KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM OMRÅDE: Karl Johan/Ön STADSDEL: Limhamn/Bunkeflo MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN Carine Stefansson TEL

2 A. Områdesbeskrivning Kommentar Statistik/Nyckeltal Upptagningsområde Rektorsområdets skolor ligger på gamla Limhamn och på Ön. Förskolorna ligger i gamla Limhamn och på Annetorp, som är ett relativt nytt flerfamiljsområde. Området har en blandad bebyggelse såsom villor, radhus och hyreshus. Övervägande delen av föräldrarna är förvärvsarbetande eller studerande. Lokaler Karl Johanskolan är över 100 år gammal och har en generellt god standard. Skolan på Ön är en ny skola i ett gammalt hus som startade hösten Förskolorna i området ser alla olika ut. Endast en är byggd för förskoleverksamhet. Förskolorna håller i stort en god standard. Papegojans förskola har begränsningar ur ett verksamhetsperspektiv. Inre miljö: Skolorna har stora klassrum men saknar grupprum. Papegojans förskola är belägen i ett gammalt gatuhus i två plan med små rum. Mysigt men ej så arbetsmiljövänligt. Yttre miljö: Tre av våra fyra förskolor har begränsad utemiljö. Organisation Ledning Området leds av rektor och biträdande rektor. Rektor och biträdande rektor arbetar operativt i spår förskola grundskola. Området innefattar två grundskolor, fyra förskolor och 6 st familjedaghem. Samtliga verksamheter organiserade i arbetslag. Rektor även arbetsledare för vaktmästare, skolsköterska, skolassistent och lokalvårdare. Skolledningen arbetar utifrån stadsdelens antagna mål med åtagande för utbildningsorganisationen. Lokal skolplan är utarbetad och känd. Områdets organisationsskiss bifogas. Bilaga 1 2

3 Pedagogisk inriktning Pedagogisk inriktning med tyngdpunkt på språket, värdegrundsarbetet och hälsoprofil. Personal Personalsammansättning inom grundskolans och förskolans verksamhetsområde har kompetens mässigt motsvarat områdets behov. Vi har kvalificerad och behörig personal. Åldersstrukturen i området som helhet har god spridning. För barn med behov av särskilt stöd finns särskilda resurser inom våra olika verksamhetsområde. Dessa utgörs av specialpedagoger, elevassistenter, resurspersonal, skolsköterska. Centralt resursteam finns tillgängligt för stöd till verksamheten. Lärartäthet (antal lärare per 100 elever och/eller antal barn/personal): 4,6 lärare/100 elever Lärare som är behöriga/obehöriga: 0,88% tjänst i slöjd, resterande personal är behörig. Lärare med specialpedagogisk kompetens: 0,9 specialpedagog/100 elever. Övrig pedagogisk personal: 17,3 personal/100 barn. 5,4 pedagoger/100 barn 6,3 personal/100 barn. Andra yrkeskategorier: Ekonomibiträde kök och städ 4,325 tjänst. Resurspersonal 1.0 tjänst. lokalvård 1,0 tjänst, vaktmästare 1,0 tjänst, skolsköterskor 0,45 tjänst. Barn/elever I området har det funnits efterfrågan till våra förskolor. Kön har under året kunnat reduceras på grund av utbyggnad av förskolor i de södra delarna av stadsdelen. Antal barn per ålder: Barn födda 2004: 33 st 2003: 48 st 3

4 Områdets grundskolor visar på att till Karl Johanskolan finns ett konstant elevunderlag men för Skolan på Ön, som ej har ett naturligt upptagningsområde i nuläget visades ett vikande elevunderlag gällande förskoleklass. 2002: 33 st 2001: 28 st 2000: 38 st Antal pojkar i förskola: 101 st och antal flickor I förskola: 79 st Andel barn i förskola med utländsk bakgrund: 24 st Elever födda 1999: 45 st 1998: 54 st 1997: 47 st 1996: 47 st 1995: 54 st 1994: 50 st Antal elever per skolår: 45 elever Skolår 1: 54 elever Skolår 2: 47 elever Skolår 3: 47 elever Skolår 4: 54 elever Skolår 5: 50 elever Antal pojkar/flickor: Pojkar i förskoleklass skolår 5: 144 st Flickor i förskoleklass skolår 5: 153 st Antal med utländsk bakgrund: 26 elever Antal med kort vistelsetid i Sverige (0-5 år): 1 elev Ekonomi Varje verksamhet har sin budget i form av barn/elevpeng. Små enheter har svårt att effektivisera sin verksamhet för att kunna nå maximalt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Bruttokostnad per barn/elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra): Förskolor: Annetorp 63 tkr/barn Berga 65 tkr/barn 4

5 Papegojan 74 tkr/barn R F Berg 69 tkr/barn Karl Johan 26 tkr/elev Skolan på Ön 27 tkr/elev Karl Johan 38 tkr/elev Skolan på Ön 34 t kr/elev Karl Johan 23 tkr/barn Skolan på Ön 19 tkr/barn Lokalhyra: 2016 tkr för fyra förskolor. 53 tkr för två förskoleklasser på två skolor. Grunskola: tkr för två skolor. 920 tkr för fritidshem på två skolor. Elevinflytande Inom förskolan är personalen lyhörd för barnens behov när de planerar den dagliga verksamheten. Med barnens stigande ålder ökar inflytandet på t ex temaarbete, innehåll i samlingar mm. I skolan finns inflytande genom klassråd, elevråd, matråd och genom egen planering och att eleverna utvärderar denna. Råd: Klassråd, elevråd och matråd. Föräldrainflytande Arbetsplatsen Inom alla våra verksamheter förekommer olika former av föräldrasamverkan t ex föräldramöten, temakvällar, drop in och föreläsning. Förskolesamråd och skolsamråd med deltagande av valda föräldrarepresentanter, personalrepresentanter och skolledning. Uppfattning är att personal barn och föräldrar överlag trivs mycket bra på våra förskolor och skolor. Vid attitydundersökningen så blev resultatet från våra elever i år 5 på frågan: Det känns bra när jag går till skolan att 100% resp 97,5% kände sig Råd: Förskolesamråd och skolsamråd. Attityder: Se resultat från attitydundersökning av Malmö stad. Bilaga 2 5

6 nöjda eller mycket nöjda. Under året har vi tagit tempen på hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs av personalen på våra skolor. Resultatet visar att det har förbättrats under året till att majoriteten trivs bra resp mycket bra. 6

7 B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen Statistik och nyckeltal: Betyg skolår 9: Alla ämnen Svenska / Svenska A Föregående år Meritvärde: Antal/andel per betyg: Matematik Engelska Behörighet till nationellt program Antal/andel per betyg: Antal/andel per betyg: Antal/andel: Innevarande år Meritvärde: Antal/andel per betyg: Antal/andel per betyg: Antal/andel per betyg: Antal/andel: Sommarskola: Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år Antal deltagare: Antal deltagare: Antal deltagare: Innevarande år Antal deltagare: Antal deltagare: Antal deltagare: Prövning: Föregående år Svenska/Svenska A Matematik Engelska Antal Antal Antal Antal Antal deltagare: godkända: deltagare: godkända: deltagare: Antal godkända: Innevarande år Antal deltagare: Antal godkända: Antal deltagare: Antal godkända: Antal deltagare: Antal godkända: Måluppfyllelse förskola: Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Föregående år Måluppfyllelse: Utifrån varje barns ålder och förmåga ges Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Måluppfyllelse: Varje barn ges möjlighet till Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Måluppfyllelse: Varje barn har varje dag fått bekräftelse av 7

8 Innevarande år stöd på förskolan för att inför nästa steg i livet (förskoleklass) ha med sig en ryggsäck av framtidstro. Målet är uppnått Måluppfyllelse: Utifrån varje barns ålder och förmåga ges stöd på förskolan för att inför nästa steg i livet (förskoleklass) ha med sig en ryggsäck av framtidstro. Målet är uppnått stimulerande lek- och lärande miljöer på sin förskola. Målet är uppnått Måluppfyllelse: Varje barn ges möjlighet till stimulerande lek- och lärande miljöer på sin förskola. Målet är uppnått personalen på att det har blivit sett och lyssnat på. Att de åsikter som barnet har framfört har blivit uppmärksammade och tillgodosedda. Målet är uppnått Måluppfyllelse: Varje barn har varje dag fått bekräftelse av personalen att det har blivit sett och lyssnat på. Att de åsikter som barnet har framfört har blivit uppmärksammade och tillgodosedda. Målet är uppnått Testresultat skolår 2: Svenska/Svenska A Matematik Föregående år Resultatet ej jämförbart. Resultatet ej jämförbart. Innevarande år 43 elever godkända av elever godkända av 48 Instrument för bedömningen: Nationella diagnoser för år 2. Nationella prov skolår 5: Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 22 av 22 Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 22 av 22 Innevarande år Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 51 av 51 Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 51 av 51 Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 22 av 22 Antal/andel per nivå: Ön: 100% 25 av 25 K J: 100% 51 av 51 Övriga testresultat skolår 5: Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år Innevarande år 8

9 Instrument för bedömningen: Testresultat skolår 7: Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år Innevarande år Instrument för bedömningen: Nationella prov skolår 9: Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år Antal/andel per nivå: Antal/andel per nivå: Antal/andel per nivå: Innevarande år Antal/andel per nivå: Antal/andel per nivå: Antal/andel per nivå: Måluppfyllelse fritidshem: Mål: Skolan/fritidshemmet ska sträva efter att varje elev ska respektera andra människors egenvärde. Föregående år Innevarande år Måluppfyllelse: Personalen på fritidshemmen arbetar förebyggande tillsammans med barnen för att skapa ett gott klimat och en tillåtande miljö så att trakasserier ej ska uppstå. Målet är på god väg. Måluppfyllelse: Personalen på fritidshemmen arbetar förebyggande Mål: Skolan/fritidshemmet ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Måluppfyllelse: Skola och fritidshem ser sin styrka i att komplettera varandra med kunskap och kreativitet. Detta väcker barnets lust till att prova nya vägar för sin läroprocess. Målet är uppnått Måluppfyllelse: Skola och fritidshem ser sin styrka i att komplettera varandra Mål: Skolan/fritidshemmet ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Måluppfyllelse: Personalen på fritidshemmen arbetar praktiskt med att tydliggöra den demokratiska processen i dess dagliga verksamhet med barnen. Målet är uppnått Måluppfyllelse: Personalen på fritidshemmen arbetar praktiskt med att 9

10 tillsammans med barnen för att skapa ett gott klimat och en tillåtande miljö så att trakasserier ej ska uppstå. Målet är på god väg med kunskap och kreativitet. Detta väcker barnets lust till att prova nya vägar för sin läroprocess. Målet är uppnått tydliggöra den demokratiska processen i dess dagliga verksamhet med barnen. Målet är uppnått 10

11 C. De prioriterade områdena i Malmö skolplan C1.1 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Alla lärare ska arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling? innevarande år: 2005 nästa år: senare: Analys med åtgärder: Insatser - detta gjorde vi: - Arbetade medvetet med språket inom ramen för den dagliga verksamheten. - Delat in barnen i mindre grupper för att tillgodose den språkliga utvecklingens olika stadier. - Aktivt arbetat med rim och ramsor, flanosagor, sagosamlingar och sånger. - Läst mycket med och för barnen och tränat barnen i att återberätta berättelsen. 11

12 - Fokuserade på de positiva samtalen med barnen. - Arbetat aktivt för att alla barnen ska yttra sig under samlingen. - Biblioteksbesök. Förskoleklass skolår 5 - Uppmärksam på vardagssamtalet med varje elev. - Alla barn ska varje dag läsa, skriva och föra en dialog. - Arbetat med språklekar, sång och drama. - Stimulerat läsningen genom att eleverna läser själva och genom högläsning, bl a i nivågrupperade grupper som att äldre elever läser för de yngre. - Arbetat med festina lente och läsning hemma en kvart om dagen. - Tidig kartläggning av språkutvecklingen bl a med instrumentet LUS och andra tester. - Specialpedagog används som resurs/stöd i arbetet med språkutveckling. - Muntlig framställning av eleverna. - Sagotema. - Biblioteksbesök. - Aktivt använda kulturen som uttrycksmedel med bild, dans, drama och musik. - Läsvecka med författarbesök. Fritidshem - Dagliga samtal som handlar om det sociala samspelet i dialogen mellan vuxen/barn och mellan barn/barn. I samtalet uppmärksammas barnet på att kunna hantera ett korrekt språk. - Daglig samling med utrymme för diskussion. - Läser sagor och berättar historier. - Se på teater och film tillsammans med barnen. Bearbeta upplevelserna och därefter själv skapa föreställningar och framträda inför grupp. - Språklekar och språkkort. - Spelar pedagogiska spel med barnen för att utveckla dialogen. - Visar ej acceptans för ovårdat språk. Hur blev det/varför blev det så: Det finns en stor medvetenhet om barns språkliga utveckling hos personalen. Genom att använda denna kunskap och de metoder i det dagliga arbetet med barnen har det visat på positiv utveckling för barngruppen och för det individuella barnet. Barnen vågar stå upp inför en grupp och prata, återberätta eller sjunga. Barnen har lärt sig att lyssna, berätta och ge uttryck för sina känslor. Personalen uppmärksammar barn med språksvårigheter och arbetar aktivt med dessa barn. Förskoleklass årskurs 5 I förskoleklass och skola finns stor kunskap om barns språkutveckling hos personalen. Eleverna visar läsglädje, intresse för att skriva och de flesta eleverna kan argumentera och uttrycka sina åsikter. De vågar prata och uppträda för varandra och lyssnar aktivt när andra elever berättar eller redovisar. Eleverna har utvecklat sitt ordförråd och visar tydliga framsteg i LUS-stegen samt på övriga diagnoser/nationella prov. Specialpedagogerna arbetar aktivt med att stödja barn med språksvårigheter. 12

13 Fritidshem Det finns en stor medvetenhet om barns språkliga utveckling hos personalen. I det dagliga mötet med barnen lägger man sig vinn om att samtala med barnen och iakttaga ett vårdat språk. Genom att låta barnen kreativt arbeta med språket såsom vid t ex teaterföreställning så utvecklas deras språket och deras mod att kunna framträda inför en grupp. Hur går vi vidare? Inom all vår verksamhet arbetar vi med att ge barnen/eleverna verktyg för att kunna utveckla och stimulera deras språkutveckling. Förskola I samband med utarbetande av en individuell utvecklingsplan för alla barn kommer barns språkutveckling att tydliggöras. Förskoleklass skolår 5 och fritidshem I arbetet med den individuella utvecklingsplanen för elever tydliggöra elevens behov för att under ämnet svenska nå kunskapsmålen. I samverkan med fritids arbeta temainriktat där språket lyfts fram i arbetet. Använda Lus som instrument för bedömning av elevens läs utveckling. 13

14 C1.2 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek? Innevarnade år: 2005 nästa år: senare: Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek? innevarande år: 2005 nästa år: senare: 14

15 Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi Förskola - Besöker kontinuerligt biblioteket för att låna böcker. - Besök på sagoklubben där barnen får lyssna till sagor och berättelser. - Läser mycket med och för barnen i olika grupperingar. Förskoleklass år 5 - Eleverna har tillgång till skolbibliotek där de får hjälp med litteraturval och bokprat. - Eleverna i skolår 5 har varit på bokprat på stadsdelsbiblioteket. - Temaarbete kring läsning och litteratur. - Avsatt tid varje dag för läsning. - Samverkan mellan klasserna där äldre elever läser för yngre. Fritidshem - Personalen läser för och med barnen. Hur blev det och varför blev det så? Förskola Barnen upplever besöken på biblioteket positivt. De tycker att det är roligt att låna böcker och att lyssna på sagor/berättelser på Sagoklubben. Låneböckerna används som högläsningsböcker och i enstaka fall till barns egen läsning. Förskoleklass år 5 och fritidshem Eleverna besöker skolbiblioteket kontinuerligt och pedagogerna skapar intresse för böcker och läsning. Det finns alltid tillgång av litteratur i klassrummen och på fritidshemmen. Eleverna tycker om att läsa. Hur går vi vidare? Förskola Förskolan fortsätter att besöka stadsdelens bibliotek samt arbetar medvetet för att stimulera barnens intresse för böcker. Förskoleklass år 5 och fritidshem Arbetet med att vidareutveckla skolbiblioteken fortgår. Se över resurserna för pedagogisk tid i skolbiblioteken för att kunna ytterliggare stimulera läsandet. 15

16 C1.3 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål? innevarande år: 2005 nästa år: Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål? innevarande år: 2005 nästa år: Erbjuds elever svenska som andraspråk? innevarande år: 2005 nästa år: senare: senare: senare: 16

17 Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi Förskoleklass år 5 Elever har blivit erbjudna hemspråk. Elever har blivit erbjudna studiestöd i modersmål men tackat nej. Undervisning i svenska 2 finns att tillgå för de elever som är i behov av det. Hur blev det och varför blev det så Förskoleklass år 5 Eleverna som har svenska två är väldigt nöjda och gör framsteg i sin vardagssvenska. Hur går vi vidare Förskoleklass år 5 Fortsätter arbetet som tidigare. 17

18 C2.1 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbing, hot och våld. All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Inriktningsmål: Antalet brott ska vara noll. Under verksamhetstid visas nolltolerans mot brott. Särskola: Inriktningsmål: Antalet brott ska vara noll. Under verksamhetstid visas nolltolerans mot brott. Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Personalen skall aktivt arbeta för att stärka gemenskapen, den empatiska förmågan hos barnen och för att alla barn skall känna att de har lika värde genom att personalen i olika arbetssituationer visar omtanke, sätter gränser samt är goda förebilder för barnen. Personalen ska arbeta aktivt efter FN s barnkonvention och vid något tillfälle/år konkretisera innehåller för barnen. Vartannat år mäts t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Alla elever ska känna till FN s barnkonvention och minst en gång varje år aktivt arbeta med den. På våra skolor finns en antimobbinggrupp med kamratstödjarverksam het. Samtliga arbetar för att nå målen i handlingsplanen för stadsdelens miljöledning. Vartannat år mäts 18

19 t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Alla elever ska känna till Fn s barnkonvention och minst en gång varje år aktivt arbeta med den. På våra skolor finns en antimobbinggrupp med kamratstödjarverksam het. Samtliga arbetar för att nå målen i handlingsplanen för stadsdelens miljöledning. Vartannat år mäts t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Alla elever ska känna till Fn s barnkonvention och minst en gång varje år aktivt arbeta med den. På våra skolor finns en antimobbinggrupp med kamratstödjarverksam het. Samtliga arbetar för att nå målen i handlingsplanen för stadsdelens miljöledning. Vet all personal och alla elever hur man verkställer upprättade handlingsplaner? innevarande år: All personal vet hur man verkställer upprättade handlingsplaner men inte alla elever. nästa år: senare: 19

20 Upplever all personal och alla elever/barn att det känns bra att gå till förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: Övervägande del av personal och barn/elever. nästa år: senare: Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi Förskola - Noga med att bemöta varje barn positivt varje dag. - Minst en utevistelse varje dag med fri lek och med traditionella lekar. - Dagliga fasta rutiner som kontinuerligt följs upp. Detta ger en grundläggande trygghet i vardagen. - Brandövning med barnen och film/prat om brandsäkerhet. - Samtal/temaarbete med barnen om vikten av att vara en god kompis och att visa respekt för både barn, personal och föräldrar. - Sova ute för att motverka infektioner. - Lära barnen vikten av god hygien. - Dagliga samtal med föräldrarna. - Lugn och trygg inskolning som görs upp i samråd med föräldrarna.. - Tid för avslappning samt tänka på att inte stressa barnen. - Uppmärksamma saker som kan vara farliga i barnens närhet samt åtgärda detta. - Tydliga rutiner vid utflykt. - Rutiner vid barnens vila. Förskoleklass år 5 - Aktivt antimobbingarbete. - Schemalagda kamratstödjare på alla raster. - Kompissamtal. - Pojk- och flickgrupper. - Etik och moraldiskussioner under skoltid och i samband med konfliktlösning. - Återkommande tema dagar då hela skolan arbetar tillsammans. Eleverna i åldersblandade grupper. Detta för att stärka vi-känslan. - Positiv självkänsla diskussionsunderlag på föräldramöten. - Fadderverksamhet. - Brandövning för elever och personal. - Krisgrupp. - Trafikundervisning. - Simundervisning. - Trivselenkät. - Tydliga regler i verksamheten och rutiner vid utflykt. - Hälsoprofil, inriktad på kosten och själen. - Lägerskola för år 1 år 5. 20

21 - Tydliga regler i verksamheten och rutiner vid utflykt och bad. - Kompissamtal. - Kunskap i första hjälpen som vidareförts till barnen. - Utedag. - Lyhörda inför barn och föräldrar. - Observation och dokumentation av händelser. - Aktiv personal vid utevistelse. - Uppmärksamma på barnen så att de har kompisar och inte är ensamma. Hur blev det och varför blev det så? Förskolan arbetar aktivt för att stärka barnen, göra dem trygga och harmoniska. Alla barn blir sedda och får komma till tals. Barnen är glada och genom leken/rörelse lär de sig det sociala samspelet, fantasi, lära känna sin kropp och detta ger självkänsla och själkännedom. Genom utevistelse, bra mat och avslappning blir barnen lugna och inte stressade. Barnen lär sig regler och normer och förstår varför de blir tillrättavisade. Förskolans pedagoger är uppmärksam på barnens förhållningssätt mot varandra och upplever att barnen samt deras föräldrar trivs och känner sig trygga med verksamheten. Den dagliga kontakten med barnens föräldrar är mycket viktig och den värnar pedagogerna om. Säkerheten gås kontinuerligt igenom på förskolorna. Förbättringsåtgärder har skett de senaste åren gällande både inre och yttre miljö. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Öppet klimat mellan elever och pedagoger i klasserna/fritidshemmen vilket leder till förbättrad sammanhållning bland elever/personal. Eleverna vågar komma till personalen med sina tankar och funderingar. Positivt resultat på trivselenkäten för eleverna. FN dagen uppmärksammas med gemensamt engagemang på skolorna. Hälften av personalen har genomgått utbildning i olycksfall - första hjälpen hjärt och lungräddning. Kamratstödjarna har fått stöd och utbildning och upplevs känna sig trygga i sitt uppdrag. De är viktiga för det goda arbetet på skolan som handlar om gemenskap, kamratskap och att våga stå för det som är rätt. Pedagogerna arbetar med att stärka dem och kamratstödjarnas status har höjts. Eleverna har blivit bättre på att sätta ord på handling. Anti mobbing grupperna träffas kontinuerligt och tar upp alla tendenser till mobbing och kränkande särbehandling direkt enligt fastställd mobbingplan. Krisgruppen arbetade aktivt efter Tsunamikatastrofen då rektorsområdet blev hårt drabbat med att mista tre elever och en personal. Krisarbetet fortlöpte under året i nära samverkan med klasslärare och fritidshemspersonal i de drabbade klasserna och med personalen på den drabbade förskolan. Genomförda temadagar som har tagit upp ämnen som kost, själen och miljö. Temadagarna upplevs som viktiga, de ger en ökad gemenskap mellan elever - elever och pedagoger. Utedag för barnen på fritidshemmen genomförs kontinuerligt och är uppskattad verksamhet. Den dagliga kontakten med barnens föräldrar är mycket viktig och den värnar pedagogerna om. 21

22 Hur går vi vidare? Fortsätter att utveckla det positiva föräldrasamarbetet både den nära dagliga kontakten med föräldrar och samverkan på annat sätt. Att ta reda på hur barnen ser på trygghet och trivsel på förskolan, detta t ex genom barnintervjuer. Att fortsätta arbetet med förbättring av inne och utemiljön. Att vara uppmärksamma på varje barn för dess stöd och utveckling. I den individuella utvecklingsplanen fokusera på barnets sociala utveckling. På arbetsplatsträffar ha pedagogiska diskussioner om värdegrundsfrågor. Personalen får utbildning i första hjälpen olycksfall hjärt och lungräddning. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Att varje år genomföra en trivselenkät med eleverna och utvärdera denna. Att det viktiga arbete som kamratstödjarna gör ska uppmärksammas genom att de får det stöd de behöver för att känna sig trygga med sitt uppdrag. Revidera vår anti-mobbingplan och hålla den aktuell för elever, pedagoger och föräldrar. Krisgruppen träffas regelbundet, går igenom och uppdaterar handlingsplaner. Utsedd grupp med pedagoger fördjupar sig i ämnet värdegrunden och ser över vår policy. Dessutom ha pedagogiska konferenser som är kopplade till värdegrundsdiskussioner. Att resterande personal får genomgå utbildning i första hjälpen olycksfall- hjärt och lungräddning. Fortsätta med att ha positiv självkänsla som underlag på föräldramöten för att diskutera elever och vuxnas förhållningssätt mm. Utveckla det positiva föräldrasamarbetet både i skola och på fritidshemmen. 22

23 - C2.2 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Kommunala mål Skollag, Förordning Malmö skolplan och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Inriktningsmål: Stadsdelen ska fokusera på att utveckla ett strukturerat folkhälsoarbete också i förebyggande syfte för barn i kriminell riskzon. Alla rektorsområden skall deltaga i stadsdelens förebyggande arbete som organiseras och leds av individ- och familjeomsorg. Särskola: Stadsdelen ska fokusera på att utveckla ett strukturerat folkhälsoarbete också i förebyggande syfte för barn i kriminell riskzon. Alla rektorsområden skall deltaga i stadsdelens förebyggande arbete som organiseras och leds av individ- och familjeomsorg. Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Personalen skall aktivt arbeta för att barnens skallvara rädda om sin miljö, detta genom att kontinuerligt samtala med barnen om deras miljö, samt påvisa miljöhantering i det dagliga arbetet. Eleverna ska få en ökad hälsomedvetenhet. Eleverna ska få en ökad hälsomedvetenhet. Eleverna ska få en ökad hälsomedvetenhet. 23

24 Ökar samverkan med individ- och familjeomsorgen? innevarande år: nästa år: strävar mot Ökar samverkan med preventionscentrum? innevarande år: nästa år: senare: senare: Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi: Trygg inskolning för barnen. Färdigställt en trivselenkät. En del av personalen har deltagit i Cope-utbildning och diskuterat detta i skolutvecklingsgruppen. Kontinuerligt samarbete med barnavårdscentralen. Möte mellan personal på förskola och barnavårdscentralen varje termin. Förskoleklass år 5: Inskolningsperioden i förskoleklass är viktig då läggs tonvikt på trygghet för föräldrar och barn. Aktivt antimobbingarbete och arbete mot kränkande särbehandling. Personal och föräldrarepresentanter har deltagit i utbildning i Positiv självkänsla i samverkan med individ och familjeomsorgen. Personal har deltagit i baskurs gällande tobak och droger. Samverkan med individ och familjeomsorgen i elevvårdsärenden. Skolhälsovården arbetar förebyggande, är delaktig i elevvårdsarbete och hälsoarbete. Barnen ska känna sig trygga med personalen på fritidshemmen, med vetskap om att om det händer något så tar personalen tag i problemet direkt och åtgärdar detta. Har en bra dialog med föräldrar. Personal har deltagit i utbildning i Positiv självkänsla i samverkan med individ och familjeomsorgen. Personal har deltagit i baskurs gällande tobak och droger. Hur blev det och varför blev det så? Förskolan planerar och genomför en trygg inskolning i samråd med föräldrarna samt följer upp denna. Detta för att barn och föräldrar ska känna sig trygga med förskolans personal och verksamhet. Personalen uppmärksammar alla barn och lyssnar in dem så att de känner sig välkomna och sedda då de kommer på morgonen. Förskolepersonalens möte med personalen på barnavårdscentralen tar upp aktuella frågeställningar när det gäller barns hälsa. Även vikten av att det ges samma direktiv och förhållningssätt till olika sjukdomar som förskolan kommer i kontakt med. 24

25 Förskoleklass skolår 5 och fritidshem: Pedagogerna har arbetat med aktivt för en trygg inskolning. Personalen har arbetat vidare med det som de har lärt sig under utbildningen positiv självkänsla tillsammans med föräldrarna under föräldramöten. Samverkan i elevärenden har skett med individ och familjeomsorgen. Det har även skett konsultation i enstaka fall. Skolhälsovården arbetar aktivt för att förbättra elevvården. Ämnet hälsa är ett prioriterat område. Hur går vi vidare? Fortsätter att utveckla det positiva föräldrasamarbetet. Betona vikten av en trygg inskolning och tillsammans med föräldrarna göra upp denna. Att barnen ska bli sedda och lyssnade på. Genomföra trivselenkät till föräldrarna för att ta del av hur de uppfattar förskolans arbete. Kontinuerliga möten med personalen på barnavårdscentralen och utbyta kunskap gällande barnens hälsa. Att återknyta kontakten med individ och familjeomsorgen för att få kunskap om deras arbete. Personal som ha genomgått Cope utbildning berättar om detta arbete. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Fortsätta att utveckla den positiva föräldrasamverkan som finns. Betona vikten av en trygg inskolning i förskoleklass samt mottagande då det kommer nya elever till skolan. Varje år genomföra trivselenkät på skolorna samt följa upp denna. Att fortsätta arbetet på föräldramöten kring positiv självkänsla. Att fortsätta bedriva ett aktivt skolhälsoarbete med tyngdpunkt på elevvård. Att fortsätta arbetet med vår hälsoprofil med fördjupning på området själen med bl a temadag under våren. Att individ och familjeomsorg deltar på en arbetsplatsträff och berättar om sitt arbete. 25

26 C3.1 Demokrati och inflytande Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpo 94: Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande. Avsnitt (2.4) Skola och hem. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Eleverna ska under sin skoltid kunna ta allt större ansvar för sin inlärning. Alla elever ska känna till kunskapsmålen. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Inriktningsmål: Stadsdelsfullmäktige skall stödja utvecklingen av den lokala demokratin samt tillgodose medborgarnas behov och intressen. Barn och ungdomar skall ha möjlighet att påverka sin vardag i den pedagogiska verksamheten genom att få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll (stigande med ökande ålder), flickor och pojkar skall få ett lika stort utrymme i undervisningen och att läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Särskola: Inriktningsmål: Stadsdelsfullmäktige skall stödja utvecklingen av den lokala demokratin samt tillgodose medborgarnas behov och intressen. Barn och ungdomar skall ha möjlighet att påverka sin vardag i Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Alla klasser håller klassråd varje vecka och på skolan hålls elevråd kontinuerligt. Elevernas inflytande utövas utifrån elevernas förutsättningar (ålder och förmåga) t ex: -egen planering med utvärdering -deltagende i klassens arbetsplanering -förslag till temaveckor -planering och genomförande av lektionsavsnitt Alla elever ska ha en egen portfolio. Alla elever skall göras medvetna om att det finns olika inlärningsstilar och ges möjlighet att försöka hitta sin egen maximala inlärningsförmåga före avslut i år 5. Öka elevernas ansvar och utbildning. Alla elever vet vad som förväntas av dem utifrån skolans mål. 26

27 den pedagogiska verksamheten genom att få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll (stigande med ökande ålder), flickor och pojkar skall få ett lika stort utrymme i undervisningen och att läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Känner alla elever till kunskapsmålen? innevarande år: nästa år: 2006 senare: Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi Förskoleklass år 5: Klassråd Elevråd Matråd Elevplaneringar Samplanering med klassen, pedagog - elever inför teman. Aktualiserande av uppnående mål i år 5. Aktiva val till Elevens Val. Introducerat stegbladen till individuella utvecklingsplaner för eleverna. Arbetat med portfolion. Ansvarsgrupper med elever. Fritidshem Barnen föreslår olika aktiviteter som genomförs. Eget ansvar att aktiviteter som påbörjas följs upp. Barnen har varit delaktiga i beslut om regler och inköp av lekmaterial. 27

28 Hur blev det? Förskoleklass år 5 och fritidshem: Eleverna är aktiva på klassråd, elevråd och matråd. Elevråd och matråd representeras av en pojke och flicka från respektive klass. Elev/matrådets förslag diskuteras, beslutas och följs upp. Matrådet har klagat på för lite mat vilket resulterade i att skolmåltidsrestauranger såg över matportionerna och har därefter ökat på portionerna. Eleverna tar ansvar för sin planering av eget arbete och deras medvetenhet om kunskapsmålen har ökat. Eleverna upplever att de kan påverka både i skola och på fritidshemmen. Skolutvecklingsgruppen har diskuterat och konkretiserat arbetet med individuella utvecklingsplaner för elever. Pedagogerna arbetar med att tydliggöra kursplanerna. Arbetet med IUP är påbörjat på skolorna. Hur går vi vidare? Förskoleklass år 5 och fritidshem: Utveckla elevinflytandet, diskutera och prova nya former. Visa för eleverna när deras beslut ger resultat. Att fortsätta arbetet med att tydliggöra lärprocessen för eleverna. Genom IUP görs eleverna mer delaktiga i sin inlärning och får vara med och ta ansvar för denna. IUP samarbete mellan elev pedagog föräldrar. Fortsatt diskussion kring kursplanerna och hur dessa kan förtydligas till elevnivå. 28

29 C3.2 Demokrati och inflytande Nationella mål Kommunala mål Skollag, Förordning Malmö skolplan och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.3) Barns inflytande. Avsnitt (2.4) Förskola och hem. Lpo 94: Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande. Avsnitt (2.4) Skola och hem. Inriktningsmål: Det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös pedagogiska verksamheter. Andelen nöjda elever/barn ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Inriktningsmål: Kvaliteten i verksamheterna ska mätas. Årlig enkätundersökning bland elever ska genomföras. 100% av de tillfrågade elever ska ange nöjd eller mycket nöjd med sin skola. Särskola: Inriktningsmål: Kvaliteten i verksamheterna ska mätas. Årlig enkätundersökning bland elever ska genomföras. 100% av de tillfrågade elever ska ange nöjd eller mycket nöjd med sin skola. Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Kundtillfredställelse mätas regelbundet med föräldrasamtal och/eller med enkät. Vartannat år mäts t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Vartannat år mäts t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Vartannat år mäts t ex i en elevenkät, att alla elever trivs och känner sig trygga med kamrater och vuxna. Ökar andelen elever/barn som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten? innevarande år: nästa år: strävar mot senare: 29

30 Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi. Barnen är glada när de kommer till förskolan och blir bemötta på ett välkomnande sätt. Temaarbeten utifrån barnens intresse gör aktiviteten rolig och stimulerande. Ge barnen utrymme att komma till tals i olika sammanhang och att det barnen säger tas på allvar. Att ha lekinspirerande och kreativt material som barnen känner ansvar för. Barnen är delaktiga och nöjda med innehållet i sin portfolio. Förskoleklass år 5: Pedagoger finns alltid ute på skolgården när elever kommer till skolan på morgonen för att ta emot dem på ett välkomnande sätt. Pedagogerna visar individualiserar undervisningen för att den ska vara stimulerande och skapa lust till att lära. Eleverna planerar eget arbete och utvärderar. Eleverna är med och påverkar de regler som ska gälla i klassen. Trivselenkät genomfördes och visade på gott resultat. Rutiner finns för pedagogerna för att alla barn ska bli sedda på fritidshemmen. Det är viktigt att barnen känner sig uppskattade för den person de är. Verksamheten planeras tillsammans med barnen och som de sedan genomför tillsammans. Erbjuder olika aktiviteter så att barnen ska uppleva ska uppleva att det finns något roligt för var och en. Barnen är delaktiga vid inköp till fritidshemmen. Trivselenkät Hur blev det? Förskolan: Barnen är glada när de kommer till förskolan En del vill även komma när de är lediga. Personalen upplever att barnen trivs och att de har roligt på förskolan. Personalen lyssnar in barnen och tar till sig deras önskemål och behov. Barnen får komma till tals i många sammanhang och i olika grupper. Det gör att barnen lär sig lyssna till och respektera varandra. Förskoleklass år 5: På skolorna är det en lugn miljö för eleverna. De vuxna känner eleverna väl från förskoleklass år 5. Det gör att det finns en familjär känsla på skolorna. Eleverna känner att de är med i det som händer på skolorna. De har åsikter och är med och påverkar. Trivselenkäten och attitydundersökningen för elever i skolår 5 visade på gott resultat med att eleverna trivs i skolan. Fritidshemmen har fått en trevligare atmosfär med regler som barnen har fått vara med och utforma. Barnen har varit med och påverkat innehållet i verksamheten vilket har resulterat i 30

31 självständiga och kreativa barn som tycker att det är roligt att vara på fritidshemmen. Bra resultat på trivselenkäten. 31

32 C3.3 Demokrati och inflytande Nationella mål Kommunala mål Skollag, Förordning Malmö skolplan och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.3) Barns inflytande. Avsnitt (2.4) Förskola och hem. Lpo 94: Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande. Avsnitt (2.4) Skola och hem. Inriktningsmål: Elevers/barns och föräldrars inflytande ska stärkas. Andelen elever/barn och föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/ fritidshemmet ska öka. Andelen elever som deltar i elevråd/ styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Förskolesamråd skall finnas med föräldra och personalrepresentanter från varje förskola samt representanter från personal och skolledning. Den dagliga kontakten mellan personal och föräldrar är en prioriterad del av verksamheten. Barnen skall påverka verksamheten på förskolan genom att ha inflytande i samlingssituationen, vid val av temaarbete, i de dagliga aktiviteterna, utflykter mm. Föräldrar ska känna sig väl informerade om klassens arbete. Skolsamråd ett forum för information och diskussioner om skolans verksamhet. Föräldrar ska känna sig väl informerade om sina barns utveckling. Föräldrarna ska känna sig välkomna att deltaga i klassens arbete. Föräldrar ska känna sig väl informerade om klassens arbete. Skolsamråd ett forum 32

33 för information och diskussioner om skolans verksamhet. Föräldrar ska känna sig väl informerade om sina barns utveckling. Föräldrarna ska känna sig välkomna att deltaga i klassens arbete. Föräldrar ska känna sig väl informerade om klassens arbete. Skolsamråd ett forum för information och diskussioner om skolans verksamhet. Föräldrar ska känna sig väl informerade om sina barns utveckling. Föräldrarna ska känna sig välkomna att deltaga i klassens arbete. Ökar andelen elever/barn som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: nästa år: strävar mot senare: Ökar andelen föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: nästa år: strävar mot senare: Ökar andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet? innevarande år: 2005 nästa år: senare: Analys med åtgärder: Insatser detta gjorde vi En personalrepresentant och en föräldrarepresentant från varje avdelning är med i förskolesamrådet. Förskolesamråd som träffas två gånger/termin tillsammans med skolledning. Föräldramöten på varje avdelning 1 2 gånger/år. 33

34 Utvecklingssamtal med föräldrar och eventuellt barn 1 2 gånger/år. Kontinuerlig information till föräldrar via brev eller informationstavla. Daglig kontakt med föräldrar då de kan framföra önskemål och har möjlighet att påverka verksamheten. Olika trivsel möten med föräldrar. Förskoleklass år 5 och fritidshem: En föräldrarepresentant från varje klass, en representant från klasslärarna och en representant från fritidshemmen. Skolsamrådet träffas två gånger/termin tillsammans med skolledning. Föräldramöten 1 gång/termin. Utvecklingssamtal tillsammans med elev föräldrar 1 gång/termin. Kontinuerlig information till föräldrar via brev eller mail. Andra former för möten med föräldrar och elever. Drop in på fritidshemmen. Daglig kontakt med de föräldrar som hämtar och lämnar barnen på fritidshemmen. De kan då framföra önskemål och har möjlighet att påverka verksamheten. Hur blev det och varför blev det så? Förskolan upplever att de har en bra daglig föräldrakontakt med en tillitsfull, öppen och rak kommunikation. Föräldrarna deltar aktivt i förskolesamråd, föräldramöten och på utvecklingssamtal. Föräldrarna är engagerade i förskolans verksamhet. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Skolan upplever att de har en bra föräldrakontakt. Föräldrarna är engagerade i frågor som rör skolan och tar upp detta i skolsamråden. Föräldrarna deltar aktivt på föräldramöten och på utvecklingssamtal tillsammans med eleverna. Föräldrarna visade mycket stort engagemang i samband med att skolan hade Öppet hus för Flodvågens offer. Föräldrarna är intresserade av skolan och fritidshemmens verksamhet. Hur går vi vidare? Förskolan: Förskolan kommer att lämna ut en enkät till alla föräldrar som sedan kommer att redovisas på föräldramöten. I denna enkät kommer det fram föräldrarnas uppfattning om vad som fungerar bra och mindre bra. Den kommer att utvärderas och utvecklingsområden kommer att kartläggas. Lyssna till de synpunkter som kommer upp på bl a förskolesamråd, diskutera och följ upp. Införande av iup med fortlöpande information till föräldrarna om innehållet i detta arbete. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Aktivt verka för att upprätthålla det goda föräldraengagemanget. Lyssna till de synpunkter som kommer upp på bl a skolsamråd, diskutera och följ upp. Fortlöpande informera föräldrarna om kursplanearbetet, kunskapsmål och iup. Se elev och föräldrainflytande som ett utvecklingsområde. 34

35 C4.1 Interkulturellt arbete Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan. Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Varje förskola/skola/ fritidshem i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra förskolor/skolor/ fritidshem och skolformer. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Inriktningsmål: Stadsdelen ska främja mångfalden. Alla förskolor ska deltaga i utbyte med lämplig förskola i någon av storstadsstadsdelarna. Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Alla förskolor ska delta i utbyte med lämplig förskola i storstadsstadsdelarna. Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Ökar utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer? innevarande år: nästa år: strävar mot senare: Analys med åtgärder: Insatser detta har vi gjort. En av de fyra förskolorna har haft utbyte med en förskola på Rosengård. De har besökt varandra. Samtal med barnen om hur det är att komma från ett annat land och att växa upp i Sverige. Temaarbete jorden runt där föräldrar med utländsk bakgrund har deltagit. De har pratat och visat bilder från sina hemländer. Temaarbete Världen där barnen fick åka på en resa till olika länder som hade anknytning till barn i gruppen. Barnen fick höra sagor, sjöng sånger och tittade på bilder. Kultur och mat har också varit inslag i temaarbetena. Förskoleklass år 5: Brevväxling med skolor i Rosengård och Södra Innerstan. Gemensam aktivitet tillsammans med klass från Örtagårdsskolan för skolår 5. 35

36 Skolår 4 och 5 har deltagit i projektet Spiritus Mundis tillsammans med en skola i Södra Innerstan. Skolår 5 har deltagit i projektet Möte med Rosengårdsskolan. Förskoleklass/Skola/fritidshem planerar gemensamma temadagar. Bemöter de olika kulturerna som finns i förskoleklassen. Sjunger på barnens språk och har samtal om kultur och traditioner. Fritidshem Fritidshemmen har varit delaktiga i temaarbetet med projektet Spiritus Mundis och i arbetet med Världen som tema. Hur blev det? Barnen har upplevt det spännande och intressant att ta del av hur barn i andra länder lever. De har fått insikt i andra kulturer och fått ökad förståelse för människor som kommer från dem. Förskoleklass år 5 och fritidshem: Barnens förståelse för andra kulturer har ökat. Genom projektet Spiritus Mundis har förståelsen för arabvärldens kultur ökat och genom övriga samarbeten mellan elever från andra stadsdelar har eleverna fått större inblick och förståelse för andra länder och kulturer. Möten mellan elever är viktigt. Genom samarbetet mellan skola och fritidshem får alla pedagoger en gemensam helhetssyn på barnen. Hur arbetar vi vidare? Förskola. Vidga våra kontakter och få alla förskolorna i rektorsområdet att ha samarbete med en förskola i annan stadsdel. Förskoleklass år 5 och fritidshem. Skolorna kommer att fortsätta att träffa de skolor som de har knutit kontakt med För att utveckla det positiva samarbete som har påbörjats att se mötet i vardagen mellan elever och pedagoger. 36

37 C4.2 Interkulturellt arbete Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan. Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges lokala mål Särskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Områdets lokala mål Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Upplever fler elever/barn, oavsett bakgrund, att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: 2005 nästa år: senare: Analys med åtgärder: Vi försöker ta tillvara barnens/elevernas, föräldrars och personalens olika bakgrund och ser det som en tillgång i det dagliga arbetet. Alla barn/elever ges samma förutsättningar och stöd inom vår verksamhet. Vi ser det positivt att försöka skapa så många möten mellan kulturer som möjligt. Skapa ökad nyfikenhet för mångfald. 37