Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?"

Gunnar Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholm

2 Bakgrund VTI har förr använt älg i körsimulator för att studera inbromsning. Pågående viltrelaterade projekt på VTI: Körsimulatorstudie (Naturvårdsverket, Viltvårdsfonden) Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor (Skyltfonden, Trafikverket) Älgkollisionstest

3 Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor (litteraturstudie) Syfte: ta fram kunskap om hur vägområdet kan bli mindre attraktivt för vilt Två mål: Kunskapsöversikt om vägmiljöförändringar Preliminär svensk växtartlista som kan användas för vägmiljöförändringar

bli mindre attraktivt för vilt Två mål: Kunskapsöversikt om

4 Samband viltförekomst/olyckor & omgivande miljö Vägmiljöns egenskaper (sol, arter, grödor, torrare) Antalet djurkollisioner kopplat till tex: låg synbarhet, låg vägbredd, vattendrag (transportkorridorer- för djur), vägkantsvegetation, landskap runt vägen, odling, avstånd till skog, skogstäckning mm.

låg synbarhet, låg vägbredd, vattendrag (transportkorridorer- för djur),

5 Drift och underhåll Slåtter och röjning (trafiksäkerhet) Beteskvalité Tidpunkt Slåttertid (juli-mars) Röjningstid Artsammansättning och artdiversitet

6 Val av vegetation i närmiljö Onödigt med attraktiva arter i vägmiljön Djuren föredrar att äta olika Födovalsstudier av rådjur Variation med året Exempel Gräs, halvgräs, mossor, ormbunkar Giftiga: stormhatt, tibast, Starka aromatiska: lök, geranium, kamomill Buskar?

Variation med året Exempel Gräs, halvgräs, mossor, ormbunkar

7 Diskussion Komplexa samband viltolyckor- omgivande miljö, dou och påverkan från vegetation i vägkanten Skillnader rådjur, älg, vildsvin Högriskområden bör (kan) utvärderas (slåtter, omgivning, landskap, karaktärer) Buffertzon / slåtterbredd- minska attraktionen Täta buskage kan ge fysiska hinder (men bör ej ge begränsad synbarhet eller vara attraktiva för vilt) Ny forskning om slåtter- applicerbart SWE?

landskap, karaktärer) Buffertzon / slåtterbredd- minska attraktionen Täta buskage kan ge fysiska

8 Slutsatser Åtgärder/kunskap i kombination Förebyggande arbete, planering och dou-anpassning går OM kunskap finns beteskvalité av slåtter, korrelationer mellan viltolyckor och vägmiljö/landskap/artdiversitet Onödigt med attraktiva miljöer vid vägen (ex. kalhyggen, småskog) Buffertzon? Buskagezon? Vad funkar i Sverige?

mellan viltolyckor och vägmiljö/landskap/artdiversitet Onödigt med attraktiva

9 Förstå mänskligt beteende i körsituationer En del forskning gjord på djurens beteende samt trender i viltolycksstatistik Inte så mycket forskning gjord på mänskligt beteende och körbeteende vid viltförekomst

viltolycksstatistik Inte så mycket forskning gjord

10 Karaktärer: Jordbrukslandskap + skogsöar Blandskog (björk och ek) Attraktiva grödor (raps) Fältbesök: Väg 34, utanför Linköping.

11 Karaktärer: Väg 34, Linköping. Stormfällning pga Gudrun (januari 2005) Attraktivt älgbete (smörgåsbord)

12 Väg 34, Linköping. Karaktärer: Älgstig och skogsvägar

13 Förstå mänskligt beteende i körsituationer med viltförekomst 1. Körbeteende: viltvarningsskyltar, hastighetskamera (ATK), älg, riktad radiovarning, skog/öppet landskap och viltstängsel. 2. Män och kvinnor? 3. Vad tycker testpersonerna om åtgärderna?

riktad radiovarning, skog/öppet landskap och viltstängsel. 2.

14 Människa och fordon Hastighet är avgörande Allvarlighetsgrad Körsimulator!

15 Metoder Faktoriellt experiment (8000 m körsegment x 4): Älg Viltvarningsskyltar ATK Diskussioner med nationella viltolycksrådet möjliggjorde att vi kunde ha med: Riktade radiomeddelande

16 Metoder SIM III, Linköping 25 försökspersoner (10 män) Körtid: 1h

17 Mätningar Hastighet Eye tracking EKG Frågor

18 Dimma 90 km/h Bilder ur simulatorn

19 ATK och skog

20 Viltstängsel: - en optisk illusion

21 Varningsskylt

22 Riktad radiovarning

23 Älg

24 Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) No vegetation, no fence 100 Preliminary results 90 No vegetation, fence No warning 60 Radio Sign Both Distance (m) 70 No warning 60 Radio Sign Both Distance (m) 100 Vegetation, no fence 100 Vegetation, fence No warning 60 Radio Sign Both Distance (m) No warning 60 Radio Sign Both Distance (m) Figure 1: Velocity profiles for the entire trip for different warning modalities. The vertical blue lines represent the time instant of the radio message (distance = 4500 m), the warning sign (distance = 5500m) and the approximate time instant of the moose event (distance = 6500m).

25 Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) No vegetation, no fence 100 Preliminary results 90 No vegetation, fence No warning 60 Radio Sign 50 Both Distance (m) 70 No warning 60 Radio Sign 50 Both Distance (m) 100 Vegetation, no fence 100 Vegetation, fence No warning 60 Radio Sign 50 Both Distance (m) No warning 60 Radio Sign 50 Both Distance (m) Figure 2: Velocity profiles surrounding the elk event (blue vertical line) for different

26 Preliminära resultat GLMM på allt data visar: Ingen skillnad i medelhastigheter mellan män och kvinnor Medelhastighet m efter åtgärd/älg är signifikant lägre när: älgförekomst, varningsskylt, radio men högre för ATK.

27 Preliminära resultat Medelhastigheter enbart då man kör förbi älgen m före: skog och stängsel högre hastigheter. Radio lägre m efteråt: bara radio har fortsatt påverkan och dämpar hastigheten.

28 Slutsatser Radiomeddelande verkar bra men tillvänjning? Skog och stängsel påverkar medelhastigheterna Fortsatt analys av körbeteende och analys av intervjufrågor. Simulatorn: optimal för att studera effekter av tex informationsinsatser för olycksreducering.

Relevanta dokument

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland Regionala rådet i Värmland 2011 Nationella Viltolycksrådet (NVR), som består av 14 medlemsorganisationer (myndigheter och ideella/intresseorganisationer),