De-icing salt and the roadside environment: Air-borne exposure, damage to Norway spruce and system monitoring
|
|
- Rolf Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CDU-projekt M2b "Inverkan av vägsalt på vägnära vegetation" Svensk sammanfattning av doktorsavhandling: De-icing salt and the roadside environment: Air-borne exposure, damage to Norway spruce and system monitoring Vintervägsalt och den vägnära miljön: Saltexponering via luften, skador på granplantor och systemuppföljning Göran Blomqvist
2 Förord Vinterväghållningens inverkan på vägnära vegetation har studerats sedan ungefär tre decennier i Sverige. Men, under mitten av 1990-talet observerade man trots detta saltrelaterade skador på vegetation längs med tungt trafikerade vägar i södra Sverige till en omfattning som var större vad än man hittills noterat. Detta belyste behovet av mer ingående studier av förhållandena mellan vinterväghållningsåtgärder och vegetationsskador. Därför startades vid Centrum för forskning och utbildning i drift och underhåll av infrastruktur (CDU) projektet Inverkan av vägsalt på vägnära vegetation. Projektet resulterade 1999 i en licentiatavhandling Air-borne transport of de-icing salt and damage to pine and spruce trees in a roadside environment (Blomqvist, 1999) och slutligen 2001 i en doktorsavhandling "Deicing salt and the roadside environment: Air-borne exposure, damage to Norway spruce and system monitoring" (Blomqvist 2001). Delar av resultaten och erfarenheterna implementeras och utvecklas nu inom ramen för projekt "Tema Vintermodell delprojekt miljöeffekter" vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Doktorsavhandlingen försvarades offentligt i Kollegiesalen, KTH, Stockholm, torsdagen den 17 maj 2001 kl Opponent var docent Jens Dragsted, Institut for Økonomi, skov og landskab, Den Kgl. Veterinaer- og Landbohøjskole. I betygsnämnden deltog: Professor Åke E Andersson, avd för regional planering, KTH, Professor Marianne Clarholm, Inst för skoglig mykologi och patologi, SLU, Uppsala, Professor Bengt Nihlgård, Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet, Miljödirektör Lars Nilsson, Vägverket och 1e amanuensis Per Anker Pedersen, Institutt for plantefag, NLH, Ås, Norge. Projektet har tillhört CDU:s program effekter, tema miljö och har genomförts vid VTI, enheten för Drift och Underhåll, med doktoranden Göran Blomqvist (civ.ing.) tillhörande avd. för Mark- och Vattenresurser, Institutionen för Anläggning och Miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Handledare har varit Lennart Folkeson (docent och adjungerad professor), VTI, och Gunnar Jacks (professor), KTH. Medlemmar i projektets styr- och referensgrupp har varit: Lars Bäckman (VTI), Hans Cedermark (CDU), Gunnar Jacks (KTH), Per-Erik Jansson (KTH), Kjell Johansson (Naturvårdsverket), Gert Knutsson (KTH), Martin Ljungström (VV), Bo Olofsson (KTH), Anders Sjölund (VV), Torbjörn Svenson (VV) och Haldo Vedin (SMHI). Projektet har finansierats av Vägverket via CDU med kompletterande finansiering från VTI. Introduktion De transportpolitiska målen ställer tillsammans med Väglagen krav på att transportsystemet hålls tillgängligt även på vintern. Medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov måste tillgodoses och transportkvaliteten ska vara hög och ingen ska heller behöva dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Vägverkets regelverk för vinterväghållningen föreskriver att natriumklorid används i halkbekämpningssyfte. Dessvärre stannar inte saltet kvar på vägen där det har sina önskvärda egenskaper, utan genom trafikens framfart förs det, med eller utan snöslask, bort från vägen i form av stänk eller spray, i plogmassor, eller helt enkelt genom att i lösning rinna av vägen (figur 1). Detta leder till att vägens omgivning kommer att exponeras för salt.
3 Bakgrundsdeposition Vind Stänk och plogning Spray Avrinning Grundvattentransport Figur 1 Vägsaltets transportvägar från vägen till omgivningen Vägverket för dock en medveten strävan att förbättra väghållningen och har också genom sitt sektorsansvar och miljöbalkens allmänna hänsynsregler skyldighet att känna till miljöeffekterna av sin verksamhet samt vidta åtgärder för att minska eller förhindra att skador uppkommer. Saltanvändningen på det statliga vägnätet har ungefär fördubblats sedan talet och har under de senaste tre säsongerna varierat kring ungefär ton salt per säsong (figur 2). Nya regelverk för vinterväghållningen Saltförbrukning (ton per säsong) Femårsplaner 1979 / talet 1989 / talet 1999 / 00 Figur 2 Saltförbrukning på det statliga vägnätet i Sverige under vintersäsongerna 1976/ /00 Regelverken för vinterväghållningen på de statliga vägarna har ändrats ett handfull gånger under 1990-talet (figur 2) sattes ett mål för saltförbrukningen år 2000 upp som ett gränsvärde på högst ton. Räknar man ut saltförbrukningen för kalenderåret 2000, uppgår den till ton salt. Man kan alltså säga att det målet uppnåddes. För det fortsatta arbetet med minskning av saltförbrukningen har dock strategin ändrats till att i stället gälla utveckling av ett saltindex som utgår från de under hela vintersäsongen rådande väderförhållandena. Genom att jämföra den faktiska saltanvändningen med den som skulle ha föranletts av de uppkomna väderförhållandena enligt regelverket för vinterväghållning kan man utröna entreprenörernas effektivitet. 3
4 Man vet från en mångfald av undersökningar, både från fältinventeringar och laboratoriestudier, att vegetation till exempel barrträd kan skadas såväl när vägsaltet kommer i kontakt med rötterna som när det avlagras på barrens utsida. Den vägnära vegetationens exponering för vintervägsalt medför ett flertal negativa effekter till exempel att: Tillväxten hos de vägnära träden kan hämmas. Landskapsbilden blir påverkad av de visuella symptomen på framför allt barrträd (figur 3), skadade träd längs vägarna uppfattas negativt och kan kanske leda till oro för andra konsekvenser. Artsammansättningen utefter vägrenarna kan förändras vilket strider mot målet med artrika vägkanter. Vegetation i trädgårdar nära saltade vägar kan skadas, med tomtägarnas oro som följd. Figur 3 Saltskadad ungskog av tall utefter E4. Den estetiska försämringen kan under vissa betingelser bli avsevärd. Symptomen på saltskadad barrvegetation framkommer vanligen i samband med vårens töperiod i slutet av februari eller mars. De vanligaste symptomen är att barrspetsarna först blir gula och därefter bronsfärgade och slutligen bruna och döda. Nekrosen fortskrider från toppen mot basen av barren och slutligen faller de av. Litteraturen avslöjar att gran är den saltkänsligaste arten medan resultaten från de inventeringar som tidigare gjorts över saltskadad vegetation utefter det statliga vägnätet har visat att tall är mest skadade. Avgörande för bedömningen är hur man vill definiera begreppet skada. Medan gran visserligen lättare blir skadad så har den ändå en förmåga att tappa de skadade barren och skjuta nya skott som under sommaren skyler saltskadorna. Tallen, däremot, har ett annat barrfäste och de skadade barren sitter därför kvar på kvistarna under sommaren och de nya tallskotten skyler inte skadorna på samma sätt som hos gran. Problemformulering för avhandlingen: Trots decennier av vetenskapliga undersökningar av saltets miljöeffekter måste vi fortfarande hantera dessa. Regelverket för vinterväghållningen har förändrats fyra gånger under talet, men eftersom vi inte har tillgängliga indikatorer för systemets miljöpåverkan, 4
5 miljötillstånd och konsekvenser, känner vi egentligen inte till den eventuella miljönyttan med dessa förändringar. Syftet med avhandlingen: Syftet med avhandlingen har varit att analysera systemet med vinterväghållning och dess miljöeffekter, i synnerhet vägomgivningens saltexponering via luften och skador på plantor av gran och, slutligen, föreslå en metod för uppföljning av systemet. Del I) Saltexponering via luften Systemet för hur vägsaltet rör sig mellan olika delar av omgivningen kan beskrivas på många olika sätt. Det kan till exempel illustreras som i figur 1 där de transportmekanismer och flödesvägar som styr saltets spridning från vägen ritats in. Ett annat sätt att beskriva systemet över saltets flöde är boxmodellen nedan (figur 4). Saltningsfordon 1 5 Vägytan 2 4 Vägområdet Luften 5 Markyta & snölager Vegetation Ytvatten Grundvatten Dräneringssystem 6 Marken 8 Vägkroppen Figur 4 En boxmodell över vägsaltets flödesvägar mellan olika komponenter i och omkring vägmiljön. Saltet transporteras antingen genom de olika komponenterna, eller ackumuleras i dem. Systemet har sitt ursprung i saltningsfordonet som sprider saltet i fast form, befuktat eller i lösning på vägytan 1. Saltet kommer därefter, antingen av sig självt eller med hjälp av fordonens framfart, att lämna vägen på följande sätt: Genom avrinning 2 kommer saltet nå vägområdet (här menas slänter och liknande som ligger under väghållarens rådighet, och inte är att räkna som ren natur) eller dräneringssystemen. En liten del kan i vissa fall infiltrera vägytan och nå vägkroppens inre 3. Genom att stänka upp i luften 4 av fordon och deras däck, eller vid plogning, kan saltet spridas i form av stänk, spray och torra kristaller för att antingen avsättas igen på vägen 5, inom vägområdet 5, på markytan 5 utanför vägområdet, på vegetation 5 eller på ytvatten 5 i närheten. Genom att läcka ut ur dräneringssystemen 6 eller perkolera ner från vägområdet 7 eller markytan 7 kan saltlösningen nå grundvattnet 8. Där markvattnet eller grundvattnet står i kontakt med vegetationens rotzon kan upptag i vegetationen 9 via rötterna förekomma. En liten del av saltet som avsatts på vegetationens bladverk, stam, grenar och kvistar kan nå det inre av växten, men en stor del kommer att som krondropp 10 eller stamflöde 10 transporteras till markytan under vegetationen. Försöken med saltexponering via luften genomfördes vid tre olika lokaler som bestyckades med öppna kärl för insamling av bulkdepositionen (både våt- och torrdeposition). Depositionskärlen placerades i transekter tvärs vägen (figur 5) från 2m avstånd till upp till 400 m avstånd i syfte att analysera gradienten och variationen i saltdeposition. 5
6 Exponeringstider på någon till några veckor per mätperiod användes. Efter smältning filtrerades proven och analyserades på sitt innehåll av framförallt klorid. 4 m 7 m 12 m Depositionskärl 20 m 33 m 400 m Dike Vägslänt Körbana Viltstängsel Planteringskassetter Figur 5 Upplägg av fältförsök. Resultaten visar att det under de flesta mätperioderna finns en tydlig gradient med större deposition mot vägen (figur 6). Vid vissa tillfällen är depositionen nära vägen tusenfalt den vid m från vägen. Vidare visar resultaten att depositionen inte planar ut vid bakgrundsnivån förrän bortåt 100 m från vägen, ibland ännu längre bort. Det visar sig också att det kan vara stor variation mellan olika mätveckor, variationen närmare vägen kan sträcka sig upp till tre magnituder, samtidigt som variationen från 100 m avstånd och bortåt endast sträcker sig en magnitud Klorid (mg Cl m -2 day -1 ) max 75percentile median 25percentile min 75percentile median 25 percentile Avstånd från väg (m) Figur 6 Resultat från depositionsstudien. Kloriddepositionen från 4,4 m från vägen upp till 400 m från vägen. Vid varje avstånd redovisas minvärdet, maxvärdet, medianvärdet samt 25- och 75-percentilerna för depositionen under 15 mätperioder från 14 dec 1998 till 22 april Bakgrundsdata (blå linjer) kommer från krondroppsnätets mätningar på öppet fält (IVL Svenska miljöinstitutet AB). 6
7 Antal saltningstillfällen Antal saltningstillfällen Saltdeposition på nordvästra sidan Saltdeposition på sydöstra sidan Saltdeposition vid 14 m (mg Cl/m 2 ) I syfte att utröna orsakerna bakom de stora variationerna mellan olika mätperioder relaterades depositionsdata även till väghållningsåtgärderna samt väderleksförhållanden. I figur 7 har antalet saltningstillfällen plottats som staplar under nio mätperioder vintern Vid jämförelse med saltdepositionen vid 14 m avstånd på båda sidorna om vägen finner man att det finns en god överensstämmelse mellan antalet saltningstillfällen och mängden saltdeposition. Däremot finns under de flesta mätperioderna en tydlig skillnad i saltdeposition mellan de båda sidorna om vägen. Figur 7 Saltdeposition och antal saltningstillfällen under nio mätperioder mellan 17 januari och 22 mars I syfte att utröna skillnaderna mellan depositionen på de båda sidorna om vägen gjordes en jämförelse mellan andelen vindar med en nordvästlig komponent och andelen saltdeposition på den sydöstra sidan om vägen (figur 8). Figur 8 Andel klorid avsatt på sydöstra sidan om vägen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel vindar med nordvästlig komponent Förhållandet mellan andelen klorid avsatt på sydöstra sidan om vägen och andelen vindar med nordvästlig komponent tycks vara linjärt. ( = 1998/99 12 m, *= 1998/99 20 m, = m) Resultaten från vindstudien visar på ett linjärt samband mellan andelen vindar med nordvästlig komponent och andelen saltdeposition på den sydöstra sidan om vägen. Allra 7
8 tydligast är detta i båda ändarna av den tänkta 1:1-linjen vilket kan förväntas bland annat eftersom det vid växlande vindar kan förmodas spridas mer ojämnt. Anmärkningsvärt är dock att vinden tycks spela så stor roll för spridningsmönstret redan vid m avstånd från vägen. Del II) Skador på granplantor I syfte att studera skadeuppkomsten på granplantor testades 1,5-åriga granplantor av Vitrysk proveniens. Plantorna exponerades för vägsaltdeposition i fält i grupper om 15 plantor per plantkassett (Svepot 110) (se figur 9). Plantorna exponerades under olika tidsrymder och vid olika avstånd i syfte att nå olika grad av exponering. Därefter kartlades skadegraden genom klassning av andelen missfärgade barr hos plantornas topp, bas och kvistar i de fyra väderstrecken. Efter klassning av skadegraden delades plantorna i delarna: topp, bas och kvistar och torkades varefter barren frånskildes, maldes och analyserades på sitt kloridinnehåll. Figur 9 Plantor under exponeringsförsök i fält, till vänster en kassett med oskadade granplantor och till höger plantor med omfattande saltskadesymptom. Hypotesen för plantförsöket var att plantorna exponeras för luftburet salt som avsätts på barren enligt en exponentiellt avtagande funktion (figur 10a). Därefter reagerar plantorna enligt en i någon mån s-formad dos-responskurva (figur 10b). Detta ger slutligen en skadebild där plantorna närmst vägen är helt skadade ut till något visst avstånd där en tydlig avklingning av skadegraden sker till någon normalnivå för barrskador (figur 10 b). Avstånd Exponering Exponering Skadegrad (Dos Respons) Avstånd Skadegrad Exponering Skadegrad + = Skadegrad Avstånd Exponering Avstånd Figur 10 Funktionen som beskriver skadegraden hos vegetationen med avseende på avståndet från vägen byggs upp av en funktion som beskriver exponeringen för salt med avseende på avståndet från vägen och en funktion som beskriver skadegraden hos vegetationen med avseende på graden av exponering. 8
9 Plantornas skadegrad i relation till halten klorid i barren skulle kunna beskrivas av en s- formad funktion, men detta är inte nödvändigtvis den bästa tolkningen av materialet. Plantstudien genomfördes under två säsonger, där resultaten från den första säsongen låg till grund för upplägget av den andra säsongen. Dessvärre visade sig skadorna under den andra säsongen (gröna streck, figur 11) vara av betydligt mindre omfattning än förväntat, varför inte alltför omfattande slutsatser bör dras ur resultaten Skadegrad (%) % 1.00% 2.00% 3.00% Klorid i barr (%, torrvikt) Figur 11 Plantornas skadegrad i relation till kloridkoncentrationen i barren. I diagrammet visas tre populationer med plantor. Röda boxar är långtidsexponering december -98 till april -99, gula trianglar är veckovis exponering -98/-99 och gröna streck är veckovis exponering från Relationen mellan kloridkoncentrationen i barren och saltdepositionen vid motsvarande avstånd under tiden de varit exponerade (figur 12) visar ett positivt linjärt samband. 0.8% Kloridkonc. i barr (%) 0.6% 0.4% 0.2% Topp Bas Skott 0.0% Bulkdeposition (mg Cl m -2 ) Figur 12 Kloridkoncentrationen i barren i relation till depositionen av klorid. Skadegraden hos de långtidsexponerade plantorna (1998/99) visar en tydlig vägrelaterad gradient där skadeomfattningen tycks sträcka sig tiotals meter från vägen (figur 13). 9
10 Skadegrad (%) Avstånd från väg Figur 13 Skadegraden hos plantorna med avseende på avstånd från väg. Plantorna exponerade 21 december 1998 till april Vägverkets ansvar för den här typen av saltskador är egentligen inte prövat juridiskt enligt miljöbalken som började gälla Det kan sannolikt vara så att man som markägare faktiskt får tåla en viss tillväxtminskning i en zon närmast vägen. Men, vad gäller effekter på skogsbruket måste man komma ihåg att det rör sig om en process, där även långsiktiga effekter måste beaktas (figur 14). Den mest känsliga perioden i skogsbruket är efter nyplantering och de små plantorna klarar i många fall inte saltbelastningen, vilket kan omöjliggöra fortsatt skogsbruk i en zon intill vägen som kan sträcka sig något tiotal meter utanför vägområdet. Det är då inte längre fråga om en viss tillväxtminskning, utan snarare en påtvingad förändrad markanvändning, vilket torde kunna leda till en hårdare bedömning om det prövades juridiskt. Tillväxt Minskad tillväxt Påtvingat förändrad markanvändning Avverkning och återplantering Tid Figur 14 Konsekvenser för vägnära skogsbruk betraktat som en process. Del III) Systemuppföljning I syfte att stödja EU:s policyskapare och beslutsfattare i utvecklingen av ett hållbart transportsystem har en mekanism för rapportering av indikatorer som beskriver olika aspekter av transport och miljö utvecklats. För rapportering har den Europeiska miljöbyrån (EEA) valt att använda DPSIR-modellen som ett ramverk för att underlätta förståelsen av de komplexa händelsekedjorna. Dessa beskrivs i DPSIR-modellen (figur 15) som kausala orsakssamband från drivkrafter (D) över påverkan/miljöbelastning (P) till förändringen av ett tillstånd (T) och dess konsekvenser (I), vilka förorsakar samhälleliga åtgärder/respons (R). För transportsystemet exemplifieras DPSIR-modellen i "Towards a transport and environment reporting mechanism (TERM) for the EU" (Europeiska miljöbyrån, 1999) med: 10
11 Drivkrafter (Driving forces) i form av aktiviteter (tex produktion av varor och service, fritidsaktiviteter, mm) och faktorer (tex disponibel inkomst, prisbilder, handelsmönster, mm) leder till transporter av människor och gods. Dessa leder till Påverkan/Miljöbelastning (Pressure) på människor och miljö genom till exempel emissioner, resursutnyttjande, förändrad markanvändning. Som resultat av detta förändras Tillståndet (State) hos miljöaspekter. Till exempel förändringar i luftkvalitet och bullernivåer, ökad habitatfragmentering, mm. Dessa tillståndsförändringar kan leda till Konsekvenser (Impacts) som till exempel försämrad hälsa, minskad biodiversitet. Konsekvenserna leder i sin tur till Åtgärder (Response) i form av till exempel tekniska standarder, hastighetsbegränsningar, investeringar i kollektivtrafik, mm. Driving forces Drivkrafter Response Vidtagna åtgärder Pressure Miljöpåverkan State Miljötillstånd Impact Konsekvenser Figur 15 DPSIR-systemet för uppföljning av systemets drivkrafter, miljöpåverkan, miljötillstånd, konsekvenser och motåtgärder En tillämpning av DPSIR-systemet för uppföljning av vägsaltanvändning och dess effekter för vägnära vegetation skulle kunna te sig som nedan (figur 16). Transportbehov D Vintervägsaltning Spridning av salt till omgivningen P Konsekvenser: Allmänhet (trafikanter) Landskapsbild Markägare Skadade trädgårdar Minskad tillväxt Förändring av markanvändning Naturen Stress Lagar, direktiv, politiska mål... EG-direktiv Miljöbalken Miljökvalitetsmål Transprotpolitiska mål Väghållningsstrategier etc... Vegetationens tillstånd S I Artsammansättning R Respons, Motåtgärder Figur 16 Schema för uppföljning av systemet vägsaltning och dess inverkan på vegetation 11
12 I figur 16 har två ytterligare komponenter lagts till det ursprungliga DPSIR-systemet (figur 15). Dels är det verksamheten i sig som leder fram till de oönskade konsekvenserna det vill säga vintervägsaltningen, dels är det boxen till höger som innehåller regelverk, lagar, politiska mål, mm. Saltningen i sig är viktig att följa upp eftersom man kan utveckla såväl metoderna som tekniken i sig för att effektivisera hanteringen så att förbrukningen kan minimeras. Även boxen med regelverk, lagar, et cetera är viktig att ha med, eftersom den kan ses som en verktygslåda för att kunna påverka till exempel drivkrafterna bakom systemet, eller strategin bakom vinterväghållningen. För att kunna följa utvecklingen i de olika stegen krävs indikatorer. Vägverket redovisar för närvarande i sin årliga miljörapportering till exempel saltförbrukningen på det statliga vägnätet per säsong. Detta kan sägas vara en grov indikator på miljöpåverkan (P i DPSIRmodellen) saltet kommer att sprida sig till omgivningen. För framtiden planeras enligt Vägverkets Nationella Miljöprogram två nya miljöindikatorer som rör vägsaltning. Den ena är en förändring av den ovan nämnda indikatorn på saltförbrukning till "Mängden förbrukat vägsalt per kilometer saltväg och normalvinter på statligt vägnät". Denna indikator ingår i Vägverkets indikatorer över Vägverkets processer och prestationer och kan sägas vara en indikator över hur väl saltningen överensstämmer med under säsongen rådande vinterförhållanden alltså hur väl Vägverkets entreprenörer skött sig i förhållande till regelverket för vinterväghållning. Detta kan sägas vara en indikator för respons-steget (R i DPSIR-modellen), en motåtgärd mot för omfattande saltning, men är för övrigt ingen egentlig miljöindikator eftersom den skulle missa att miljöbelastningen ökar om klimatet försämras ur vinterväghållningssynpunkt. Den andra nya indikatorn som Vägverket föreslår gäller "antalet vattentäkter längs statliga vägnätet som pumpar mer än 10 m 3 per dygn eller försörjer fler än 50 personer med dricksvatten och har kloridjonshalter över 100 mg/l på grund av vägsaltning". Detta kan sägas vara en indikator för konsekvensen "förorenade vattentäkter" (I i DPSIR-modellen). Eftersom skadan redan är skedd när vattentäkten är förorenad och de processerna som är inblandade i grundvatten transport ofta är långsamma, skulle det vara nyttigt med en indikator även i ett tidigare skede i orsakskedjan, till exempel belastningen (P) på eller tillståndet (S) hos det vägnära grundvattnet. Man ska också komma ihåg att man missar förändringar av vattenkvaliteten hos grundvattenmagasin som ännu inte används som vattentäkt, men som för framtiden mycket väl kan komma att vara av stor vikt, oavsett om man känner till det idag eller ej. Vad gäller övriga konsekvenser kan det vara av vikt att värdera betydelsen av skadorna för att kunna avgöra skyddsvärdet. Man har utomlands gjort några försök till att värdera skadorna på saltskadad vegetation. I USA har man till exempel räknat på kostnaden för att ta bort döda och skadade träd och i stället plantera nya träd och underhålla dem. I Danmark har man i stället räknat på vad det kostar att försöka förhindra att skador uppkommer genom att byta ut en del av jordmånen hos planterade stadsträd och sedan skydda dem med halmmattor och liknande. Ytterligare en annan undersökning i USA försökte räkna ut den minskade efterfrågan på att köra utefter vägar som kantades av saltskadad vegetation. Kostnaden för saltskadad vegetation i Sverige är inte utredd. Implementering För närvarande bedrivs fortsatt forskning rörande vinterväghållning och miljöeffekter inom ramen för VTI-projektet "Tema Vintermodell delprojekt miljöeffekter". Bland annat utvecklas mått och metoder för beräkning av indikatorer på till exempel miljöpåverkan. Visst samarbete sker härvid med Vejdirektoratet i Köpenhamn. Vidare utvecklas bland annat en 12
13 exponeringsmodell (figur 17) att passas in mellan vintervägsaltningsboxen och påverkansboxen i DPSIR-modellen (figur 15). Trafikparametrar Vägens egenskaper Väghållningsmetoder Vintervägsaltning Submodell Väderparametrar Vägens omgivning etc. Spridning av salt till omgivningen Figur 17 Utveckling av en submodell för beskrivning av spridning av salt till vägomgivningen innefattande bland annat väghållningsåtgärder, trafikparametrar och väderparametrar pågår inom ramen för VTI:s Tema Vintermodell - delprojekt miljöeffekter. Nytt CDU-doktorandprojekt M11 För framtida forskning inom ämnesområdet planeras en ny doktorandtjänst vid CDU (M11 Prediktionsmodell för skador av vintersalt på mark, vatten och vegetation). Även där finns uppenbara möjligheter till implementering av resultat från såväl detta doktorandprojekt samt från nu pågående vinterprojekt vid VTI. Referenser i urval Bäckman, L., Vintervägsaltets miljöpåverkan, VTI Rapport Nr 197, National Road and Traffic Research Institute, Linköping, 62 pp. + app. (In Swedish). Bäckman, L., and Folkeson, L., The influence of de-icing salt on vegetation, groundwater and soil along Highways E20 and 48 in Skaraborg County during 1994, VTI meddelande 775A, Swedish National Road and Transport Research Institute, Linköping. Blomqvist, G., Air-borne transport of de-icing salt and damage to pine and spruce trees in a roadside environment, Licentiate thesis, TRITA-AMI-LIC 2044, Division of Land and Water Resources, Department of Civil and Environmental Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm. Brod, H.-G., Langzeitwirkung von Streusalz auf die Umwelt, Verkehrsstechnik Heft V2, Die Bundesanstalt für Straβenwesen, Bergisch Gladbach, (In German). Dobson, M.C., De-icing salt damage to trees and shrubs, Forestry Commission Buletin 101, Department of the Environment Arboriculture Contract, Forrestry Commission, Farnham, Surrey. Dragsted, J., Vejsalt og vejtrær, Resultater af et praktisk studie over vejsaltets vandring i jorden omkring vejtrær og indvirkning på disse, Laboratorierapport 46, Statens Vejlaboratorium, Vejdirektoratet, Denmark (In Danish). Dragsted, J., Træers forhold til salinitet, En behandling af træers reaktion på salt- og ionstress med vægt på arter fra den tempererade klimazone, Forskningsserien Nr 17, Forskningscentret for Skov & Landskab, Hørsholm. Eliasson, Å., Spridning av vägsalt kring vägar, Projektarbete 20p, Naturgeografiska Institutionen, Göteborgs Universitet, (In Swedish). Fostad, O. and Pedersen, P.A., Container-grown tree seedling responses to sodium chloride applications in different substrates, Environmental Pollution 109, Highway Deicing, Comparing Salt and Calcium Magnesium Acetate, Special Report 235, Transportation Research Board, Washington D.C. 13
14 Howard, K.W.F., Monitoring the impact of road maintenance chemicals on groundwater, In: Nystén, T, and Suokko, T. (eds), Deicing and dustbinding risk to aquifers, Proceedings, NHP Report No 43, pp 51 62, Finnish Environment Institute, Helsinki. Pedersen. P.,-A., and Fostad, O., Effects of deicing salt on soil, water and vegetation. Part I: Studies of soil and vegetation, Report: MITRA nr.01/96, Norges landbrukshøgskole, Institutt for Plantefag, Ås, Norway, 65 pp. Ræbild, A., Physiological responses of spruce (Picea) genotypes to simulated aerial borne salt. PhD- Thesis, Department of Economics and Natural Resources, The Royal Veterinary and Agricultural University, Hørsholm, Denmark. Randrup, T.B., and Pedersen, L.B., Vejsalt trær og buske en spørgeskemaundersøgelse om vejsaltning, planteskader og beskyttelse af vedplanter langs veje og gader i Danmark, Rapport nr 142, Vejdirektoratet, København, (In Danish, English summary). Reif, K., and Reiff, L., Miljøindikatorer for vejsektoren 1998, Rapport nr 185, Vejdirektoratet, København, (In Danish). Robinson, R., Danielson, U., and Snaith, M., Road Maintenance Management, Concepts and Systems, The University of Birmingham and the Swedish National Road Administration, Macmillan Press Ltd. London. System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmålen, Rapport 5006, Swedish Environmental Protection Agency. (In Swedish with English summary). Towards a transport and environment reporting mechanism (TERM) for the EU, Technical report No 18. European Environment Agency, Copenhagen. Vägverkets Nationella Miljöprogram , Swedish National Road Administration, Remit version (In Swedish). Vitaliano, D.F., Environmental costs of road salting, In: DÍtri, F.M. (Ed.), Chemical deicers and the environment, Lewis Publishers Inc., pp Viskari, E.-L., and Kärenlampi, L., Roadside scots pine as an indicator of de-icing salt use a comparative study from two consecutive winters, Water, Air, and Soil Pollut. 122,
Vinterväghållning och miljöeffekter
Vinterväghållning och miljöeffekter Göran Blomqvist 7 februari, 2008 NVF 41 och 51 Vinterväghållning - saltning Saltning kemisk halkbekämpning: NaCl (Vinter 2003) sockerinblandning CMA, CaCl 2, KCl, MgCl
Läs merModellering av vägsaltets påverkan på vattnet i marken i en vägnära miljö
CDU M11: Prediktionsmodell för skador av vintersalt på mark, vatten och vegetation Modellering av vägsaltets påverkan på vattnet i marken i en vägnära miljö Svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen:
Läs merVTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län
VTlnotat Nummer : V 102 Datum: 1989-08-10 Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län Författare: Lars Bäckman Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer :
Läs merRAPPORT. Vägsalt. Inriktning för optimering av nyttor och samtidig minimering av miljöeffekter. Yta för bild
RAPPORT Vägsalt Inriktning för optimering av nyttor och samtidig minimering av miljöeffekter Yta för bild Trafikverket Postadress: Röda vägen 1 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merOperativ prediktionsmodell för miljöpåverkan av vägsalt en förstudie
Instutionen för Mark- och vattenteknik Operativ prediktionsmodell för miljöpåverkan av vägsalt en förstudie Per-Erik Jansson 1, Ann-Catrine Norrström 1, Hans Cedermark 2, Lennart Folkeson 3 1 Institutionen
Läs merEU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Läs merÖvervakning av vägsaltets transport och uppträdande i den vägnära miljön Modellsimuleringar och fältmätningar
Övervakning av vägsaltets transport och uppträdande i den vägnära miljön Modellsimuleringar och fältmätningar Svensk sammanfattning av doktorsavhandlingen: Monitoring transport and fate of de-icing salt
Läs merDiskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merSammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
Läs merVägverkets strategi för hantering av vattenfrågor
Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor 2005-2014 2004 februari Vägverkets vattenstrategi Beställning DP1 A. Berndtsson Diskussionsunderlag Telefonintervju regionerna Insamling regionala strategier
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merLärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merLuftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Läs merBoverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)
Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar
Läs merLuftkvalitet i centrala
Nr U5865 Juni 2017 Luftkvalitet i centrala Utdrag (Lasarettsvägen) Skellefteå Förväntad påverkan av FÖP samt teknikutveckling På uppdrag av Skellefteå kommun Jenny Lindén Detta är ett utdrag ur en kommande
Läs merQS World University Rankings 2014/2015
Sid 1 (6) QS World University Rankings 2014/2015 Umeå universitet klättrar i årets QS World University Ranking med 22 platser. Bästa placeringen för universitetet någonsin med nummer 267. Placeringen innebär
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merDikning skyddar vägen
1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras
Läs merFörord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson
Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merUtredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö
RAPPORT Utredning angående havssaltsandelen av PM 1 på bakgrundsstationen Råö För Naturvårdsverket Martin Ferm Karin Persson Karin Sjöberg Kjell Peterson 27-9-24 U 2156 Box 216, SE-1 31 Stockholm Box 532,
Läs merVedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet
Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet Anna Niska Sykkelkonferansen i Sarpsborg, 4 juni 2018 Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade på svenska vägar Förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder
Läs merPå väg mot friskare luft i Skåne
Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merLäkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting
Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av
Läs merResultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag
Läs merKonstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs. Stockholm25 maj
Konstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs Stockholm25 maj 2018 Pernilla.holgersson@hifab.se 0733-961339 Antal Det har hänt ngt de senaste åren 30 25 20 Publikation av rapporter Urval och avgränsningar
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs merResults 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson
esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats
Läs merVÄGSALT I AVRINNANDE VÄGDAGVATTEN UPPFÖLJNING AV VATTENSKYDDSÅTGÄRD LÄNGS VÄG E4 BERGAÅSEN
VÄGSALT I AVRINNANDE VÄGDAGVATTEN UPPFÖLJNING AV VATTENSKYDDSÅTGÄRD LÄNGS VÄG E4 BERGAÅSEN Annika Lundk 1, Matti Envall 2 & Agne Gunnarsson 2 Februari 27 1 KTH Mark- och vattenteknik, 1 44 Stockholm 2
Läs merTrafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur
Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning
Läs merVägsalt användning och påverkan på grundvattnet
Vägsalt användning och påverkan på grundvattnet SGU-rapport 2004:13 Vägsalt användning och påverkan på grundvattnet Lena Ojala & Elin Mellqvist SGU-rapport 2004:13 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merKväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merHur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Läs merStrategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Läs merSam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter
Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Johan Ericson Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Tekniska mässan,
Läs merMikroplaster och vägtrafik
Mikroplaster och vägtrafik Yvonne Andersson-Sköld Ann-Margret Hvitt Strömvall (Chalmers) Mikael Johannesson, Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Ida Järlskog Varför? Kräftdjursvävnad från 10 000 m djuphavsgravar
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merKvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merBygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (7)
2011-10-03 1 (7) Plats och tid Vita rummet, kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 3 oktober 2011, klockan 15.00 15.35 Beslutande Tobias Nordlander (S) ordförande Börje Ahlin (S) Per Jörgensen (S) Johanna
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning Workshop Stockholm 19 Maj 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-05-22 1 Program 10:00 Introduktion till grön infrastruktur
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merCykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT NVF Trafiksäkerhetsforum, 2017-09-28 Jesper Sandin Forskare, Förare och Fordon, VTI, Göteborg jesper.sandin@vti.se Innehåll Dagens ämnen Cykelsäkerhet
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merHCT - Årskonferens. Vad händer kring införandet 74 ton? Kenneth Natanaelsson Strategisk planering. TMALL 0141 Presentation v 1.0
TMALL 0141 Presentation v 1.0 HCT - Årskonferens Vad händer kring införandet 74 ton? Kenneth Natanaelsson Strategisk planering 2 3 Regeringen uppdrar åt Trafikverket att analysera förutsättningarna för
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merDetaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri
Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Beställare: Hökerum Bygg AB Beställarens representant: Maria Ståhl Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna-Maria
Läs merAnpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv
Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs mervattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Ramdirektivet för vatten
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs merInventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Läs merKan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?
Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholm 2011-11-30 Bakgrund VTI har förr använt älg i körsimulator för att studera
Läs merPilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015
Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten
Läs merINLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för
INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för 2004-2015 BAKGRUND OCH SYFTE Under planeringen för nu gällande planer fick ett gemensamt vägnummer, riksväg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och
Läs merVinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige
Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige Anna Niska Teknologidagene, Trondheim, 7 okt. 2014 Cyklister: flest svårt skadade vägtrafikanter 1/3 av alla trafikanter på sjukhus är cyklister Källa:
Läs merRAPPORT. Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER ÄLMHULTS KOMMUN
repo001.docx 2015-10-05 RAPPORT ÄLMHULTS KOMMUN Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER 13004559 Riskutredning av transporter med farligt gods på väg och järnväg
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merVinterväghållningspolicy i Finland
Vinterväghållningspolicy i Finland Raija Merivirta NVF 41 och 51 / Vinterväghållning och miljö Stockholm 7.2.2008 Vinterväghållningspolicy i Finland 2 Klimat- och trafikförhållanden i Finland Medeltemperaturen
Läs merSIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata
Stefan Andersson, SMHI Innehåll Bakgrund Teori Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata Lokala vägtrafikmodeller i och Gaturum: OSPM Vetenskaplig
Läs merJord & mark - Vad pågår inom EU?
"On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2014 Resultat för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Analys och utvärdering PM 2014:05 Diarienummer V 2014/685 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering
Läs merMålgruppen är varierad
Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen
Läs merELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria
ELVÄGAR För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari 2017 Research Institutes of Sweden RISE IKT RISE Viktoria RISE Viktoria 2 RISE Viktoria Forskningsinstitut
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merMiljö-nytt från Sverige
2009-06-01 Miljö-nytt från Sverige NVF möte Bergen 11-12 Juni 2009 Aktuell verksamhet/frågor 1. Handlingsplan för begränsad klimatpåverkan - Vägverket 2. Stockholm Europas miljöhuvudstad 2010 3. Miljö-
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs mer