Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN
|
|
- Rune Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Allra först vill jag tacka för att man bett även finansministeriet framföra ett inlägg vid seminariet. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen intresserar finansministerierna i alla länder. Dessa frågor är viktiga även vid finansministeriet i Finland. Det råder allmän enighet om att utbildning, kompetens och livslångt lärande spelar en avgörande roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Jag ska i mitt inlägg först granska globaliseringen och arbetskraftens rörlighet, och sedan utbildningens roll på den globala arbetsmarknaden. När det blir tal om globalisering betonar man ofta de positiva verkningarna på världsekonomin. Välfärden förväntas öka med tiden i alla länder. Det är sant att globaliseringen medför stora möjligheter för en effektiv nationalekonomi som klarar av att anpassa sig. Globaliseringen har skapat världsomfattande marknader, vilket är lätt att märka Nokias mobiltelefoner kan till exempel köpas nästan var som helst på jorden. De omfattande marknaderna söker en ny slags, effektivare arbetsfördelning. Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen gör det allt lättare att spjälka upp arbetet och att utföra det runtom i världen. Alla behöver inte vara bra på allt. Massproduktionen har redan sökt sig till länder där arbetet är billigast. Det lönar sig att utföra den del av produktionen, där arbetskraftskostnaderna har en stor betydelse, i dessa länder. Någonstans stänger man fabriker, någon annanstans skapas nya arbetsplatser och ny välfärd. Det blir allt vanligare att även tjänster produceras och konsumeras på olika ställen. En allt större del av sådana informationssamhällsarbetsuppgifter, som kan skötas som distansarbete, kommer att flyttas utomlands. I fortsättningen den verkliga konkurrensen kommer att gälla kompetenta individer. Länderna tävlar om företag som på bästa möjliga sätt kan utnyttja de möjligheter som erbjuds av ny teknologi. Dessa företag behöver kompetent arbetskraft. Ländernas konkurrenskraft kommer inte längre att basera sig på tillgång till råvaror, utan kompetensnivån och den därav genererade ekonomiska tillväxten får en allt mer framstående ställning. Det blir allt viktigare att omskola de anställda. Man var tidigare i stort sett ense om att det lönar sig att utöka utbildningen och yrkesskickligheten. I framtiden blir det allt svårare att förutspå vem som vinner och vem som förlorar på grund av globaliseringen. Förändringarna tros också bli allt häftigare. Trots globaliseringens goda sidor fördelas fördelarna ojämnt. Inkomstskillnaderna ökar och välståndet fördelas allt ojämnare mellan olika länder, men också internt i länderna. Folk är också bekymrade över mänskliga rättigheter, nationella kulturvärden och miljövården. Tyngdpunkten i världsekonomin har redan skiftat till följd av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten fortsätter och sysselsättningen förbättras i Europa och i USA, men den egentliga ekonomiska tillväxten koncentreras till Asien, framför allt Kina och Indien. Ekonomin och exporten växer även i Ryssland och Brasilien. Förstärkningen av dessa länders ekonomiska tillväxt bedöms bli varaktig. Det återstår att se vilka förändringar vi ännu får möta i Europa. Vi kan påverka en del av förändringarna genom politiska beslut, men allt kan inte ens förutspås.
2 Finland och de övriga Nordiska länderna möter den globala konkurrensens utmaningar och de utvidgande marknadernas möjligheter i stort sett på samma sätt som andra länder med hög kostnadsnivå. Vi kan inte påverka vårt geografiska läge eller storlek, men vi kan kompensera för dessa olägenheter. Medlen består av kompetens på hög nivå, utvecklande av spjutspetsteknologi, men framför allt av omfattande utnyttjande av ny teknologi inom olika sektorer. Ur denna synvinkel borde de nordiska länderna ha ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder. Globaliseringen ökar på arbetskraftens rörlighet. Överallt i världen har produktionen och befolkningen koncentrerats till stora centralorters pendlingsområden. Effektiviteten och kompetensen lockar företag, men också högt utbildade ungdomar. Forskning visar att koncentreringen förstärker hela nationalekonomins tillväxt. Befolkningsåldrandet skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft försvåras överallt i västra Europa. Arbetskraftsbrist kan redan skönjas. Mera folk behövs framför allt inom hälso- och socialvården, men också inom andra tjänster samt industrin och byggandet. Intresset har nu inom alla industriländer riktats mot utländsk arbetskraft, och i allt större utsträckning mot människor utanför EU. Det har konstaterats att unga, utbildade invandrare som bor länge i ett land skapar betydande samhälleliga nettoförmåner. Fri rörlighet för arbetskraft underlättar framför allt de allra största och rikaste ländernas arbetskraftsproblem. I de länder, varifrån dessa unga och utbildade människor ger sig av i hopp om bättre löner och arbetsplatser, är effekterna naturligtvis motsatta. Jag återkommer senare till detta, då jag går igenom kostnaderna för utbildning. Arbetskraftens rörlighet är inte enbart ett dagens fenomen som beror på globaliseringen. Till exempel i Finland var konsekvenserna av flyttrörelsen tunga ända från krigets slut till 1970-talet. Under denna period uppgick flyttrörelsen enbart till Sverige till ca personer, under de värsta åren flyttade hela unga, arbetsföra människor till Sverige. Från och med 1980-talet har vågen vänt åt andra hållet. Antalet återvändare har varit större än antalet utflyttare. I dagsläget är flyttrörelsens verkningar tämligen små i Finland. Dryga personer flyttar årligen utomlands, huvudsakligen till EU-länderna, främst Sverige. Utflyttarnas utbildningsbakgrund är välkänd. En fjärdedel saknar yrkesutbildning, och största delen av denna grupp flyttar till Sverige. Resten delas i två grupper, hälften har mellanstadieexamen och hälften högskoleexamen. Största delen flyttar till ett annat EU-land. Även om antalet utflyttare i stort sett har hållits konstant, kan man urskilja en liten ökning. Ett något större antal högskoleutbildade än tidigare flyttar nuförtiden utanför EU. Den utländska befolkning som är fast bosatt i Finland är internationellt sett fortfarande liten, även om den växer. Nästan personer flyttar till Finland varje år. Den icke statistikförda invandringen är säkert ännu större. Den klart största gruppen består av ryssar, vilka följs av estlänningar, svenskar och somalier. Vi har inte någon heltäckande information om hurdan utbildning dessa invandrare har. Vi känner till endast deras utbildning som anmält sig som arbetslösa arbetssökanden. Vår statistik kunde uppenbarligen utvecklas. Majoriteten av dem som kommit från Baltikum samt Indien och Japan har statistikförts endast som grundskoleutbildade. Vi vet emellertid på basis av intervjuundersökningar att de som kommer från dessa länder ofta har avlagt högskoleexamen. Sysselsättandet av invandrarna och utnyttjandet av deras kompetens gynnar hela samhället. Därför har vi, i syfte att öka på arbetsbaserad invandring, som mål att högskoleexamen som skaffats annanstans allt oftare skulle kunna likställas med examina härifrån.
3 Ett nytt fenomen som ökat på sistone är rekryteringen av invandrare ända från Filippinerna. Finländska företag rekryterar utbildade sjukskötare därifrån för att underlätta arbetskraftsbristen i Finland. EU anser också att fri arbetskraftsrörlighet är viktig. År 2000 fastställde EU ett ambitiöst mål, enligt vilket EU skulle göras till världens konkurrenskraftigaste ekonomiska område före Denna s.k. Lissabonstrategi skapar ett mål som eftersträvas på olika sätt. I mars i fjol lanserades ett nytt begrepp, flexibel trygghet, genom vilket man försöker svara både mot Lissabonmålet och globaliseringens utmaningar. Målsättningen är att kombinera flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. För dessa åtgärders del ligger ansvaret dock på de nationella regeringarna, inte på EU. Gemensamma principer på EU-nivå kan sporra alla medlemsländer på ett positivt sätt till att utveckla den egna arbetsmarknaden. Varje land borde skapa en egen modell för flexibel trygghet. Det behövs dock bättre analyser över såväl de fördelar som uppnås genom olika åtgärder som kostnaderna för dem. Alla ovan nämnda förändringar globaliseringen, förändringarna i arbetslivet samt koncentrationen ställer nya slags utmaningar även för utbildningen och kunnandet. Som jag konstaterade redan i början, så betonar alla länder, också inom EU och OECD, utbildningens, kompetensens och det livslånga lärandets betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Vi vet utgående från undersökningar att utbildningen har positiv inverkan både för individens och för samhällets del. Ju högre utbildning, desto lättare att få arbete. Den utbildning man fått som ung räcker dock nödvändigtvis inte till att trygga arbetet, utan olika slags kunnande behövs i olika skeden av livet. Det blir allt vanligare att arbetet förutsätter kontinuerligt lärande av nya saker, omfattande kompetens och interaktionsfärdigheter. Det blir vanligare att man byter yrke, vilket innebär att man behöver färdigheter både för regional och för yrkesmässig rörlighet. I detta sammanhang blir bostadspolitiken naturligtvis aktuell. Den regionala rörligheten borde inte få begränsas av bristen på rimligt prissatta bostäder. Finland kan ses som ett gott exempel på ett land där satsningarna i utbildning har ökat på den ekonomiska tillväxten. Vi har gjort stora satsningar i utbildningen sedan 1960-talet, och den ekonomiska tillväxten har samtidigt varit kraftig. I Finland finns nästan läroinrättningar runtom landet för 5 miljoner invånare. Utbildningen har fått gott betyg, och de totala anslagen som används för utbildning ligger på en måttlig nivå. Avgiftsfri undervisning och ekonomiskt stöd åt studerandena garanterar att alla i princip har möjlighet att studera. Finland har, jämfört med många andra länder, ett stort antal högskoleutbildade. Lönenivån har dock hållits på en måttlig nivå i Finland, vilket gett oss en betydande konkurrensfördel. Vårt utbildningssystem har på ett exemplariskt sätt skapat en grund för ett jämlikt samhälle och hjälpt ekonomin att utnyttja de mänskliga resurserna. Vi har naturligtvis också vissa problem: en del av ungdomarna riskerar att slås ut genast efter grundskolan, utbildningen avbryts eller så motsvarar den inte arbetslivets behov. Det stora orosmomentet är att ca 30 procent av de unga vuxna saknar yrkesexamen. Den huvudsakliga orsaken är att yrkesstudierna avbryts. Universitetens problem består i långa studietider, eftersom alla i regel avlägger både lägre och högre examen, en allt större grupp även doktorsexamen. Man kommer i arbetslivet nästan vid 30- års ålder och går i pension före 60. Kostnaderna för utbildningen ökar och nyttorna minskar då studietiden förlängs och den tid som tillbringas i arbetslivet förkortas. Då blir det inte många år kvar att använda för tilläggs- och kompletterande utbildning.
4 I flera EU-länder anses lägre högskoleexamen vid universitet vara tillräcklig både för studerandenas och för arbetsmarknadens del. Vi i Finland borde också begrunda om arbetsmarknadens behov med tanke på antalet studeranden, studiernas längd och arbetserfarenhet verkligen kan vara så annorlunda än i de övriga EU-länderna. Man har frågat om folk överutbildas i Finland, och om tillgången på arbetskraft inom yrkesbranscherna således äventyras? Alla länder behöver både högt utbildad och yrkeskunnig arbetskraft. Länderna med hög utbildningsnivå kan inte utgå från att en höjning av utbildningsnivån löser alla framtida problem. Efter en viss utbildningsnivå får man inte längre någon ekonomisk nytta av ytterligare utbildning. Undersökningar visar att man i stället borde satsa friskt i början av utbildningen. Om de grundläggande kunskaperna förblir bristfälliga, blir det svårt att lära sig mera i framtiden. Det är inte endast fråga om att ösa in pengar, anslagen borde också riktas till att säkerställa ett gediget grundkunnande. Barn, framför allt pojkar från trasiga, fattiga, lågutbildade eller invandrarfamiljer behöver särskilt stöd. Färdigheter som motsvarar deras verkliga kunskaper behövs också på arbetsmarknaden. Två saker står över allt annat: 1) det lönar sig att ingripa innan saker och ting utvecklas till problem. 2) ett gediget grundkunnande underlättar senare inlärning och omskolning av arbetskraft. För att kunnandet ska kunna följas upp och eventuella problem åtgärdas, måste kvaliteten av kunnandet kontrolleras genom regelbundna urvalsgranskningar. Eftersom en stor grupp lämnar arbetslivet inom en nära framtid och går i pension, är det viktigt att en stor del av den arbetsföra befolkningen alla som bara kan, har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Annars kan vi inte trygga en hållbar grund för välfärdsstaten. Till slut vill jag ännu ta upp kostnaderna för utbildningen och fördelningen av dem. Ett gediget grundkunnande är, som jag redan tidigare konstaterade, grunden för allt. Allokeringen av resurser till början av utbildningen väcker dock frågan om resurser på motsvarande sätt borde dras in någon annanstans. Åtminstone i Finland är det svårt att göra val och anslagsöverföringar mellan olika sektorer, och även internt inom sektorerna. Resursindelningen har också samband med frågor om hur startplatserna och anslagen borde fördelas mellan yrkesinriktad utbildning och högskolorna, eller mellan utbildningen av unga och av vuxna. I Finland har detta även samband med frågan om hur många startplatser man ska ha i examensinriktad avgiftsfri högskoleutbildning och hur många i avgiftsbelagd öppen högskola? Produktivitetsförbättring ger en möjlighet till omallokering av resurser. Om man kan spara någonstans, kan anslag riktas till något annat mål där de gör mera nytta. Mätandet av produktiviteten och beslutsfattandet utgående från det är dock ett tämligen nytt fenomen, och det finns inte så mycket pålitlig information ännu. Den svåra frågan består i om ska man betona kortsiktiga produktivitetsnyttor eller eftersträva hög kompetens; eller kan dessa målsättningar rentav kombineras? Eftersom utbildningen finansieras i alla länder huvudsakligen med offentliga medel, kan ansvaret för besluten inte överföras på marknaderna. Arbetskraftens rörlighet påverkar också kostnaderna för utbildning. För att invandrare ska kunna sysselsättas, måste de också få utbildning både barn och vuxna. Då den utbildade befolkningen börjar röra sig uppstår ett helt annat problem, som borde diskuteras mycket mera ingående än hittills. Jag menar en situation där unga skaffar sig en utbildning på samhällets bekostnad i ett land, men börjar sedan arbeta i ett annat land, vilket sedan får färdigt utbildad arbetskraft. Ett land betalar för utbildningen, men ett annat får den färdiga nyttan. Borde alltså även de studeranden som drar nytta av utbildningen delta i kostnaderna, eller kunde kostnaderna utjämnas mellan länderna?
5 Mera utforskad information behövs alltså som grund för det politiska beslutsfattandet, så att anslagen kunde inriktas på rätt sätt. Hurdan, i vilket skede skaffad och hur långvarig utbildning ger de bästa resultaten ur nationalekonomins synvinkel. Även om utbildning på hög nivå i många undersökningar har konstaterats spela en central roll för den ekonomiska tillväxten, förblir tillväxtnyttorna outnyttjade om det samtidigt inte finns tillräckligt med yrkesmässig och praktisk kompetens. Till slut några ord om vuxenutbildningen. I och med att globaliseringen och konkurrensen i största allmänhet ökar, skapas nya arbetsplatser och gamla går förlorade, yrken försvinner och examina föråldras. Allt flera arbeten förutsätter ständigt lärande av nya färdigheter. Vuxenutbildningen är det utbildningsområde där den offentliga sektorn inte ensam kan stå för hela notan. Men för arbetsgivaren lönar det sig att delta i kostnaderna endast om utbildningen skapar verkligt mervärde. Problemet blir även här den ovan nämnda arbetskraftsrörligheten. I en global ekonomi är både företagen och arbetstagarna rörliga. Även detta har undersökts och man har konstaterat att endast långvariga anställningsförhållanden uppmuntrar arbetsgivarna att investera i utbildningen av de anställda. En totalrevision av vuxenutbildningen ska snart inledas i Finland. Man kan hoppas att kostnadsfördelningen mellan samhället, arbetsgivarna och arbetstagarna också begrundas i detta sammanhang. Kunde det vara möjligt i framtiden att flytta tyngdpunkten från individuella behov och utbildning till långsiktigt utvecklande av hela företagets kompetens? Skulle det underlätta tryggandet av tillgången på arbetskraft? Ett alternativ i fråga om kostnadsfördelningen kunde vara att samhället ansvarar för grundutbildningen och den examensinriktade utbildningen samt för att alla har tillräckliga språkkunskaper och förmåga att utnyttja informationsteknologi. I annan vuxenutbildning skulle även arbetsgivarna och arbetstagarna delta. Det är viktigt på en global arbetsmarknad att kunskaper och kunnande som behövs i arbetslivet skaffas effektivt, och att tillträdet och återvändandet till arbetslivet sker så snabbt som möjligt. Utbildningen bör alltid, för alla parters del, framför allt vara en investering för framtiden.
TE-tjänster för företag och arbetsgivare
TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter
Läs merVuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Läs merTE-tjänster för företag och arbetsgivare
TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merNordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel
Läs merOmvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd
Omvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd 8.5.2018 Arbetets omvälvning och livslångt lärande Työn murros ja elinikäinen oppiminen Undervisnings-
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merTE-tjänster för företag och arbetsgivare
TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merNy kompetens genom läroavtal
Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behov hos EK:s medlemsföretag Finlands Näringsliv Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behovhos EK:s medlemsföretag VAD ÄR LÄROAVTALSUTBILDNING? TRE
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merTE-tjänster för företag och arbetsgivare
TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna
Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merGlobalisering och svensk arbetsmarknad
Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste
Läs merVarför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?
HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser
Läs merArbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merFöretagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning
Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs
Läs merSacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker
Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merDe gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet
De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merMer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet
1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens
Läs merEtt hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs mer14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merInternationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Läs merLOs politiska plattform valet 2018
LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt
Läs merKontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Läs merLediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen
1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag
Läs mer1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merLång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merValprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)
14.09.2018 1 (5) Valprogram 2019 SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet 2019 Detta är valprogrammet för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, inför riksdagsvalet 2019. Syftet med valprogrammet är att
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merREKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald
REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet
Läs merIdentifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen
Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering
Läs merDen tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Läs merArbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merDen utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs
Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften
Läs merHuvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012
Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merEKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa
Läs merMer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet
Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merUtbildningsutredningen 2005
0/27 Utbildningsutredningen 2005 Richard Palmer & Jouko Kinnunen 1/27 Projektets huvudsyften: 1) att kartlägga och analysera det nuvarande utbildningsbehovet hos på Åland boende individer (åldern 17-60
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merMånadens fråga april 2014. Standardrapport
Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merfebruari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.
februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merPraktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt
Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje
Läs merVar fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen
STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merVinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Läs merFrihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Läs merEN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND
62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merUtvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merSocialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Läs merVägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet
Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen
Läs mer