Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress
|
|
- Helena Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för examensbenämning magisterexamen i psykologi VT 2016 Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress Jan-Erik Haapaniemi Sektionen för lärande och miljö
2 Författare Jan-Erik Haapaniemi Titel Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress Handledare Jimmy Jensen Examinator Peter Jönsson Sammanfattning Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.
3 Inledning Stress är en oundviklig del av livet. Händelser som leder till stress kallas för stressorer. Stressorer kan vara allt från små incidenter som vi upplever i vår vardag som t ex att ha en konflikt med någon eller att pendla i rusningstrafik, till att vara stora livsavgörande händelser såsom bortgången av en nära anhörig (Kowalski & Westen, 2005). Förutom att vi utsätts för olika mycket stress under en dag finns det också skillnader som beror på att vi uppfattar olika situationer på ett högst individuellt sätt. Detta innebär att en situation som en person upplever som väldigt stressig inte nödvändigtvis behöver vara det för en annan. Ett sätt att kartlägga faktorer som bidrar till de individuella skillnaderna i hur vi upplever stress är att undersöka personligheten. Inom personlighetspsykologin beskrivs och förklaras människors sätt att fungera i ett helhetsperspektiv. Individuella skillnader och vad som gör oss unika som personer är ett viktigt område som studeras inom denna gren av psykologi. Med hjälp av olika personlighetstest kan man få fram en individs mönster av beteenden, tänkande och känslor som kan generaliseras till de flesta situationer och sammanhang (Cervone & Pervin, 2008). Genom att titta på samband mellan personligheten och upplevd stress kan man ta reda på hur olika personlighetsdrag predicerar en persons benägenhet att uppleva stress. Arbetslivet och rekrytering av nya medarbetare är exempel på ett område där detta kan tillämpas, speciellt när det gäller yrken där arbetsuppgifter och arbetsmiljö gör att stresstålighet blir ett krav för att anställas. Enligt Burgess et al. (2010) är det viktigt att använda personlighetstest vid rekryteringen av intensivvårdssjuksköterskor i syfte att anställa personer som har en personlighet med låg benägenhet att uppleva stress och som använder lämpliga stresshanteringsstrategier. Man menar att detta skulle minska problemen med stress och hög sjukfrånvaro hos denna yrkeskategori. Teorier om stress Stress kan definieras på olika sätt. Hans Selye (1950) introducerade begreppet general adaptation syndrome (GAS) som är en stressmodell baserad på fysiologi och psykobiologi. Fokus ligger på den kroppsliga responsen på stress, inte på den händelse i omgivningen 3
4 som utlöser denna respons. Responsen delas in i tre faser där den första kallas för alarmfasen. I denna fas aktiveras det autonoma nervsystemet av stressen. I den andra fasen, motstånd, uppkommer antingen en skada på organismen eller så anpassar den sig till stressen. I den tredje och sista fasen som kallas för utmattning, får organismen bestående skador eller så dör den (Kring et al., 2010). Ett annat perspektiv på stress är att man utgår från de stimuli som orsakar stress. Med detta synsätt kopplas stress till en rad olika företeelser i vår omgivning som t ex kritiska livshändelser, vardagliga svårigheter och sömnbrist. Stressorer kan betecknas som större, mindre, akuta eller kroniska (Kring et al., 2010). För att komma bort från de begränsningar det innebär att definiera stress utifrån antingen respons eller stimulus, vill forskare lyfta fram att vår uppfattning och bedömning av omgivningen är avgörande för förekomsten av en stressor. Det finns med andra ord individuella skillnader i vad som utgör en stressor och samma sak gäller för sättet på vilket man sedan hanterar de känslor som uppstår vid stress, så kallad coping (Kring et al., 2010). Sedan lång tid tillbaka har den ledande modellen inom psykologisk stressforskning varit Lazarus transaktionella teori (Lazarus & Folkman, 1984). Den har gett upphov till mycket forskning kring stress och stresshantering i olika sammanhang. Men personlighet har alltför sällan nämnts i den här typen av forskning, trots att det finns tidiga exempel som visar på personlighetens betydelse för stress, såsom forskning om neuroticism och typ A personlighet. Under senare tid har dock intresset för att undersöka personlighetens betydelse inom stressforskning ökat. En orsak till det ökade intresset är framstegen som gjorts med att ta fram en enad modell för personlighetsdrag, femfaktormodellen (Vollrath, 2001). I Lazarus transaktionsmodell ses stress som en relation, eller transaktion, mellan individen och dess omgivning (Lazarus & Folkman, 1984). Genom bedömnings- och hanteringsprocesser avgörs hur stressprocessen kommer att utveckla sig för individen. I den primära bedömningen avgör individen om den upplever antingen skada, hot om skada eller utmaning i situationen, dvs. huruvida situationen bedöms som positiv, negativ eller neutral. I den sekundära bedömningsprocessen utvärderar individen sina tillgängliga alternativ och resurser för att hantera situationen. Stress blir resultatet av en obalans mellan krav och resurser. 4
5 Perceived Stress Scale (PSS) utvecklades för över 25 år sedan som ett komplement till Lazarus transaktionella modell för stresshantering. PSS är idag en av de mest använda självuppskattningsinstrument för att mäta upplevd stress. Denna skala gör en bedömning av den subjektiva upplevelsen av stress istället för att mäta en objektiv närvaro eller frekvensen av stressande händelser (Lavoie & Douglas, 2011). De items som finns i PSS har tagits fram för att se till vilken grad en person tycker att sitt liv är oberäkneligt, okontrollerbart och överbelastande. Dessa tre komponenter har visat sig vara centrala i upplevelsen av stress. PSS innehåller också ett antal direkta frågor om nuvarande nivåer av upplevd stress (Cohen et al., 1983). Teorier om personlighetsdrag För att kunna undersöka personligheten empiriskt och göra jämförelser mellan olika individers personlighet är det viktigt att ha en teori som gör personligheten mätbar. Inom personlighetspsykologin är det teorierna om personlighetsdrag, eller trait theories på engelska, som är det perspektiv som betonar den objektiva vetenskapliga mätningen och som lämpar sig bäst för empiriska undersökningar, via frågeformulär. Personlighetsdrag används för att beskriva konsekventa mönster i hur en person beter sig, känner och tänker. Dessa ska vara distinkta nog för att det ska gå att få fram hur en individ skiljer sig från en annan avseende psykologiska karaktäristika. För att få fram vilka dessa drag ska vara har många av forskarna inom området använt sig av faktoranalys (Cervone & Pervin, 2008). Antalet personlighetsdrag som anses vara nödvändiga för att på ett heltäckande sätt kunna beskriva en individs personlighet samt att kunna jämföra olika individer har varierat under årens lopp. Den tidigaste pionjären inom forskningen kring personlighetsdrag var Gordon Allport, som tillsammans med Henry Odbert gick igenom Webster s New International Dictionary för att hitta samtliga beskrivande ord i det engelska språket kom så småningom fram till en lista med 4504 ord för att beskriva personliga egenskaper (De Raad, 2000). Raymond Cattell arbetade vidare med Allports teorier och med hjälp av faktoranalys kunde han komma fram till en lista med 16 personlighetsdrag, även kallad 16PF. En annan framstående forskare inom området vara Hans Eysenck som kom fram till en modell med tre personlighetsdimensioner: extraversion-introversion, neuroticism och psykoticism. 5
6 Idag är den kanske mest använda modellen för att beskriva personligheten den som Costa och McCrae utvecklade för att fånga de personlighetsdrag som man anser är viktigast för personligheten, nämligen femfaktormodellen (Cervone & Pervin, 2008). Femfaktormodellen (FFM) är en hierarkisk organisering av personlighetsdrag som utgår från fem grundläggande dimensioner: Neuroticism, Extraversion, Öppenhet, Samstämmighet och Samvetsgrannhet (McCrae & John, 1992). FFM representerar ett viktigt led i utvecklingen inom personlighetspsykologin. I flera decennier har forskare genom undersökningar av hundratals personlighetsdrag försökt hitta en enad modell med övergripande och av varandra oberoende personlighetsfaktorer. Sedan åttiotalet har många inom forskningsområdet antagit FFM som den modell som bäst representerar de grundläggande faktorerna som kan mäta personlighet (Vollrath, 2001). En person som har höga poäng på neuroticism kan beskrivas som orolig, känslosam och osäker. Extraversion kännetecknas av personer som är pratsamma, sociala, optimistiska och personorienterade. Personer med höga poäng på öppenhet är nyfikna, kreativa och har många olika intressen. En person med höga poäng på samstämmighet är tillitsfull, hjälpsam och förlåtande. Med höga poäng på samvetsgrannhet är en person ambitiös, punktlig, hårt arbetade och har självdisciplin (Cervone & Pervin, 2008). NEO Personality Inventory Revised (NEO-PI-R) togs fram som ett instrument för att använda femfaktormodellen i praktiken (Ebstrup et al., 2011). Arbetet påbörjades av Costa och McCrae redan 1978 och till en början kallade de det för NEO Inventory. Som namnet antyder ingick bara neuroticism, extraversion och öppenhet, men på 80-talet lade de till de övriga två faktorerna samstämmighet och samvetsgrannhet eftersom de blev övertygande om att fem faktorer behövdes för att skapa en mer heltäckande modell (Costa & McCrae, 2008). För varje personlighetsdimension finns det sex facettskalor. Neuroticism: ångestfylld, ilska, nedstämd, självmedveten, omåttlig och sårbar. Extraversion: kamratlig, sällskaplig, bestämd, aktiv, spänningssökande och glad. Öppenhet: fantasirik, artistisk, emotionell, äventyrlig, intellektuell och liberal. Samstämmighet: tillitsfull, sympatisk, altruistisk, moralisk, blygsam och samarbetsvillig. Samvetsgrannhet: effektiv, ordningsam, plikttrogen, prestationsinriktad, disciplinerad och försiktig (McCrae & John, 1992). 6
7 Neuroticism och stress Av de fem personlighetsdimensionerna är neuroticism den som främst har en koppling med psykologisk stress och har visat sig utgöra en särskild sårbarhet för stress (Schneider, 2004). Hög nivå av neuroticism visar sig innebära en större exponering för dagliga konflikter samt ineffektiv stresshantering (Bolger & Zuckerman, 1995; Gunthert, Cohen & Armeli, 1999). Enligt Watson och Clark (1984) är individer med hög nivå av neuroticism, (eller negative affectivity som de föredrar att kalla det för) mer benägna än andra att känna sig stressade, även i frånvaro av några yttre stressande faktorer eller situationer. Zhang (2012) kom fram till att personer med hög nivå av neuroticism var benägna att vara mer stressade men också att de tenderar att inte använda sig av några strategier för stresshantering. Även Bolger och Shilling (1991) kom fram till att sambandet mellan neuroticism och stress inte bara visar sig i närvaron av dagliga stressorer. De kom också fram till att tolkningen av stressande situationer skiljde sig mellan de med hög nivå av neuroticism och de med låg nivå där de förstnämnda kunde tolka en situation som stressande medan de andra blev oberörda av den. Hemenover och Dienstbier (1996) konstaterade, även om Lazarus själv ansåg att personligheten inte är någon bidragande faktor till de individuella skillnaderna i den primära bedömningen, att neuroticism kan kopplas till att situationer bedöms som hotfulla (negativa) jämfört med extraversion som kan kopplas till en positiv bedömning av samma situationer. Kön och stress Det har visat sig att kvinnor och män upplever och reagerar på stress på olika sätt. Anledningarna till detta är bland annat de fysiologiska skillnaderna som finns mellan kvinnor och män samt socialisationen av könen. I tidigare studier har kvinnor uppgett fler stressorer och de upplever dessa stressorer som mer intensiva (Zwicker & DeLongis, 2010). I en studie av Matud (2004) fick kvinnor mycket högre poäng än män både i test för hur mycket dagliga stressorer man upplever samt i test för kronisk stress. Det framgick också att kvinnornas stresshanteringsstil var känsloinriktad medan männen hade en probleminriktad stil. Även Almeida & Kessler (1998) kom fram till att kvinnor upplever mer av dagliga stressorer jämfört med män. Det har också visat sig att kvinnor upplever stressorer som mer hotfulla jämfört med män (Mayor, 2015). Brougham och Mendoza 7
8 (2009) undersökte stressnivån hos college studenter och kunde konstatera att den totala nivån låg högre hos kvinnor jämfört med män. Syfte och hypoteser I de allra flesta studier där man använt FFM för att undersöka hur personligheten påverkar stress har man undersökt de fem dimensionerna, utan att gå vidare och undersöka på facettnivå. I den här undersökningen ska analyser göras på facettnivå, vilket inte gjorts tidigare i någon studie av personligheten och upplevd stress. Det finns dock ett par studier där man undersökt stresshantering, dvs. coping och hur facetterna i FFM påverkar detta. Bishop et al. (2001) undersökte relationen mellan olika stresshanteringsstrategier och samtliga facetter i FFM. En av dessa strategier var så kallad undvikande stresshantering. En positiv relation mellan denna strategi och facetterna av neuroticism återfanns i deras studie. Facetterna nedstämd och sårbar hade starkast koppling till denna stresshanteringsstrategi, båda med lika höga poäng och därefter följde facetten ångestfylld. I en studie av Hambrick och McCord (2010) redovisades negativa korrelationer mellan neuroticism-facetterna och proaktiv stresshantering dvs. motsatsen till undvikande stresshantering. Facetten nedstämd hade den allra högsta negativa korrelationen med proaktiv stresshantering följt av sårbar och sedan omåttlig. Personer med höga värden på neuroticism tenderar att använda sig av missanpassade och passiva sätt att hantera stress såsom undvikande stresshantering vilket leder till att deras stress ökar (Watson & Hubbard, 1996). Med detta resonemang kan man anta att den upplevda stressen påverkas av vilken stresshanteringsstrategi personen använder. Syftet med den här undersökningen är att predicera hur personligheten enligt femfaktormodellen påverkar benägenheten att uppleva stress. Även facetterna för personlighetsdimensionerna kommer att undersökas i de fall det på dimensionsnivå visar sig finnas ett signifikant samband med upplevd stress. Detta för att ta reda på hur mycket var och en av facetterna bidrar till att predicera upplevd stress. Syftet med undersökningen är också att ta reda på om det finns skillnader i upplevd stress beroende på kön. Utifrån tidigare forskning är det tre hypoteser som ska prövas i denna undersökning. 8
9 Hypotes 1: Individer med högre nivå på personlighetsdimensionen neuroticism har också högre nivå av upplevd stress. Hypotes 2: Nedstämd och sårbar är de facetter inom neuroticism som bidrar mest till att individer med högre nivå på denna personlighetsdimension också har högre nivå på upplevd stress. Hypotes 3: Kvinnor har högre nivå av upplevd stress än män. Metod Undersökningsdeltagare Det var sammanlagt 112 studenter från tre olika svenska universitet som deltog i undersökningen. Av dessa var 32 män och 80 var kvinnor. Det var studenter registrerade på olika kurser såsom statskunskap, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, psykologi och sociologi. Material Insamling av data gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut i elektronisk form. Enkäten bestod av ett personlighetstest, ett test för upplevd stress samt en bakgrundsfråga; kön. NEO-PI-R användes för att mäta de fem personlighetsdimensionerna extraversion, neuroticism, samstämmighet, samvetsgrannhet och öppenhet. Frågeformuläret har 120 items som är påståenden där undersökningsdeltagaren skattar sig själv med svarsalternativ stämmer inte alls, stämmer dåligt stämmer delvis, stämmer bra eller stämmer precis. Upplevd stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS). Det består av 14 items där undersökningsdeltagaren uppger förekomsten av känslor och tankar den senaste månaden kring upplevd stress genom att välja något av alternativen aldrig, nästan aldrig, ibland, ganska ofta eller väldigt ofta. 9
10 Procedur Olika universitet och högskolor kontaktades med syftet att få tillgång till studenters e- postadresser. Efter att mailadresser hade samlats in, dels elektroniskt och dels via fysiska listor, kunde enkäten skickas till de totalt 826 studenterna. Enkäten hade lagts som en länk i ett . I et beskrevs syftet med undersökningen, att deltagandet var frivilligt och att uppgifterna som lämnades var konfidentiella. I et angavs att enkäten skulle besvaras inom fem dagar. En påminnelse skickades sedan ut på den femte dagen. Data bearbetades och analyserades med hjälp av SPSS. En variabel för total upplevd stress skapades genom att lägga ihop samtliga items i frågeformuläret PSS. Likaså skapades variabler för var och en av de fem dimensionerna i frågeformuläret NEO-PI-R. För att kunna pröva hypotes 2 behövdes en närmare analys av personlighetsdimensionen neuroticism. Därför skapades även variabler för dimensionens facetter, nämligen ångestfylld, ilsken, nedstämd, omåttlig, sårbar och självmedveten. En undersökning av sambanden mellan upplevd stress och var och en av personlighetsdimensionerna gjordes genom att ta fram Pearson korrelationskoefficienter. Därmed kunde hypotes 1 prövas. Pearson korrelationskoefficienter för varje delskala i dimensionen Neuroticism togs sedan fram för att se sambanden på facettnivå. Därefter gjordes en hierarkisk multipel regression för att på facettnivå undersöka hur mycket av variansen av upplevd stress som förklarades av varje delskala i dimensionen neuroticism. Samma analys gjordes sedan för de dimensioner som också uppvisade ett signifikant samband med upplevd stress, nämligen samvetsgrannhet och extraversion. För att pröva hypotes 3 gjordes ett t-test dvs. en undersökning för att se om medelvärden för upplevd stress skiljer sig mellan kvinnor och män. Resultat I tabell 1 visas en sammanställning av deskriptiv statistik. Antal respondenter, min-, maxoch medelvärden samt standardavvikelser redovisas för upplevd stress samt var och en av personlighetsdimensionerna. N-talet uppgår aldrig till 112 eftersom ett antal respondenter hade enstaka obesvarade items, som totalt sett ger missing values på samtliga variabler. 10
11 Tabell 1 Deskriptiv statistik N Min. Max. Medel Standardavv. 1. Upplevd stress ,53 9,36 2. Neuroticism ,79 13,70 3. Extraversion ,58 11,81 4. Öppenhet ,95 7,87 5. Samstämmighet ,84 9,90 6. Samvetsgrannhet ,93 12,44 Korrelationerna mellan var och en av de fem personlighetsdimensionerna och upplevd stress redovisas i tabell 2. Det fanns en positiv signifikant korrelation mellan dimensionen neuroticism och upplevd stress (r=.78, p<.001). Denna korrelation var förväntad enligt hypotes 1, som därmed fick stöd i undersökningen. Det fanns dessutom personlighetsdimensioner som visade på en negativ signifikant korrelation med upplevd stress. Dessa var samvetsgrannhet (r=-.49, p<.001) och extraversion (r=-.37, p<.001). Tabell 2 Korrelationer mellan personlighetsdimensionerna och upplevd stress Upplevd stress 2. Neuroticism.78* 3. Extraversion -.37* -.43* 4. Öppenhet Samstämmighet * Samvetsgrannhet -.49* -.49*.29* * Not. *p<.01 11
12 I tabell 3 redovisas resultatet från den hierarkiska regressionsanalysen för personlighetsdimensionen neuroticism. De olika delskalorna tillfördes i de olika stegen ordnade i den grad (högst till lägst) de korrelerade med upplevd stress, som var den beroende variabeln. Det framgick att facetterna nedstämd och sårbar på ett signifikant sätt predicerade höga värden på upplevd stress vilket ger stöd för hypotes 2. Då de övriga facetterna lades till modellen bidrog de inte tillräckligt för att signifikant öka förmågan att predicera den beroende variabeln. Tabell 3 Hierarkisk multipel regression för facetterna i Neuroticism F R2 R2 Change 1. Nedstämd * 2. Nedstämd, Sårbar * 3. Nedstämd, Sårbar, Ångestfylld Nedstämd, Sårbar, Ångestfylld, Ilsken Nedstämd, Sårbar, Ångestfylld, Ilsken, Självmedveten Nedstämd, Sårbar, Ångestfylld, Ilsken, Självmedveten, Omåttlig Not. *p<.01 I tabellerna 4 och 5 redovisas resultatet från de hierarkiska regressionsanalyserna för personlighetsdimensionerna samvetsgrannhet respektive extraversion. Endast de två första facetterna disciplinerad och effektiv i personlighetsdimensionen samvetsgrannhet bidrog signifikant till att predicera låga värden av upplevd stress. I personlighetsdimensionen extraversion var det endast facetten glad som signifikant kunde predicera låga värden av upplevd stress. 12
13 Tabell 4 Hierarkisk multipel regression för facetterna i Samvetsgrannhet F R2 R2 Change 1. Disciplinerad * 2. Disciplinerad, Effektiv * 3. Disciplinerad, Effektiv, Plikttrogen Discipl., Effekt., Plikttr., Prestationsinriktad Discipl., Effekt., Plikttr., Prestationsinr., Ordningsam Discipl., Effekt., Plikttr., Prestationsinr., Ordnings., Försiktig Not. *p<.01 Tabell 5 Hierarkisk multipel regression för facetterna i Extraversion F R2 R2 Change 1. Glad * 2. Glad, Bestämd Glad, Bestämd, Kamratlig Glad, Bestämd, Kamratlig, Aktiv Glad, Bestämd, Kamratlig, Aktiv, Sällskaplig Glad, Bestämd, Kamratlig, Aktiv, Sällskaplig, Spänningssökande Not. *p<.01 T-test för att jämföra kvinnor och mäns medelvärden för upplevd stress visade inte på någon signifikant skillnad mellan kvinnor (M = 40.00, SD = 9.53) och män, M = 38.41, SD = 8.99; t (107) =.808; p =.421. Hypotes 3 fick därmed inte stöd i den här undersökningen. 13
14 Diskussion I den här undersökningen prövades hur personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen påverkar förekomsten av upplevd stress hos studenter samt om det finns skillnader i nivån av upplevd stress beroende på kön. I studien prövades tre hypoteser. Enligt hypotes 1 skulle högre poäng på personlighetsdimensionen neuroticism ge en högre nivå av upplevd stress. Resultatet visar att neuroticism korrelerar positivt med upplevd stress och därmed ger det stöd för hypotes 1. Enligt hypotes 2 skulle nedstämdhet och sårbarhet vara de facetter som bidrar mest till att högre poäng på dimensionen neuroticism ger en högre nivå av upplevd stress. Resultatet visar att det är nedstämdhet och sårbarhet som bidrar mest till att neuroticism korrelerar positivt med upplevd stress, vilket ger stöd för hypotes 2. Enligt hypotes 3 skulle nivån av upplevd stress vara högre för kvinnor än för män. Resultatet visar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i kvinnors och mäns nivåer av upplevd stress vilket innebär att hypotes 3 inte får något stöd i studien. Förutom att pröva hypoteserna var syftet med undersökningen att undersöka hur var och en av facetterna i personlighetsdimensionerna bidrog till att predicera nivån av upplevd stress i de fall ett signifikant samband fanns på dimensionsnivå. Resultatet visade att förutom neuroticism, som korrelerade positivt med upplevd stress, korrelerade både samvetsgrannhet och extraversion negativt med upplevd stress och därför gjordes analyser på facettnivå även för dessa två personlighetsdimensioner. Det var två av facetterna för samvetsgrannhet som bidrog signifikant till att samvetsgrannhet korrelerade negativt med upplevd stress och dessa var disciplinerad och effektiv. Den enda facetten för extraversion som bidrog signifikant till att extraversion korrelerade negativt med upplevd stress var glad. Resultatdiskussion I tidigare forskning har man kommit fram till att hög nivå på neuroticism innebär en särskild sårbarhet för stress (Schneider, 2004). Detta var också förväntningen enligt hypotes 1 i den här undersökningen i vilken upplevd stress användes som mått för stress. I resultatet visade sig upplevd stress ha ett väldigt tydligt samband med neuroticism vilket naturligtvis bekräftade vad som konstaterats i tidigare liknande studier. Det var därför 14
15 viktigt att förutom att bekräfta tidigare forskningsresultat även göra en djupare analys för att mer specifikt identifiera vad som gav upphov till detta samband. Genom att undersöka facetterna framkom att det var facetterna nedstämd och sårbar som bidrog signifikant till sambandet. Eftersom det inte fanns tidigare studier av upplevd stress och neuroticism på facettnivå, användes istället två studier om stresshantering där neuroticism-facetterna analyserades, för att formulera hypotes 2. Även denna hypotes fick stöd i undersökningen eftersom nedstämd och sårbar var de facetter som i den ena studien hade starkast koppling till undvikande stresshanteringsstrategier (Bishop et al., 2001) och i den andra studien hade svagast koppling till proaktiva stresshanteringsstrategier (Hambrick & McCord, 2010). Utifrån ovan resonemang kan det hävdas att föreliggande undersökning har kunnat specificera, på facettnivå, vilka personlighetsdrag som främst predicerar hög nivå av upplevd stress, nämligen nedstämd och sårbar. I den här undersökningen förväntades inte att personlighetsdimensionen samvetsgrannhet skulle korrelera signifikant med upplevd stress. Eftersom resultatet visade på en negativ korrelation, fanns det därmed ett samband mellan hög nivå på samvetsgrannhet och låg nivå av upplevd stress. En förklaring till detta kan vara den koppling som finns mellan upplevd kontroll och samvetsgrannhet. Upplevd kontroll är en viktig komponent i proaktiv stresshantering. En person med upplevd kontroll känner att han/hon kan påverka sin omgivning och studier har visat att upplevd kontroll innebär en sänkt stressnivå (Greenglass et al., 1999). I en studie av Kaiseler undersökte man upplevd kontroll och kunde konstatera att hög nivå på samvetsgrannhet gav höga värden på upplevd kontroll (Kaiseler et al., 2012). En annan koppling som kan göras till resultatet gällande samvetsgrannhet och upplevd stress är att personer med hög nivå på samvetsgrannhet utsätts för mindre stress i sin vardag. Enligt Connor-Smith och Flachsbart (2007) kan hög nivå på samvetsgrannhet relateras till mindre exponering för stress tack vare att en sådan person ser till att aktivt förebygga uppkomsten av stress. Penley och Tomaka (2002) menar att det är främst egenskaperna självdisciplin och prestationsinriktning i samvetsgrannhet som ligger bakom personens förmåga att hantera stress på ett proaktivt och problemfokuserat sätt. Vollrath (2000) undersökte studenters upplevelser av dagliga bekymmer och fann en relation mellan samvetsgrannhet och färre dagliga bekymmer. 15
16 I den här undersökningen framkom ytterligare ett oväntat resultat, nämligen att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan personlighetsdimensionen extraversion och upplevd stress, dvs. att en hög nivå på extraversion ger en låg nivå av upplevd stress. Några möjliga förklaringar till detta är att extraversion kan relateras till låg reaktivitet på stress och att personer med hög nivå på extraversion gör en positiv bedömning av sina tillgängliga stresshanteringsresurser (Connor-Smith & Flachsbart, 2007). Penley och Tomaka (2002) kom fram till att det var tack vare dessa personers strävan att bibehålla positiva känslor som det fanns ett samband mellan extraversion och låg stressnivå. Hypotes 3 fick inte stöd i den här undersökningen. Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad i upplevd stress mellan män och kvinnor. Det finns tidigare forskning som indikerar att skillnaderna mellan mäns och kvinnors stress är något som successivt håller på att minska och det skulle kunna förklara varför hypotesen inte fick något stöd i föreliggande undersökning. Zwicker och DeLongis (2010) tar upp socialisationen av könen som en av anledningarna till de skillnader som finns mellan män och kvinnor beträffande stress. De menar att denna starka koppling gör att en generationsförändring, såsom att samhället blir alltmer könsneutralt, kan bidra till att kvinnors och mäns sätt att uppleva och hantera stress håller på att bli mer lika varandra. Berg och Upchurch (2007) menar att dessa könsskillnader blir mindre tydliga hos yngre personer och att skillnaderna därför är åldersrelaterade. I föreliggande undersökning var samtliga undersökningsdeltagare studenter på olika universitet vilket innebär att majoriteten av dessa bör tillhöra en yngre generation. Med stöd av resonemanget ovan kan man tänka sig att den låga medelåldern hos undersökningsdeltagarna gjorde att resultatet inte visade på någon signifikant skillnad mellan könen avseende nivån av upplevd stress. Eftersom frågeformuläret i undersökningen inte innehöll någon bakgrundsfråga om ålder kan endast ett antagande om undersökningsdeltagarnas medelålder göras. En annan sak som är viktig att nämna i det här sammanhanget är att fördelningen mellan könen bland undersökningsdeltagarna var ojämn, med 71 procent kvinnor jämfört 29 procent män. Det fanns därmed endast 32 manliga undersökningsdeltagare, vilket kan anses vara för litet antal för att kunna dra några slutsatser angående könets betydelse för upplevd stress. 16
17 Beträffande kopplingen mellan stresshantering (coping) och personlighet enligt FFM drar Connor-Smith och Flachsbart (2007) i sin metaanalys slutsatsen att framtida forskning bör fokusera på facetterna av de tre personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion. Resultatet i den här undersökningen tyder på att det samma gäller för framtida forskning kring upplevd stress och personlighet. Metoddiskussion Proceduren som valdes i undersökningen var att skicka enkäter elektroniskt till studenterna. Vid ett sådant förfarande blir det vanligtvis ett betydande bortfall vilket det också blev i den här undersökningen. Det var 712 studenter som inte svarade alls på enkäten vilket motsvarar 86 procent av det totala antalet studenter som enkäten skickades till. Genom att skicka enkäten till ett stort antal studenter blev det slutligen ändå en tillräckligt hög svarsfrekvens för att erhålla en god reliabilitet. I den här undersökningen var samtliga undersökningsdeltagare studenter på olika universitet i Sverige. Det var ett bekvämlighetsurval och begränsar generaliserbarheten av resultatet. En styrka med den här undersökningen är valet av de frågeformulär som användes i enkäten. För att mäta personlighetsdimensioner valdes NEO-PI-R. Detta är ett väletablerat frågeformulär med hög validitet och reliabilitet. Även frågeformuläret för upplevd stress, PSS har hög validitet och reliabilitet. Tillämpning och framtida forskning En fråga som ibland ställs vid anställningsintervjuer oavsett vilket yrke det gäller är den som handlar om hur kandidaten (intervjupersonen) hanterar stress. Det är förstås naturligt att stress förekommer emellanåt i en arbetssituation oavsett vilket yrke det handlar om. Men då det ska läggas ner lite mer tid på att undersöka hur en person hanterar stress eller personens stressbenägenhet istället för att bara ställa en intervjufråga, kan man med fördel inrikta sig på de yrken som specifikt kräver en särskild stresstålighet hos personen för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det kan till exempel handla om yrken såsom pilot eller kirurg där misstag kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Tillämpning av den kunskap som framkommit i den här undersökningens resultat som också finns i tidigare forskning, kan ske genom att använda personlighetstest vid 17
18 rekrytering av personer till yrken med dessa specifika krav. Det kan även användas vid urvalsprocessen till utbildningar för dessa yrken. Fördelen med att kunna använda ett personlighetstest för att få information om en kandidats benägenhet till stress är att det inte blir uppenbart för denne att syftet med testet är att mäta stress. Om kandidaten ges ett test som tydligt handlar om stress och därmed är medveten om testets syfte, kan det resultera i att kandidaten inte svarar sanningsenligt på frågorna. En annan fördel med personlighetstest blir den att det att kan användas i mer än ett syfte framförallt med tanke på att ett personlighetstest mäter en persons mönster av tankar, känslor och beteenden i de flesta situationerna vilket är värdefull information för att ta reda på om personen passar för jobbet han/hon söker. När en kartläggning av en kandidats stresstålighet görs bör ett personlighetstest fungera som ett komplement till andra test som till exempel praktiska test som ska mäta hur man reagerar i simulerade påfrestande situationer. Slutligen några förslag på framtida forskning som kan bygga vidare på de resultat som presenterats i den här undersökningen. Då det visade sig att tre av de fem personlighetsdimensionerna i FFM var och en hade ett samband med upplevd stress, kan det vara värdefullt att undersöka olika kombinationer av dessa personlighetsdimensioner. Om till exempel en person förutom att ha hög nivå på neuroticism även har låg nivå på samvetsgrannhet, kommer det att resultera i en förhöjd nivå av upplevd stress till följd av att de båda personlighetsdimensionernas påverkan blir kombinerad? Hur ser det ut på facettnivå? Ett annat förslag på forskning är att undersöka personer som arbetar inom samma yrkeskategori för att ta reda på hur personligheten bidrar till olikheter i upplevd stress för en yrkesgrupp. En undersökning av personer som arbetar inom sociala yrken till exempel kanske resulterar i att det är låg nivå på extraversion som ger högst nivå av upplevd stress, istället för hög nivå på neuroticism. Det kan med andra ord vara en persons brist på de personliga egenskaper ett yrke kräver som ligger bakom en betydande del av den upplevda stressen och därmed blir det olika personlighetsdimensioner som blir avgörande för stress beroende på vilka arbetsuppgifter en person ska utföra. 18
19 Referenser Almeida, D. M., & Kessler, R. C. (1998). Everyday Stressors and Gender Differences in Daily Distress. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 75(3), doi: / Berg, C. A., & Upchurch, R. (2007). A Development-Contextual Model of Couples Coping With Chronic Illness Across the Adult Life Span. Psychological Bulletin, 133, doi: / Bishop, G. D., Tong, E. M. W., Diong, S. M., Enkelmann, H. C., & Why, Y. P. (2001). The Relationship between Coping and Personality among Police Officers in Singapore. Journal of Research in Personality, 35, doi: /jrpe Bolger, N., & Schilling, E. A. (1991). Personality and the problems of everyday life: the role of neuroticism in exposure and reactivity to daily stressors. Journal of Personality, 59, doi: /j tb00253.x Bolger, N., & Zuckerman, A. (1995). A framework for studying personality in the stress process. Journal of Personality and Social Psychology, 69, doi: // Brougham, R. R., & Mendoza, C. M. (2009). Stress, Sex Differences, and Coping Strategies Among College Students. Current Psychology, 28, doi: /s Burgess, L., Irvine, F., & Wallymahmed, A. (2010). Personlity, stress and coping in intensive care nurses: a descriptive exploratory study. British Association of, Critical Care Nurses Nursing in Critical Care, Vol. 15, 3, doi: /j x. Cervone, D., & Pervin, L. A. (2008). Personality: Theory and research, 10 th edition. John Wiley & Sons, Inc. Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24, doi: / Connors-Smith, J. K., & Flachsbart, C. (2007). Relations Between Personality and Coping: A Meta-Analysis. Journal of Personality and Social Psychology, 93:6, doi: / Costa, P. T., Jr., & McCrae, R. R. (2008). The NEO Inventories. In Personality assessment, by Archer, R. P. (Ed); Smith, S. R. (Ed), New York, NY, US: Routledge/Taylor & Francis Group. De Raad, B. (2000). The Big Five Personality Factors: The Psycholexical Approach to Personality. Hogrefe & Huber. Ebstrup, J. F., Eplov, L. F., Pisinger, C., & Jorgensen, T. (2011). Association between the Five Factor personality traits and perceived stress: is the effect mediated by general self-efficacy? Anxiety, Stress & Coping: An International Journal, 24, doi: / Greenglass, E., Schwarzer, R., Jakubiec, D., Fiksenbaum, L., & Taubert, S. (1999). The Proactive Coping Inventory (PCI): A multidimensional research instrument. Paper presented at the 20 th International Conference of the Stress and Anxiety Research Society (STAR), Cracow, July 12-14, Poland. 19
20 Gunthert, K. C., Cohen, L. H., & Armeli, S. (1999). The role of neuroticism in daily stress and coping. Journal of Personality and Social Psychology, 77, Hambrick, E. P., & McCord, D. M. (2010). Proactive Coping and its Relation to the Five-Factor Model of Personality. Individual Differences Research, 8:2, Hemenover, S. H., & Dienstbier, R. A. (1996). Prediction of Stress Appraisals from Mastery, Extraversion, Neuroticism, and General Appraisal Tendencies. Faculty Publications, Department of Psychology. Paper 139. doi: /BF Kaiseler, M., Polman, R. C. J., & Nicholls, A. R. (2012). Effects of the Big Five personality dimensions on appraisal coping, and coping effectiveness in sport. European Journal of Sport Science, 12:1, doi: / Kowalski, R., & Westen, D. (2005). Psychology, 4 th edition. John Wiley & Sons, Inc. Kring, A. M., Johnson, S. L., Davison, G. C., & Neale, J. M. (2010). Abnormal Psychology, 11 th edition. John Wiley & Sons, Inc. Lavoie, J. A. A., & Douglas, K. S. (2012). The Perceived Stress Scale: Evaluating Configural, Metric and Scalar Invariance across Mental Health Status and Gender. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 34, doi: /s Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. Springer publishing company, Inc. Matud, M. (2004). Gender differences in stress and coping styles. Personality and Individual Differences, 37, doi: /j.paid Mayor, E. (2015). Gender roles and traits in stress and health. Frontiers in Psychology. Vol. 6, Article 779. doi: /fpsyg McCrae, R. R., & John, O. P. (1992). An introduction to the Five-Factor Model and its applications. Journal of Personality, 60, doi: /j tb00970.x Penley, J. A. & Tomaka, J. (2002). Associations among the Big Five, emotional responses, and coping with acute stress. Personality and Individual Differences, 32, doi: /S (01) Schneider, T. R. (2004). The role of neuroticism on psychological and physiological stress responses. Journal of Experimental Social Psychology 40, doi: /j. jesp Selye, H. (1950). Stress and the general adaptation syndrome. British Medical Journal, 4667, Vollrath, M. (2000). Personality and Hassles among University Students: A Three-Year Longitudinal Study. European Journal of Personality, 14, doi: / (200005/06)14:3<199::AID-PER372>3.03CO;2-B Vollrath, M. (2001). Personality and Stress. Scandinavian Journal of Psychology, 42, doi: / Watson, D., & Clark, L. A. (1984). Negative affectivity: The disposition to experience aversive emotional states. Psychological Bulletin, 96, Watson, D., & Hubbard, B. (1996). Adaptational Style and Dispositional Structure: Coping in the Context of the Five-Factor Model. Journal of Personality. 64:4, doi: /j tb00943.x 20
21 Zhang, L-F. (2012). Personality traits and occupational stress among Chinese academics. Educational Psychology, 32, doi: / Zwicker, A., & DeLongis, A. (2010). Gender, stress and coping. In Handbook of gender research in psychology, Vol 2: Gender research in social and applied psychology, by Chrisler, J. C. (Ed); McCreary, D. R. (Ed), New York, NY, US: Springer Science + Business Media. doi: / _21 21
Stressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin
Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts
Vilka personlighetsegenskaper predicerar att en person är prosocial eller icke-prosocial?
Vilka personlighetsegenskaper predicerar att en person är prosocial eller icke-prosocial? What personality characteristics predicts if a person is prosocial or not? Esmeralda Blomqvist Freja Oldeen Handledare:
Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I
Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Författare: Klaus Olsen och Henrik Winge Datum: 130604 Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att se närmare på huruvida det, förutom matematiska
UGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad
UGL & Big Five Disposition Historiskt perspektiv på personlighetsteorier och Big Five Big Five s stora fem En djupare förståelse för varje faktor/dimension och de olika underaspekter som kan framträda
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på
Är det möjligt att predicera stress? Sambandet mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse bland studenter
INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Är det möjligt att predicera stress? Sambandet mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse bland studenter Sabina Eriksson Emelie Petersson Kandidatuppsats
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2
UPP-testet: Kriterierelaterad validitet Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,
REKRYTERING 2.0. Selecting Great Personalities
REKRYTERING 2.0 Selecting Great Personalities Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar? Visste du att 80 % av tiden i en rekryteringsprocess spenderas på 80-90 % av de kandidater som inte är intressanta
Extraversion & självkänsla
Extraversion & självkänsla en studie på fasettnivå Emma Karlsson Psykologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Extraversion & självkänsla - en studie
Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER
Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER PRESENTATION LULEÅ 14 OKTOBER 2013 Upplägg av dagens presentation
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
6T40AE02617 (M - 30;0 År) Sid 1 av 53. Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT. Rapport framtagen: 23.09.2011, 16:12 23/09/2011 16:12 4KG00N6T40
Sid 1 av 53 Kod Efternamn Förnamn Ålder Test-ID E-post Datum Löpnummer: Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: 23.09.2011, 16:12 6T40AE02617 6T40AE02617 30;0 År 23/09/2011 16:12 4KG00N6T40
Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
STRESS- SAMBAND MELLAN STRESS OCH PERSONLIGHET, UPPLEVD KONTROLL, SAMT SOCIALT STÖD
1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Psykologi STRESS- SAMBAND MELLAN STRESS OCH PERSONLIGHET, UPPLEVD KONTROLL, SAMT SOCIALT STÖD Psykologi C (61-90hp) HT 2012 Anneli Lundberg Maria
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Människans fem personlighetsegenskaper Människans fem personlighetsegenskaper Sören Holmberg och Lennart Weibull P sykologer är överens om att det finns grundläggande mänskliga personlighetsegenskaper
Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser. Skogberg, Jeanette. Örebro Universitet.
PERSONLIGHET OCH STRESS 1 Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser Skogberg, Jeanette Örebro Universitet Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka samband
Våra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier. Elin Jakobsson & Josefin Karlsten. Örebro universitet
VÅRA STRESSADE STUDENTER 1 Våra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier Elin Jakobsson & Josefin Karlsten Örebro universitet Sammanfattning Syftet med vår
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Forskning hand i hand med praktiken:
Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Coping och personlighet som potentiella riskfaktorer för riskabla alkoholvanor Henrika Månsson Wannegård Handledare: Peter Wennberg C-uppsats, PSYKOLOGI III, 15 hp, VT 2010 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA
Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell
Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt
Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar?
Vad lägger du tiden på i dina rekryteringar? Visste du att 80 % av tiden i en rekryteringsprocess spenderas på 80-90 % av de kandidater som inte är intressanta UTMANINGEN: Att VÄLJA ut RÄTT person Vår
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
EN PSYKOMETRISK UTVÄRDERING AV DET ARBETSPSYKOLOGISKA TESTET PREDICTING JOB PERFORMANCE. Cicek Al
EN PSYKOMETRISK UTVÄRDERING AV DET ARBETSPSYKOLOGISKA TESTET PREDICTING JOB PERFORMANCE Cicek Al Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering,
Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885
UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:
COPINGS INNEHÅLL, EFFEKT OCH RELATION TILL PRESTATION INOM GOLF
COPINGS INNEHÅLL, EFFEKT OCH RELATION TILL PRESTATION INOM GOLF Högskolan i Halmstad Författare: Lisa Anderson Sektionen för hälsa och samhälle Professionellt idrottsutövande inriktning golf, 120 hp Fördjupningsarbete
Personlighetspsykologi - 7,5 hp - Kursplan
Sida 1 av 5 Personlighetspsykologi - 7,5 hp - Kursplan Ladokkod: PSYP04 Nivå: Avancerad nivå Ämnesgrupp: Psykologi (PS1) Ämne/områdeskod: Psykologi (PSA) Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området,
Test Person Exempelrapport (Kv - 35;0 År) Sid 1 av 13. Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT. Rapport framtagen: , 14:30. Test Person 35;0 År
Test Person (Kv - 35;0 År) Sid 1 av 13 Kod Efternamn Förnamn Ålder Test-ID E-post Datum Löpnummer: Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: 06.02.2013, 14:30 YJC0AE50398 Test Person 35;0
Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet
BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA HT 2011 Sektionen för Management Psykologi 61-90 poäng Uppsats 15 hp Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet - En kvantitativ undersökning av olika faktorers påverkan
Relationen mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion, personlighet och boendesituation.
Relationen mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion, personlighet och boendesituation. - en studie om universitetsstudenters alkoholkonsumtion och relationen till neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet
Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet
Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD31, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Modererar krav sambanden mellan olika copingstrategier och stress?
Modererar krav sambanden mellan olika copingstrategier och stress? Elin Ryen Handledare: Stephan Baraldi PSYKOLOGI III: VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING (15HP) HT 2010 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY BUSINESS: Vilka personlighetsfaktorer är kopplade till individers riskbenägenhet?
PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY BUSINESS: Vilka personlighetsfaktorer är kopplade till individers riskbenägenhet? Susanne Markebjer & Carina Holst Handledare: Fredrik Jönsson Psykologi III, Vetenskaplig
- är motivation viktigare än organisationskultur
examensarbete Våren 2007 Institutionen för Beteendevetenskap Psykologi Arbetstillfredsställelse - är motivation viktigare än organisationskultur Författare Anneli Lindberg Handledare Pia Rosander www.hkr.se
Personlighet, val av utbildning och prestation En studie av svenska studenter inom humaniora och ekonomi
Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för Magisterexamen i psykologi VT 2016 Personlighet, val av utbildning och prestation En studie av svenska studenter inom humaniora och ekonomi Iulia Badin
Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl
Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt
Vägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29
Akut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE OCH PERSONLIGHET SOM FÖRKLARINGAR TILL FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE OCH PERSONLIGHET SOM FÖRKLARINGAR TILL FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND Psykologi (61-90) Höstterminen 2008 Tina Büchert Linette Törnqvist
, stress och coping
INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Email, stress och coping Sofia Kjellström & Katarina Trolle Kandidatuppsats HT 2017 Handledare: Birgitta Wanek Examinator: Sofia Bunke Sammanfattning Den föreliggande studien
OBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
UPPLEVD STRESS En jämförelse mellan individer med introverta, ambiverta och extroverta egenskaper. PERCEIVED STRESS
UPPLEVD STRESS En jämförelse mellan individer med introverta, ambiverta och extroverta egenskaper. PERCEIVED STRESS A comparsion between indivudals with characeteritcs of introvert, ambivert and extrovert.
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar
Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt.
Att mäta personlighet att mäta Personlighet Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på
10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Hot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden
Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden Kornelia Johansson C-uppsats
Studentnöjdhet vid LTU 2009
Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills
Låt inte stress hindra dig!
Institutionen för psykologi Vårterminen 2014 Psykologi C Låt inte stress hindra dig! Hur övningar i perspektivtagande inspirerade av ACT kan öka psykologisk flexibilitet i arbetslivet samt minska stressresponsens
OBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Ungdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Ungdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi Lisa Hoffman C-uppsats i psykologi, VT 2013 SPS126, 15hp Handledare:
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Arbetssituationens och personlighetsdragens påverkan på arbetsrelaterad coping
Arbetssituationens och personlighetsdragens påverkan på arbetsrelaterad coping Tommy Antonsson Andreas Löfgren Vestlund 2012 Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp Psykologi Personal och arbetslivsprogrammet
OBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
ME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Upplevelser av stress
Institutionen för psykologi Kandidatprogrammet i psykologi Upplevelser av stress En intervjustudie med personer som har hög respektive låg samvetsgrannhet Karolina Gunnarsson Uppsats för kandidatexamen
ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson
ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och
SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet
Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.
Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke
+ Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån
Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet
Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktormodellen Personality traits as predictors for sensory
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Samband mellan utmattningssyndrom och personlighet hos gymnasieungdomar Lina Dahlberg Handledare: Maarit Johnson PSYKOLOGI III, 15 HP STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN SAMBAND MELLAN UTMATTNINGSSYNDROM
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen. Susanne Pelger Lunds universitet
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Susanne Pelger Lunds universitet Skrivande som generell färdighet som tankeredskap Språket speglar ämnet Ex. Nationalekonomi därmed Problem
Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp Psychology Ba (A), Basic Course, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PS063G
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II
Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig
Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018
Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial
EXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling
Vilken effekt har self-efficacy, självkänsla, känsla av sammanhang, locus of control på studenters upplevda stressnivå?
Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Vilken effekt har self-efficacy, självkänsla, känsla av sammanhang, locus of control på studenters upplevda stressnivå? Camilla
Bättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits Kurskod: PS702G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Tekniska
Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt 1 Akademiskt Arbete Ett akademiskt arbete är ett skrivet arbete,
En explorativ studie om relationen mellan personlighetsfaktorer inom Big Five, Maximering och subjektivt välbefinnande
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN En explorativ studie om relationen mellan personlighetsfaktorer inom Big Five, Maximering och subjektivt välbefinnande Magnus Andersson och Mattias Hemmingsson
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24)
1 Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1. Variabler och tänkt modell Data simulerar de som använts i följande studie (se Appendix A): Hull, J. G., & Mendolia, M. (1991). Modeling
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
SAMPS, Masterprogram i psykologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMPS, Masterprogram i psykologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel