VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

Transkript

1 VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län Författare: Lars Bäckman Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer : Projektnamn: Uppföljningar av miljöundersökningar Uppdragsgivare : VTI Distribution: fri/begränsad & Statens väg- och trafikinstitut, Vag- 0ch Trafik- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax Insttutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

2 Bakgrund Under slutet av 70-talet genomförde institutet på uppdrag av vägverket en studie av vintervägsaltets miljöpåverkan. Därvid upprättades sammanlagt sju observationsområden i Skaraborgs län där provtagning på mark, vegetation och grundvatten utfördes. Områdena följdes från våren -78 till hösten -79 och av provtagningsresultaten framgick att i flera av områdena var natrium- och kloridhalterna relativt kraftigt förhöjda till följd av vintervägsaltningen (VTI Rapport 197). På grund av den relativt korta tid som undersökningarna pågick (ca 1 1/2 år) var det dock inte möjligt att studera de mera långsiktiga miljöeffekterna. Exempel på en sådan frågeställning som ofta diskuteras är huruvida salt ackumuleras i omgivande miljö och på så sätt ger ökande salthalter med tiden. Då några av observationsområdena i Skaraborgs län fortfarande är intakta bedömdes det vara möjligt att genom förnyade provtagningar åtminstone få en uppfattning om de långsiktiga effekterna. Våren 1988 genomförde därför institutet med egna medel en provtagningsomgång vid tre av observationsområdena. ) Syfte Att studera de långsiktiga effekterna av spridning av vintervägsalt. Metod Våren 1988 genomfördes provtagningar vid tre av observationsområdena i Skaraborgs län (områdena benämnda R2, R4 och R6 i VTI Rapport 197). Inga vegetationsprover togs dock eftersom de träd.som stod närmast vägen avverkats i samband med att viltstängsel monterats. I övrigt togs prover i samma omfattning som vid provtagningarna 1978 och Detta betyder att grundvattenprov insamlades från alla tre områdena medan jordprovtagning endast utfördes i områdena R4 och R6.

3 Samtliga prover har analyserats med avseende på natrium- och kloridinnehåll och analysresultaten har sedan jämförts med resultaten från våren -78 och våren -79. Grundvattenproverna analyserades av SVELAB medan jordproverna analyserades av Statens Lantbrukskemiska Laboratorium (SLL). Grundvattenrörens läge framgår av plankartorna (figur 1, 3 och 5). Jordprov har insamlats i anslutning till grundvattenrören. I övrigt hänvisas till VTI Rapport 197 där områdena är utförligt beskrivna. Resultat och kommentarer Analysresultat från såväl de tidigare provtagningarna -78 och -79 som provtagningen våren -88 redovisas i tabell 1 och 2. Analysresultaten från -88 redovisas dessutom i form av stapeldiagram inritade på tvärprofiler (fig. 2, 4, 6 och 7). Område R2 I området har det inte varit möjligt att ta några jordprover eftersom de övre jordlagren består av svallad morän med mycket hög stenhalt. Våren -88 var natrium- och kloridhalterna i de grundvattenprov som insamlats fortfarande mycket låga och någon tendens till ökning av halterna kan inte märkas. Snarare förefaller det som om halterna var något lägre våren -88 jämförda med halterna -78 och 779. Område R4 Detta område var ett av de mest påverkade i den tidigare undersökningen. Vid provtagningarna -78 och -79 var salthalterna höga såväl i grundvatten som i jord och vegetationen närmast vägen var kraftigt skadad. Det mesta av denna vegetation har dock avverkats eftersom viltstängsel monterats vid området.

4 Våren -88 var natrium- och kloridhalterna nästan genomgående högre jämfört med de tidigare provtagningarna. Halterna hade ökat både i grundvatten och i jord och i några punkter var ökningarna ganska kraftiga. Vid rör 6 t ex hade halterna i grundvattnet fördubblats och i jord hade halterna i stort sett fyrdubblats. Vid referenspunkten vid rör 8, som ligger relativt långt från vägen och på andra sidan ett stort dike, var dock halterna fortfarande låga. Halterna i jordproven var t o m något lägre våren -88. Område R6 Provtagningarna -78 och -79 visade att området var kraftigt påverkat av vägsaltningen. Salthalterna både i jorden och i grundvattnet var kraftigt förhöjda närmast vägen. Vegetationen, som.utgjordes av en tät, ca 20 år gammal granskog, uppvisade också kraftiga skador närmast vägen. I likhet med område R4 har viltstängsel monterats i området och i samband med det har det mesta av den skadade vegetationen avverkats. De grundvattenprov som togs våren 1988 visade att natriumoch kloridhalterna sjunkit i närheten av vägen (rör 1 och 3) medan de stigit något i de övriga rören. Halterna i jordproven uppvisade en mera svårtolkad bild. I den ena av de två provtagningspunkter som ligger nära vägen hade halterna sjunkit något (punkt 1) medan halterna i den andra punkten stigit relativt kraftigt (punkt 2). I de övriga provtagningspunkterna var förändringarna relativt små och i stort sett var halterna oförändrade jämförda med -79. Slutsatser En av de erfarenheter som gjordes vid de tidigare undersökningarna 'var att de hydrogeologiska förhållandena är avgörande för i vilken grad ett område påverkas av saltning. Provtagningarna våren -88 bekräftar i stort denna slutsats. Sålunda är område R2, som bedömdes ha gynnsamma förhållanden

5 med en kraftig vattenomsättning, saltningen. liksom tidigare opåverkat av I områdena R4 och R6 som bedömdes ha ogynnsamma hydrogeologiska förhållanden var salthalterna våren -88 fortsatt höga. I område R4 var halterna genomgående högre både i grundvatten och i jord. Det förefaller alltså som om en ackumulering av salt ägt rum, vilket sannolikt beror på den mycket långsamma vattenomsättningen i området. I område R6 var halterna visserligen fortsatt höga men de har dock inte ökat utan ligger i stort sett på samma nivå som -78 och -79. Att halterna i grundvattnet sjunkit närmast vägen beror sannolikt på att mindre saltmängder tillförts området de senaste säsongerna. De högre halterna på längre avstånd från vägen skulle då förklaras med att relativt stora mängder salt finns kvar i området sen tidigare. På grund av de ogynnsamma förhållandena tar det dock lång tid innan detta salt transporteras bort. Läget vid de tre observationsområdena kan sammanfattas enligt följande: - Område R2 är liksom tidigare i stort sett opåverkat av saltning. - I område R4 har salthalterna ökat både i grundvatten och i jord. - I område R6 är salthalterna i stort sett oförändrade. I vissa punkter har dock halterna sjunkit något.

6 Tabell 1 Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov från försöksområden i Skaraborgs län. Natrium (mg/l) Klorid (mg/l) Område Rör april april april april april april ' R R R

7 Tabell 2:1 Natrium» och kloridinnehåll i jordprov från försöksområde R4 i Skaraborgs län. Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm) Område nings- ningspunkt djup april april april april (cm) R " I

8 Tabell 2:2 Natrium- och kloridinnehåll i jordprov från försöksomrâde R6 i Skaraborgs län. Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm) Område nings- ningspunkt djup april april april april (cm) R

9 TECKENFÖRKLARING G) = Grundvattenrör Barrprovtogning / g Figur 1 P1ankarta over observationsområde R2

10 hnvã (m) _ %. 94.0'*. OMRÅDE R * " '- 83,0 I I I I I I I ' I Å I I I I 75m VANSTER SIDA img/l I I I Figur m HOGER SIDA Nasri-Iam' ock. klorfdhalterv 1 (qu-h* 8?) QV'kMAdU u-h-ew GO - MJ CL NJ CL' of CL 7 I I I T I I I I I '.-r-i rn #0 30 :0 10 Tvarprofi1 genom observationsområde R2. Det undre diagrammet avser natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

11 O GRUNDVATTENRÖR <- GÖTENE * 76 cc, 10 TECKENFÖRKLARING *'v *- MARIESTAD -*- 9(- LOG) \T mg.»ng OMRÅDE R4 Figur 3 P1ankarta över observationsområde R4

12 72 0-* I 6&O-q ago A NiVå Rör 8.m. 0 Dike 0 35 o I o lsañdi'i O 0 0 't i I l l. 0 0 a O 0 3.Sand; mm NO OMRÅDE R4 vto_ Rör 4 Rör 2?QO- a 0 I... --m 0 I I I I I I I I I I 1 i l 35m _ VÄNSTER sunxl HÖGER SIDA blühñum-'0d«.ktm&dhmhin? \* (jr-wolva (osar-h» H00. 3[ ( o [ to I A' T l 0' I I I 1 Ejggr_f_ Tvarpr0f11 genom observationsormåde R4. Det undre diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

13 12 Teckenförklaring o GRUNDVATTENRÖR OMRÅDE R6 N Holmestad1 Stommen1 Åker 9/900 4_ GÖTE N E ' \ 'VOOO *x- \.\\ 96. Figur 5 P1ankarta over observationsområde R6

14 *r 1 1 wuyq GL 13 l m HOGER SIDA [0 'VÅ OMRÅDE R6 8L0<» H '. ' ROR 2 ROR1 L ' 75.0 { i IL 11 1I i I 40rn VÄNSTER SIDA noe. Nahçuwt- ecåzx Ldowrçelhalvtev T (ÖYL'deVOvH-G-w VTK -* % &> '300- " r--u *a :a 23 [00.4. N l I Al; I I I I (0 Figur 6 TvarprofiI genom observationsområde R6. Det undre diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

15 82,0" (rn) ' 0 o 0 ' ' ' ' o o 0 0 i I I c ' a., 0 n o 0 C i g o VANSTER SIDA { HOGER SIDA 1 T I I T I I I I ' 44!! I 14 OMRÅDE R6 Nivå " ' RörS Rör 4 Rör _ I 0 ' 0 GK 07 I.\ O 0 I. ' ' g ' i 0 g. n. i i n... o t.. 0 I :1 ' '7fñ--l. I.. ' O o i.t " Å. c 0 g '.. c o o 0 o. a. 0, l. o ' o 0 0 o O 1 n g 0...'::Sand::.".:' I I I I i l l I I I 60m m tug/ f N qtr'c'uuu - ock KLOVQOLMW T H00- grwvwlvouhevx chw-yk -%8) '300.4 Cl - L 3,00.. N: C '_00.. ' E NO '30 10 [0 10 Figur 7 Tvarprofi] genom observationsområde R6. Det under diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

16