Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN"

Transkript

1 Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Allra först vill jag tacka för att man bett även finansministeriet framföra ett inlägg vid seminariet. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen intresserar finansministerierna i alla länder. Dessa frågor är viktiga även vid finansministeriet i Finland. Det råder allmän enighet om att utbildning, kompetens och livslångt lärande spelar en avgörande roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Jag ska i mitt inlägg först granska globaliseringen och arbetskraftens rörlighet, och sedan utbildningens roll på den globala arbetsmarknaden. När det blir tal om globalisering betonar man ofta de positiva verkningarna på världsekonomin. Välfärden förväntas öka med tiden i alla länder. Det är sant att globaliseringen medför stora möjligheter för en effektiv nationalekonomi som klarar av att anpassa sig. Globaliseringen har skapat världsomfattande marknader, vilket är lätt att märka Nokias mobiltelefoner kan till exempel köpas nästan var som helst på jorden. De omfattande marknaderna söker en ny slags, effektivare arbetsfördelning. Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen gör det allt lättare att spjälka upp arbetet och att utföra det runtom i världen. Alla behöver inte vara bra på allt. Massproduktionen har redan sökt sig till länder där arbetet är billigast. Det lönar sig att utföra den del av produktionen, där arbetskraftskostnaderna har en stor betydelse, i dessa länder. Någonstans stänger man fabriker, någon annanstans skapas nya arbetsplatser och ny välfärd. Det blir allt vanligare att även tjänster produceras och konsumeras på olika ställen. En allt större del av sådana informationssamhällsarbetsuppgifter, som kan skötas som distansarbete, kommer att flyttas utomlands. I fortsättningen den verkliga konkurrensen kommer att gälla kompetenta individer. Länderna tävlar om företag som på bästa möjliga sätt kan utnyttja de möjligheter som erbjuds av ny teknologi. Dessa företag behöver kompetent arbetskraft. Ländernas konkurrenskraft kommer inte längre att basera sig på tillgång till råvaror, utan kompetensnivån och den därav genererade ekonomiska tillväxten får en allt mer framstående ställning. Det blir allt viktigare att omskola de anställda. Man var tidigare i stort sett ense om att det lönar sig att utöka utbildningen och yrkesskickligheten. I framtiden blir det allt svårare att förutspå vem som vinner och vem som förlorar på grund av globaliseringen. Förändringarna tros också bli allt häftigare. Trots globaliseringens goda sidor fördelas fördelarna ojämnt. Inkomstskillnaderna ökar och välståndet fördelas allt ojämnare mellan olika länder, men också internt i länderna. Folk är också bekymrade över mänskliga rättigheter, nationella kulturvärden och miljövården. Tyngdpunkten i världsekonomin har redan skiftat till följd av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten fortsätter och sysselsättningen förbättras i Europa och i USA, men den egentliga ekonomiska tillväxten koncentreras till Asien, framför allt Kina och Indien. Ekonomin och exporten växer även i Ryssland och Brasilien. Förstärkningen av dessa länders ekonomiska tillväxt bedöms bli varaktig. Det återstår att se vilka förändringar vi ännu får möta i Europa. Vi kan påverka en del av förändringarna genom politiska beslut, men allt kan inte ens förutspås.

2 Finland och de övriga Nordiska länderna möter den globala konkurrensens utmaningar och de utvidgande marknadernas möjligheter i stort sett på samma sätt som andra länder med hög kostnadsnivå. Vi kan inte påverka vårt geografiska läge eller storlek, men vi kan kompensera för dessa olägenheter. Medlen består av kompetens på hög nivå, utvecklande av spjutspetsteknologi, men framför allt av omfattande utnyttjande av ny teknologi inom olika sektorer. Ur denna synvinkel borde de nordiska länderna ha ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder. Globaliseringen ökar på arbetskraftens rörlighet. Överallt i världen har produktionen och befolkningen koncentrerats till stora centralorters pendlingsområden. Effektiviteten och kompetensen lockar företag, men också högt utbildade ungdomar. Forskning visar att koncentreringen förstärker hela nationalekonomins tillväxt. Befolkningsåldrandet skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft försvåras överallt i västra Europa. Arbetskraftsbrist kan redan skönjas. Mera folk behövs framför allt inom hälso- och socialvården, men också inom andra tjänster samt industrin och byggandet. Intresset har nu inom alla industriländer riktats mot utländsk arbetskraft, och i allt större utsträckning mot människor utanför EU. Det har konstaterats att unga, utbildade invandrare som bor länge i ett land skapar betydande samhälleliga nettoförmåner. Fri rörlighet för arbetskraft underlättar framför allt de allra största och rikaste ländernas arbetskraftsproblem. I de länder, varifrån dessa unga och utbildade människor ger sig av i hopp om bättre löner och arbetsplatser, är effekterna naturligtvis motsatta. Jag återkommer senare till detta, då jag går igenom kostnaderna för utbildning. Arbetskraftens rörlighet är inte enbart ett dagens fenomen som beror på globaliseringen. Till exempel i Finland var konsekvenserna av flyttrörelsen tunga ända från krigets slut till 1970-talet. Under denna period uppgick flyttrörelsen enbart till Sverige till ca personer, under de värsta åren flyttade hela unga, arbetsföra människor till Sverige. Från och med 1980-talet har vågen vänt åt andra hållet. Antalet återvändare har varit större än antalet utflyttare. I dagsläget är flyttrörelsens verkningar tämligen små i Finland. Dryga personer flyttar årligen utomlands, huvudsakligen till EU-länderna, främst Sverige. Utflyttarnas utbildningsbakgrund är välkänd. En fjärdedel saknar yrkesutbildning, och största delen av denna grupp flyttar till Sverige. Resten delas i två grupper, hälften har mellanstadieexamen och hälften högskoleexamen. Största delen flyttar till ett annat EU-land. Även om antalet utflyttare i stort sett har hållits konstant, kan man urskilja en liten ökning. Ett något större antal högskoleutbildade än tidigare flyttar nuförtiden utanför EU. Den utländska befolkning som är fast bosatt i Finland är internationellt sett fortfarande liten, även om den växer. Nästan personer flyttar till Finland varje år. Den icke statistikförda invandringen är säkert ännu större. Den klart största gruppen består av ryssar, vilka följs av estlänningar, svenskar och somalier. Vi har inte någon heltäckande information om hurdan utbildning dessa invandrare har. Vi känner till endast deras utbildning som anmält sig som arbetslösa arbetssökanden. Vår statistik kunde uppenbarligen utvecklas. Majoriteten av dem som kommit från Baltikum samt Indien och Japan har statistikförts endast som grundskoleutbildade. Vi vet emellertid på basis av intervjuundersökningar att de som kommer från dessa länder ofta har avlagt högskoleexamen. Sysselsättandet av invandrarna och utnyttjandet av deras kompetens gynnar hela samhället. Därför har vi, i syfte att öka på arbetsbaserad invandring, som mål att högskoleexamen som skaffats annanstans allt oftare skulle kunna likställas med examina härifrån.

3 Ett nytt fenomen som ökat på sistone är rekryteringen av invandrare ända från Filippinerna. Finländska företag rekryterar utbildade sjukskötare därifrån för att underlätta arbetskraftsbristen i Finland. EU anser också att fri arbetskraftsrörlighet är viktig. År 2000 fastställde EU ett ambitiöst mål, enligt vilket EU skulle göras till världens konkurrenskraftigaste ekonomiska område före Denna s.k. Lissabonstrategi skapar ett mål som eftersträvas på olika sätt. I mars i fjol lanserades ett nytt begrepp, flexibel trygghet, genom vilket man försöker svara både mot Lissabonmålet och globaliseringens utmaningar. Målsättningen är att kombinera flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. För dessa åtgärders del ligger ansvaret dock på de nationella regeringarna, inte på EU. Gemensamma principer på EU-nivå kan sporra alla medlemsländer på ett positivt sätt till att utveckla den egna arbetsmarknaden. Varje land borde skapa en egen modell för flexibel trygghet. Det behövs dock bättre analyser över såväl de fördelar som uppnås genom olika åtgärder som kostnaderna för dem. Alla ovan nämnda förändringar globaliseringen, förändringarna i arbetslivet samt koncentrationen ställer nya slags utmaningar även för utbildningen och kunnandet. Som jag konstaterade redan i början, så betonar alla länder, också inom EU och OECD, utbildningens, kompetensens och det livslånga lärandets betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Vi vet utgående från undersökningar att utbildningen har positiv inverkan både för individens och för samhällets del. Ju högre utbildning, desto lättare att få arbete. Den utbildning man fått som ung räcker dock nödvändigtvis inte till att trygga arbetet, utan olika slags kunnande behövs i olika skeden av livet. Det blir allt vanligare att arbetet förutsätter kontinuerligt lärande av nya saker, omfattande kompetens och interaktionsfärdigheter. Det blir vanligare att man byter yrke, vilket innebär att man behöver färdigheter både för regional och för yrkesmässig rörlighet. I detta sammanhang blir bostadspolitiken naturligtvis aktuell. Den regionala rörligheten borde inte få begränsas av bristen på rimligt prissatta bostäder. Finland kan ses som ett gott exempel på ett land där satsningarna i utbildning har ökat på den ekonomiska tillväxten. Vi har gjort stora satsningar i utbildningen sedan 1960-talet, och den ekonomiska tillväxten har samtidigt varit kraftig. I Finland finns nästan läroinrättningar runtom landet för 5 miljoner invånare. Utbildningen har fått gott betyg, och de totala anslagen som används för utbildning ligger på en måttlig nivå. Avgiftsfri undervisning och ekonomiskt stöd åt studerandena garanterar att alla i princip har möjlighet att studera. Finland har, jämfört med många andra länder, ett stort antal högskoleutbildade. Lönenivån har dock hållits på en måttlig nivå i Finland, vilket gett oss en betydande konkurrensfördel. Vårt utbildningssystem har på ett exemplariskt sätt skapat en grund för ett jämlikt samhälle och hjälpt ekonomin att utnyttja de mänskliga resurserna. Vi har naturligtvis också vissa problem: en del av ungdomarna riskerar att slås ut genast efter grundskolan, utbildningen avbryts eller så motsvarar den inte arbetslivets behov. Det stora orosmomentet är att ca 30 procent av de unga vuxna saknar yrkesexamen. Den huvudsakliga orsaken är att yrkesstudierna avbryts. Universitetens problem består i långa studietider, eftersom alla i regel avlägger både lägre och högre examen, en allt större grupp även doktorsexamen. Man kommer i arbetslivet nästan vid 30- års ålder och går i pension före 60. Kostnaderna för utbildningen ökar och nyttorna minskar då studietiden förlängs och den tid som tillbringas i arbetslivet förkortas. Då blir det inte många år kvar att använda för tilläggs- och kompletterande utbildning.

4 I flera EU-länder anses lägre högskoleexamen vid universitet vara tillräcklig både för studerandenas och för arbetsmarknadens del. Vi i Finland borde också begrunda om arbetsmarknadens behov med tanke på antalet studeranden, studiernas längd och arbetserfarenhet verkligen kan vara så annorlunda än i de övriga EU-länderna. Man har frågat om folk överutbildas i Finland, och om tillgången på arbetskraft inom yrkesbranscherna således äventyras? Alla länder behöver både högt utbildad och yrkeskunnig arbetskraft. Länderna med hög utbildningsnivå kan inte utgå från att en höjning av utbildningsnivån löser alla framtida problem. Efter en viss utbildningsnivå får man inte längre någon ekonomisk nytta av ytterligare utbildning. Undersökningar visar att man i stället borde satsa friskt i början av utbildningen. Om de grundläggande kunskaperna förblir bristfälliga, blir det svårt att lära sig mera i framtiden. Det är inte endast fråga om att ösa in pengar, anslagen borde också riktas till att säkerställa ett gediget grundkunnande. Barn, framför allt pojkar från trasiga, fattiga, lågutbildade eller invandrarfamiljer behöver särskilt stöd. Färdigheter som motsvarar deras verkliga kunskaper behövs också på arbetsmarknaden. Två saker står över allt annat: 1) det lönar sig att ingripa innan saker och ting utvecklas till problem. 2) ett gediget grundkunnande underlättar senare inlärning och omskolning av arbetskraft. För att kunnandet ska kunna följas upp och eventuella problem åtgärdas, måste kvaliteten av kunnandet kontrolleras genom regelbundna urvalsgranskningar. Eftersom en stor grupp lämnar arbetslivet inom en nära framtid och går i pension, är det viktigt att en stor del av den arbetsföra befolkningen alla som bara kan, har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Annars kan vi inte trygga en hållbar grund för välfärdsstaten. Till slut vill jag ännu ta upp kostnaderna för utbildningen och fördelningen av dem. Ett gediget grundkunnande är, som jag redan tidigare konstaterade, grunden för allt. Allokeringen av resurser till början av utbildningen väcker dock frågan om resurser på motsvarande sätt borde dras in någon annanstans. Åtminstone i Finland är det svårt att göra val och anslagsöverföringar mellan olika sektorer, och även internt inom sektorerna. Resursindelningen har också samband med frågor om hur startplatserna och anslagen borde fördelas mellan yrkesinriktad utbildning och högskolorna, eller mellan utbildningen av unga och av vuxna. I Finland har detta även samband med frågan om hur många startplatser man ska ha i examensinriktad avgiftsfri högskoleutbildning och hur många i avgiftsbelagd öppen högskola? Produktivitetsförbättring ger en möjlighet till omallokering av resurser. Om man kan spara någonstans, kan anslag riktas till något annat mål där de gör mera nytta. Mätandet av produktiviteten och beslutsfattandet utgående från det är dock ett tämligen nytt fenomen, och det finns inte så mycket pålitlig information ännu. Den svåra frågan består i om ska man betona kortsiktiga produktivitetsnyttor eller eftersträva hög kompetens; eller kan dessa målsättningar rentav kombineras? Eftersom utbildningen finansieras i alla länder huvudsakligen med offentliga medel, kan ansvaret för besluten inte överföras på marknaderna. Arbetskraftens rörlighet påverkar också kostnaderna för utbildning. För att invandrare ska kunna sysselsättas, måste de också få utbildning både barn och vuxna. Då den utbildade befolkningen börjar röra sig uppstår ett helt annat problem, som borde diskuteras mycket mera ingående än hittills. Jag menar en situation där unga skaffar sig en utbildning på samhällets bekostnad i ett land, men börjar sedan arbeta i ett annat land, vilket sedan får färdigt utbildad arbetskraft. Ett land betalar för utbildningen, men ett annat får den färdiga nyttan. Borde alltså även de studeranden som drar nytta av utbildningen delta i kostnaderna, eller kunde kostnaderna utjämnas mellan länderna?

5 Mera utforskad information behövs alltså som grund för det politiska beslutsfattandet, så att anslagen kunde inriktas på rätt sätt. Hurdan, i vilket skede skaffad och hur långvarig utbildning ger de bästa resultaten ur nationalekonomins synvinkel. Även om utbildning på hög nivå i många undersökningar har konstaterats spela en central roll för den ekonomiska tillväxten, förblir tillväxtnyttorna outnyttjade om det samtidigt inte finns tillräckligt med yrkesmässig och praktisk kompetens. Till slut några ord om vuxenutbildningen. I och med att globaliseringen och konkurrensen i största allmänhet ökar, skapas nya arbetsplatser och gamla går förlorade, yrken försvinner och examina föråldras. Allt flera arbeten förutsätter ständigt lärande av nya färdigheter. Vuxenutbildningen är det utbildningsområde där den offentliga sektorn inte ensam kan stå för hela notan. Men för arbetsgivaren lönar det sig att delta i kostnaderna endast om utbildningen skapar verkligt mervärde. Problemet blir även här den ovan nämnda arbetskraftsrörligheten. I en global ekonomi är både företagen och arbetstagarna rörliga. Även detta har undersökts och man har konstaterat att endast långvariga anställningsförhållanden uppmuntrar arbetsgivarna att investera i utbildningen av de anställda. En totalrevision av vuxenutbildningen ska snart inledas i Finland. Man kan hoppas att kostnadsfördelningen mellan samhället, arbetsgivarna och arbetstagarna också begrundas i detta sammanhang. Kunde det vara möjligt i framtiden att flytta tyngdpunkten från individuella behov och utbildning till långsiktigt utvecklande av hela företagets kompetens? Skulle det underlätta tryggandet av tillgången på arbetskraft? Ett alternativ i fråga om kostnadsfördelningen kunde vara att samhället ansvarar för grundutbildningen och den examensinriktade utbildningen samt för att alla har tillräckliga språkkunskaper och förmåga att utnyttja informationsteknologi. I annan vuxenutbildning skulle även arbetsgivarna och arbetstagarna delta. Det är viktigt på en global arbetsmarknad att kunskaper och kunnande som behövs i arbetslivet skaffas effektivt, och att tillträdet och återvändandet till arbetslivet sker så snabbt som möjligt. Utbildningen bör alltid, för alla parters del, framför allt vara en investering för framtiden.

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster. Ekenäs Kai Koivumäki

Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster. Ekenäs Kai Koivumäki Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster Ekenäs Kai Koivumäki 2.-3.12.2010 Arbetsmarknadssituationen 27 000 mindre arbetsökare än för ett år sedan (minskade mest i Södra Österbotten

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Utbildningsföretagens årsrapport 214/215 Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Sammanfattning/Inledning Ökad globalisering och digitalisering slår ut och förändra mängder av jobb. Den här rapporten

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility SIRU KORKALA Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Jobben Utmaningen Framtiden

Jobben Utmaningen Framtiden Socialdemokraterna 2011-06-14 Jobben Utmaningen Framtiden Norrbotten möjligheternas län 2 (7) Missmatch på arbetsmarknaden i Norrbotten Just nu sker en bred uppgång på arbetsmarknaden i Norrbotten. Konjunkturen

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012)

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) 1. Arbetsförmedling 2. Information och rådgivning 3. Sakkunnigbedömningar kartläggning

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

framgångsfaktorn på det sociala området

framgångsfaktorn på det sociala området framgångsfaktorn på det sociala området Kunnande, växelverkan, vilja. {Kunnande är kunskap, färdighet och rätt attityd.} En belönande yrkesbana Fackorganisationen Talentia befrämjar sina medlemmars karriärsutveckling

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer