Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser. Skogberg, Jeanette. Örebro Universitet.
|
|
- Maj-Britt Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PERSONLIGHET OCH STRESS 1 Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser Skogberg, Jeanette Örebro Universitet Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Föreliggande studie undersöker detta utifrån graden av krav och kontroll. T-test visade skillnader utifrån kön, envägs ANOVA visade skillnader i yrkestitel och ålder. Korrelationsanalyser visade positivt samband mellan krav och upplevd stress samt negativt samband mellan kontroll och upplevd stress. Resultatet visade positivt samband mellan agreeableness, openness, conscientiousness och krav samt positivt samband mellan openness och kontroll. Nyckelord. Personlighetsdimensioner, fem-faktormodellen, upplevd stress, krav-kontrollmodellen. Handledare: Mats Liljegren Psykologi C HT 2014
2 PERSONLIGHET OCH STRESS 2 The Correlation Between Personality Traits and Perceived Stress at work places Skogberg, Jeanette Örebro University Abstract The purpose of the study was to examine correlations between personality traits and perceived stress at work places based upon the Five Factor model and demand-control model. 128 participants attended; 58 men and 66 women aged years. The study was cross-sectional with self-report measures and convenience sampling. Surveys were answered at work places in Örebro, Eskilstuna, Västerås and Stockholm. Previous research show correlations between personality and stress, but few examine this through the demandcontrol-support model. Present study examine this through the demand-control model. T-test showed differences between gender, one-way ANOVA showed differences in occupation and age. There was a positive correlation between demand and perceived stress and a negative correlation between control and perceived stress. The results showed positive correlations between agreeableness, openness, conscientiousnness and demand, positive correlations between openness and control. Keywords: Personality traits, Five Factor model, perceived stress, demand-control model. Psychology C, Fall Supervisor: Mats Liljegren
3 PERSONLIGHET OCH STRESS 3 Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser Stress är idag en av de vanligaste åkommorna uppkomna i arbetslivet. För att minska risker för stress behövs en ökad förståelse och kunskap över de förhållanden som kan leda till stress (Arbetsmiljöupplysningen, 2014). Trots samma nivå av stress på arbetsplatser finns det individuella skillnader i hur denna upplevs (Auerbach & Gramling, 1998), där av ämnar denna studie att undersöka faktorerna personlighet och upplevd stress på arbetsplatser. Arbetsrelaterad stress har fysiologiska, psykologiska och beteendemässiga konsekvenser. Fysiologiska symtom innefattar bland annat trötthet, magproblem, huvudvärk och oregelbundna hjärtslag. Psykologiska symtom är exempelvis ångest, depression, panikattacker och sömnlöshet. De beteendemässiga symtomen innefattar sämre prestation och koncentration på arbetsplats, ökad röknings- och alkoholkonsumtion, isolation och uppsägningar (Wainwright & Calnan, 2002). Dessa konsekvenser leder till en sämre arbetsmiljö (Cooper, Dewe & O Driscoll, 2001). Då stress på arbetsplatser leder till fysiologiska, psykiska och beteendemässiga konsekvenser för individen behövs på så vis ytterligare kunskap för att kunna förbättra hälsan på arbetsplatser och arbetsmiljön. Stress definieras som en negativ emotionell upplevelse med fysiologiska reaktioner på grund av stressfyllda stimuli, så kallade stressorer (Taylor, 2012). Detta uppkommer genom en upplevd obalans mellan de krav som ställs och de resurser som behövs för att handskas med situationen, där arbetsuppgifter är ett exempel på vardagliga stressorer (Karasek & Theorell, 1990). Stressorer kategoriseras ytterligare som akuta eller kroniska. De akuta sker med en tydlig start- och slutpunkt och de kroniska pågår utan återhämtning (Auerbach & Gramling, 1998). Genom kognitiva värderingar bedömer individen huruvida situationen är betydelsefull samt överlägger vilka konsekvenser som kan uppstå (Folkman, Lazarus, Dunkel-Schetter, De-Longis & Gruen, 1986). Stress upplevs då som en obalans mellan individen och omgivningen (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Den fysiologiska reaktionen av
4 PERSONLIGHET OCH STRESS 4 stress sker direkt när nervsystemet reagerar på stressande eller hotande stimuli (Auerbach & Gramling, 1998). Vid stress förbereder sig kroppen på att fäkta eller fly, vilket är en fysiologisk försvarsmekanism mot yttre hot (Taylor, 2012). Hjärtat, lungorna, hjärnan och blodet förses med adrenalin för att kunna konfrontera dessa situationer (Wainwright & Calnan, 2002). Beroende på mängden stressorer, hur de är relaterade i tid, hur betydelsefull situationen är samt utifrån fäkta eller fly -responsen upplever därmed individen stress som fysiologisk reaktion i olika grad. Krav-kontroll-stödmodellen Krav-kontroll-stödmodellen (hädanefter krav-kontrollmodellen) är en stressmodell som består av tre faktorer: krav, kontroll samt socialt stöd. Dessa interagerar med varandra och påverkar individens upplevda stressnivå utifrån kombinationen av arbetskrav, kontroll över arbetsuppgifter samt socialt stöd på arbetsplatser (Karasek, 1979; Karasek & Theorell, 1990). Arbetskrav står för de krav som ställs på individen såsom oförutsedda arbetsuppgifter, mängden arbetsuppgifter, arbetstimmar och deadlines. Kontroll innebär inflytande över arbetet, utveckling samt möjlighet att fatta beslut i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Socialt stöd på arbetsplatser syftar på social interaktion som upplevs hjälpande av både arbetskamrater och chefer. Detta begrepp innefattar sociala interaktioner som motverkar psykologiska stressorer på arbetsplatser vilket främjar hälsoeffekterna av stress (Johnson & Hall, 1988). Arbetet delas in i fyra olika kategorier enligt krav-kontrollmodellen: högstressarbete, aktivt arbete, lågstressarbete samt passivt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Höga krav och låg kontroll leder till hög stress, vilket definieras som ett högstressarbete. Individen utsätts för svåra arbetsuppgifter och har inte möjlighet att påverka arbetssituationen. Arbetet uppfattas som påfrestande och leder till psykiska och fysiologiska symtom av stress såsom depression, oro och sömnsvårigheter. Höga krav och hög kontroll leder däremot till ett aktivt arbete där
5 PERSONLIGHET OCH STRESS 5 individen har en arbetsmiljö som är stimulerande och motiverande. Ett aktivt arbete innebär att individen kan planera sitt arbete och har hög kontroll över de krav som ställs trots krävande arbetsuppgifter. Låga krav och hög kontroll skapar låg stress där individen inte får tillräckligt med utmanande arbetsuppgifter. Detta definieras som ett lågstressarbete där individen upplever mindre stress. Låga krav och låg kontroll beror på brist av motiverande arbetsuppgifter och utmaningar, vilket leder till ett passivt arbete med låg produktivitet. Tidigare färdigheter och kunskaper glöms bort och på grund av låg kontroll kan inte individen möta eventuella krävande arbetsuppgifter (Karasek & Theorell, 1990). Utifrån interaktionen mellan krav, kontroll och socialt stöd upplever individen därmed mer eller mindre stress på arbetsplatser där en hög grad av socialt stöd främjar stress. Enligt krav-kontrollmodellen leder höga krav och låg kontroll till stress, höga krav och hög kontroll upplevs som ett motiverande arbete, låga krav och hög kontroll upplevs som mindre stressande samt låga krav och låg kontroll leder till ett passivt arbete. Fem-faktormodellen Fem-faktormodellen, FFM, utvecklades av McCrae och Costa (1987) vilket har blivit en välanvänd modell för att undersöka individens personlighet (Györkös, Becker, Massoudi, de Bruin & Rossier, 2012). Personlighet definieras som dimensioner av individuella skillnader utifrån tankar, känslor och beteenden (McCrae & Costa, 1990). De är hypotetiska psykologiska konstrukt vilka har en biologisk grund. Dessa dimensioner utvecklas över tid och anpassas efter miljön (McCrae, 2010; McCrae & Costa, 1995). Människans personlighet definieras enligt fem olika dimensioner utifrån fem-faktormodellen (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Dessa benämns som neuroticism (emotionell instabilitet), extraversion (utåtriktning), agreeableness (vänlighet), openness to experience (öppenhet, intellektuell stimulans) samt conscientiousness (samvetsgrannhet) (McCrae & Costa, 1987).
6 PERSONLIGHET OCH STRESS 6 Individer med hög grad av neuroticism upplever ofta negativa emotionella tillstånd såsom oro, ångest, nervositet och negativa tankar. De lider ofta av lågt självförtoende och osäkerhet, även depression är vanligt (McCrae & Costa, 1987). Vid hög grad av neuroticism upplever individer mer stress på arbetsplatser då det är svårare att hantera stressfyllda situationer (Györkös et al., 2012). Låg grad av neuroticism innebär att individen är lugn, avslappnad, självsäker och emotionellt stabil (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Neuroticism mäts utifrån graden av stresstålighet, självförtroende samt humörinstabilitet. En neurotisk individ har därmed låg grad av stresstålighet, lågt självförtroende samt hög grad av humörinstabilitet (Bäccman & Carlstedt, 2010). Hög grad av extraversion avser individer som är sociala, utåtriktade och optimistiska (McCrae & Costa, 1987). Till skillnad från neuroticism står det för positiva emotionella tillstånd. Låg grad av extraversion, introversion, tyder på att individer är reserverade, lugna, mer tillbakadragna och tystlåtna (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Agreeableness mäter medkänsla och samarbetsvillighet. Hög grad av agreeableness innebär att vara godtrogen, hjälpsam, snäll och tillitsfull (McCrae & Costa, 1987). Vid låg grad av agreeableness är individer manipulerande, misstänksamma, hänsynslösa och mindre samarbetsvilliga (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Individer med hög grad av openness karaktäriseras som toleranta, nyfikna, originella samt fantasifulla med breda intressen. Intresse för teoretiska idéer är förknippat med openness, vilket även präglas av kreativitet och förmågan att lösa problem (McCrae & Costa, 1987). Vid låg grad av openness har individen få intressen och beskrivs som traditionell, jordnära samt få egna idéer (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Conscientiousness mäter graden av motivation och målmedvetenhet. Hög grad av conscientiousness innebär att vara välorganiserad, punktlig, pålitlig och självdisciplinerad medan en låg grad av conscientiousness beskriver individer som opålitliga och oorganiserade
7 PERSONLIGHET OCH STRESS 7 (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Samtliga fem dimensioner beskriver individens personlighet utifrån graden av neuroticism, extraversion, agreeableness, openness samt conscientiousness. Genom att undersöka sambandet mellan personlighet och upplevd stress visar resultatet vilka individer med en viss personlighet, beskriven utifrån fem-faktormodellen, som har en ökad benägenhet att uppleva en situation som stressande. Resultat av tidigare forskning (Cohen & Wills, 1985; Daniels & Guppy, 1994; Jonge, van Veghel, Shimazu, Schaufeli & Dormann, 2010; Luchman & González-Moralez, 2013) har visat att höga krav, låg kontroll över arbetsuppgifter samt lågt socialt stöd har ett samband med upplevd stress på arbetsplatser, där socialt stöd främjar stress och leder till välmående (Cohen & Wills, 1985). Tidigare forskning (Törnroos et al., 2013) har påvisat samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress. I studien deltog 1372 deltagare på arbetsplatser och resultatet visade utifrån enskilda personlighetsdimensioner att hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeeableness, låg conscientiousness samt låg openness var relaterat till hög upplevd stress. Hög neuroticism, hög openness och låg agreeableness var relaterat till höga krav. Däremot hade hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg conscientiousness samt låg openness ett samband med lägre kontroll. Utifrån interaktionen av personlighetsdimensionerna visade resultatet samband mellan hög neuroticism, låg openness samt låg conscientiousness och hög upplevd stress. En tidigare studie (Grant och Langan-Fox, 2006) har undersökt sambandet mellan interaktionen av personlighetsdimensioner och upplevd stress. I studien deltog 211 chefer med resultat att låg neuroticism och hög extraversion predicerar lägre upplevd stress, medan hög neuroticism och låg conscientiousness predicerar högre upplevd stress. Detta ligger i linje med studien av Törnroos et al. (2013). Tidigare forskning (Györkös et al., 2012) har ytterligare undersökt sambandet mellan interaktionen av kultur, samtliga
8 PERSONLIGHET OCH STRESS 8 personlighetsdimensioner och upplevd stress, vilket visade att det finns individuella skillnader i upplevd stress där personlighet var en påverkande faktor. Det finns inte tillräckligt många studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner utifrån fem-faktormodellen och upplevd stress utifrån kravkontroll-stödmodellen (Törnroos et al., 2013). Då tidigare forskning (Cohen & Wills, 1985) har visat samband mellan upplevd stress och socialt stöd undersöker föreliggande studie endast personlighetsdimensioner och upplevd stress utifrån graden av krav samt kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen och krav-kontrollmodellen. Frågeställningarna i föreliggande studie är om det finns samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll. Ytterligare frågeställning är om individer med hög grad av neuroticism upplever hög grad av stress på arbetsplatser. Metod Deltagare 128 deltagare på arbetsplatser i Sverige deltog i enkätundersökningen. En av enkäterna exkluderades på grund av ofullständiga uppgifter då mer än fler än hälften av påståendena var obesvarade. Två deltagare besvarade inte ålder och en deltagare besvarade inte kön. Sammanlagt deltog därmed 127 i undersökningen med 58 män och 68 kvinnor mellan åldrarna 20 till 69 år (M = 44,51, SD = 11,43). Enkäterna besvarades av anställda på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås samt Stockholm. Ett bekvämlighetsurval gjordes på grund av tidsbegränsning där arbetsplatser kontaktades utifrån författarens närhet samt kännedom. Material
9 PERSONLIGHET OCH STRESS 9 Frågeformuläret som användes i studien härstammar utifrån två redan utformade och valida mätinstrument: QPSNordic (General Nordic Questionnaire for psychological and social factors at work) (Dallner et al., 2000) och PQ (Personality Questionnaire) (Bäccman & Carlstedt, 2010) med totalt 74 frågor och påståenden. Frågeformuläret bestod av tre delar där det första formuläret behandlade personuppgifter såsom kön, ålder, yrkestitel och anställningsform samt bestod av 11 frågor och påståenden hämtade från QPSNordic (Dallner et al., 2000). Det andra formuläret behandlade stress på arbetsplatser utifrån QPSNordic (Dallner et al., 2000). Det tredje formuläret behandlade personlighetsdimensioner med påståenden hämtade från PQ (Bäccman & Carlstedt, 2010). Reliabilitet mättes utifrån Cronbach s alpha med samtliga resultat: krav (a =,74), kontroll (a =,83), positiva utmaningar (a =,70), stress resistance (a =,76), self-confidence (a =,87), temper instability (a =,89), extraversion (a =,89), agreeableness (a =,88), openness (a =,85) samt conscientiousness (a =,85). Upplevd stress operationaliserades utifrån interaktionen mellan höga krav och låg kontroll där 1 = låg upplevd stress och 5 = hög upplevd stress. Vidare operationaliserades upplevd stress utifrån medianvärde av variablerna krav (Md = 3,2) och kontroll (Md = 3,56) till kategorierna hög och låg där 1 = inte stressad och 2 = stressad. Neuroticism operationaliserades som låg grad av stress resistance, låg grad av selfconfidence samt hög grad av temper instability där 1 = låg grad av neuroticism och 6 = hög grad av neuroticism. Vidare operationaliserades låg och hög grad av neuroticism utifrån medianvärde (Md = 4,68) till variabeln neurotisk där 1 = inte neurotisk och 2 = neurotisk. Den oberoende variabeln var personlighet och beroende variabeln upplevd stress. Aspekter av arbete. Andra delen av formuläret bestod av 22 påståenden i en femgradig likertskala (1-5) och benämndes som aspekter av arbete där 1 = mycket sällan eller aldrig och 5 = mycket ofta eller alltid. Frågorna hämtades från formuläret QPSNordic (Dallner et al., 2000) och mätte upplevd stress utifrån krav-kontrollmodellen. Frågorna 12-21
10 PERSONLIGHET OCH STRESS 10 mätte arbetskrav med påståenden som Måste Du arbeta i mycket högt tempo?, mätte positiva utmaningar i arbetet med påståenden som Tycker Du att ditt arbete är meningsfullt? och mätte kontroll i arbetet med påståenden som Kan Du själv bestämma din arbetstakt?. Frågorna om positiva utmaningar i arbetet valdes att inte användas i analysen då detta inte var relevant för frågeställningarna. Personlighet. Den tredje delen mätte de fem personlighetsdimensionerna utifrån femfaktormodellen och påståendena hämtades från formuläret PQ (Bäccman & Carlstedt, 2010). Det bestod av 41 påståenden i en sexgradig likertskala (1-6) där 1 = instämmer inte alls och 6 = instämmer helt. Frågorna behandlade de fem personlighetsdimensionerna med påståenden som Kan arbeta under hård press. (neuroticism), Vill forma mina egna åsikter. (openness), Tar mig tid för andra. (agreeableness), Trivs i stora sällskap. (extraversion) samt Gör planer och håller mig till dem. (conscientiousness). Frågorna mätte neuroticism där behandlade stress resistance, self confidence och temper instability. Frågorna mätte openness, agreeableness, extraversion och conscientiousness. Procedur En kvantitativ metod användes vilket undersöktes genom en tvärsnittsstudie. Deltagarna fick inledningsvis ett missivbrev där de informerades om studiens syfte och etiska aspekter, såsom att deltagandet var frivilligt och kunde avslutas när denne vill, anonymitet samt konfidentialitet i studien. Enkäten delades ut till totalt 128 deltagare på arbetsplatser, antingen personligen eller via mail genom en webbenkät med en anonymiserad kod för varje deltagare. Enkäten presenterades med information om frågeformuläret, syftet med studien, information om samtliga skalor och instruktioner över hur det skulle besvaras. Beräknad tid för att besvara enkäten var 10 till 15 minuter med en svarstid på en till två veckor. Testledaren samlade besvarade formulär i kuvert för att inte kunna identifiera svarsalternativ och
11 PERSONLIGHET OCH STRESS 11 webbenkäter sammanställdes i Excel med tidpunkter som anonymiserad kod då de skickades in. Statistiska analyser De statistiska analyserna av det insamlade data analyserades kvantitativt i SPSS version 22. T-test användes för att jämföra eventuella skillnader mellan variablerna utifrån kön. Envägs ANOVA och post hoc tester genomfördes för att jämföra eventuella skillnader mellan variablerna utifrån ålder och yrkestitel. Korrelationsanalyser användes för att undersöka samband mellan variablerna, samt partiell korrelation utifrån kön. Chi2-test genomfördes för att undersöka neuroticism och upplevd stress. Resultat Frågeställningarna i föreliggande studie var om det finns samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll. Ytterligare frågeställning var om individer med hög grad av neuroticism upplever hög grad av stress på arbetsplatser. I studien användes variablerna upplevd stress, krav, kontroll samt neuroticism, extraversion, agreeableness, openness och conscientiousness. Personlighetsdimensioner och upplevd stress Utifrån Pearson s r (se Tabell 2) visade resultatet inget signifikant samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress. Ytterligare signifikanta resultat: resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan krav och upplevd stress (r =,55, p <,01) (se Tabell 2). Detta innebär att ju högre krav, desto högre upplevd stress har individen. Det förelåg även ett negativt signifikant samband mellan kontroll och upplevd stress (r = -,74, p <,01). Ju högre kontroll, desto lägre stress upplever individen. Utifrån samtliga variabler visade endast krav och kontroll samband med upplevd stress.
12 PERSONLIGHET OCH STRESS 12 Resultatet av t-testet utifrån kön påvisade signifikanta skillnader i agreeableness (t (124) = -3,46, p <,01) där kvinnor har högre grad av agreeableness än män (se Tabell 3). Partiell korrelation mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll utifrån kön visade signifikanta samband mellan agreeableness, openness och conscientiousness. Det förelåg signifikanta samband mellan agreeableness och krav (r =,25, p <,05), openness och krav (r =,34, p <,001) openness och kontroll (r =,22, p <,01) samt conscientiousness och krav (r =, 18, p <,05). Det förelåg även signifikanta resultat mellan upplevd stress och krav (r =,56, p <,001) samt upplevd stress och kontroll utifrån kön (r = -,74, p <,001). Resultatet av t-testet och partiell korrelation utifrån kön visade därmed skillnader i personlighetsdimensionerna agreeableness, openness och conscientiousness samt upplevd stress, krav och kontroll. Variansanalysen mellan samtliga personlighetsdimensioner utifrån ålder visade signifikanta skillnader i neuroticism (F (4,120) = 3,52, p <,01). Beroende på ålder har individen olika grad av neuroticism (se Tabell 4). Vid post hoc test (Bonferroni) framkom signifikanta skillnader mellan deltagare mellan åldrarna och 40-49, samt år. Resultatet visade även signifikanta skillnader i upplevd stress utifrån ålder (F (4,120) = 3,21, p <,05). Post hoc test (Bonferroni) påvisade signifikanta skillnader mellan deltagarna mellan åldrarna och år. Det förelåg signifikanta skillnader mellan samtliga personlighetsdimensioner och yrkestitel (se Tabell 5): extraversion (F (5,119) = 4,81, p <,001), agreeableness (F (5,119) = 3,76, p <,01) samt openness (F (5,119) = 3,63, p <,01). Det framkom även signifikanta skillnader mellan krav och kontroll utifrån yrkestitel: krav (F (5,119) = 6,53, p <,001) och kontroll (F = (5,119) = 10,68, p <,001). Post hoc test (Bonferroni) visade att extraversion, agreeableness och openness samt krav och kontroll har signifikanta skillnader utifrån yrkestitel. Av de fem personlighetsdimensionerna var det
13 PERSONLIGHET OCH STRESS 13 endast neuroticism och upplevd stress som visade skillnader utifrån ålder. Utifrån yrkestitel fanns det skillnader i extraversion, agreeableness, openness samt krav och kontroll. Personlighetsdimensioner och krav Korrelationsanalysen (Pearson s r) visade att det förelåg ett positivt signifikant samband mellan agreeableness och krav (r =,22, p <,05) (se Tabell 2). Detta innebär att vid högre grad av agreeableness upplever individen högre krav. Det fanns ett positivt signifikant samband mellan openness och krav (r =,35, p <,01). Vid högre grad av openness upplever individen högre krav. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan conscientiousness och krav (r =,18, p <,05) vilket betyder att vid högre grad av conscientiousness upplevs högre krav. Av samtliga personlighetsdimensioner visade agreeableness, openness och conscientiousness samband med krav. Personlighetsdimensioner och kontroll Pearson s r visade ett positivt signifikant samband mellan openness och kontroll (r =,22, p <,01) (se Tabell 2). Resultatet innebär att vid högre grad av openness upplever individen högre grad av kontroll. Av de fem personlighetsdimensionerna var det endast openness som visade samband med kontroll. Neuroticism och upplevd stress Korrelationsanalysen (Pearson s r) påvisade inget signifikant samband mellan neuroticism och upplevd stress (se Tabell 2). Resultatet av Chi2-testet mellan neurotisk och upplevd stress visade inget signifikant resultat. Hög grad av neuroticism visade sig inte leda till hög grad av upplevd stress.
14 PERSONLIGHET OCH STRESS 14 Tabell 1 Medelvärde och standardavvikelse för upplevd stress, krav, kontroll samt de fem dimensionerna i fem-faktormodellen Medelvärde Standardavvikelse Upplevd stress 2,84 0,41 Krav 3,08 0,52 Kontroll 3,43 0,72 Neuroticism 2,36 0,60 Extraversion 4,22 1,08 Agreeableness 4,72 0,91 Openness 3,93 1,03 Conscientiousness 3,84 0,85 Tabell 2 Pearsonkorrelationer mellan samtliga fem personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll Upplevd stress Krav Kontroll Neuroticism -,06,06 -,02 Extraversion,11,16,00 Agreeableness -,15,22*,00 Openness -,05,35**,22** Conscientiousness -,16,18* -,05 Krav,55**,14 Kontroll -,74**,14 Not. *p <,05; **p <,01
15 PERSONLIGHET OCH STRESS 15 Tabell 3 Medelvärdesjämförelse mellan män och kvinnor utifrån samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav, kontroll samt totalskalan med t-test Män Kvinnor n M SD n M SD fg t Neuroticism 58 2,30 0, ,42 0, ,16 Extraversion 58 4,11 1, ,29 0, ,92 Agreeableness 58 4,42 0, ,96 0, ,46*** Openness 58 4,04 0, ,86 1, ,99 Conscientiousness 58 3,80 0, ,87 0, ,47 Upplevd stress 58 2,80 0, ,87 0, ,90 Krav 58 3,10 0, ,07 0,52 124,30 Kontroll 58 3,52 0, ,35 0, ,29 Not. n = antal deltagare; M = medelvärde; SD = standardavvikelse; fg = frihetsgrader. ***p <,001 Tabell 4 ANOVA utifrån ålder av samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav och kontroll samt post hoc fg F n p Neuroticism och år och år och år 4 3, a,01,01,02,01 Extraversion 4,92 125,45 Agreeableness 4,69 125,60 Openness 4,75 125,56 Conscientiousness 4 1,85 125,12 Upplevd stress och år 4 3, a,02,02 Krav 4 2,22 125,07 Kontroll 4 1,28 125,28 Not. fg = frihetsgrader; n = antal deltagare. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Bonferroni post hoc test.
16 PERSONLIGHET OCH STRESS 16 Tabell 5 ANOVA utifrån yrkestitel av samtliga fem personlighetsdimensioner, upplevd stress, krav och kontroll samt post hoc fg F n p Neuroticism 5 1,80 125,12 Extraversion 5 4,81 Agreeableness 5 3,76 Openness 5 3, a, a, a,01 Conscientiousness 5 1,79 125,12 Upplevd stress 5 2,08 125,07 Krav 5 6, a,00 Kontroll 5 10, a,00 Not. fg = frihetsgrader; n = antal deltagare. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Bonferroni post hoc test. Diskussion Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress, krav samt kontroll på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen och kravkontrollmodellen. Denna studie visar att personlighet har ett samband med krav och kontroll på arbetsplatser. Beroende på personlighetsdimensioner, kön, ålder och yrkestitel upplever individen stress i olika grad. Där av finns det ytterligare faktorer än personlighet som påverkar upplevd stress utifrån graden av krav och kontroll på arbetsplatser. Tidigare forskning (Törnroos et al., 2013) visar att hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg openness och låg conscientiousness har ett samband med hög upplevd stress. Utifrån denna studie visar resultatet endast att höga krav och låg kontroll har ett samband med upplevd stress. Enligt studien gjord av Törnroos et al. (2013) har hög neuroticism, hög openness och låg agreeableness ett samband med höga krav samt hög neuroticism, låg extraversion, låg agreeableness, låg openness och låg conscientiousness har
17 PERSONLIGHET OCH STRESS 17 ett samband med låg kontroll. Denna studie påvisar positivt samband mellan agreeableness och krav, men utan något signifikant samband med kontroll. Det finns även medelvärdesskillader i agreeableness utifrån kön där kvinnor har högre grad av agreeableness än män. Det är möjligt att detta kan förklaras genom biologiska skillnader. Enligt stressteorin tend-and-befriend utsöndrar kvinnor högre grad av hormonet oxytocin vid stress genom att ta hand om andra (Taylor, 2012). Individer med hög grad av agreeableness definieras som samarbetsvilliga, tillitsfulla och lojala (McCrae & Costa, 1987). Tidigare forskning (Judge, Heller & Mount, 2002) visar att individer med hög grad av agreeableness upplever högre tillfredsställelse på arbetet. På så vis kan det vara så att individer med hög grad av agreeableness upplever mindre stress trots höga krav på arbetsplatser. Resultatet i studien visar även ett positivt samband mellan conscientiousness och krav, men utan något signifikant samband med kontroll. Conscientiousness kan möjligtvis fungera som en skyddande faktor mot stress. Eftersom individer med hög grad av conscientiousness är organiserade, planerande och noggranna utför dem uppgifter de blir ombedda att göra i tid och upplever på så vis inte lika hög grad av stress (McCrae & Costa, 1987). Tidigare forskning (Bartley & Roesch, 2011) visar att conscientiousness har ett samband med problemfokuserad coping vilket även kan ha ett samband med upplevd stress. Denna studie påvisar inget signifikant samband mellan openness och upplevd stress, dock har openness positiva samband med krav och kontroll. Enligt krav-kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990) definieras detta som ett aktivt arbete där individen har hög kontroll över arbetsuppgifter trots höga krav, där av upplever individen inte arbetet som stressande. Individer med hög grad av openness definieras som toleranta, nyfikna samt med förmågan att lösa problem (McCrae & Costa, 1987). Studien visar inget samband mellan neuroticism eller extraversion och upplevd stress, krav samt kontroll. Däremot kan skillnader ses i neuroticism utifrån ålder. Beroende på ålder
18 PERSONLIGHET OCH STRESS 18 har individen olika grad av neuroticism vilket denna studie bidrar med. Detta kan kopplas till ytterligare forskning som visar att graden av neuroticism minskar med åldern efter ungdomsåldern (Soto, John, Gosling & Potter, 2011). Ytterligare skillnader utifrån ålder kan ses i upplevd stress. Även detta kan ha att göra med att graden av upplevd stress minskar med åldern. Det finns även samband mellan agreeableness, openness samt conscientiousness och krav samt kontroll utifrån kön vilket bidrar till tidigare forskning (Törnroos et al., 2013). Det finns ytterligare skillnader i personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness och openness samt krav och kontroll utifrån yrkestitel. Då deltagarna i studien var från olika arbetsplatser är detta en förklaring till skillnaderna i graden av krav och kontroll, vilket kan vara en orsak istället för personlighetsdimensioner i sig. Tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al., 2013) påvisar positivt samband mellan neuroticism och upplevd stress. Denna studie visar dock inget signifikant samband mellan neuroticism och upplevd stress, krav samt kontroll på arbetsplatser. En anledning till detta kan vara studiens urval, samt få deltagare med personlighetsdimensionen neuroticism (M = 2,36, SD = 0,60). Denna studie påvisar inget signifikant samband mellan extraversion och upplevd stress, krav samt kontroll. Detta ligger inte i linje med tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al., 2013) där individer med låg grad av extraversion upplever högre stress, samt hög grad av extraversion lägre stress. Resultatet i föreliggande studie visar inget signifikant samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress vilket inte ligger i linje med tidigare forskning (Grant & Langan-Fox, 2006; Törnroos et al. 2013), dock finns det samband mellan personlighetsdimensioner och krav samt kontroll. På grund av tidsbegränsning användes ett bekvämlighetsurval, därmed kontaktades endast arbetsplatser utifrån författarens kännedom eller närhet, vilket inte är ett randomiserat urval. Detta gör att resultatet inte kan generaliseras eller visa orsak-verkan. Tvärsnittstudier
19 PERSONLIGHET OCH STRESS 19 har även begränsningar då data endast samlas in vid ett tillfälle, till skillnad från longitudinell studie där data samlas in vid två eller flera tillfällen och kan undersöka utveckling över tid. Även i detta fall var tidsbegränsning anledningen till val av design. Deltagare besvarade enkäter både skriftligen och genom en webbenkät. Denna skickades ut till arbetsplatser i och med tidsbrist och svårigheter att hitta deltagare. Vissa av deltagarna har inte svenska som modersmål, vilket kan ha påverkat tolkningen av frågorna. Ett större urval med randomisering är önskvärt för att kunna generalisera resultatet, samt jämföra exempelvis två större arbetsplatser med samma antal deltagare för att arbetsplatserna i sig inte ska kunna påverka resultatet. För att kunna predicera utfall övervägdes även regressionsanalyser, men på grund av litet urval var detta mindre lämpligt för att upprätthålla hög reliabilitet. Självskattad data har svagheter såsom att deltagare vill framställa sig själva som bättre än de egentligen är, så kallad self-serving bias. Deltagare kan även förstå vilka svarsalternativ som de bör fylla i för att framstå som socialt önskvärda, så kallad social desirability bias. En annan svaghet är att deltagare kan ha svarat utifrån den känslan de hade innan de fyllde i enkäten och där av inte angett ett generellt svar. Ytterligare en svaghet är att formuläret PQ endast innefattar två beskrivningar av skalorna där 1 = instämmer inte alls, och 6 = instämmer helt. Svarsalternativen kan då ha tolkats olika vilket påverkar resultatet. Eftersom det är en etablerad skala användes den standardiserade skalan. Variablerna analyserades utifrån Kolmogorov-Smirnov för att testa normalfördelning, samt utifrån plots för att visa fördelningen. Data var inte helt normalfördelad utifrån samtliga variabler enligt Kolmogorov-Smirnov testet, där av användes både parametriska och ickeparametriska korrelationsanalyser. Parametriska korrelationsanalyser användes på grund av litet urval vilket kan ha påverkat normalfördelningen, eftersom plots visade en godtagbar fördelning utifrån variablerna.
20 PERSONLIGHET OCH STRESS 20 En av styrkorna i studien är skalorna som användes i enkätundersökningen. De är väletablerade skalor med hög validitet och reliabilitet. Samtliga skalor är standardiserade och de valdes för att mäta variablerna utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. Genom hög innehållsvaliditet mäter skalorna det de avser att mäta. Utifrån Cronbach s alpha visade samtliga frågor en hög intern reliabilitet. Ytterligare styrkor med studien är att det finns få studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser. Studien bidrar med ny information inom ämnet och kan därmed användas för att få djupare förståelse för faktorerna som påverkar graden av stress på arbetsplatser. För att kunna få en bättre arbetsmiljö är det av stor betydelse att öka förståelsen för faktorer som kan öka stress på arbetsplatser och på så vis få djupare kunskap om hälsa i organisationer. Syftet med denna studie var att undersöka personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån graden av krav samt kontroll. Föreliggande studie visar att det finns samband mellan personlighetsdimensioner och krav samt personlighetsdimensioner och kontroll på arbetsplatser. Beroende på kön, ålder samt yrkestitel upplever individer stress i olika grad. Där av är det inte endast personlighetsdimensioner som påverkar graden av upplevd stress på arbetsplatser. Detta är något som kan undersökas vidare i framtida forskning. Eftersom litteratursökningen visade att det finns få studier som undersöker sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress utifrån femfaktormodellen samt krav-kontrollmodellen bör detta undersökas vidare i framtida forskning. För att få djupare förståelse för personlighetsdimensioner och upplevd stress kan framtida forskning även undersöka interaktionen mellan samtliga personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen.
21 PERSONLIGHET OCH STRESS 21 Referenser Arbetsmiljöupplysningen. (2014). Stress. Hämtad den 2 november 2014, från Arbetsmiljöupplysningen. Auerbach, S. M., & Gramling, S. E. (1998). Stress management: Psychological foundations. Upper Saddle River, N.J; London: Prentice Hall. Bartley, C. E., & Roesch, S. C. (2011). Coping with daily stress: The role of conscientiousness. Personality and Individual Differences, 50, doi: /j.paid Bäccman, C., & Carlstedt, B. (2010). A construct validation of a profession-focused Personality Questionnaire (PQ) versus the FFPI and the SIMP. European Journal of Psychological Assessment, 26, doi: / /a Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, social support, and the buffering hypothesis. Psychological Bulletin, 98, Cooper, C. L., Dewe, P. J., & O Driscoll, M. P. (2001). Organizational stress: A review and critique of theory, research, and applications. London: SAGE. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E. (2000). Användarmanual för QPSNordic: Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport: 2000:19. Daniels, L., & Guppy, A. (1994). Occupational stress, social support, job control and psychological demands. Human Relations, 47, Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter, C., DeLongis, A., & Gruen, R. J. (1986). Dynamics of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping, and encounter outcomes. Journal of Personality and Social Psychology, 50, doi: /
22 PERSONLIGHET OCH STRESS 22 Grant, S., & Langan-Fox, J. (2006). Occupational stress, coping and strain: The combined/interactive effect of the Big Five traits. Personality and Individual Differences, 41, Györkös, C., Becker, J., Massoudi, K., de Bruin, G. P., & Rossier, J. (2012). The impact of personality and culture on the job demands-control model of job stress. Swiss Journal Of Psychology, 71, doi: / /a Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. Am J Public Health, 78, Jonge, J., van Veghel, N., Shimazu, A., Schaufeli, W., & Dormann, C. (2010). A longitudinal test of the demand-control model using specific job demands and specific job control. International Journal Of Behavioral Medicine, 17, doi: /s Judge, T. A., Heller, D., & Mount, M. (2002). Five-factor model of personality and job satisfaction: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87, doi: / Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction of working life. New York, NY, USA: Basic Books. Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2010). Psykologi i organisation och ledning. Studentlitteratur, Lund. Luchman, J. N., & González-Morales, M. G. (2013). Demands, control, and support: A metaanalytic review of work characteristics interrelationships. Journal Of Occupational Health Psychology, 18, doi: /a
23 PERSONLIGHET OCH STRESS 23 McCrae, R. R. (1994). Openness to experience: Expanding the boundaries of Factor V. European Journal Of Personality, 8, doi: /per McCrae, R. R. (2000). Trait psychology and the revival of personality and culture studies. American Behavioural Scientist, 44, doi: / McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1995). Trait explanations in personality psychology. European Journal Of Personality, 9, doi: /per McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1987). Validation of the Five Factor Model of personality across instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, Soto, C. J., John, O. P., Gosling, S. D., & Potter, J. (2011). Age differences in personality traits from 10 to 65: Big Five domains and facets in a large cross-sectional sample. Journal Of Personality And Social Psychology, 100, doi: /a Taylor, E. S. (2012). Health psychology (8th ed.). New York, NY, USA: McGraw-Hill. Törnroos, M., Hintsanen, M., Hintsa, T., Jokela, M., Pulkki-Råback, L., Hutri-Kähönen, N., & Keltikangas-Järvinen, L. (2013). Associations between Five-Factor Model traits and perceived job strain: A population-based study. Journal of Occupational Health Psychology, 18, doi: /t Wainwright, D., & Calnan, M. (2002). Work stress: The making of a modern epidemic. Buckingham: Open University Press.
STRESS- SAMBAND MELLAN STRESS OCH PERSONLIGHET, UPPLEVD KONTROLL, SAMT SOCIALT STÖD
1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Psykologi STRESS- SAMBAND MELLAN STRESS OCH PERSONLIGHET, UPPLEVD KONTROLL, SAMT SOCIALT STÖD Psykologi C (61-90hp) HT 2012 Anneli Lundberg Maria
Läs merFemfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin
Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts
Läs merMedarbetarundersökning Krav & Kontroll
Medarbetarundersökning Krav & Kontroll Exempelrapport Kontaktuppgifter: Datum: Statistikkonsulterna Jostat & Mr Sample AB 2019-03-12 Drakegatan 5 412 50 Göteborg 031-703 73 70 www.statistikkonsulterna.se
Läs merKonvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I
Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Författare: Klaus Olsen och Henrik Winge Datum: 130604 Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att se närmare på huruvida det, förutom matematiska
Läs merHur anställdas hälsa påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Fredrik Mårtensson och Katarina Tisner. Örebro Universitet.
1 Hur anställdas hälsa påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetslivet Fredrik Mårtensson och Katarina Tisner Örebro Universitet Sammanfattning Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i
Läs merArbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet
BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA HT 2011 Sektionen för Management Psykologi 61-90 poäng Uppsats 15 hp Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet - En kvantitativ undersökning av olika faktorers påverkan
Läs merKandidatnivå Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd.
Examensarbete Kandidatnivå Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd. - En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende. Författare: Maria
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merHot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden
Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden Kornelia Johansson C-uppsats
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merSamband mellan personlighet och arbetstrivsel hos personal inom Statens institutionsstyrelse
Samband mellan personlighet och arbetstrivsel hos personal inom Statens institutionsstyrelse En enkätstudie om personlighet och arbetstrivsel The relation between personality and job satisfaction among
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE OCH PERSONLIGHET SOM FÖRKLARINGAR TILL FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE OCH PERSONLIGHET SOM FÖRKLARINGAR TILL FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND Psykologi (61-90) Höstterminen 2008 Tina Büchert Linette Törnqvist
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer- är motivation viktigare än organisationskultur
examensarbete Våren 2007 Institutionen för Beteendevetenskap Psykologi Arbetstillfredsställelse - är motivation viktigare än organisationskultur Författare Anneli Lindberg Handledare Pia Rosander www.hkr.se
Läs merVilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå 2009-06-10. Gerry Larsson
Vilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå 2009-06-10 Gerry Larsson Disposition Antagande om ledarskap - säkerhet Personlighet - ledarskap Generell ledarskapsteori Fördjupning i indirekt
Läs merLönerättvisa, personlighet och bakgrundsfaktorer
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Lönerättvisa, personlighet och bakgrundsfaktorer - predicerar personlighet vs. bakgrundsfaktorer procedural och distributiv
Läs merPsykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER
Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER PRESENTATION LULEÅ 14 OKTOBER 2013 Upplägg av dagens presentation
Läs merUGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad
UGL & Big Five Disposition Historiskt perspektiv på personlighetsteorier och Big Five Big Five s stora fem En djupare förståelse för varje faktor/dimension och de olika underaspekter som kan framträda
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merCopyright Psykologiförlaget AB, 2002
Supplement 2 Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Inledning Sedan BasIQ publicerades år 2000, har testet snabbt blivit ett av de mest använda begåvningstesten på den svenska arbetspsykologiska testmarknaden.
Läs merLife Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010
Life Arbetstillvaro - Demorapport Fiktivt Företag, februari 2010 Lifecenter 2 feb 2012 1. Inledning Life Arbetstillvaro är Lifecenters koncept för utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön hos ett företag.
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merPersonlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet
Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktormodellen Personality traits as predictors for sensory
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merUDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.
UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg
Läs merArbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer
Läs merUngdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Ungdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi Lisa Hoffman C-uppsats i psykologi, VT 2013 SPS126, 15hp Handledare:
Läs merREKRYTERING 2.0. Selecting Great Personalities
REKRYTERING 2.0 Selecting Great Personalities Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar? Visste du att 80 % av tiden i en rekryteringsprocess spenderas på 80-90 % av de kandidater som inte är intressanta
Läs merArbetsorganisation & hälsa
Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merAnvisningar till kursen
Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merVad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning
Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist.
Läs merVad lägger du tiden på i dina rekryteringar?
Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar? Visste du att 80 % av tiden i en rekryteringsprocess spenderas på 80-90 % av de kandidater som inte är intressanta UTMANINGEN: Att VÄLJA ut RÄTT person Vår
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 4
Läs merTentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.
Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merThe impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction
The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merSkillnader kring socialt stöd i ensamarbete och grupparbete. och socialt stöd i samband med arbetstillfredsställelse
Skillnader kring socialt stöd i ensamarbete och grupparbete och socialt stöd i samband med arbetstillfredsställelse Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Psykologi 61-90 HT 2012 Handledare:
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merTentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.
KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2013-09-27 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Läs merMetodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Läs merForskning hand i hand med praktiken:
Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merTentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl
Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-11-13 kl. 14:00 18:00
Läs merARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE, PERSONLIGHET OCH LEDARSKAP. Anton Gustafsson Anton Rådh Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle
ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE, PERSONLIGHET OCH LEDARSKAP Anton Gustafsson Anton Rådh Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan
Läs merArbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag
Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag Kurs: 2PS600 Handledare: Gisela Priebe Examinator: Siegbert Warkentin Emeli Stedt, 880814-1967 Hanna Thorsén,
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merVåra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier. Elin Jakobsson & Josefin Karlsten. Örebro universitet
VÅRA STRESSADE STUDENTER 1 Våra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier Elin Jakobsson & Josefin Karlsten Örebro universitet Sammanfattning Syftet med vår
Läs merPåverkar personligheten användandet av naturläkemedel?
Påverkar personligheten användandet av naturläkemedel? Maria Olofsson och Mikael Rennemark Skillnader mellan användare och ickeanvändare av naturläkemedel undersöktes med avseende på personlighet, ålder
Läs merTillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen
Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen
Läs merAnställningsotrygghet i arbetet och relationen till mental ohälsa, somatisk stress, kontroll och socialt stöd
INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Anställningsotrygghet i arbetet och relationen till mental ohälsa, somatisk stress, kontroll och socialt stöd Malin Palmgren Kandidatuppsats ht 2012 Handledare: Eva Torkelson
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter Arbetspsykologi (61-90)
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merUPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885
UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:
Läs merMöjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning
Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang
Läs merUtvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på
Läs merRelationen mellan upplevda psykosociala arbetsmiljöfaktorer och psykologiskt välbefinnande hos bemanningsanställda
Institutionen fo r psykologi Relationen mellan upplevda psykosociala arbetsmiljöfaktorer och psykologiskt välbefinnande hos bemanningsanställda Annahita Amini och Hanna Dresler Kandidatuppsats VT 2016
Läs merSOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete
SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 2. Mer hypotesprövning och något om rapporten 1 Evidensbaserad behandling Behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Beprövad erfarenhet" får
Läs merStress, bemästring och framtidstros koppling till studie- och arbetssituationer
Mälardalens högskola Akademin för hälsa vård och välfärd Stress, bemästring och framtidstros koppling till studie- och arbetssituationer Linnea Lundström C-uppsats i psykologi, VT 2013 Handledare: Magnus
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merPersonlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare
Sabina Lehtinen Personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare Differences in personality between high school teachers and future high school teachers Psykologi Examensarbete
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merPersonlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress
Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för examensbenämning magisterexamen i psykologi VT 2016 Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress Jan-Erik
Läs merVarför är jag stressad men inte du?
Sociologiska institutionen Sociologi AOP C & Socialpsykologi C Kandidatuppsats VT 17 Varför är jag stressad men inte du? En kvantitativ studie om arbetsrelaterad stress Gustav Egersand, Adrian Ribbing
Läs merTENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan
Läs merAv vilken anledning väljer individer att använda sig av Facebook? Emma Johansson & Frida Persson. Örebro universitet.
ANVÄNDNING AV FACEBOOK [1] Av vilken anledning väljer individer att använda sig av Facebook? Emma Johansson & Frida Persson Örebro universitet Sammanfattning Tidigare forskning har undersökt vad individer
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merAktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress
Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet
Läs merTräffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?
Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:
Läs merIpsativa och normativa svarsformat i personlighetstest
Under tryckning, Psykologtidningen Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm Sammanfattning Skönmålning är ett stort problem vid användning av
Läs merHypotestestning och repetition
Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att
Läs merSambandet mellan personlighet och arbetsmotivation bland kvinnliga entreprenörer
Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och Idrottsvetenskap/PPI Psykologi 2PS600, 61-90hp Ht 2011 Sambandet mellan personlighet och arbetsmotivation bland kvinnliga entreprenörer Arbetspsykologisk
Läs merStatistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke
+ Statistiska analyser C2 Bivariat analys Wieland Wermke + Bivariat analys n Mål: Vi vill veta något om ett samband mellan två fenomen n à inom kvantitativa strategier kan man undersöka detta genom att
Läs merModererar krav sambanden mellan olika copingstrategier och stress?
Modererar krav sambanden mellan olika copingstrategier och stress? Elin Ryen Handledare: Stephan Baraldi PSYKOLOGI III: VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING (15HP) HT 2010 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Läs merBegreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q med hjälp av personlighetsinstrumentet CTI. Sammanfattning
Begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q med hjälp av personlighetsinstrumentet CTI Sammanfattning Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från Big Five
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs mer