Forskning hand i hand med praktiken:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning hand i hand med praktiken:"

Transkript

1 Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst och Daniel de Colli, Polismyndigheten i Västmanland

2 2 Daniel de Colli Har samlat in data till föreliggande studie. Arbetar vid polismyndigheten i Västmanland, grova brottssektionen. Under min handledning har Daniel skrivit 3 examensarbeten. o Avlastningssamtal en undersökning bland poliser i ingripande verksamhet, examensarbete, Polishögskolan. o Betydelsen av copingresurser och självkansla for attityd till krisstod inom polisen, C-uppsats i psykologi, Mälardalens högskola. o Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet, D-uppsats i psykologi, Mälardalens högskola. Fått pris från kronprinsessan Viktoria för det bästa examensarbete.

3 3 Arbete och dess villkor är för det mesta betydelsefullt

4 4 Den goda arbetsplatsen Strävar efter att medarbetare utvecklar copingresurser som kan användas i stressituationer. Utbildning, kompetensutveckling och lärande kan utveckla verksamhet och medarbetare. Samtliga poliser som arbetar i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift måste ha en utbildning i bastaktik där det bl. a ingår stresshantering och ett kommunikativt förhållningssätt.

5 5 Vissa yrken karakteriseras av en hög grad av psykosocial stress

6 Känslan av sammanhang KASAM Utvecklades av Antonovsky (1987). KASAM antar att personer som ser omvärlden såsom begriplig, hanterbar och meningsfull, trots förekomsten av olika stressorer, befinner sig på den friska sidan av hälsa-sjukdom kontinuum. Sådan person kan därför behålla sin hälsa eller förbättra den, trots olika stressorer. 6

7 7 Definitioner, enl. Antonovsky (1987) Begriplighet i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftmässigt gripbara; information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, är under kontroll, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av stimuli man utsätts av. Meningsfullhet motivationskomponent, det som har betydelse, ger utmaningar, känslomässig investering och engagemang.

8 Syfte med studien Det kan vara av vikt studera betydelsen av KASAM för copingresurser i stressituationer hos yrkesverksamma som i sitt dagliga arbete kan utsättas för emotionellt svårhanterliga stressorer. Det saknas studier som undersöker denna aspekt hos poliser i yttre verksamhet. 8

9 Deltagare och design 101 poliser (29 kvinnor) i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift. Ålder M = 33 år (s = 8.3), år. Tjänstgöring M = 5 år (s = 8.7). Polismyndigheten i Västmanlands län. Tvärsnittstudie; datainsamling skedde på en APT-träff. 9

10 Instrument att mäta en persons resurser till att klara stress Svensk version (Ekecrantz & Norman, 1991) av Coping Resourse Inventory (Marting & Hammer, 1988, 2004); 60 item. o Total skala (α =.90) o Kognitiva resurser (positiv grundsyn) (α =.62) o Sociala resurser (socialt nätverk) (α =.75) o Emotionella resurser (accepterar och kan uttrycka känslor) (α =.83) o Andligt/filosofiska resurser (handlingar styrs av stabila värderingar) (α =.64) Religiösa, familjära, kulturella traditioner, personlig filosofi o Fysiska resurser (hälsobefrämjande aktiviteter) (α =.80). 10

11 Instrument att mäta känslan av sammanhang och mening (KASAM) Svensk version av KASAM (Antonovsky, 1993), 29 item. o KASAM total skala (α =.88) o Begriplighet (att kunna förstå inre och yttre stimuli) (α =.76) o Hanterbarhet (att uppleva faktiska resurser för att klara krav som följer av stimuli som tagits in) (α =.76) o Meningsfullhet (motivationsaspekt; kognitiv, känslomässig) (α =.77) Det är värt att försöka Svårigheter som utmaningar. 11

12 Statistiska analyser Beskrivande statistik. För att kunna se betydelsen av känslan av sammanhang för olika resurser till att klara stress användes stegvis multipel regression. Beroende variabel: respektive resurs o Fem separata multipla regressionsanalyser gjordes. Oberoende variabler: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, samt KASAM (totalpoäng). 12

13 Beskrivande statistik KASAM totalpoäng var relativt hög, M = 150.8; s = Totala resurser till att klara stress var relativt höga, M = 180.1; s = 1.3. o Kognitiva, sociala, emotionella och fysiska resurser var högre än US-normer. o Andligt/filosofiska resurser var lägre än US-normer. Högt samband mellan KASAM och totala resurser: r =.60, p <

14 Resultat kognitiva resurser I första steg förklarade KASAM total 31% av variationen i kognitiva resurser, F (1, 99) = 46.52, p < I nästa steg förklarade begriplighet ytterligare 3.5% av variationen i kognitiva resurser, F (1, 98) = 7.91, p = o Högre KASAM total och begriplighet var relaterade till högre kognitiva resurser till att klara stress, vilket innebär att person med hög KASAM och hög begriplighet kan i hög utsträckning upprätthålla en positiv syn på sig själv och andra, samt att han/hon har en allmänt optimistisk inställning. 14

15 Resultat sociala resurser Hanterbarhet förklarade 27% av variationen i sociala resurser, F (1, 99) = 37.48, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre sociala resurser till att klara stress, vilket innebär att person med hög hanterbarhet i hög utsträckning ingår i ett socialt nätverk. 15

16 Resultat emotionella resurser KASAM total förklarade 25% av variationen i emotionella resurser, F (1, 99) = 34,59, p < o Högre KASAM total var relaterad till högre emotionella resurser till att klara stress, vilket innebär att en person med hög KASAM i hög grad accepterar och kan uttrycka alla slags känslor. 16

17 Resultat andligt/filosofiska resurser Hanterbarhet förklarade 9,5% av variationen i andligt/filosofiska resurser, F (1, 99) = 11.49, p = o Högre hanterbarhet var relaterad till högre andligt/filosofiska resurser till att klara stress, vilket innebär att handlingar hos en person med hög hanterbarhet styrs av stabila värderingar som härrör ur religiösa, familjära eller kulturella traditioner eller ur en personlig filosofi. 17

18 Resultat fysiska resurser Hanterbarhet förklarade 13.9% av variationen i fysiska resurser, F (1, 99) = 17.10, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre fysiska resurser till att klara stress, vilket innebär att en person med hög hanterbarhet genomför i större utsträckning hälsobefrämjande aktiviteter. 18

19 Resultat totala resurser till att klara stress Hanterbarhet förklarade 36.2% av variationen i totala resurser till att klara stress, F (1, 99) = 57.65, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre totala resurser till att klara stress. 19

20 Summering av resultaten Svenska poliser i yttre tjänst som har ordningsverksamhet i sin tjänst har hög känsla av sammanhang, KASAM. De har relativt höga totala resurser till att klara stress. o o Relativt högre kognitiva (positiv grundsyn), sociala (socialt nätverk), emotionella (accepterar och kan uttrycka känslor) och fysiska resurser (hälsobefrämjande aktiviteter). Relativt lägre andligt/filosofiska resurser (handlingar styrs av stabila värderingar). Det är okänt om resultaten beror på utbildningseffekter, urvalsproceduren eller annat då det inte går att dra kausala slutsatser från en tvärsnittstudie. 20

21 Summering av resultaten KASAM total och begriplighet predicerar variationen i kognitiva resurser. KASAM total predicerar variationen i emotionella resurser. Hanterbarhet predicerar variationen i sociala, andligt/filosofiska, fysiska och totala resurser till att klara stress. 21

22 Tack Samtliga poliser som tog sin tid att fylla i frågeformulären. Avishai Antonovsky, Ph.D. och Monica Eriksson, Ph.D. för tillstånd att använda SOC-29. Daniel de Colli tackar polismästare Per Ågren för att ha tillåtit datainsamling på tjänstetid. Anna Dåderman tackar FAP, Forum för arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling vid Högskolan Väst, för anslag som möjliggör forskning (konferenspresentation + artikel) på arbetstid. Monica Eriksson, föreståndare av Centrum för Salutogenes för möjligheten att presentera resultaten på Salus

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION Jacobsen & Thorsvik 1 DAGENS MODERNA ORGANISATIONER: HUMANKAPITALET ALLT VIKTIGARE, INTE BARA I TJÄNSTE- OCH KUNSKAPSFÖRETAG HUMANKAPITAL: Intellektuell förmåga Kompetens

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande Signe Thorfinns stiftelse, 2007-11-08 KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande, leg.ssk, med.mag. Hjärtmottagningen, Med. mott. 1, Medicinkliniken, Länssjukhuset

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se DÖDA VINKELN Om sexualitet 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se Fristående 7,5 hp högskolekurser Religion, samhälle sexualitet Religion makt och sexualitet ur ett genusperspektiv Sexualitet i österländska

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Livskvalitet trots många hinder

Livskvalitet trots många hinder Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

Halsoframjande. skola. i Halland

Halsoframjande. skola. i Halland Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa

Läs mer

Betydelsen av copingresurser och självkänsla för attityd till krisstöd inom polisen

Betydelsen av copingresurser och självkänsla för attityd till krisstöd inom polisen Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Betydelsen av copingresurser och självkänsla för attityd till krisstöd inom polisen Daniel de Colli C-uppsats i psykologi, HT 2009

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd

Motiverande samtal vid autism och adhd Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE Monica Eriksson PD, Lektor, Föreståndare Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Peltonen & Kannas,

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Känsla av sammanhang, self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön inom vård och omsorg

Känsla av sammanhang, self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön inom vård och omsorg AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Känsla av sammanhang, self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön inom vård och omsorg Markus Hedman 2015 Examensarbete,

Läs mer

#gillamig #gilladig - Kan man gilla sig själv utan att vara gillad av andra? - Kan man gilla andra utan att gilla sig själv? Barn och ungdomar är idag experter på mobbning, men har sällan

Läs mer

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

KASAM och matematiksvårigheter

KASAM och matematiksvårigheter KASAM och matematiksvårigheter KASAM and difficulties in mathematics GMS-stiftelsen 2007 Marianne Ljungberg INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 1.1 Bakgrund 6 2 SYFTE 9 3 LITTERATURGENOMGÅNG 11 3.1 Den salutogena

Läs mer

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel PRESENTATION: MAGNUS BROLIN 41-årig örebroare 2-barns far till Hanna och Maja Utbildning: gymnasielärare i Idrott/Historia Har även läst: Psykologi,

Läs mer

hemligheten bakom friska företag Professor och överläkare i Arbets-

hemligheten bakom friska företag Professor och överläkare i Arbets- Hälsa och framtid eller hemligheten bakom friska företag Eva Vingård Professor och överläkare i Arbets- och miljömedicin, i Uppsala Enbent man rider Döv man går vall Enögd man duger till drabbning Blott

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Institutet för stressmedicin. Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn

Institutet för stressmedicin. Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Institutet för stressmedicin Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Att ha ett arbete är för de allra flesta positivt för hälsan. Genom att arbeta

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Landstingets chefsmodell

Landstingets chefsmodell Landstingets chefsmodell www.lio.se Anteckningar Lust att vara chef Varför ska en ung och ambitiös människa välja att jobba som chef? Hur får vi duktiga chefer att stanna kvar i sina viktiga roller? Dessa

Läs mer

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Känsla av sammanhang

Känsla av sammanhang Estetisk - filosofiska fakulteten Uteliv, hälsa och identitet Maria Andersson Känsla av sammanhang En studie om KASAM i årskurs 1, 3 och 6 Sense of coherence A study about SOC in the grades 1, 3 and 6

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 UMEÅ ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 FRÅN 2002 TILL 2005 32 sjukdagar 16 sjukdagar 14% 7% Långtidsfriska 47 % har ingen sjukdag 70 % har högst sju sjukdagar Långtidsjukskrivna

Läs mer

Det hälsofrämjande ledarskapet

Det hälsofrämjande ledarskapet Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete. ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs. HANDLEDARE: Anders Röjde

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete. ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs. HANDLEDARE: Anders Röjde MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs HANDLEDARE: Anders Röjde SAMMANFATTNING: Arbetslöshet är ett ständigt aktuellt fenomen i samhället och flertalet studier har

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Stressad? HÅLLBARA CHEFER VAD? VARFÖR? HUR? VAD? CHEFER SOM VILL OCH KAN VERKA SOM CHEFER ÖVER TID DEFINITION AV HÅLLBAR CHEF Psykiskt välbefinnande Låg utmattning Låg

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Viktoria Loo Skyman, Famna Marita Fernström, BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Beatrix

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden tema Håkan Johansson 1 Maria Engman 2 1 Enhetschef samt ledare för det Palliativa rådet på Tre Stiftelser. E-post: hakan.johansson@ trestiftelser.se.

Läs mer

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser ISM-rapport 9 Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Detta är en omarbetad och uppdaterad version av ISM-rapport 3 Vägledning för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden i arbetet

Läs mer

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi I. 7,5 poäng

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi I. 7,5 poäng Studiehandledning Psykosocial Onkologi I 7,5 poäng VT 2017 Kursen Psykosocial cancervård 1, 7,5 poäng ges både som en fristående kurs samt ingår som en delkurs i specialistsjuksköterskeutbildningen inom

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor. En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska

Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor. En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska Examensarbete för kandidat inom huvudområdet arbetsvetenskap Författare: Jenny Nilsson Handledare:

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Det räcker inte att le vackert

Det räcker inte att le vackert Vårdforskning Det räcker inte att le vackert Text Professor e.m. Hjördis Björvell Vi behöver alla det vänliga leendet som en bekräftelse på att vi är sedda, men i vårdpersonalens möte med patienten är

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Hållbara chefer Anki Udd anki.udd@ledarna.se Ledarskapsexpert/-utvecklare Källa: Dagens Industri 2014-05-19 På agendan Ett föränderligt arbetsliv Chefers situation och

Läs mer

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Åmberg Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-25 Marianne Nilsson Förskolechef

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Ansökan om ekonomiskt stöd inom ANTDområdet utvärdering av gruppstödsverksamhet för barn och ungdom

Ansökan om ekonomiskt stöd inom ANTDområdet utvärdering av gruppstödsverksamhet för barn och ungdom SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.7-0068/2009 SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2008-12-17 Handläggare:

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen HFS 2015. Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Personligt ledarskap

Personligt ledarskap 615 sid 1 (10) Personligt ledarskap - Om konsten att leda sig själv - Förstå Känna Göra Detta material är avsett för den som är intresserad av personlig utveckling med hjälp av en strukturerad förklaringsmodell.

Läs mer

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer