Ny kunskap för beredskap och planering.

Transkript

1 Mycket vatten. Så här såg det ut i centrala Arboga 1977 när Arbogaån svämmade över. Risken för nya översvämningar till följd av klimatförändringarna diskuterades vid ett seminarium i Arboga. Foto: Marita Gustavsson Ny kunskap för beredskap och planering Seminariet i Arboga om översvämningsrisker lockade många deltagare. En helt ny översvämningskartering för Arbogaån där hänsyn tagits till klimatförändringarna presenterades. Diskussioner fördes sedan om hur karteringar kan användas i bland annat kommunernas planering. Måns Enander från Länsstyrelsen inledde seminariet med att fråga hur många som kom ihåg vårfloden En hel del händer sträcktes upp, men många av deltagarna var inte ens födda då. Hur det såg ut visades i en film från 1977, då Arbogaån svämmade över och områden i både stadskärnan och utanför centrum lades under vatten. Länsstyrelsen tar fram rekommendationer för bebyggelse och infrastruktur i områden där det är risk för översvämningar. Ambitionen är Ny kunskap. Ola Nordblom presenterade ny kunskap om översvämningsrisker i Arbogaån. att tillhandahålla bra underlag så att det finns ett gott skydd mot översvämningar i kommunerna. Vi har låtit göra en fördjupad kartering av Arbogaån och ville genom seminariet bjuda på ny kunskap, berättar Måns Enander när han i efterhand summerar dagen. Ett skäl till att Länsstyrelsen har bidragit ekonomiskt till karteringen av Arbogaån är de stora risker som finns just här. Men det kan även ses som ett pilotprojekt och tjäna som exempel för andra kommuner, framhåller Måns Enander. Vid seminariet ville vi att deltagarna skulle få möjlighet att bekanta sig med metoden och frågeställningarna. Måns Enander är mycket nöjd med arrangemanget som han har förberett tillsammans med Ingela Regnell, Magnus Johansson och Malin Dreifaldt, Länsstyrelsen samt Malin Pettersson, Vattenmyndigheten. Inte minst tycker han att rundvandringen längs Arbogaån var ett bra grepp. Det blev konkret och många nya frågor väcktes. FAKTA OM SEMINARIET Tid och plats: 7 oktober i Arboga. Arrangör: Länsstyrelsen i Västmanland. Deltagare: Personer som ingår i älvsamordningsgruppen för Västmanlands län (Kolbäcksån, Hedströmmen, Svartån och Sagån) samt kommunala planerare, arkitekter och konsulter i Västmanland. 1

2 Arbogaån kartlagd från källa till mynning Med ny kunskap om följderna av översvämningar ska kommunala planerare och beredskapsansvariga lättare kunna förebygga olyckor och skador på mark och byggnader. Kartering. Jonas Althage har studerat översvämningsrisker i delar av Arbogaån. Karteringen presenterades vid seminariet. Bro i fara. Broar utsätts för stora påfrestningar i samband med höga vattenflöden. Kapellbron i centrala Arboga förstördes delvis vid den stora vårfloden Jonas Althage och Ola Nordblom från konsult- och forskningsföretaget DHI presenterade en översvämningskartering som gjorts av Arbogaån och Arboga centrum. DHI arbetar främst inom områdena vatten, miljö och hälsa. Ola Nordblom förklarade att deras uppdrag från MSB varit att uppdatera en översiktlig modell av Arbogaån som gjordes Utöver detta har Länsstyrelsen beställt en översiktlig hydraulisk modell för Arbogaån. I karteringen finns kompletteringar, ny kalibrering och nya flödesdata från SMHI. Från Ställdalen till Mälaren beskrivs förloppet på en sträcka av cirka 140 kilometer, sa Ola Nordblom. Det finns 27 broar och 200 sektioner med trånga passager. Jonas Althage berättade om den detaljerade karteringen av Arboga tätort som han har ansvarat för. Som underlag för karteringen har bland annat fastighetskartan och terrängkartan använts liksom nya nationella höjdmodellen. GIS-skikt från tidigare kartering, uppdaterade flödesdata samt lokal information om bottnar, broar och dammar ingår också i underlaget. Det är en sträcka på cirka 11,5 kilometer av Arbogaån som finns med i modellen, sa Jonas Althage. Karteringen visar sju olika scenarier i såväl 50-årsflöde som 100- och 200-årsflöden. Där finns också högsta flöde och högsta högvatten i Mälaren, djup och hastigheter. Även byggnader ingår i modellen. I det värsta scenariet är broarna översvämmade med cirka en halv meter och då är det väldigt höga hastigheter på vattnet. I beräkningen tas dock inte hänsyn till allt bråte som kommer och som till exempel kan hindra vattenflödet vid broar och andra hinder. Det är ett idealiserat scenario eftersom det är svårt att veta hur mycket bråte, träd och buskar som proppar igen, sa Jonas Althage. Karteringarna kan användas på flera olika sätt. Modellen är både användbar för att förebygga problem och för att lösa nya frågor. Samhällsplanering, riskhantering och beredskapsplanering nämndes som exempel. Bland annat går det att se vad vattendjupet innebär för framkomlighet och fara för människoliv. Och hur stor risken är för erosion och skred i olika områden. Det här är det första resultatet, sedan kan man gå vidare och se vad det innebär om till exempel en bro blir igensatt på någon del av sträckan, sa Ola Nordblom. Efter översvämningen 1977 gjordes dikningar, rensningar och andra åtgärder i anslutning till Arbogaån. Spelar det någon roll om man rensar, frågade en deltagare. Det är klart att det spelar roll, svarade Jonas Althage. Det har stor betydelse. En annan deltagare påpekade att det är en brist med modellen att den inte tar hänsyn till att träd och bråte kan sätta igen vattendrag i samband med höga vatteflöden. Vi som arbetar praktiskt med vatten vet att det blir så. FAKTA VATTENFLÖDEN Ett hundraårsflöde är det vattenflöde som på en viss plats i vattendraget statistiskt sett överskrids i genomsnitt en gång på hundra år. Men sannolikheten att 100- årsflödet blir verklighet under en hundraårsperiod är däremot hela 63 procent. En analys kan också göras utifrån större flöden såsom 500- eller 1000-årsflöden, eller flöden som beräknas för olika klimatscenarier. Med ett 1000-årsflöde är sannolikheten cirka 10 procent att det ska inträffa under en hundraårsperiod. I ett framtida klimat förväntas en generell höjning av havsnivån. Detta påverkar Mälarens avbördningskapacitet och därmed även de tillrinnande vattendragen. Källa: Varmare klimat ökar risken för läckage från förorenad mark Linda Andersson, student vid Mälardalens högskola, har gjort sin praktik på Länsstyrelsen. Där fick hon inspiration till examensarbetet Hur påverkas förorenade områden av ett förändrat klimat en fallstudie från Arboga. Vid seminariet berättade hon att syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olika perspektiv på hur klimatförändringarna påverkar miljön. I Arboga finns 18 områden med riskklass 1, som alla kan påverkas när klimatet förändras. Fallstudien som Linda Andersson gjort handlar särskilt om fastigheten Långan 12. Det är ett översvämningshotat industriområde med förorenad mark vid Norra Ågatan, alldeles intill Arbogaån. När det blir varmare, mer nederbörd och minskad tjäle påverkar det markens löslighet och kemi, sa Linda Andersson när hon presenterade sin studie. Vid Långan 12 är risken stor att det kommer att läcka från det förorenade området. Läckage? Risken för läckage från en förorenad mark vid Norra Ågatan i Arboga har studerats i ett examensarbete. Foto: Arboga kommun 2

3 Åvandring. Med en karta över Arbogaån i handen vandrade seminariedeltagarna längs Arbogaån för att studera de områden som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden. Bilden uppe till höger visar det skred som inträffade vid kyrkogården, där det är problem med stabiliteten. Vandring längs ån gjorde frågorna konkreta Efter den teoretiska genomgången av den nya översvämningskarteringen var det dags för en vandring längs båda sidor av Arbogaån. Flera stopp gjordes vid platser där åtgärder och problem kopplat till översvämningsrisker förevisades. I tre olika grupper följer deltagarna med varsin guide från Arboga kommun på en rundtur efter Arbogaån. Mikael Norman, projektchef på tekniska förvaltningen, leder en av grupperna. Han går över Stora torget, rakt genom den medeltida stadskärnan. Vid Kapellbron är det första stoppet. Under den stora översvämningen 1977 när vattnet stod som högst skadades bron. Sedan dess är Kapellbron avstängd för biltrafik. Mikael Norman pekar på biblioteksbyggnaden vid brofästet på andra sidan ån och berättar att vattnet gick upp över bibliotekets fönster när ån svämmade över. Det här är den trängsta sektionen när allt vatten ska förbi, förklarar han. I Arboga är många hus byggda direkt mot ån och det finns gott om murar som är känsliga för översvämningar. Fastighetsägarna ansvarar för att sköta om dessa. Vandringen fortsätter efter Strandvägen där Mikael Norman visar hur högt vattnet kan stå på bryggor och byggnader vid översvämningar. Vid Herrgårdsbron stannar gruppen till igen. Hit kan båtar från Östersjön och Mälaren ta sig till Arboga, men vid bron är det stopp. Längre kommer de inte. Vid Herrgårdsbron rinner vattnet snabbt och det är lätt att det proppar igen. Mikael Norman berättar att nu installeras en automatisk dammlucka för att lättare kunna reglera flödet vid högvatten och minska risken för framtida översvämningar. Samtidigt byggs en fisktrappa för att den utrotningshotade fisken asp och andra fiskar ska kunna vandra uppströms till sina lekplatser när det är dags för fortplantning. Norr om bron, nära vattnet, finns ett område med radhus. Vi brottas med översvämningar från och till, så de här byggnaderna ligger illa till, säger Mikael Norman. Några hundra meter längre österut vid Bergmansparken är det dags för ytterligare ett stopp. Här är det problem med stabiliteten även vid låga vattennivåer. Risk för översvämning. Mikael Norman från Arboga kommun ledde en av grupperna som vandrade längs Arbogaån. Här var gångvägen översvämmad vid vårfloden Vi har stabiliserat mot skred och byggt en ny kaj, berättar Mikael Norman. Det är billigare att åtgärda nu än efter ett skred. Efter ytterligare några hundra meter ligger ett industriområde vid Norra Ågatan. Här är järnvägen en barriär i det låglänta området. Mätrör är utplacerade och det är mycket föroreningar i marken på vissa ställen. Vid låga nivåer får gatan stängas av på grund av rasrisk. Gruppen vandrar vidare över ån på en gångoch cykelbro och går nu längs åns södra sida. Snart passeras Strandgården, ett äldreboende där vattnet kan nå upp på husväggen vid högsta flöde i Arbogaån, enligt karteringen. Promenaden fortsätter på Storgatan, som kantas av gamla trähus och ågårdar, och därefter vidare till åbågen där den gamla kyrkogården ligger på andra sidan ån. Marken sluttar ner mot vattnet och det är problem med stabiliteten. Uppe från Västerbron går det att se att en del av kyrkogården är avspärrad. Vid ett skred våren 2012 rasade en bit av slänten ner i ån. Med 300 ton sten och grus försökte kyrkogårdsförvaltningen fylla igen skredet, men det fungerade inte utan massorna föll ner i ån. Nu vill kyrkan bygga en nio meter bred vall ut i ån, men det är inte problemfritt då det påverkar vattenflödet, säger Mikael Norman. Även på andra sidan Västerbron, mitt emot Villagatsbadet, rasade 30 meter av åkanten ner i Arbogaån så sent som i våras. Delar av jordbruksmarken kan därför inte användas där. 3

4 Jerker Parksjö, kommunchef i Arboga. Ett bra hjälpmedel i vår egen planering Jerker Parksjö, som är kommunchef i Arboga, är glad över den nya översvämningskarteringen för Arboga och Arbogaån som tagits fram på uppdrag av MSB och Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten. Han tycker att karteringen är ett bra hjälpmedel och ser många användningsområden i kommunens planeringsarbete. Även kopplat till de problem och möjligheter som ett förändrat klimat med ökad nederbörd kan innebära. När ett skeende förmedlas i bilder som här blir det väldigt tydligt, det ger bra pedagogiska möjligheter att förklara vad som kan hända, säger Jerker Parksjö. I Arboga är marken närmast ån instabil på många ställen, senast i våras rasade 30 meter av åkanten mitt emot Villagatsbadet. Och det är vanligt att ån svämmar över från och till. Med hjälp av karteringen går det att se hur högt upp vattnet når vid olika flöden och vilka områden och byggnader som ligger i riskzonen. Foto: Arboga kommun Jordskredet i Tuve blev startskottet Erik Bern från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redogjorde för MSB:s arbete kopplat till översvämningsdirektivet. Han berättade också om ny vägledning för översvämningskartering. Erik Bern började med en historisk tillbakablick och visade bilder från Tuve på Västkusten. Den 30 november 1977 inträffade där ett stort jordskred, en naturkatastrof med 9 döda, 62 skadades och 67 hus som rasade samman. Efter intensiva höstregn kom lerjorden under villaområdet i rörelse och kanade längs den sluttande berggrunden. Tuveraset var den händelse som satte igång kartering av bebyggda områden, sa Erik Bern. År 1998 utökades karteringen till vattendrag. Han berättade att det nu finns nyare metoder, något som beskrivs på MSB:s hemsida. Där är även karteringar från olika områden i landet utlagda. Under åren ska uppdateringar bland annat göras av Kolbäcksån och Svartån i Västmanland, där även klimatanpassning läggs till. MSB har utarbetat en vägledning till kommunerna som bland annat tar upp projektplanering, användningsområden, flöden och referenssystem. Som exempel på användningsområden nämnde Erik Bern identifiering av erosionskänsliga platser och framtagning av översvämningskartor som kan användas som planeringsunderlag för dag- och spillvattennät. Han förklarade att vattenståndsprognoser vid ett akut skede görs av SMHI. Därifrån går det att få detaljerade prognoser för att kunna bedöma om vattennivån stiger eller sjunker. Data som ingår i karteringen är mycket omfattande och innehåller allt från höjddata och flöden Åar i Västmanland. Uppdaterade karteringar av Kolbäcksån och Svartån är på gång, berättade Erik Bern från MSB. till kartläggning av bottnar, vägbroar, järnvägsbroar och dammar. I de hydrologiska beräkningarna använder man sig av historiska mätserier. Även klimatförändringar och 100-årsflöden räknas in. Det är viktigt att kalibrera med gamla mätuppgifter på uppmätta vattenstånd, sa Erik Bern. Uppgifterna hämtas från kommuner, länsstyrelser och SMHI, men även gamla foton och markeringar på husväggar används. Han betonade att grundberedskapen är att kommunerna ska klara sig själva, men MSB kan låna ut material som sandsäckar, barriärer och pumpar. Erik Bern tog också upp översvämningsdirektivet som reglerar hanteringen av översvämningar. Syftet är att minska ogynnsamma konsekvenser för människors liv och hälsa, skador på miljö, kulturarv och ekonomi till följd av översvämning. Totalt 18 orter med betydande översvämningsrisk är nu identifierade i Sverige. Målbilden för 2015 är att vi ska ha ett enhetligt system i hela landet för att hantera översvämningsfrågor, sa Erik Bern. SVARTÅN OCH KOLBÄCKSÅN PÅ TUR En uppdatering av höjddata för Svartån och Kolbäcksån kommer att presenteras av MSB under våren Uppdateringen av tidigare översvämningskarteringar gäller koordinater i både plan och höjd. Vissa flöden blir även klimatanpassade. I Tekniska nämndens budget har pengar till åtgärder avsatts under flera år, berättar Jerker Parksjö. Insatser har redan gjorts för att stabilisera marken och för att möta risken för skred och översvämningar. I arbetet med att planera för kommande åtgärder kommer vi att ha stor nytta av den nya karteringen, säger Jerker Parksjö. Både på kort och på lång sikt. Tuveraset. Efter jordskredet i Tuve på Västkusten 1977 påbörjades arbetet med kartering av vattendrag och bebyggda områden. 4 Foto: Harald Agrell, Sveriges geologiska undersökning

5 Hur har dagen varit? Sjönära. En av grupperna diskuterade lämpligheten av bostadsbyggande nära Mälaren i Västerås. Från vänster Felix Blomstergren, Måns Enander, Marina Krstiz, Jacob Lithammer och Lisbeth Dahlbäck. En plan för kommunikation Innan det var dags att sammanfatta seminariet samlades deltagarna i två mindra grupper. De som brukar träffas regelbundet i älvsamordningsgruppen i ett rum och plangruppen i ett annat. En av de frågor som kom fram i diskussionen var behovet av en kommunikationsplan. Ingela Regnell redogjorde för diskussionerna som förts i älvsamordningsgruppen. Karteringarna är ett bra underlag, vi har diskuterat om de kan bli ännu bättre och hur vi kan använda dem, berättade hon. En av synpunkterna från gruppen handlade om att det är viktigt att energibolag och kommuner ger rätt data till MSB, som de kan använda när de gör nya karteringar. Det kan gälla uppgifter om flöden i vattendrag och broars hållfasthet liksom vilka områden som är särskilt känsliga ur ett samhällsperspektiv. Bo Antonsson, teknisk chef i Arboga, förklarade att karteringen är guld värd för Arboga kommun. Nu ska vi sätta oss ner och diskutera hur vi ska föra ut den informationen vi har fått, sa han. fullt med översiktsplaner i länets kommuner. Behovet av rekommendationer för byggande kopplat till klimatförändringarna är stort. Det är också viktigt med kommunikation och att alla kommuner verkligen kommer till tals, framhöll han. Vi på Länsstyrelsen vill gärna diskutera med er i kommunerna, sa Magnus Johansson. Ett önskemål som framfördes var att Länsstyrelsen tar initiativ till nya seminarier om översvämningsfrågor när karteringarna av Svartån och Kolbäcksån blir färdiga. Måns Enander berättade att länsstyrelserna runt Mälaren arbetar med att ta fram rekommendationer om var det är lämpligt att bygga med tanke på klimatförändringar och risk för översvämningar. Han rekommenderade ett besök på Länsstyrelsens hemsida, där det finns mycket bra material och underlag i de här frågorna. Inget är bestämt, men Måns Enander öppnade för flera seminarier längre fram. Kanske redan i vår. Rolf Mylläri Strömsholms Kanal AB Det har varit roligt och jag har lärt mig mycket nytt och fått tips om vad man kan göra vid kraftiga flöden. Vi är alltid i behov av kontakter med våra kraftbolag och Länsstyrelsen. Riitta Forngren planchef, Köpings kommun Det är nyttigt att bli påmind om de här frågorna och om hur karteringen kan användas. Guidningen längs Arbogaån var väldigt bra, då fick vi se praktiskt och konkret vad som kan hända. Bo Antonsson teknisk chef, Arboga kommun Det är positivt att karteringen har gjorts och att det finns fakta om översvämningsrisker som vi kan arbeta vidare med. Det är också bra att få en koppling till övriga Västmanland. Tankar om en kommunikationsplan kom också upp i diskussionen. Det finns nämligen ett stort behov av information till allmänheten om risker och vilka prioriteringar som görs. Samtidigt är det viktigt att inte skrämma människor. En idé från Gävleborg lyftes fram. Efter en översvämningskartering av ett vattendrag har en gemensam kommunikationsplan arbetats fram i Gävleborg, sa Ingela Regnell. Där förmedlas budskapet om översvämningsrisker till medborgarna på ett klokt sätt. Magnus Johansson redogjorde för plangruppens diskussioner och berättade att det nu arbetas för Redovisning. Magnus Johansson och Ingela Regnell redovisade vad som diskuterades i respektive grupp. 5 Linda Andersson student, Mälardalens högskola Det har varit jättespännande att få en inblick i hur det fungerar med vattenflöden och översvämningsrisker. Promenaden gav en väldigt bra bild av hur det ser ut i verkligheten.

6 DETTA GÖR LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens roll i frågor som rör översvämning handlar framförallt om att: l samordna arbetet med klimatanpassning i länet och nå ut med kunskap om klimatanpassning till kommuner och andra organisationer i Västmanland; l höja länets förmåga att förebygga och hantera påfrestningar i samhället; l bevaka att allmänna och statliga intressen tillgodoses i samhällsplaneringen; l erbjuda vägledning och stöd i översvämningsfrågor. Ett omfattande faktaunderlag finns att läsa och ladda ner från Länsstyrelsens hemsida. Ytterligare material läggs löpande ut. Du är också välkommen att höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. KONTAKT OCH MER INFORMATION Fysisk planering Magnus Johansson, Länsstyrelsen Beredskapsfrågor Ingela Regnell och Malin Dreifaldt, Länsstyrelsen Klimatanpassning Måns Enander, Länsstyrelsen Översvämningskartering Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Tel Produktion: JG Media 21 Text: Marita Gustavsson Foto (där ej annat anges): Kjell Gustavsson, oktober 2013