Luftkvalitet i centrala

Transkript

1 Nr U5865 Juni 2017 Luftkvalitet i centrala Utdrag (Lasarettsvägen) Skellefteå Förväntad påverkan av FÖP samt teknikutveckling På uppdrag av Skellefteå kommun Jenny Lindén Detta är ett utdrag ur en kommande rapport om luftkvaliteten i Centrala stan. Rapporten väntas färdig tidig vår 2018.

2 3.3 Detaljstudie av förändringar vid Södra Lasarettsgatan samt Kanalgatan I detta avsnitt presenteras en detaljstudie över de två områden som valts ut som speciellt intressanta. Eftersom förändringarna enligt FÖP är stora vid Södra Lasarettsgatan undersöks speciellt hur dessa förändringar skulle påverka luftkvaliteten på platsen. Kombinationen av tätare bebyggelse och ökad trafik innebär en risk för högre föroreningshalter på denna plats. I direkt anslutning till trafiken förväntas detta ge en ökning på runt 5 µg/m 3 i årsmedel och på runt 10 µg/m 3 i 98- respektive 90-percentilen för NO2 (som timmedelvärden) och PM10 (som dygnsmedelvärden), vilket motsvarar ungefär en fördubbling av nuvarande halter. Ökningen av NO2-halterna på platsen skulle dock inte medföra att miljökvalitetsmålets precisering överskreds. Ökningen av PM10 -halter indikerar att NUT och miljökvalitetsmålets precisering riskerar att överskridas. Beräknade halter, 2030 (S3) NO2 PM10 Förändring 2030 jämfört med nuläge (S3-S1) NO2 PM10 Percentil Årsmedel Figur 7. Detaljstudie över övergången mellan Centralbron och Södra Lasarettsvägen. Beräknade halter 2030 inklusive teknikutveckling till höger (färgsättning som figur 3 och 4), och beräknad skillnad mot nuvarande situation till vänster (färgsättning som i figur 5 och 6). Övre raden avser årsmedel för angiven förorening, och undre raden avser 98-percentil, timme för NO2, och 90-percentil, dygn för PM10. I jämförelse med nuläget förväntas en betydande förbättring av luftkvaliteten på Kanalgatan, men viss risk för att NUT och miljökvalitetsmålets precisering ska överskridas återstår (Figur 8, för liknande figur avseende halter i percentiler, se bilaga 2). Detta gäller speciellt på norra delen av gaturummet där flertalet stora hus ska byggas, vilket starkt begränsar ventilationen av de utsläpp som sker där. I detaljstudien över Kanalgatan är även effekten av träd på luftgenomströmningen inräknad. Precis som bebyggelse så kan träd hindra luftgenomströmningen och därmed 19

3 ventilationen och utspädning av föroreningar. Träd kan också rena luften genom att föroreningar fastnar på blad och grenar, men denna effekt är mycket komplex och därmed inte möjlig att inkludera i dagens spridningsmodeller. S3 S3-S1 Figur 8. Beräknade halter (två översta) samt skillnad mellan nuläge och 2030 (S3-S1, två understa) i gaturummet Kanalgatan där effekten av vegetation på luftgenomströmningen är inkluderad (grå, krysstreckade ytor). Den streckade röda linjen i översta kartan markerar plats för vertikal vy som visas i figur 9 och 10. Eftersom höga halter i huvudsak återfinns mellan huskropparna, främst vid en tät och hög bebyggelse, beror ökningen troligtvis i huvudsak på den begränsade ventilationen som bebyggelsen medför. För att illustrera effekten av luftströmningsmöjligheter på luftkvaliteten visas i figur 9 och 10 en genomskärning av den östra delen av Kanalgatan. Minskningen i årsmedelvindgastighet för 2030 är tydlig i tvärsnittet. Även effekten av träden är synlig som områden med lägre vindhastighet i trädkronorna. Eftersom teknikutvecklingen är inkluderad i beräkningen för 2030 sker betydligt lägre utsläpp vilket gör att de totala halterna i gaturummet blir lägre. Vid vindriktningar från det håll där den större byggnaden är placerad, d.v.s. från norr i detta fall, blir betydelsen av bebyggelsens inverkan på ventilationen tydligare (Figur 10). I detta fall kompenseras inte den minskade ventilationen av de lägre utsläppen för 2030, utan halterna blir högre på grund av den kraftigt begränsade ventilationen i detta fall. Dock är vindar från norr relativt ovanliga i Skellefteå, och eftersom Kanalgatan ligger i den huvudsakliga vindriktningen (västnordväst) bör effekten av de höga byggnaderna mildras, och situationer med liknande höga halter vara ovanliga. Riktningen på Södra Lasarettsgatan är istället i nors-sydlig riktning, alltså tvärs med huvudsakliga västnordvästliga vindriktningen vilket medför att det riskerar att uppstå situationer där bebyggelsen hindrar ventilationen relativt frekvent där. Detta går dock att undvika om den planerade bebyggelsen på Södra Lasarettsvägen utformas så att den tillåter ventilation, t.ex. genom varierad höjd, eller uppdelning i flera separata huskroppar där luften kan strömma mellan, därmed skulle risken för att NUT och miljökvalitetsmålets precisering överskrids kunna minimeras, och troligtvis undvikas helt. 20

4 5 Referenser Amato, F., and Coauthors, 2014: Urban air quality: the challenge of traffic non-exhaust emissions. Journal of hazardous materials, 275, Chen, D., 2000: A monthly circulation climatology for Sweden and its application to a winter temperature case study. International Journal of Climatology, 20, Goricsán, I., M. Balczó, T. Régert, and J. Suda, 2004: Comparison of wind tunnel measurement and numerical simulation of dispersion of pollutants in urban environment. International Conference on UrbanWind Engineering and Building Aerodynamics, von Karman Institute, Rhode-Saint-Genése, Belgium. HBEFA: The Handbook Emission Factors for Road Transport (HBEFA) [Available online at Johansson, H., and M. Nilsson, 2002: Emissioner, hälsoeffekter och värdering av vägdamm April Lohmeyer, A., J. Eichhorn, T. Flassak, and W. Kunz, 2002: WinMISKAM 4.2, microscale flow and dispersion model for built up areas, recent developments. Proceedings of the 11th International Symposium Transport and Air Pollution, Mawdsley, I., M. Jerksjö, S. Andersson, J. Arvelius, and G. Omstedt, 2015: New method of calculating emissions from tyre and brake wear and road abrasion. Naturvårdsverket, 2014: Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. NFS, 2016: Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet 2016:9 (gäller från och med den 31 december 2016). Venkatram, A., 1996: An examination of the Pasquill-Gifford-Turner dispersion scheme. Atmospheric Environment, 30,

5 Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Tabell B1. Gränsvärden enligt miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål (Naturvårdsverket 2014) Förorening Medelvärdesperiod Antal tillåtna överskridanden per kalenderår MKN gränsvärd e Nedre utvärderingströskel Övre utvärderingströskel Miljömål NO2 Timme Dygn År 175 h 1 7 dygn - 90 µg/m 3 60 µg/m 3 40 µg/m 3 54 µg/m 3 36 µg/m 3 26 µg/m 3 72 µg/m 3 48 µg/m 3 32 µg/m 3 60 µg/m 3-20 µg/m 3 Partiklar (PM10) Dygn År 35 dygn 50 µg/m 3 40 µg/m 3 25 µg/m 3 20 µg/m 3 35 µg/m 3 28 µg/m 3 30 µg/m 3 15 µg/m 3 1 Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår 2 Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 gånger per kalenderår Referens: Naturvårdsverket, 2014: Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 24

6 Bilaga 2. Kartor utöver de inkluderade i rapporten. Figur B1. Beräknade NOX-halter i nuläget (till vänster) och 2030 (till höger). 25

7 27

8 IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box // Stockholm Tel //