Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning"

Transkript

1 Möjliga själv- Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer. Nyckelord: Möjliga själv, personlighet, känsla av sammanhang Johanna Andersson Ledarskapspsykologi C Handledare: Gerry Larsson Örebro Januari

2 Möjliga själv 2 Possible selves Related with personality and sense of coherence! Johanna Andersson Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University Abstract The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn t influence those relationships. Key words: Possible Selves, personality, sense of coherence Psychology C, January Supervisor: Gerry Larsson

3 Möjliga själv 3 Möjliga själv Möjliga själv Samband med personlighet och känsla av sammanhang! Möjliga själv kan på ett enkelt sätt förklaras som en individs bilder av sig själv i framtiden. Det är uppfattningar om vad vi vill bli eller vad vi är rädda för att bli i framtiden (Eriksson, 2006). Konceptet möjliga själv myntades på engelska (possible selves) för 20 år sedan av Markus och Nurius (1986). Enligt den ursprungliga definitionen är möjliga själv inte bara en önskan eller rädsla för vad som kan komma i framtiden. Det kräver också att man har satt sig in i den möjliga situationen och har en känsla över hur det stadiet man tänker sig faktiskt kommer att se ut och upplevas (Eriksson, 2006). Eriksson (2006) hävdar att möjliga själv inte behöver vara antingen positiva eller negativa och inte heller innehålla bara den ena sortens känslor, utan de kan vara fyllda med en mängd olika känslor av både positiv och negativ karaktär. Rädslor och förhoppningar är inte möjliga själv i sig, men de kan ge upphov till möjliga själv. Relationen mellan rädslor och förhoppningar samt möjliga själv är ömsesidig, möjliga själv i sin tur kan ge upphov till nya rädslor och förhoppningar genom att det får oss att se tidigare ignorerade hot och möjligheter (Eriksson, 2006). Det möjliga självet finns med oss överallt i vår värld och begreppet innefattar allt från att du tänker på att stiga upp ur sängen i morgon bitti fram till att du tänker dig att du ska skriva en doktorsavhandlig flera år i framtiden (Eriksson, 2006). Möjliga självet är dock mer än bara en känsla och uppfattning av ett slutstadium, det handlar också om hur möjliga själv kan uppnås eller undvikas, och om de kan uppnås eller undvikas överhuvudtaget, alltså möjligheten till påverkan (Eriksson, 2006). Bildandet av möjliga själv är influerat av individens kulturella och sociala kontext. Dels påverkar den direkta omgivningen oss, de bekräftar eller falsifierar vår uppfattning om oss själva i framtiden, men också våra förebilder och massmedia påverkar oss. De uppfattningar vi har

4 Möjliga själv 4 om vad vi kan bli och åstadkomma i framtiden är till stor del påverkade den grupp och omgivning vi är aktiva i, vilket resulterar i att två identiska möjliga själv kan vara en förhoppning eller en rädsla beroende på den sociala gruppens standard (Eriksson, 2006). Möjliga själv kan bland annat vara mål en person har i livet, olika möjliga själv tillskrivs olika betydelse och man lägger ner mer energi på möjliga själv som är önskvärda. Möjliga själv spelar således en avgörande betydelse för individens motivation, motivationen att arbeta mot specifika möjliga själv (Eriksson, 2006). Hur sannolikt en person uppfattar sitt möjliga själv är av betydelse för personens vilja att sträva efter att uppfylla sitt möjliga själv, även känslan av att kunna kontrollera denna sannolikhet är av stor betydelse för individens strävan och motivation att uppfylla sina möjliga själv (Eriksson, 2006). Idag börjar vi mer och mer uppmärksamma medarbetares och även ledares välbefinnande i arbetslivet, det ges större utrymme för mjuka frågor och personlig utveckling. Då möjliga själv anses vara starkt knuten till motivation, vilket kan relateras till personliga önskningar om utveckling, får detta koncept en intressant roll i arbetslivsforskningen i framtiden. Personlighet Personligheten är ett fenomen som det länge forskats kring, redan i antikens Grekland utformade Aristoteles teorier kring personligheten. På senare tid är det framförallt så kallade trait modeller som fått störst uppmärksamhet när det gäller personlighetsteorier, och främst då de hierarkiska modellerna Giant 3 samt Big Five (Larsen & Buss, 2005). Modellerna är uppbyggda av olika antal dimensioner vilka man anser att personligheten bygger på. Giant 3 utgår från tre dimensioner, psykoticism, extraversion och neuroticism. Big Five däremot bygger på fem dimensioner: utåtriktning, känslomässig instabilitet, målmedvetenhet, vänlighet samt öppenhet. Var dimension i dessa teorier har en mosats och

5 Möjliga själv 5 personer befinner sig någonstans på en skala mellan de två olika sidorna av dimensionen. Big Five utgår från vardagsspråket och kommer här att beskrivas utförligare då denna modell används senare i uppsatsen. Det finns ca ord för stabila personlighetsdrag, vilka utgör grunden i modellen. Dessa har sedan bearbetats och reducerats till fem övergripande dimensioner (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Utåtriktning syftar till sällskapliga personer som gillar att ha uppmärksamheten på sig. De pratar mycket och drar gärna igång en nedstämd fest. De är oftast på gott humör och anses vara självsäkra och framåt. De har dock en baksida då de också tenderar att köra fortare i trafiken och vara med i fler trafikolyckor (Larsen & Buss, 2005). Deras motsats, inåtvända personer, är mer reserverade och gillar att vara ensamma. De är självständiga utan att för den skull ha social ångest eller vara deprimerade (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Känslomässigt instabila personer har lätt för att bli nedstämda och ledsna. De upplever ofta negativa känslor så som rädsla, ångest, skuld och avsky. Detta bidrar till en sämre stresshanteringsförmåga och viss irrationell tankeverksamhet. De personer som är känslomässigt stabila uppvisar däremot ofta en god förmåga att bibehålla ett lugn i stressade situationer (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Målmedvetenhet är en vilja att prestera. Personer som besitter hög målmedvetenhet planerar och organiserar sitt arbete väl, de är samvetsgranna och beslutsamma. Målmedvetna personer är punktliga och man kan alltid lita på dem. Målmedvetenhet kan leda till prestationer utöver det normala, men kan även leda till arbetsnarkomani. Den andra aspekten av dimensionen är personer som kanske inte saknar moral, men de tillämpar den inte i samma utsträckning, Dessa hänger sig mer åt stundens njutning och är till viss del likgiltiga till om ett slutmål uppnås eller ej (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006).

6 Möjliga själv 6 Vänliga personer kommer överrens med de flesta och anser att detta är viktigt, de trivs i harmoniska miljöer och flyr undan konflikter (Larsen & Buss, 2005). Deras motsats är ovänliga personer, dessa är mer skeptiska i sin inställning till andra, de är egocentriska och snarare tävlingsinriktade än samarbetsinriktade. Detta kan vara på gott och ont då skepticism kan leda till mer noggrant utförda analyser medan vänlighet kan leda till nederlag i konkurrenssituationer, då man flyr undan konflikten (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Öppenhet är ett personlighetsdrag som innebär att personen i fråga är öppen för nya erfarenheter. Personen har en livlig fantasi och eftersträvar omväxling. De är lyhörda för sina känslor och uppfattar dessa starkare än slutna personer. Slutna personer föredrar bekanta situationer och har ett mer konventionellt beteende. Dessa personer är dock inte fientliga, intoleranta eller aggressiva (dessa är snarare drag hos extremt ovänliga personer) (Larsson, Kallenberg & Carlstedt, 2006). Det finns olika sätt att mäta personlighet enligt Big Five modellen. Bland annat finns en förenklad modell där personen får svara på fem olika frågor, varje fråga representerar en personlighetsdimension. Detta är en mycket förenklad modell vilket kan påverka validiteten i testet, den sparar dock in tid i jämförelse med de längre frågeformulär som finns på marknaden. Ett exempel på ett längre formulär är Five Factor Personality Inventory (FFPI; Hendriks, 1997) som används i föreliggande undersökning. Personligheten påverkar individens handlande, exempelvis om du är framåt och tar nya kontakter, om du tar risker, hur du hanterar stress med mera, detta handlande i sin tur styr hur personen uppfattas av kollegor och överordnade. Deras uppfattning av personen påverkar därefter deras respons gentemot personen, så personligheten blir betydande för den sociala omgivningen du befinner dig i, såväl på jobbet som hemma. Tidigare framkom

7 Möjliga själv 7 att möjliga själv påverkas av en individs sociala kontext, således blir det av intresse att studera hur relationen mellan personligheten och en individs möjliga själv ser ut. Då båda begreppen kan ses knutna till individers sociala kontext. Känsla av sammanhang Aaron Antonovsky är grundaren till konceptet känsla av sammanhang. I sin första bok, Health, stress and coping, 1979, definierade han begreppet känsla av sammanhang som: En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig. (Antonovsky, 1991, s.13; ref. i Kallenberg & Larsson, 2000, s. 90) I sin andra bok, omdefinierade han begreppet något och definierade tre grundläggande komponenter, begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Begriplighet syftar till hur strukturerat och förutsägbart personer upplever sina stimuli. Detta gäller inte bara positiva stimuli utan kan även gälla död, krig och andra motgångar, men personer med hög begriplighet kan finna en mening i stimuli. Hanterbarhet berör huruvida personer känner att de har resurser för att hantera stimuli, det handlar såväl om egna styrkor och resurser såväl som att ha ett socialt stöd, ha bra läkarvård och andra utomstående resurser. Meningsfullhet handlar om huruvida en person känner att det är meningsfullt att möta livets hinder, att lägga ner energi i att lösa problem och tackla motgångar (Antonovsky, 1987). Antonovskys andra definition löd: The sense of coherence is a global orientation that express the extent to which one has a pervasive, enduring though dynamic feeling of confidence that (1) the stimuli deriving from one s internal and external environments on the course of living are structured, predictable, and explicable; (2) the resources are available to one to meet the demands posed by these stimuli; and (3) these demands are challenges, worthy of investment and engagement. (Antonovsky, 1987, s.19) Antonovsky utformade en frågemall som används än idag, den består i sin helhet av

8 Möjliga själv 8 29 frågor, men han gav också förslag på en förkortad version med endast 13 frågor. Dessa frågor poängsätts och man får fram en sammanlagd poäng som beskriver hur stor känsla av sammanhang en person innehar (Antonovsky, 1987). Känsla av sammanhang handlar om hur förutsägbar framtiden uppfattas, vilken förmåga individen känner sig besitta för att hantera och påverka framtida stimuli. Denna teori ligger mycket nära teorin kring möjliga själv då man också anser det vara av värde huruvida personerna känner att de kan påverka om situationer kommer att inträffa samt hur sannolikt det känns. När det gäller känsla av sammanhang mäter man exempelvis om en person känner mening att lägga ner energi på vissa framtida problem, vad gäller möjliga själv är det snarare individens upplevelse av sannolikhet som avgör hur mycket energi som läggs på en framtida bild. Samband mellan personlighet, känsla av sammanhang och möjliga själv Genom sökning i databasen PsychInfo den 12/ erhölls granskade artiklar med nyckelordet personality. Vid sökning på possible selves som nyckelord erhölls 148 granskade (peer reviewed) artiklar. När dessa två begrepp slogs samman till en gemensam sökning efter artiklar som innehöll båda begreppen erhölls 42 artiklar, varav 17 granskade artiklar, efter bortsållning av för uppsatsens syfte icke relevanta artiklar kvarstod endast en artikel av intresse för uppsatsen, denna var publicerad i en japansk tidskrift, och var skriven på japanska och kunde tyvärr inte bidra till uppsatsen. Kontentan av detta är att det saknas publicerad forskning (på ett språk behärskat av författaren till föreliggande uppsats) kring eventuellt samband mellan personlighet och möjliga själv. Sökning på enbart nyckelordet sense of coherence (känsla av sammanhang) gav 623 granskade artiklar vilket tyder på att fenomenet är relativt omskrivet, om man lägger till possible selves (möjliga själv) som nyckelord erhölls inga träffar, detta tyder på att

9 Möjliga själv 9 även detta samband, mellan känsla av sammanhang och möjliga själv, är outforskat. Syfte Att undersöka om framtida möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt undersöka huruvida dessa relationer påverkas av kön och ålder. Metod Undersökningsdeltagare Samtliga nyinryckta vid Yrkesofficersprogrammet (YOP) 2006 deltog i undersökningen (N = 393). Undersökningen genomfördes då de befann sig i början på sin första termin vid någon av Försvarsmaktens arenaskolor eller fack- och funktionsskolor (nio stycken olika i Sverige). En enkät distribuerades av forskare vid Försvarshögskolan i klassrumsmiljö samtidigt som de informerade studenterna muntligt och skriftligt om studien. Deltagarna fick 30 minuter på sig att fylla i enkäten. 330 studenter svarade på enkäten (84% svarsfrekvens). Bortfallet beror på frånvaro vid det tillfälle då undersökningen genomfördes. Medelåldern i undersökningsgruppen var 22,4 år (sd = 2.0). En majoritet av deltagarna var män, 283 (86%) medan endast 46 var kvinnor (14%). Datainsamling Möjliga själv. Modellen som användes för att testa möjliga själv bygger till stor del på The Possible Selves Statements Test (PSST). Det testet är uppdelat i två delar, den första delen är beskrivande, där ombeds den svarande att beskriva sitt möjliga själv med egna ord, i den andra delen skall den svarande gradera sina förväntningar och känslor på en 7-gradig skala (Eriksson, 2006). Testet som används i denna studie är en något modifierad variant av PSST, främst eftersom möjliga själv är begränsade till arbetssituationen men också för att svarande endast ombads uppge fem olika möjliga själv, i det ursprungliga PSST formuläret skall svarande uppge 20 olika. Modifieringen motiveras utifrån studiens syfte, att endast

10 Möjliga själv 10 studera yrkesrelaterade möjliga själv, därav ansågs det också tillräckligt med fem förslag per svarande då endast en aspekt av framtiden undersöktes. Varje möjligt själv inleds med texten i samband med mitt arbete kan jag se mig själv och avlutas med att man skall ge en uppskattning om hur långt fram i tiden detta möjliga själv kommer att inträffa. Efter var och ett av dessa möjliga själv skall den svarande gradera förväntningarna och känslorna kring det specifika möjliga själv. Detta görs genom att svara på fyra frågor: de negativa känslorna i denna upplevelse är:, de positiva känslorna i denna upplevelse är:, kan du själv påverka ifall denna situation verkligen kommer att inträffa eller inte?, och slutligen sannolikheten att denna situation verkligen kommer att inträffa är:, samtliga dessa svar görs på en sjugradig skala där en lägre siffra innebär mindre känslor och förväntningar. Svaren på följdfrågorna adderades så att varje person erhöll ett genomsnittligt värde på positiva känslor, negativa känslor, påverkbarhet samt sannolikhet. Personlighet. För att undersöka personlighet användes den så kallade Five-Factor Personality Inventory (FFPI; Hendriks 1997), den baseras på personlighetsteorin Big Five (se inledningen för utförligare förklaring). FFPI består av 100 frågor, 20 avsedda att mäta vardera personlighetsdrag (utåtriktad, öppenhet, målmedvetenhet, vänlighet och emotionell stabilitet). Svaren på alla frågor kan variera från 0 (stämmer inte alls) till 4 (stämmer helt). Poängen kan variera från -40 (lägsta graden) till 40 (högsta graden). Cronbach s alpha på personlighetsskalorna varierade från Känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang (KASAM) mättes med hjälp av Antonovskys (1987) 13 frågeversion, vilket är den något förkortade testformuläret av KASAM. Exempel på frågor i enkäten är Har du känslan av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (avsedd att mäta meningsfullhet) och Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (avsedd att mäta hanterbarhet). Alla

11 Möjliga själv 11 frågor har en sjugradig svarsskala, poängen på samtliga frågor räknas sedan samman för att få en slutlig poäng på KASAM-skalan. Poängen på denna skala kan variera från 13 (lägsta känsla av sammanhang) till 91 (högsta känsla av sammanhang). Cronbach s aplha på KASAM skalan var Databearbetning Bearbetningen skedde i SPSS. Svaren på möjliga själv kategoriserades i underkategorier och huvudkategorier, se resultat. Klusteranalys (K-means) utfördes för att identifiera olika personlighetsprofiler. En dikotomisering gjordes på KASAM skalan så den lägsta kvartilen jämfördes med den högsta. Korrelationer (Pearson) beräknades mellan personlighetsskalorna och KASAM-skalan. Chi-två tester, t-tester och variansanalyser användes för att identifiera eventuella skillnader mellan undergrupper. Om signifikanta skillnader mellan grupper förelåg följdes dessa skillnader upp med Scheffé post hoc test för att identifiera var skillnaden låg. Scheffé användes för att det är det mest statistiskt krävande test för att påvisa denna typ av mellangruppsskillnader. Statistisk signifikans antogs föreligga vid p < Resultat Beskrivning av utfallet av kategorisering av möjliga själv De olika svar man fått om möjliga själv, 1499 av 1650 möjliga då var person kunde uppge maximalt 5, sorterades först ihop till 40 svarskategorier med liknande svar. Därefter abstraherades dessa vidare till 12 huvudkategorier. De 12 huvudkategorierna var: familj, geografisk placering, personlig utveckling, förebild, misslyckas, psykosocial arbetsmiljö, funktion, utlandsmission, utveckling i arbetet, skador och död, sluta i Försvarsmakten och övrigt. För alla 40 kategorierna se bilaga 1.

12 Möjliga själv 12 Beskrivning av personlighetskluster Två olika varianter av klusteranalys genomfördes. Den första består av tre kluster där varje grupp har en specifik personlighetsprofil enligt tabell 1. I den andra klusteranalysen är samma deltagare uppdelade i fem olika grupper, se tabell 2. Även en lösning med fyra kluster prövades men uteslöts då den ej gav ett meningsfullt utfall, fördelningen av antal personer i vart kluster var ojämn. Tabell 1 Personlighetsprofiler utifrån en 3-kluster lösning Kluster 1, Utåtriktade och stabila (135) 2, Ofokuserade och mindre vänliga (75) 3, Tillbakadragna och slutna (102) Utåtriktning 23,21 19,31 7,97 Vänlighet 19,61 6,21 15,75 Målmedvetenhet 18,84 5,95 14,66 Emotionell stabilitet 23,24 18,80 14,82 Öppenhet 17,14 17,89 8,25 Not. Värden är medelvärden på var grupps poäng på specifika personlighetsdrag enligt en skala från -40 till 40. Siffran inom parantes anger antal deltagare inom var grupp. 18 personer fattas då de ej besvarade samtliga frågor. Tabell 2 Personlighetsprofiler utifrån en 5-kluster lösning Kluster 1, 2, 3, Utåtriktade, Utåtriktade, Utåtriktade, stabila och instabila och stabila och mindre vänliga mindre vänliga vänliga (96) (41) (61) 4, Tillbakadragna och stabila (67) 5, Tillbakadragna och slutna (47) 16,68 4,02 18,98 17,42 12,04 Utåtriktning 23,56 20,03 23,96 8,09 7,74 Vänlighet 9,63 7,34 21,52 17,10 14,15 Målmedvetenhet Emotionell stabilitet 25,07 17,43 22,29 20,75 9,34 Öppenhet 23,07 15,62 15,48 13,45 4,49 Not. Värden är medelvärden på var grupps poäng på specifika personlighetsdrag enligt en skala från -40 till 40. Siffran inom parantes anger antal deltagare inom var grupp. 18 personer fattas då de ej besvarade samtliga frågor.

13 Möjliga själv 13 Personlighetskluster och frågor om möjliga själv Vid den inledande analysen huruvida de olika klustren skilde sig åt avseende möjliga själv erhölls inte fler statistiskt signifikanta resultat än kan förväntas rent slumpmässigt. Inget signifikant samband mellan personlighet och möjliga själv kategorier erhölls. Statistiskt signifikanta skillnader återfanns i hur de olika personlighetstyperna har svarat på de fyra följdfrågor som ställdes till varje möjligt själv. Resultaten för treklusterlösningen redovisas i tabell 3, där kan man se att grupperna skiljer sig statistiskt signifikant åt i svaren på följdfrågorna till de möjliga själv. Tabell 3 Medelvärden (standardavvikelser) av känslor kring möjliga själv hos treklusterlösningen, med test för skillnader mellan dessa grupper med ANOVA och post hoc. Treklusteranalys Utåtriktade och stabila 1 (n = 135) Ofokuserade och mindre vänliga 2 (n = 75) Tillbakadragna och slutna 3 (n = 102) fg F Negativa 2,81 (1,15) 3,07 (0,97) 3,35 1 (0,89) 2 5,66** känslor Positiva 5,33 (1,05) 4,98 (1,04) 4,62 1 (1,00) 2 9,78*** känslor Påverkbar 5,48 (0,99) 5,20 (0,97) 4,96 1 (1,07) 2 5,65** Sannolik 5,60 (0,80) 5,16 1 (0,98) 5,32 (0,92) 2 4,80* Not. Tabellen visar z-transformerade värden. n = antal personer; fg = frihetsgrader; upphöjda siffror indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Scheffé post hoc test. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Det föreligger en statistisk signifikant skillnad mellan grupp 1 och 3. Grupp 1 deltagarna, vilka är mer emotionellt stabila och utåtriktade än grupp 3-deltagarna, har mer positiva tankar kring sina möjliga själv och känner också större möjlighet att kunna påverka om det möjliga självet kommer att inträffa. Grupp 3 däremot har mer negativa känslor kring sina möjliga själv. När det gäller sannolikhetsvärderingen att det möjliga självet faktiskt ska

14 Möjliga själv 14 inträffa, skiljer sig grupp 2, vilka är ofokuserade och mindre vänliga, mot grupp 1 då de upplever en mindre sannolikhet att det möjliga själv skall inträffa. Statistiskt signifikanta mellangruppsskillnader nåddes även vid jämförelse mellan grupperna i femklusterlösningen, se tabell 4. Tabell 4 Medelvärden (standardavvikelser) av känslor kring möjliga själv hos femkluster lösningen, med test för skillnader mellan dessa grupper med ANOVA och post hoc. Femklusteranalys Utåtriktade, stabila och mindre vänliga 1 (n = 41) Utåtriktade, instabila och mindre vänliga 2 (n = 61) Utåtriktade, stabila och vänliga 3 (n = 96) Tillbakadragn a och stabila 4 (n = 67) Tillbakadragna och slutna 5 (n = 47) fg F Negativa 3,05 (1,20) 3,10 (1,01) 2,67 (1,12) 3,21 (0,90) 3,47 3 (0,82) 4 4,06** känslor Positiva 5,08 (1,25) 4,96 (1,06) 5,45 (0,97) 4,71 3 (0,98) 4,63 3 (0,95) 4 5,20** känslor Påverkbar 5,34 (0,82) 5,23 (1,02) 5,55 (1,01) 5,04 (1,09) 4,87 3 (1,06) 4 3,24* Sannolik 5,51 (0,89) 5,11 (0,95) 5,63 (0,78) 5,38 (0,93) 5,29 (0,94) 4 2,59* Not. Tabellen visar z-transformerade värden. n = antal personer; fg = frihetsgrader; upphöjda siffror indikerar signifikanta gruppskillnader, p <,05, påvisade genom Scheffé post hoc test. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Grupp 3 och 5 skiljer sig statistiskt åt i de positiva och negativa känslorna kring möjliga själv, samt hur stor möjlighet de tror att de har att om påverka det möjliga självet kommer att inträffa. Grupp 3 har i detta fall mer positiva och mindre negativa känslor är grupp 5 samt de är mer optimistiska vad gäller deras möjlighet att påverka om det möjliga självet skall inträffa. Grupp 3 är mer öppen och utåtriktad än grupp 5 som karaktäriseras av tillbakadragelse och inåtvändhet. I de positiva känslorna skiljer sig grupp 3 även från grupp 4 då de har mer positiva känslor. Grupp 4 är en mer tillbakadragen grupp men båda grupperna är emotionellt stabila.

15 Möjliga själv 15 Känsla av sammanhang och frågor om möjliga själv Inledningsvis gjordes en analys huruvida kvartil 1, personer med låg känsla av sammanhang (<65) och kvartil 4, personer med hög känsla av sammanhang (76 <) skiljer sig åt avseende möjliga själv kategorier, signifikant skillnad fanns endast 1 av 49 gånger vilket tyder på att det ej föreligger signifikant skillnad mellan möjliga själv och KASAM. Vad gäller följdfrågorna erhölls signifikanta skillnader enligt tabell 5. Personer med låg poäng på KASAM-skalan (kvartil 1) visade sig ha mer negativa känslor än personer med hög poäng (kvartil 4). Personer i kvartil 1 känner också lägre sannolikhet att deras möjliga själv skall inträffa än personer i kvartil 4. Tabell 5 Medelvärdesjämförelse mellan höga och låga känsla av sammanhangpoäng på följdfrågorna till möjliga själv med t-test. Kvartil 1 Kvartil 4 n M Sd n M sd fg t Total Negativa känslor 65 3,18 0, ,74 1, ,40* Positiva känslor 65 4,92 1, ,29 1, ,95 Påverkan 65 5,26 1, ,43 0, ,90 Sannolikhet 65 5,28 0, ,62 0, ,21* Not. n = antal personer; M = medelvärde; sd = standardavvikelse; fg = frihetsgrader. * p <,05; ** p <,01; *** p <,001 Personlighetskluster, känsla av sammanhang och bakgrunds frågor Följande samband (Pearson) erhölls mellan KASAM-skalorna och personlighetsskalorna: Utåtriktning 0.35, Vänlighet 0.23, Målmedvetenhet 0,35, Emotionell stabilitet 0.60 och öppenhet 0.38 (samtliga är statistiska signifikanta, p <.001). Jämförelse mellan klustren vad gäller kön (chi-två) och ålder (variansanalys) genomfördes. De få statistiskt signifikanta skillnader mellan personlighetsklustren som erhölls var inte fler än vad som

16 Möjliga själv 16 slumpmässigt kan förväntas. Den lägsta och högsta kvartilen på KASAM-skalan skiljde sig inte signifikant avseende könsfördelning (chi-två) och medelålder (t-test). Diskussion Studien påvisade inga signifikanta samband mellan yrkesrelaterade möjliga själv och olika personlighetsprofiler. Det kan tänkas bero på den hårt selekterade gruppen som undersökningsgruppen bestod av. Personers möjliga själv påverkas av dennes omgivning och i detta fall då urvalsgruppen endast bestod av en yrkesgrupp, blivande officerare, var yrkessocialisation mer betydande för olika möjliga själv än personligheten. På följdfrågorna till möjliga själv, det vill säga personens känslor och förväntningar kring sina framtida själv, framkom flera signifikanta samband med personligheten. Bland annat så angav utåtriktade människor mer positiva känslor kring möjliga själv och de kände större möjlighet att påverka huruvida de möjliga själv kommer att ske och vidare kände de större sannolikhet att det skulle inträffa. Att personligheten hade genomslagskraft här kan tänkas bero på att personers inre känslor inte påverkas lika mycket av socialisering utan främst beror på individens personlighet. Man kan också tänka sig att då undersökningen är gjord på endast en yrkesgrupp faller det naturligt att undersökningsdeltagarna har liknande bilder av sig själv i framtiden, medan däremot känslor och förväntningar inte är lika styrd av yrkesvalet. Möjliga förklaringar till sambandet mellan personlighet och följdfrågorna till möjliga själv kan vara dels att öppna och utåtriktade personer anses vara mer nyfikna på livet och söker stimulans, det kan påverka att de har positivare känslor till möjliga själv, då detta är oupplevda situationer vidare anses utåtriktade personer i allmänhet vara gladare och positivare. Vad gäller känslan av att kunna påverka huruvida det möjliga själv inträffar eller ej så faller det sig relativt naturligt att positiva personer med en lätt sinnesstämning och

17 Möjliga själv 17 stresshanteringsförmåga tror sig kunna påverka och ha inflytande över sin framtid. Vidare till dem som uppfattar sina möjliga själv som mindre sannolika, dessa personer är bland annat ofokuserade. Denna ofokusering kan leda till distrahering från slutmålet, det möjliga självet. Kanske har den ofokuserade personen varit med om att tidigare möjliga själv inte inträffat och känner därför sina möjliga själv som mindre sannolika att de skall inträffa. Personen kanske inte är medveten om att det är just dennes brist på målfokusering som resulterade i att det tidigare möjliga självet undveks. Vad gäller känsla av sammanhang så framkommer i studien att personer med låg poäng på KASAM-skalan är emotionellt instabila och har mer negativa känslor kring sina möjliga själv. Medan personer med hög poäng är mer emotionellt stabila och känner större sannolikhet att deras möjliga själv faktiskt kommer att inträffa. Relationen mellan KASAM och emotionell stabilitet är mycket stark (0.6) detta stämmer också överrens med Big Five teorin där emotionellt instabila personer utmärks bland annat för att ha lätt för att besitta negativa känslor. I studien undersöktes huruvida kön, ålder och personlighet påverkade möjliga själv, studien påvisade att dessa variabler saknade effekt, det förelåg inga signifikanta skillnader i de olika gruppernas möjliga själv. Studiens styrkor och svagheter Urvalsgruppen bestod av unga officerare vilket är en hårt selekterad grupp som befinner sig i en speciell miljö, den militära, inte minst om man ser till vilka framtida situationer en officer kan hamna i, men också om man ser till den psykiska stress som läggs på officerare. Man kan vidare anta att denna miljö endast lämpar sig för specifika personligheter vilket avsmalnar undersökningen ännu mer då inte alla personligheter blir rättvist representerade. Den hårt selekterade gruppen gör det omöjligt att generalisera de erhållna resultaten till

18 Möjliga själv 18 befolkningen i stort utan kan endast generaliseras till personer med samma förutsättningar. Undersökningen hade en bra svarsfrekvens, 84%, vilket ökar tillförlitligheten i undersökningen. Då undersökningen genomfördes med redan etablerade testmetoder bidrog detta till ökad validitet i undersökningen. Så som redovisades i inledningen saknas andra studier inom detta område och därför är det bra, och extra viktigt, att man har väletablerade testmetoder i det inledande skedet på ett forskningsområde. Uppsatsen avgränsades så att fokuseringen låg på möjliga själv i arbetslivet vilket påverkar resultatet och förmodligen bidrar till att personer inom samma yrke har liknande möjliga själv i anknytning till arbetslivet. Dock kan poängteras att möjliga själv som uppkom i studien även berörde hem och familj. Slutsats Slutsatser som kan göras ur föreliggande studie är att umgänge och socialisation spelar stor roll för de bilder vi har om oss själva i framtiden, våra möjliga själv. Däremot har inte personlighet någon starkare relation till möjliga själv. Vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv är det motsatt förhållande då personlighet visat sig ha en relation till dessa.

19 Möjliga själv 19 Referenser Antonovsky, A. (1987). Unravelling the mystery of health: How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass Eriksson, M. G. (2006). Our selves in the future: New angles on possible selves. Lund: Lund University, Department of Psychology. Hendriks, A. A. J. (1997). The construction of the Five-Factor Personality Inventory (FFPI). Gronngen, The Netherlands: Rijksuniversiteit Groningen. Kallenberg, K., & Larsson, G. (2000). Människans hälsa: Livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. Larsson, G., Kallenberg, K., & Carlstedt, L. (2006). Personlighet. I K. Kallenberg, & G. Larsson (Red.), Direkt ledarskap (s ). Stockholm: Försvarsmakten. Larsen, R. J., & Buss, D. M. (2005). Personality psychology: Domains of knowledge about human nature (2nd). New York: McGraw-Hill. Markus, H., & Nurius, P. (1986). Possible selves. American Psychologist, 41,

20 Möjliga själv 20 Bilaga 1 Samtliga kategorier av möjliga själv 1 Familj 1.1 Skaffa familj 1.2 Försumma familj och vänner/svårt att bilda familj, upprätthålla det sociala 2 Geografisk placering/flytta, röra på sig 3 Personlig utveckling/egenskaper 4 Förebild 4.1 Rädda liv 4.2 Bidra/påverka/lyckas 10 Skador och död 10.1 Skada/döda andra 10.2 Bli skadad/dö 10.3 Förlora någon 11 Sluta i Försvarsmakten 11.1 Bli uppsagd/avskedad/avskild 11.2 Säga upp sig/tvivel mellan att vara civil och militär 11.3 Oro över arbetssituationen/inte få arbeta på grund av nedläggning 12 Övrigt 5 Misslyckas 5.1 Göra fel/rädsla för att göra fel 5.2 Göra fel karriärsval 6 Psykosocial arbetsmiljö 6.1 Trivas 6.2 Konflikter 6.3 Relationer/kontakter/vänskap 6.4 Stress 6.5 Vantrivas, uttråkad/tvingas göra något man inte vill 7 Funktion 7.1 Leda 7.2 Utbilda 7.3 Beslutsfattande/ansvar 7.4 Specifik grad 7.5 Specifik arbetsuppgift 8 Utlandsmission 8.1 Strid/skarp situation 8.2 Kulturmöten/okänd miljö 9 Utveckling i arbetet/karriär 9.1 Fysisk förmåga 9.2 Utbildning 9.3 Övningar 9.4 Civilt

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Vilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå 2009-06-10. Gerry Larsson

Vilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå 2009-06-10. Gerry Larsson Vilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå 2009-06-10 Gerry Larsson Disposition Antagande om ledarskap - säkerhet Personlighet - ledarskap Generell ledarskapsteori Fördjupning i indirekt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I

Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Författare: Klaus Olsen och Henrik Winge Datum: 130604 Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att se närmare på huruvida det, förutom matematiska

Läs mer

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

6T40AE02617 (M - 30;0 År) Sid 1 av 53. Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT. Rapport framtagen: 23.09.2011, 16:12 23/09/2011 16:12 4KG00N6T40

6T40AE02617 (M - 30;0 År) Sid 1 av 53. Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT. Rapport framtagen: 23.09.2011, 16:12 23/09/2011 16:12 4KG00N6T40 Sid 1 av 53 Kod Efternamn Förnamn Ålder Test-ID E-post Datum Löpnummer: Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: 23.09.2011, 16:12 6T40AE02617 6T40AE02617 30;0 År 23/09/2011 16:12 4KG00N6T40

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION Jacobsen & Thorsvik 1 DAGENS MODERNA ORGANISATIONER: HUMANKAPITALET ALLT VIKTIGARE, INTE BARA I TJÄNSTE- OCH KUNSKAPSFÖRETAG HUMANKAPITAL: Intellektuell förmåga Kompetens

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Meningsfullhet vägen till elevnärvaro?

Meningsfullhet vägen till elevnärvaro? Meningsfullhet vägen till elevnärvaro? -En fallstudie om sambandet mellan närvaro och känsla av sammanhang (KASAM) Carl Waddington Antti Turunen GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 6:2006 Lärarutbildningen:

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Kulturella aspekter på individuella differenser

Kulturella aspekter på individuella differenser Kulturella aspekter på individuella differenser Ronja Brandt Rebecka Bratt Mirjam Dahl Erika Demner Mathilda Eriksson Gertrud Grevesmuhl Erika von Heijne Soheil Mahdi Therese Montgomery Tove Nordström

Läs mer

REKRYTERING 2.0. Selecting Great Personalities

REKRYTERING 2.0. Selecting Great Personalities REKRYTERING 2.0 Selecting Great Personalities Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar? Visste du att 80 % av tiden i en rekryteringsprocess spenderas på 80-90 % av de kandidater som inte är intressanta

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande Signe Thorfinns stiftelse, 2007-11-08 KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande, leg.ssk, med.mag. Hjärtmottagningen, Med. mott. 1, Medicinkliniken, Länssjukhuset

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Team Evaluator. Ensize International AB

Team Evaluator. Ensize International AB Team Evaluator Ensize International AB Ensize International AB Totalt har 9 av 9 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2012-12-10 Utskriftsdatum: 2013-02-01 Ensize International AB Martin Jansson Solleftegatan

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet

Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA HT 2011 Sektionen för Management Psykologi 61-90 poäng Uppsats 15 hp Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet - En kvantitativ undersökning av olika faktorers påverkan

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG

EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG Hanna Nelson Handledare: Jonas Olofsson Kandidatuppsats, PAO-programmet Psykologi III, 15 hp HT- 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända. Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Expertrapport: Personlighet och motivation

Expertrapport: Personlighet och motivation Expertrapport: Personlighet och motivation Version BPExpert generell Erika Exempel 2014-12-16 Innehåll > Inledning > Allmänna kommentarer > Potentiella styrkor > Potentiella förbättringsområden > Motivation

Läs mer

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt.

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Att mäta personlighet att mäta Personlighet Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Personligt ledarskap

Personligt ledarskap 615 sid 1 (10) Personligt ledarskap - Om konsten att leda sig själv - Förstå Känna Göra Detta material är avsett för den som är intresserad av personlig utveckling med hjälp av en strukturerad förklaringsmodell.

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Betydelsen av inre och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete

Betydelsen av inre och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete Mälardalens högskola Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Betydelsen av inre och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete Hanna Edberg & Hanna Wiljebrand C-uppsats

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp II. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp II. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp II Wieland Wermke + Viktiga begrepp n Variabel: ett namngivet objekt som används för att representera ett okänt värde (platshållare), till exempel ett reellt tal.

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Bakgrund. Könsdifferenser i Kognitiv Profil. Inledning: Könsskillnader. Jämställdhet i Arbetslivet: Hur jämställda är svenska arbetsplatser?

Bakgrund. Könsdifferenser i Kognitiv Profil. Inledning: Könsskillnader. Jämställdhet i Arbetslivet: Hur jämställda är svenska arbetsplatser? Jämställdhet i Arbetslivet: Hur jämställda är svenska arbetsplatser? Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Inledning: Könsskillnader 1. Könsskillnader

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 2013-09-03.

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 2013-09-03. 2 1 Icke-auktoritär 2013-09-03 Dagens tema: Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra 3 Våra värderingar i världen 4 Individualistisk 2 Vision, Mission, Mål, strategi,

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

T O L K N I N G H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763

T O L K N I N G H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G T O L K N I N G Hogans Personlighetsinventorium Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 Testdatum: Augusti 02, 2012 2 0 0 9 H o

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

T O L K N I N G H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium. Rapport för: Jane Score- Average ID: HA228808

T O L K N I N G H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium. Rapport för: Jane Score- Average ID: HA228808 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G T O L K N I N G Hogans Personlighetsinventorium Rapport för: Jane Score- Average ID: HA228808 Testdatum: Mars 15, 2012 2 0

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer