det blir allt vanligare att även tjänster produceras och konsumeras på olika ställen. En allt större del av sådana informationssamhällsarbetsuppgifter, som kan skötas som distansarbete, kommer att flyttas utomlands. I fortsättningen den verkliga konkurrensen kommer att gälla kompetenta individer. Länderna tävlar om företag som på bästa möjliga sätt kan utnyttja de möjligheter som erbjuds av ny teknologi. Dessa företag behöver kompetent arbetskraft. Ländernas konkurrenskraft kommer inte längre att basera sig på tillgång till råvaror, utan kompetensnivån och den därav genererade ekonomiska tillväxten får en allt mer framstående ställning. Det blir allt viktigare att omskola de anställda. Man var tidigare i stort sett ense om att det lönar sig att utöka utbildningen och yrkesskickligheten. I framtiden blir det allt svårare att förutspå vem som vinner och vem som förlorar på grund av globaliseringen. Förändringarna tros också bli allt häftigare. Trots globaliseringens goda sidor fördelas fördelarna ojämnt. Inkomstskillnaderna ökar och välståndet fördelas allt ojämnare mellan olika länder, men också internt i länderna. Folk är också bekymrade över mänskliga rättigheter, nationella kulturvärden och miljövården. Tyngdpunkten i världsekonomin har redan skiftat till följd av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten fortsätter och sysselsättningen förbättras i Europa och i USA, men den egentliga ekonomiska tillväxten koncentreras till Asien, framför allt Kina och Indien. Ekonomin och exporten växer även i Ryssland och Brasilien. Förstärkningen av dessa länders ekonomiska tillväxt bedöms bli varaktig. Det återstår att se vilka förändringar vi ännu får möta i Europa. Vi kan påverka en del av förändringarna genom politiska beslut, men allt kan inte ens förutspås.

2 Finland och de övriga Nordiska länderna möter den globala konkurrensens utmaningar och de utvidgande marknadernas möjligheter i stort sett på samma sätt som andra länder med hög kostnadsnivå. Vi kan inte påverka vårt geografiska läge eller storlek, men vi kan kompensera för dessa olägenheter. Medlen består av kompetens på hög nivå, utvecklande av spjutspetsteknologi, men framför allt av omfattande utnyttjande av ny teknologi inom olika sektorer. Ur denna synvinkel borde de nordiska länderna ha ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder. Globaliseringen ökar på arbetskraftens rörlighet. Överallt i världen har produktionen och befolkningen koncentrerats till stora centralorters pendlingsområden. Effektiviteten och kompetensen lockar företag, men också högt utbildade ungdomar. Forskning visar att koncentreringen förstärker hela nationalekonomins tillväxt. Befolkningsåldrandet skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft försvåras överallt i västra Europa. Arbetskraftsbrist kan redan skönjas. Mera folk behövs framför allt inom hälso- och socialvården, men också inom andra tjänster samt industrin och byggandet. Intresset har nu inom alla industriländer riktats mot utländsk arbetskraft, och i allt större utsträckning mot människor utanför EU. Det har konstaterats att unga, utbildade invandrare som bor länge i ett land skapar betydande samhälleliga nettoförmåner. Fri rörlighet för arbetskraft underlättar framför allt de allra största och rikaste ländernas arbetskraftsproblem. I de länder, varifrån dessa unga och utbildade människor ger sig av i hopp om bättre löner och arbetsplatser, är effekterna naturligtvis motsatta. Jag återkommer senare till detta, då jag går igenom kostnaderna för utbildning. Arbetskraftens rörlighet är inte enbart ett dagens fenomen som beror på globaliseringen. Till exempel i Finland var konsekvenserna av flyttrörelsen tunga ända från krigets slut till 1970-talet. Under denna period uppgick flyttrörelsen enbart till Sverige till ca personer, under de värsta åren flyttade hela unga, arbetsföra människor till Sverige. Från och med 1980-talet har vågen vänt åt andra hållet. Antalet återvändare har varit större än antalet utflyttare. I dagsläget är flyttrörelsens verkningar tämligen små i Finland. Dryga personer flyttar årligen utomlands, huvudsakligen till EU-länderna, främst Sverige. Utflyttarnas utbildningsbakgrund är välkänd. En fjärdedel saknar yrkesutbildning, och största delen av denna grupp flyttar till Sverige. Resten delas i två grupper, hälften har mellanstadieexamen och hälften högskoleexamen. Största delen flyttar till ett annat EU-land. Även om antalet utflyttare i stort sett har hållits konstant, kan man urskilja en liten ökning. Ett något större antal högskoleutbildade än tidigare flyttar nuförtiden utanför EU. Den utländska befolkning som är fast bosatt i Finland är internationellt sett fortfarande liten, även om den växer. Nästan personer flyttar till Finland varje år. Den icke statistikförda invandringen är säkert ännu större. Den klart största gruppen består av ryssar, vilka följs av estlänningar, svenskar och somalier. Vi har inte någon heltäckande information om hurdan utbildning dessa invandrare har. Vi känner till endast deras utbildning som anmält sig som arbetslösa arbetssökanden. Vår statistik kunde uppenbarligen utvecklas. Majoriteten av dem som kommit från Baltikum samt Indien och Japan har statistikförts endast som grundskoleutbildade. Vi vet emellertid på basis av intervjuundersökningar att de som kommer från dessa länder ofta har avlagt högskoleexamen. Sysselsättandet av invandrarna och utnyttjandet av deras kompetens gynnar hela samhället. Därför har vi, i syfte att öka på arbetsbaserad invandring, som mål att högskoleexamen som skaffats annanstans allt oftare skulle kunna likställas med examina härifrån.

3 Ett nytt fenomen som ökat på sistone är rekryteringen av invandrare ända från Filippinerna. Finländska företag rekryterar utbildade sjukskötare därifrån för att underlätta arbetskraftsbristen i Finland. EU anser också att fri arbetskraftsrörlighet är viktig. År 2000 fastställde EU ett ambitiöst mål, enligt vilket EU skulle göras till världens konkurrenskraftigaste ekonomiska område före Denna s.k. Lissabonstrategi skapar ett mål som eftersträvas på olika sätt. I mars i fjol lanserades ett nytt begrepp, flexibel trygghet, genom vilket man försöker svara både mot Lissabonmålet och globaliseringens utmaningar. Målsättningen är att kombinera flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. För dessa åtgärders del ligger ansvaret dock på de nationella regeringarna, inte på EU. Gemensamma principer på EU-nivå kan sporra alla medlemsländer på ett positivt sätt till att utveckla den egna arbetsmarknaden. Varje land borde skapa en egen modell för flexibel trygghet. Det behövs dock bättre analyser över såväl de fördelar som uppnås genom olika åtgärder som kostnaderna för dem. Alla ovan nämnda förändringar globaliseringen, förändringarna i arbetslivet samt koncentrationen ställer nya slags utmaningar även för utbildningen och kunnandet. Som jag konstaterade redan i början, så betonar alla länder, också inom EU och OECD, utbildningens, kompetensens och det livslånga lärandets betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Vi vet utgående från undersökningar att utbildningen har positiv inverkan både för individens och för samhällets del. Ju högre utbildning, desto lättare att få arbete. Den utbildning man fått som ung räcker dock nödvändigtvis inte till att trygga arbetet, utan olika slags kunnande behövs i olika skeden av livet. Det blir allt vanligare att arbetet förutsätter kontinuerligt lärande av nya saker, omfattande kompetens och interaktionsfärdigheter. Det blir vanligare att man byter yrke, vilket innebär att man behöver färdigheter både för regional och för yrkesmässig rörlighet. I detta sammanhang blir bostadspolitiken naturligtvis aktuell. Den regionala rörligheten borde inte få begränsas av bristen på rimligt prissatta bostäder. Finland kan ses som ett gott exempel på ett land där satsningarna i utbildning har ökat på den ekonomiska tillväxten. Vi har gjort stora satsningar i utbildningen sedan 1960-talet, och den ekonomiska tillväxten har samtidigt varit kraftig. I Finland finns nästan läroinrättningar runtom landet för 5 miljoner invånare. Utbildningen har fått gott betyg, och de totala anslagen som används för utbildning ligger på en måttlig nivå. Avgiftsfri undervisning och ekonomiskt stöd åt studerandena garanterar att alla i princip har möjlighet att studera. Finland har, jämfört med många andra länder, ett stort antal högskoleutbildade. Lönenivån har dock hållits på en måttlig nivå i Finland, vilket gett oss en betydande konkurrensfördel. Vårt utbildningssystem har på ett exemplariskt sätt skapat en grund för ett jämlikt samhälle och hjälpt ekonomin att utnyttja de mänskliga resurserna. Vi har naturligtvis också vissa problem: en del av ungdomarna riskerar att slås ut genast efter grundskolan, utbildningen avbryts eller så motsvarar den inte arbetslivets behov. Det stora orosmomentet är att ca 30 procent av de unga vuxna saknar yrkesexamen. Den huvudsakliga orsaken är att yrkesstudierna avbryts. Universitetens problem består i långa studietider, eftersom alla i regel avlägger både lägre och högre examen, en allt större grupp även doktorsexamen. Man kommer i arbetslivet nästan vid 30- års ålder och går i pension före 60. Kostnaderna för utbildningen ökar och nyttorna minskar då studietiden förlängs och den tid som tillbringas i arbetslivet förkortas. Då blir det inte många år kvar att använda för tilläggs- och kompletterande utbildning.

4 I flera EU-länder anses lägre högskoleexamen vid universitet vara tillräcklig både för studerandenas och för arbetsmarknadens del. Vi i Finland borde också begrunda om arbetsmarknadens behov med tanke på antalet studeranden, studiernas längd och arbetserfarenhet verkligen kan vara så annorlunda än i de övriga EU-länderna. Man har frågat om folk överutbildas i Finland, och om tillgången på arbetskraft inom yrkesbranscherna således äventyras? Alla länder behöver både högt utbildad och yrkeskunnig arbetskraft. Länderna med hög utbildningsnivå kan inte utgå från att en höjning av utbildningsnivån löser alla framtida problem. Efter en viss utbildningsnivå får man inte längre någon ekonomisk nytta av ytterligare utbildning. Undersökningar visar att man i stället borde satsa friskt i början av utbildningen. Om de grundläggande kunskaperna förblir bristfälliga, blir det svårt att lära sig mera i framtiden. Det är inte endast fråga om att ösa in pengar, anslagen borde också riktas till att säkerställa ett gediget grundkunnande. Barn, framför allt pojkar från trasiga, fattiga, lågutbildade eller invandrarfamiljer behöver särskilt stöd. Färdigheter som motsvarar deras verkliga kunskaper behövs också på arbetsmarknaden. Två saker står över allt annat: 1) det lönar sig att ingripa innan saker och ting utvecklas till problem. 2) ett gediget grundkunnande underlättar senare inlärning och omskolning av arbetskraft. För att kunnandet ska kunna följas upp och eventuella problem åtgärdas, måste kvaliteten av kunnandet kontrolleras genom regelbundna urvalsgranskningar. Eftersom en stor grupp lämnar arbetslivet inom en nära framtid och går i pension, är det viktigt att en stor del av den arbetsföra befolkningen alla som bara kan, har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Annars kan vi inte trygga en hållbar grund för välfärdsstaten. Till slut vill jag ännu ta upp kostnaderna för utbildningen och fördelningen av dem. Ett gediget grundkunnande är, som jag redan tidigare konstaterade, grunden för allt. Allokeringen av resurser till början av utbildningen väcker dock frågan om resurser på motsvarande sätt borde dras in någon annanstans. Åtminstone i Finland är det svårt att göra val och anslagsöverföringar mellan olika sektorer, och även internt inom sektorerna. Resursindelningen har också samband med frågor om hur startplatserna och anslagen borde fördelas mellan yrkesinriktad utbildning och högskolorna, eller mellan utbildningen av unga och av vuxna. I Finland har detta även samband med frågan om hur många startplatser man ska ha i examensinriktad avgiftsfri högskoleutbildning och hur många i avgiftsbelagd öppen högskola? Produktivitetsförbättring ger en möjlighet till omallokering av resurser. Om man kan spara någonstans, kan anslag riktas till något annat mål där de gör mera nytta. Mätandet av produktiviteten och beslutsfattandet utgående från det är dock ett tämligen nytt fenomen, och det finns inte så mycket pålitlig information ännu. Den svåra frågan består i om ska man betona kortsiktiga produktivitetsnyttor eller eftersträva hög kompetens; eller kan dessa målsättningar rentav kombineras? Eftersom utbildningen finansieras i alla länder huvudsakligen med offentliga medel, kan ansvaret för besluten inte överföras på marknaderna. Arbetskraftens rörlighet påverkar också kostnaderna för utbildning. För att invandrare ska kunna sysselsättas, måste de också få utbildning både barn och vuxna. Då den utbildade befolkningen börjar röra sig uppstår ett helt annat problem, som borde diskuteras mycket mera ingående än hittills. Jag menar en situation där unga skaffar sig en utbildning på samhällets bekostnad i ett land, men börjar sedan arbeta i ett annat land, vilket sedan får färdigt utbildad arbetskraft. Ett land betalar för utbildningen, men ett annat får den färdiga nyttan. Borde alltså även de studeranden som drar nytta av utbildningen delta i kostnaderna, eller kunde kostnaderna utjämnas mellan länderna?

5 Mera utforskad information behövs alltså som grund för det politiska beslutsfattandet, så att anslagen kunde inriktas på rätt sätt. Hurdan, i vilket skede skaffad och hur långvarig utbildning ger de bästa resultaten ur nationalekonomins synvinkel. Även om utbildning på hög nivå i många undersökningar har konstaterats spela en central roll för den ekonomiska tillväxten, förblir tillväxtnyttorna outnyttjade om det samtidigt inte finns tillräckligt med yrkesmässig och praktisk kompetens. Till slut några ord om vuxenutbildningen. I och med att globaliseringen och konkurrensen i största allmänhet ökar, skapas nya arbetsplatser och gamla går förlorade, yrken försvinner och examina föråldras. Allt flera arbeten förutsätter ständigt lärande av nya färdigheter. Vuxenutbildningen är det utbildningsområde där den offentliga sektorn inte ensam kan stå för hela notan. Men för arbetsgivaren lönar det sig att delta i kostnaderna endast om utbildningen skapar verkligt mervärde. Problemet blir även här den ovan nämnda arbetskraftsrörligheten. I en global ekonomi är både företagen och arbetstagarna rörliga. Även detta har undersökts och man har konstaterat att endast långvariga anställningsförhållanden uppmuntrar arbetsgivarna att investera i utbildningen av de anställda. En totalrevision av vuxenutbildningen ska snart inledas i Finland. Man kan hoppas att kostnadsfördelningen mellan samhället, arbetsgivarna och arbetstagarna också begrundas i detta sammanhang. Kunde det vara möjligt i framtiden att flytta tyngdpunkten från individuella behov och utbildning till långsiktigt utvecklande av hela företagets kompetens? Skulle det underlätta tryggandet av tillgången på arbetskraft? Ett alternativ i fråga om kostnadsfördelningen kunde vara att samhället ansvarar för grundutbildningen och den examensinriktade utbildningen samt för att alla har tillräckliga språkkunskaper och förmåga att utnyttja informationsteknologi. I annan vuxenutbildning skulle även arbetsgivarna och arbetstagarna delta. Det är viktigt på en global arbetsmarknad att kunskaper och kunnande som behövs i arbetslivet skaffas effektivt, och att tillträdet och återvändandet till arbetslivet sker så snabbt som möjligt. Utbildningen bör alltid, för alla parters del, framför allt vara en investering för framtiden.

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2015

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2015 Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2015 Nummer Parameter Fråga Bakgrundsuppgifter om arbetsstället Intro I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND Med erkännande av examen avses ett beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för ett arbete eller en studieplats.

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Jonna Mäenpää Internationell koordinator Utlandsterminen Utlandsterminen kan utföras som: 1. Utbytesstudier» en termin»

Läs mer