KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande"

Transkript

1 Signe Thorfinns stiftelse, KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande, leg.ssk, med.mag. Hjärtmottagningen, Med. mott. 1, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dan Malm, leg. ssk., med. mag., med. Dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Jan-Erik Karlsson, leg. läk., med.dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Carina Berterö, leg. ssk, med. mag, med. Dr, docent Vårdvetenskap Institutionen för medicin och hälsa, Avdelning för omvårdnadsforskning, Hälsouniversitetet, Linköping

2

3 KASAM, känslan av sammanhang En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, att de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, att dessa krav är utmaningar värda investeringar och engagemang. Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Antonowski, A. Health, Stess and Coping. San Francisco, USA: Joessey-Bass Inc, Publishers, Antonowski, A. Unraveling the Mystery of Health. How people manage stress and stay well. San Francisco, USA: Joessey-Bass Inc, Publishers,1987.

4 Syfte Kan KASAM identifiera och prediktera hjärtinfarktdrabbade patienters förändringsbenägenhet?

5 Design Två-års studie med sex mättillfällen före hemgång, personligt besök på avdelningen 2 veckor efter hemgång, personligt besök, hjm 4 veckor efter hemgång, brevkontakt 6 månader personligt besök hjm 1 år personligt besök, hjm 2 år personligt besök, hjm vid besöket, Kasam, SAQ, SF-12 samt Hälsokurva och Ekg

6 Frågeformulär KASAM-formulär, 13 frågor SF-12/Hälsoenkät, 12 frågor, Mental Component Summary (MCS) Physical Component Summary (PCS) Seattle Angina Questionnaire (SAQ), 19 frågor Physical limitation Anginal stability Anginal frequency Treatment perception Disease perception/quality of Life Hälsokurvan (HK), livsstil, ärftlighet och biologiska riskmarkörer,70 frågor

7 Inklusionstid nov juni patienter loggades 129 fick förfrågan om deltagande 110 tackar ja till deltagande 10 exkluderade pga ändrad diagnos, tidigare hjärtinfarkt eller avbrutet deltagande Kvar i studien 100 patienter varav 21 kvinnor, 79 män i åldrarna år

8 Yrkesliv Antal yrkesverksam, ej sjukskriven folkpension sjukpension yrkesverksam och sjukskriven

9 KASAM- gruppering (n=100) 60,0% Gender female male 50,0% 40,0% Percent 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Weak SOC Medium SOC Strong SOC

10 De viktigaste skillnaderna mellan kvinnor och män (n=79 män, 21 kvinnor) 1,00 0,80 Female Male Female Male 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1, MCS-12 at discharge 2. Angina frequency 3. Disease perception / QoL 4. Treatment satisfaction 5. Angina stability 6. Physical activity 7. Alcohol 8. Cholesterol

11 De viktigaste skillnaderna mellan KASAM-grupperna (n= 27 låg, 50 medium, 22 hög) 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 low SOC medium SOC high SOC low SOC medium SOC high SOC 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 1. MCS-12 at discharge 2. Angina frequency 3. Disease perception / QoL 4. Treatment satisfaction 5. Angina stability 6. Physical activity 7. Alcohol 8. Cholesterol

12 Sammanfattning Kvinnor har lägre KASAM-poäng än män. Individer med hög KASAM-poäng upplever livet som begripligt, meningsfullt och hanterbart. Patienter med hög KASAM har högre grad av sjukdomsinsikt, lever ett gott liv, har högre serumkolesterol, dricker mer alkohol, är mer fysiskt aktiva och är troligen den grupp som har bäst förutsättningar till livsstilsförändringar. KASAM ser ut att vara en användbar prediktor för patientens möjligheter till rehabilitering efter ett hjärtinfarktinsjuknande.

13 Framtid... Är KASAM en skyddsfaktor i högrisksituation? Är KASAM en predictor för förändringsbenägenhet? Är KASAM ett verktyg/resurs i rehabilitering och sekundärprevention? Kan behandlingseffekter, ex ökad sjukdomsinsikt, också ge ökad KASAM? 6-månaders - 1-års och 2-års uppföljning hoppas kunna ge svaren.

14 Prästens lilla kråka skulle ut och åka ingen hade hon som körde. Än slank det hit och Än slank det dit och än slank det ner i diket

15 för uppmärksamheten

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION Jacobsen & Thorsvik 1 DAGENS MODERNA ORGANISATIONER: HUMANKAPITALET ALLT VIKTIGARE, INTE BARA I TJÄNSTE- OCH KUNSKAPSFÖRETAG HUMANKAPITAL: Intellektuell förmåga Kompetens

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

NPO Hjärt- kärlsjukdomar NPO Hjärt- kärlsjukdomar Upprättare svnuppsalaorebro.se Ledamöter Namn Landsting/region Yrke/arbetsplats Bertil Lindahl (ordförande) Uppsala-Örebro Överläkare/Professor Hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Regionhabiliteringen i Göteborg

Regionhabiliteringen i Göteborg Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Att mäta och förbättra dialysvården över tid Att mäta och förbättra dialysvården över tid Exempel från dialysenheten på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dan Enell, Mark Splaine, Johan Thor 13 maj, 2013 Syften 1. Att visa hur man kan använda mätningar

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden Smarta och hållbara städer Att leva med långvarig ohälsa Forskargruppen vård och omsorg av äldre/det goda åldrandet. Totalt 9 disputerade varav 3 professorer,

Läs mer

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder Leg. psykolog Gunnel Winlund gunnel.winlund@hotmail.com Nka-konferens Stockholm 10-11 mars 2014 Flerfunktionshinder

Läs mer

Den goda arbetsplatsen

Den goda arbetsplatsen Anders Hanson 1 E> sammanhang där människor - vill vara - mår bra - lyckas 2 Gislaved 16 Okt 2018 1 Annorlunda idag Livet på jobbet Det egna livet Samhället Hälsoutmaningen Organisationerna 3 Per Karlssons

Läs mer

Källa: Aaron Antonovsky, Hälsans Mysterium, ISBN , Bokförlaget Natur och Kultur, År 1991

Källa: Aaron Antonovsky, Hälsans Mysterium, ISBN , Bokförlaget Natur och Kultur, År 1991 Antonovski KASAM Bakgrund Aaron Antonovsky beskriver i sin bok Hälsans mysterium, Bokförlaget Natur och Kultur, 1991, (ISBN 91-27-02193-9) begreppet KASAM- Hanterbarhet. Begriplighet, Meningsfullhet. I

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Livskvalitet trots många hinder

Livskvalitet trots många hinder Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Så räddar du världen med hjälp av psykologi -

Så räddar du världen med hjälp av psykologi - Så räddar du världen med hjälp av psykologi - eller: att förstå människors val med hjälp av beteendeekonomi 160523, Lunds Klimatallians Frida Hylander, leg. psykolog, fil. kand. humanekologi Tellas Consulting

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein

Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein Heal-IT: Hjärta, Engagemang, Ansvar och Livskvalitet med IT Integrerat forskning och

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård

Läs mer

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se DÖDA VINKELN Om sexualitet 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se Fristående 7,5 hp högskolekurser Religion, samhälle sexualitet Religion makt och sexualitet ur ett genusperspektiv Sexualitet i österländska

Läs mer

I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary

I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary en presentation I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary Sedan i maj i år finns det också ett café som heter S:t Mary Caféet och butiken är diakonala verksamheter som drivs

Läs mer

Personligt ledarskap

Personligt ledarskap 615 sid 1 (10) Personligt ledarskap - Om konsten att leda sig själv - Förstå Känna Göra Detta material är avsett för den som är intresserad av personlig utveckling med hjälp av en strukturerad förklaringsmodell.

Läs mer

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans ANS i samarbete med primärvården Graciela Rovner Med. Dr. & Sofia Göthe Spec Mats Segerholm Läkare 2011-05-25Allmänmedicin ACTiveRehab utvecklar

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU [tççt _tv{åtçç klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Lärande i klinisk miljö Vad tycker och tänker studenter om

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa

Läs mer

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 UMEÅ ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 FRÅN 2002 TILL 2005 32 sjukdagar 16 sjukdagar 14% 7% Långtidsfriska 47 % har ingen sjukdag 70 % har högst sju sjukdagar Långtidsjukskrivna

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Hur fungerar vår arbetsplats?

Hur fungerar vår arbetsplats? 634 Reviderad 16 dec 2009 sid 1 (8) Hur fungerar vår arbetsplats? - Om förståelse, meningsfullhet och handling - Detta material är avsett för dig som är intresserad av att undersöka och vid behov höja

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Ett Salutogent perspektiv

Ett Salutogent perspektiv Ett Salutogent perspektiv Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet Sören Kierkegaard Samlade

Läs mer

Skolan möjligheternas arena Nils Lundin

Skolan möjligheternas arena Nils Lundin Skolan möjligheternas arena Nils Lundin enhetschef, Mödra- Barn- o Ungdomshälsa, Skånevård Sund barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Skånevård Sund skolläkare Cirkulärt samband Lärande

Läs mer

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken ~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken HEJ! Varje samling börjar med Goddag-sången och att tamburinen skickas runt och så sjunger vi för varje barn. Sen tar vi fram Tittut-påsen och skickar runt den så alla barn får

Läs mer

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning

Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning En jämförande studie mellan en Medicinavdelning med EU-arbetstider och en med traditionellt arbetsschema 1 ABCD-schema, Ssk 100% A-tur 06:45 16:00 (rast 45

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! 09.30 Drop in med fika 10.00 Inledning Jan-Erik Karlsson, Yvonne Pantzar & Marie Gustavsson 10.15 Fysisk träning i SEPHIA Ansträngande för både patient och sköterska?! Helena

Läs mer

PFA och Active Support -en jämförelse

PFA och Active Support -en jämförelse och Active Support -en jämförelse konferens 4-5 december 2017 Christine Gustafsson Leg. Sjuksköterska, Med dr och docent i vårdvetenskap Lite forskningsdata Jag har tillräckligt med kunskap om intellektuell

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Viktoria Loo Skyman, Famna Marita Fernström, BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Beatrix

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV InfCareHIV Vårmötet 216 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV Antal patienter per klinik 1 2 3 4 5 6 7 8 A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer