Teknikcollege Gästrikland

Transkript

1 Till Riksföreningen Teknikcollege Sverige Industrirådets granskningskommitté Reviderad Teknikcollege Gästrikland 1

2 Innehållsförteckning Bilagor.3 Inledning...4 I. Regionalt perspektiv...5 II. Infrastruktur...10 III. Tydlig profil...16 IV. Samverkan med arbetslivet...20 V. Kvalitetssäkring...24 VI. Kreativ och stimulerande lärmiljö...27 VII. Maskiner och utrustning...30 VIII. Sammanhållna arbetsdagar...33 IX. Lagarbete och ämnesintegration...36 X. Lärande i arbete

3 Bilagor 1. Ingående utbildningar i Teknikcollege Gästrikland 2. Kontaktuppgifter Teknikcollege Gästrikland 3. Samverkansavtal Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 4. Näringsgrensindelning 5. Prognos , Arbetsförmedlingen, Gävleborgs län 6. Pendlingskarta 7. Pendlande ungdomar översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län 8. Elevutveckling 9. Regionala styrgruppens agenda 10. Rollbeskrivning - processledare 11. Rollbeskrivningar - regional och lokala styrgrupper 12. Avsiktsförklaring 13. Teknikcollege Gästriklands organisation 14. Process för att säkerställa Teknikcollege Gästriklands utveckling 15. Plan för uppföljning av övergripande kvalitetsmål 16. Transformationskarta 17. Progressplan 18. Årsplan 19. Självutvärderingsverktyg 20. Andel pojkar och flickor på industri- och teknikprogrammen åk 1, Inventarielista - maskiner och utrustning på utbildningarna 22. Regional struktur och organisation 3

4 Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden Samverkan kring Teknikcollege finns idag mellan Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Ingen gymnasiegemensam samordning av utbudet mellan kommunerna finns, liksom att samverkan med andra utbildningsaktörer behöver förbättras och att viktiga handledarutbildningar arrangeras med olika frekvens och nivå i kommunerna. Näringslivsenheterna har en övergripande samverkan mellan kommunerna, liksom finns näringslivsgemensamma nätverk och traditionella samverkansformer med utbildningarna såsom bransch- och programråd. Vuxenutbildningssidan har ett systematiskt samarbete vad gäller yrkesutbildningar. Elevutvecklingen är sjunkande, arbetsmarknaden är traditionell och det görs traditionella utbildningsval. Goda exempel på lyckosam samverkan mellan utbildning och näringsliv finns bl.a. vid industriskolan i Hofors, där en positiv utveckling nu kan skönjas vad gäller sökbild, studieresultat och anställningsbarhet. Vidare finns goda exempel vad gäller förmågan att öka andelen tjejer på utbildningarna där maskiningenjörsutbildningen på högskolan har hälften tjejer på utbildningen, liksom att Göranssonska skolan i Sandviken har en förhållandevis hög andel tjejer på sin gymnasieutbildning. Vad gäller storlek på utbildning är teknikprogrammet på Polhemsskolan i Gävle ett av landets, till elevantal, största teknikprogram. Ämnesintegration är en del av undervisningen och har ett naturligt inslag, liksom att programmet ofta deltar i olika teknikinriktade tävlingar, där de vinner ärofyllda priser. Samverkan med näringslivet sker där bl.a. via studiebesök. Vision (framtida läge) Teknikcollege Gästriklands utbildningar är attraktiva för studenter och erbjuder kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. Ungdomarna utbildas med kunskap och motivation så att de blir anställningsbara och möjliggör en utveckling av regionen. Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot framtida läge) Näringslivs- och utbildningsgemensamma forum skapas och utvecklas. Regional samordning kring lärande i arbete upprättas, såsom gemensamma handledarutbildningar och utbildningsgemensamma forum. Marknadsföringsstrategier upprättas liksom kontinuerlig avstämning vad gäller branschernas kompetensbehov och studerandes antagnings- och anställningsbarhet. Kontaktperson/er för ansökan (namn, adress, tel, mail) Christina Flank Elffors, Projektledare Teknikcollege Gästrikland Christina.flank-elffors@sandviken.se

5 I. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samverkar idag med övergripande samverkansavtal kring Teknikcollege. Samverkansavtalen omfattar ännu inte utbildningsutbud och elevpeng. (Samverkansavtal, bilaga 3). För en bild av arbetsmarknaden kan bifogad fil (bilaga 4 Näringsgrensindelning Gävleborgs län ) för en översikt över sektorer användas. Man kan konstatera att tillverkningsindustrin har en betydande roll i regionen och i Gästrikland. Våren 2011 konstaterade Arbetsförmedlingen att verkstadsindustrin hade en ökande efterfrågan i Gävleborg. I den senaste prognosen för skriver Af: Efterfrågan inom industrin som helhet förväntas fortsätta öka till hösten för att därefter mattas av något. En femtedel av de vidtalade arbetsgivarna kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det är också en femtedel som upplevt svårigheter vid rekryteringar det senaste halvåret, exempelvis när det gäller maskiningenjörer. Det ser olika ut lokalt men det finns efterfrågan på bland annat CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Erfarenheten är viktig eftersom det på en del orter med många nyutbildade blir större konkurrens om jobben. (se vidare bilaga 5 Prognos Gävleborg län ). Utanför regionen är gruvbranschen expansiv: gruvorna i Garpenberg och Dannemora (inom dagpendlingsavstånd för regionen) är under stor expansion. Vi har en relativt stor arbets- och studiependling mellan kommunerna, framförallt mellan Sandviken och Gävle (se bilaga 6, Pendlingskarta till och från Gävle för en översiktsbild, gäller 2009). Kommunikationerna i landskapet får betecknas som goda, både avseende biltrafik med riksväg 80 (Hofors Sandviken Gävle) och E4 (till Älvkarleby, samt vidare både norr- och söderut). Buss- och tågkommunikationer finns mellan kommunerna. Det är sannolikt enklare för personer att röra sig kollektivt mellan Ockelbo Gävle, och Ockelbo-Sandviken, än mellan Ockelbo och övriga kommuner. Rapport kring gymnasieungdomars pendling finns från Region Gävleborg. (Bilaga 7, Pendlande ungdomar översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län) Det finns inom näringslivet en övergripande samverkan mellan kommunerna. Näringslivscheferna möts en gång i månaden. På lägre tjänstemannanivå träffas man också regelbundet ca varannan månad. Länets näringslivschefer möts också varannan månad i Region Gävleborgs regi. Den enda kommun som har ett organiserat elevboende (d.v.s. där man som elev erbjuds en del i ett boende) är Sandviken, även om det är det kommunala bostadsbolaget som står för boendet. Från hösten 2012 ska Bessemerskolan själv stå för boende. I Gävle utreds frågan. Högskolan har studentboende både i Gävle, Ockelbo och Älvkarleby. 5

6 Vad gäller gymnasieutbudet finns ingen samordning av utbudet mellan kommunerna. Däremot finns på vuxenutbildningssidan ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. Elevutvecklingen de närmaste åren i gymnasieskolan är sjunkande (se bilaga 8, Elevutveckling från Region Gävleborg) Statistik tas fram löpande över gymnasieeleverna i länet och det finns därför mycket underlag kring själva nulägesbilden genom Region Gävleborg. Kommunal vuxenutbildning är en stark regional resurs. Borde dock kunna upparbeta samverkan med näringslivet bättre. Inom Yrkeshögskoleutbildningarna jobbar man ofta lokalt, men är beroende av externa aktörer, samt av samverkan med regionala aktörer. Flera ansökningar kommer in varje år. För närvarande finns YH i Sandviken (två utbildningar) och i Gävle (en utbildning via Folkuniversitetet). En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Vi ser en traditionell arbetsmarknad, och traditionella utbildningsval generellt. Goda exempel finns inom landskapet med t.ex. förmågan att öka andelen kvinnor på utbildningar, men som helhet är det en traditionell bild. Goda exempel är t.ex. på Högskolan i Gävle där maskiningenjörsutbildningen har hälften kvinnor på utbildningen, och Göranssonska skolan där man har en förhållandevis hög andel kvinnor inom sin gymnasieutbildning. På regional nivå är arbetet med kompetensforum centralt. Ett exempel är Regional Utvecklingsplans (RUP) åtgärdsstrategi med satsningar som Teknikcollege Hälsingland och Teknikcollege Gästrikland. Traditionella satsningar vad gäller marknadsföring inför gymnasievalet till högstadieelever om teknikinriktade utbildningar liksom olika teknikinriktade framtida yrkesroller görs i kommunerna via t.ex. Öppet Hus och studiebesök. Till yngre åldrar finns i kommunerna satsningar såsom NTA-lådor, traditionell prao och särskilda satsningar inom naturvetenskap på t.ex. förskolor. Beskrivning av mål och framtida läge Utbilda ungdomarna med kunskap och motivation så de blir anställningsbara, så att vi kan utveckla vår region. Börje Andersson, VD, Bäckströms mekaniska, Hofors. Ordförande i Hofors lokala styrgrupp för Teknikcollege. Vi får ett större urval och högre kompetens på nyanställda. Möjlighet att köpa in uppdragsutbildningar. Christer Hjertner, Produktionschef, SKF Couplings, Hofors. Med rätt man på rätt plats kan vi komma hur långt som helst. Med rätt utbildningsbakgrund har man en utmärkt ansats att utvecklas och med de rätta personliga egenskaperna finns stora möjligheter att utvecklas som individ samtidigt som företaget utvecklas genom sina medarbetare. Maria Knuts, Personalchef, Stora Enso Skutskär Vi kan utvecklas i och med att vi har ett bra inflöde av kompetens som vi är i behov av och ett utökat samarbete med skolor, lärare och elever. 6

7 Per Andersson, HR Manager, Midroc Electro Eleverna som kommer från skolan är bättre förberedda inför sitt arbetsliv. Detta leder i sin tur till att det går snabbare att lära sig yrket som är kopplat till utbildningen. Per Eriksson, HR-avdelning, Korsnäs AB En långsiktig tillförsel av nyutexaminerade tekniker/ingenjörer som förser vårt distrikt med kompetens och en bas för att bygga framtida industrier samt utveckla och förvalta våra befintliga. Våra kunder likväl som vi, måste ha en tillförsel av kompetent personal på det tekniska planet. Erik Stål, Gruppchef, Mechanical & Plant Design, ÅF. Målet är att i Teknikcollege Gästrikland skapa attraktiva utbildningar för studenter och kunna erbjuda kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. De kommande pensionsavgångarna, de minskande elevkullarna, det minskande intresset för teknik- och industriutbildningar och industriföretagens behov av arbetskraft har gjort att de fem Gästrikekommunerna tillsammans med näringslivet beslutat sig för att skapa ett Teknikcollege. I Teknikcollege Gästrikland finns en fullständig samverkan. Det ska kunna vara möjligt för medborgare och medarbetare att kombinera sina utbildningar över tid hos olika anordnare, både för utbildningar inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Eleverna ska se Teknikcollege Gästrikland som ett utbildningsområde, där man kan välja de utbildningar som passar individen, oavsett var utbildningen ges. Kommungränserna ska inte vara ett hinder för studievalet. Det finns en regional och systematisk dialog med skolledningsansvariga i Gästrikland kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner vad gäller program och inriktningar, där vi ser dessa som Teknikcollege Gästriklands gemensamma. Vi har kontinuerliga lärargemensamma träffar i Gästrikland liksom att handledargemensamma forum finns. Företag och utbildningsanordnare ska gemensamt inventera kompetensbehoven och utifrån resultatet komma fram till vilka utbildningar som ska erbjudas, utvecklas och startas (och avslutas). Utbildningsutbudet ses systematiskt och regelbundet över av den regionala styrgruppen. Teknikcollege bidrar till att höja intresset för tekniska utbildningar generellt, oavsett om man är kille eller tjej, man eller kvinna. Det bidrar också till att höja elevernas status som arbetskraft för företagen, dels genom den garanti Teknikcollege är, dels genom att företagen vet att garantin har förankring i verkligheten. Näringsliv och utbildning har en tät dialog. Lärare och representanter från näringslivet har goda relationer. Lärare och näringsliv är gemensamt goda ambassadörer för branschen. Näringsliv är aktiva i sin profilering till utbildningarna vad gäller teknikyrkets spännvidd och möjligheter. Vi inventerar och lär av varandra vad gäller att aktivt öka kunskapen om branschen. Vi arbetar för näringslivs- och kommungemensamma initiativ som t.ex. KomTek och MaTeNa, liksom fortsatt samverkan inom redan befintliga skolinitiativ mot lägre åldrar, såsom prao, studiebesök, o.s.v. Inom Teknikcollege Gästrikland sker en samordning av arbetsplatsförlagt lärande som APL och LIA för att företagen ska kunna fokusera på elevernas lärande i arbete över tid. Teknikcollege Gästrikland bidrar också till att stödja grundskolan i att öka elevernas kunskaper om framtidens arbetsmarknad, och specifikt deras intresse för teknikutbildningar/utbildningar inom ramen för Teknikcollege Gästrikland genom målgruppsanpassade aktiviteter som utgår från elevernas förutsättningar och var de befinner sig i livet och i skolan. Man möter människor på deras nivå, och ser individen. Teknikcollege stärker statusen för utbildning generellt i regionen, och bilden av utbildning som en väg till framgång för individen, för företag och för vår region. 7

8 Målsättning är att vi är ett Teknikcollege i Gävleborg, där både Gästrikland och Hälsingland ingår, med syfte att växa och möta branschernas kompetensbehov och stärka regionen. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Styrning och ledning av Teknikcollege Gästrikland Teknikcollege Gästrikland kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Styrgruppens roll är att leda, styra och följa upp regionens Teknikcollege. Den regionala styrgruppen ska tydliggöra uppdrag och ansvarsförhållanden mellan den regionala och de lokala styrgrupperna. Ett viktigt led i detta är att kontinuerligt följa utvecklingsprocessen och dess kvalitet. Teknikcollege Gästriklands regionala styrgrupp består av näringslivsrepresentanter och utbildningsrepresentanter, med företagen i majoritet. Öka attraktionskraften för utbildningarna (visa på och klargöra karriärvägar, arbeta bort myter om utbildningarna och arbetslivet) En marknadsföringsstrategi skapas, med en kommunikationsplan. Riktade insatser genomförs mot grundskolan (exempelvis studiebesök på gymnasiet, på företag, på högskola, genomföra teknikdagar och temadagar). Vi genomför Öppet hus i kombination med studiebesök. Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. Vi skapar branschdagar som har skolor/elever/studenter som målgrupp, tillsammans med flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. Vi ordnar regional sommarskola/skolor, t.ex. tjejer i teknik i kombination med sommarjobb. Vi organiserar och genomför samverkansaktiviteter mellan gymnasium/yh/högskolan i Gävle/företag (t.ex. skapa gemensamma produkter inom ramen för Ung Företagsamhet). Näringslivet anordnar kontinuerligt aktiviteter för att visa på branschens och teknikens möjligheter. Höja statusen på de färdigutbildade Vi inför diplomering eller motsvarande efter genomgången utbildning. Vi informerar framtida arbetsgivare om Teknikcollege och utbildningarna. (marknadsföring) Vi skapar en marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder licensiering/certifiering. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Samverka fullständigt om utbildningarna (rätt utbildning på rätt ort) Skapande av gymnasiegemensamt forum med skolledare. Återkommande beslutande möten finns kring gymnasieutbildningarna regionalt. Teknikcollege är en stående punkt på Gästrikegruppens möten. Vuxenutbildningsutbudet diskuteras och beslutas inom Gästrikevux. Forum för högskoleutbildningar används av Teknikcollege Gästrikland. Översyn av befintliga samverkansavtal för gymnasiet görs regelbundet inom ramen för Gästrikegruppen. Storleken på elevpengen för elever som ingår i området Teknikcollege ses över kontinuerligt och gemensamt för att stärka samverkan inom Teknikcollege. Regional samordning av arbetsplatsförlagt lärande såsom APL/LIA, gymnasiearbete, examensarbete och projektarbete samt handledarutbildning Planeringsarbete sker regionalt (i kontakt med lokala styrgrupper). 8

9 Vi skapar en samordnarfunktion på regional nivå som också stödjer företagen i arbetet med att ta emot studenter och elever. Stödja grundskolan i att öka kontaktytorna mellan skolan och arbetslivet Prao finns i flera olika former. Företagsbesök erbjuds till grundskolorna. Företagsmässor ordnas för grundskolan. Teknikcollege Gästrikland deltar i projekt via Region Gävleborg och Högskolan i Gävle avseende longitudinell forskning om gjorda teknikinriktade insatser, vilka tillsammans med näringslivet ger ett ökat teknikintresse (Projekt Teknikproffs förstudie 2012). Aktivt arbete för att initiativ som KomTek och MaTeNa tas i bruk i kommunerna, liksom att ustöttning sker av andra näringslivsriktade initiativ som Trossen och NTA-lådor. Gemensamt inventera kompetensbehov Kompetensforum Gävleborg används. Lokala kompetensinventeringsprojekt synkroniseras med regionala. Regelbundna kontakter med Af i styrgrupperna (Af har en adjungerad plats). En regional kompetensgrupp skapas. Göra teknikutbildningar attraktiva för båda könen Vi tar fram genusstrategi för Teknikcollege Gästrikland. Vi skapar sommarskolor riktade till tjejer. Ambassadörer används. En marknadsföringsstrategi skapas. Vi håller och genomför genomtänkta studiebesök (möta rätt personer/befattningar). Vi kan utbilda företag och bransch kring genus (för att medvetandegöra). Regionala styrgrupper i Hälsingland och Gästrikland har samverkansmöten, startar dialog runt samverkansformer och skapar erfarenhetsutbyten, gemensamma temadagar och utbildningsdagar. 9

10 II. Infrastruktur Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Utbildningar aktuella för Teknikcollege Gästrikland är: Sandviken Bessemerskolan Teknikprogrammet (32 platser åk1 ht 2011) Industritekniska programmet (16 platser åk 1 ht 2011) Centrum för Vuxnas Lärande Ettårig CNC-utbildning (yrkesvux) (ca 40 platser) Yrkeshögskoleutbildningar: kvalificerad verkstadstekniker, kvalificerad automationstekniker (20 platser åk 1 ht 2011) Göranssonska skolan Industritekniska programmet med utökat antal kurser (66 platser åk1 ht 2011) Kompletteras med trainee-utbildning Gävle Polhemsskolan El- och energiprogrammet, inriktning automation (16 platser åk1 ht 2011) Industritekniska programmet (13 platser åk1 ht 2011) Teknikprogrammet (110 platser åk1 ht 2011) Hofors Björkhagsskolan Industritekniska programmet (11 platser åk1 ht 2011) Plan för certifiering Målsättning är att gymnasieutbildningarna är certifierade under Tillsammans med denna regionala ansökan sänds även Sandviken och Hofors lokala ansökningar. Gävles lokala ansökan sänds in under våren Utbildningar för Centrum för Vuxnas Lärande och YH sänds in under våren Övriga utbildningsanordnare aktuella för certifiering Det finns i dagsläget inga renodlade privata utbildningsanordnare (t.ex. gymnasiefriskolor) som deltar i Teknikcollege Gästrikland för certifiering av utbildningar. Regional styrgruppen hanterar fortlöpande strategin vad gäller nya utbildningsanordnare. Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle har en viktig roll för att förse regionens företag och organisationer med kvalificerad arbetskraft. För att få duktiga elever och studenter så fyller lärarutbildningen en viktig 10

11 funktion för att förse regionen med utbildade lärare från förskola upp till gymnasiet. Det finns ett flertal olika inriktningar att välja på. Det finns allt från kortare kurser, utbildningsprogram och forskning att välja på. Vid Högskolan ges flera tekniska utbildningar mot bl.a. energibranschen, verkstads- och skogsindustrin och samhällsbyggnad, som motsvarar det behov av utbildad arbetskraft som finns inom regionen. Högskolan i Gävle samverkar bl.a. inom forskning och lärarutbyten. Ett konkret exempel är högskoleutbildning mot Materialteknik som ges i samarbete med Högskolan Dalarna. Utbildningen har en stark koppling mot stålindustrin i Bergslagen och Sandviken. Genom att erbjuda studenter att läsa via Högskolan i Gävle så når man också fler studenter från den regionen. Inom flera utbildningar är det vanligt med lärare som är verksamma på flera Högskolor/Universitet. Högskolan i Gävle har forskare inskrivna på flera universitet men har numer även examensrätt inom bygg och miljö för forskarexamen. För elever som väljer yrkesförberedande program kommer kompletteringen av behörigheten till högre studier att bli än viktigare. På Högskolan finns möjligheten att via basår/bastermin, läsa in delar av de naturvetenskapliga ämnena som krävs för att uppnå behörighet till t ex ingenjörsutbildningar. Idag finns fyra s.k. Co-op-utbildningar (Cooperative Education) med stark koppling mot näringslivet och företagen i regionen. Studieformen Co-op kompletterar Teknikcollege på gymnasieskolan eftersom elever kan ta tillvara sina kontakter på företagen även när de går vidare till Högskolan. Inom flertalet av de tekniska utbildningarna ingår ofta inslag av projekt och examensarbeten i samarbete med näringslivet. Även studiebesök är vanliga inom de tekniska utbildningarna för att studenterna ska få en bra inblick i det kommande yrkeslivet. För att få fler intresserade av studier inom naturvetenskap och teknik på högskola så blir gymnasieskolorna i regionen inbjudna till informationsdagar, Öppet Hus och ingenjörskvällar. Flera gymnasieskolor får också besök av lärare och studenter som kommer ut och berättar hur det är att läsa på högskola. För att stödja framtida behov av teknisk och naturvetenskaplig kompetens engagerar sig Högskolan i Gävle i Teknikerjakten som sker i samarbete med E. J Ljungbergs utbildningsfond. Högskolan i Gävle utvecklar och breddar ett mer aktivt samarbete med aktörer inom regionen. Detta sker genom systematiska, medvetna aktiviteter som främjar intresset hos barn och ungdom samt ökad kvalitet i utbildningsmaterial, utrustning och inspirerande mötesarenor. En nära dialog med kommuner tillsammans med näringslivet skapar förutsättningar för att stärka regionen inom naturvetenskap och teknik i samverkan med entreprenörskap. På Högskolan i Gävle pågår massor med spännande forskning. Man strävar efter att visa att det är roligt och intressant med forskning och hur dialogen med barn kan påverka forskningen. Flera projekt har genomförts och pågår vid skolor och förskolor i Gävle och Älvkarleby kommun. Några exempel på vad som har hänt i olika projekt under de senaste åren är inköp av verktyg och utrustning till att jobba med elektricitet, inköp av TeknikLEGO, inköp av material till "uppfinningar", medel till att anordna en "Naturvetardag". Sommarskola för tjejer i åk 8 arrangeras varje år vid Högskolan i Gävle och är en populär och återkommande aktivitet. Samverkan i regionen för vuxenutbildningar Samarbete mellan utbildningsanordnare finns inom Gästrikevux, ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. 11

12 Ledningsgruppen för Yrkeshögskoleutbildningarna i Sandviken har företagsrepresentanter från Gävle, Sandviken, Älvkarleby och Hofors. I arbetet med lärande i arbete (LIA) finns även företag från Ockelbo kommun och Dalarna med. Näringslivet har varit starkt delaktigt i framtagandet av YHutbildningarna och enligt gällande normer för utbildningsformen. Vad gäller teknikintresset, och att höja detta generellt i syfte att öka andelen och antalet sökande till tekniska utbildningar, sker inga systematiska regionala insatser för marknadsföring för gymnasieutbildningar. Samverkan inom gymnasieutbildningar Det finns ingen regional, systematisk dialog kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner eller riktningar. Samverkan via Region Gävleborg Samverkansforum för kompetensfrågor i regionen är Kompetensforum (olika utbildarnätverk finns, t ex Lärcentrum, YH, folkhögskolor m.m.) och Skogsindustriellt kluster (kompetensutveckling för yrkesverksamma). Även Bra Före-projektet för kompetensutveckling för anställda kommer nu att starta inom Region Gävleborg, där man under de närmaste åren kommer att ge 3000 anställda i 100 företag runtom i länet efterfrågad kompetenshöjning. Teknikparken Sandbacka Park i Sandviken har samarbetat med Västanbyns förskola och skola, där bl.a. FindIT och Region Gävleborg engagerat sig. Ett regionalt arbete och regional samverkan kommer att påbörjas kring teknikintresse i Region Gävleborgs regi, projekt Teknikproffs, se kriterium 1. Samverkan med övriga Teknikcollege Kontakter finns med Teknikcollege Hälsingland, dels genom representanter i regional styrgrupp (Region Gävleborg och Högskolan i Gävle), dels genom projektledaren. Högskolan i Gävle är också representerad i Upplands regionala grupp för Teknikcollege. Beskrivning av mål och framtida läge Teknikcollege Gästrikland är grunden och navet i ett väl utvecklat samarbete mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildningarna i Gästrikland ( Gästrikevux ), Yrkeshögskolan och Högskolan i Gävle. En tydlig röd tråd finns och studerande kan tydligt se de olika karriärmöjligheter som står till buds. Teknikcollege Gästrikland genererar ett totalt mycket brett och varierat utbud inom regionen vad avser tekniska utbildningar, både för ungdomar och vuxna. Vi ger goda möjligheter att karriärväxla under utbildning och under arbetslivet. Teknikcollege Gästrikland utvecklas kontinuerligt och arbetar för att jobba med nya aktörer och utbildningsinriktningar. Högskolan i Gävles Co-op-utbildning är ett tydligt komplement till certifierade gymnasieutbildningar. De Co-op-utbildningar som startat vid Högskolan i Gävle är ett koncept där företagen kan arbeta med långsiktiga rekryteringsstrategier av ingenjörer och andra personer med teknisk utbildning. Målet är att med början under hösten 2012 utveckla de redan etablerade kontakter som finns med gymnasieskolor inom Teknikcollege angående främst information om möjligheten att påbörja en Coop-utbildning efter gymnasiestudierna. Detta görs genom att högskolans samverkansansvarige för Coop besöker och informerar om konceptet Co-op samt att överenskommelser görs om långsiktig samverkan. Samma modell används för kontakten med företag som är intresserade av att samverka med högskolan inom Co-op-utbildningarna. Att företagen ställer upp med Co-op-platser på sina företag är den viktigaste delen i samverkan. Delmål är att fler elever från gymnasieskolorna inom 12

13 Teknikcollege efter examen skall påbörja studierna på en Co-op-utbildning vid Högskolan i Gävle. För företagen finns delmålet att öka samverkan med gymnasieskolor och med högskolan samt att försäkra sig om att kunna rekrytera ingenjörer och tekniskt utbildad personal. Det i Gästrikland gemensamma vuxenutbildningsforumet Gästrikevux är formaliserat och utvecklat och erbjuder vuxenutbildningar som möter näringslivets behov. Gästrikevux finns representerad i regional styrgrupp och näringslivet finns representerat i Gästrikevux relevanta forum för att säkerställa en näringslivnära dialog. Skolan och utbildarna har goda kunskaper om företagen, deras förutsättningar, villkor och behov, och företagen ser också skolans och utbildarnas behov och mål. Genom stark samverkan bidrar man till elevernas och studenternas måluppfyllelse. Våra gymnasieskolor utbildar elever så att de blir anställningsbara och antagningsbara efter skolan samt har kunskaper som är gångbara både nationellt och internationellt. Inom Teknikcollege Gästrikland utnyttjas företagens teknik och resurser (t.ex. maskiner) för utbildningar i stället för att skolorna/utbildarna ska investera i egna. Vi ser företagens resurser även som utbildarnas och tvärtom. Skolorna/utbildningarna ska inte bara vara på skolan utan i både skola och företag. Företag och skola kan också utbilda varandra. Vi ser den kompetens som finns inom Teknikcollege Gästrikland som gemensam för allas (elevernas, lärarnas, företagens) och vår utveckling. Teknikcollege är ett viktigt verktyg för fort- och vidareutbildning för företag och branscher inom ramen för Teknikcollege. Teknikcollege Gästriklands unika regionala forum möjliggör enkla och snabba insatser inom kompetensutveckling för näringslivet. Ett utbudspaket finns framtaget för att säkerställa att möta näringslivets föränderliga behov av kompetensutveckling för medarbetarna, inom Teknikcolleges befintliga utbildningar. På detta sätt stöttar vi branscherna, utbildningarna och individerna. Utbudet i sig stimulerar till fortbildning. Målsättning är att några av utbildningarna arrangeras kontinuerligt. Teknikcollege är också ett nätverk för företag, för lärare och för elever. Nätverken bidrar till utveckling, underlättar matchning, anställning och karriärväxling, och ger skolor och utbildningsanordnare möjlighet att vara så nära framtidens arbetsmarknad som möjligt. Grundskolan har Teknikcollege Gästrikland som en viktig resurs när det gäller att vägleda eleverna till fortsatt utbildning på gymnasienivå. På samma sätt utgör Teknikcollege Gästrikland en viktig resurs när gymnasieeleverna skall välja eftergymnasial utbildning inom yrkeshögskola och högskola/universitet. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Teknikcollege Gästrikland utgör den nätverksorganisation som möjliggör att utbildningsbehov som finns inom teknikområdet tillgodoses tack vare god samverkan mellan samtliga aktörer. Detta säkerställer vi genom att: Det i den regionala styrgruppen finns representanter från gymnasieskolorna, Högkolan i Gävle, YH liksom Gästrikevux. Representant från Teknikcollege Gästrikland finns med i ledningsgrupp för YH samt Gästrikevux. Branschråd utvecklas inom vuxenutbildningen. Via Kompetensforums behovsinventeringar och andra branschrelaterade frågor via Region Gävleborg finns Teknikcollege representerat i forumet. Programråden ses över och utvecklas, liksom att översyn av högskolans befintliga branschrelaterade forum ses över för att säkerställa medverkan från Teknikcollege Gästrikland. Dialogvägarna är på detta sätt öppna mellan de olika forumen. Översyn över utbildningsutbud sker kontinuerligt via kompetensbehovsinventeringar regionalt och lokalt. Gymnasiegemensamma forum skapas för diskussion om gymnasieinriktningar i regionen. Detta kan ske genom att Region Gävleborg initierar sådant nätverk. 13

14 Regionala styrgruppen verkar som ett remissorgan i utbildningsrelaterade frågor gentemot näringslivet och utbildningsanordnare så att rätt utbud erbjuds och på rätt nivå. Vi har ett nära utbyte med våra närliggande Teknikcollege genom gemensamma Teknikcollegedagar och liknande aktiviteter, men också studiebesök eller andra kontakter för att lära och utveckla våra verksamheter. Co-op-utbildningen på Högskolan i Gävle kompletterar Teknikcollege Att synliggöra möjligheten att elever från Teknikprogrammet kan börja studera på en Co-oputbildning efter gymnasieexamen. Detta kan främst ske genom att Högskolan i Gävle informerar eleverna vid studiebesök på Campus i Gävle och genom besök på Teknikcollegecertifierade gymnasieskolor. I informationen både till eleverna och företagsrepresentanterna ingår att visa på möjligheten till att kunna samverka med samma företag under gymnasiestudierna och de kommande högskolestudierna. Särskilt viktigt är att eleverna gör de val av inriktningar och kurser inom sina program som gör att de blir behöriga till Co-op-utbildningarna. Information ska också ges till de företag som samverkar med gymnasieskolorna om möjligheten att fortsätta kontakterna med eleverna då de påbörjat studierna på en Co-op-utbildning. Synliga karriärmöjligheter för elever och studerande Detta möjliggör vi genom att: Arrangera öppet hus på gymnasiet och högskolan där inte bara skolan är på plats utan även företag. Högskolan i Gävle, Centrum för Vuxnas Lärande och YH marknadsför sig på gymnasieutbildningarna, men också mot lägre åldrar, för att tydligt visa på studievägar. Öppet Hus-aktiviteter finns även för YH och vuxenutbildning. Vi har återkommande möten med studie- och yrkesvägledare för att de ska ha aktuell information och kunskap (den befintliga arenan Vägledningsforum kan t.ex. användas). Vi har ett genomtänkt marknadsföringsmaterial (se marknadsföringsstrategi). Vi arbetar aktivt för att införa det fjärde året på teknikprogrammet som vi ser som en självklar förlängning av teknikprogrammets studier och en utökad möjlighet med näringslivskontakter för de högskoleförberedande programmen och en utveckling av Teknikcollege-utbildningarna. Utbildningarna ger möjligheter till karriärväxling Detta möjliggör vi genom att: Vi skapar flexibla utbildningar i tid och rum på alla nivåer arrangerar fler utbildningsstarter under ett år vilket ökar möjligheterna att studera utanför skolor m.m. Vi förenklar för gymnasieelever som vill byta program/inriktning under läsåret för att minska tidsförluster. Vi bygger in möjligheten att genom individuella val av kurser kunna uppfylla grundläggande behörighet för högskolestudier i yrkesprogrammen på gymnasiet, men också särskild behörighet. Vi skapar spår/paket för vuxna karriärbytare för att förenkla och för att förtydliga. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Vi genomför distansutbildningar och utbildning på företag (ej skolförlagda). Vi skapar prova-på-kurser och orienteringskurser/ introduktionskurser. Skola och företag känner varandras verksamheter Detta möjliggör vi genom att: Vi skapar utrymme för arbetsbyte skola/företag (lärare och handledare byter arbetsplats, införande av lärarpraktik, näringsliv deltar i utbildningen genom föreläsningar). Vi har återkommande studiebesök med fokus på framtiden och utveckling. Eftergymnasiala utbildningar finns närvarande i gymnasieutbildningarna genom studiebesök, informationsdagar och riktade marknadsföringsinsatser. Studerande har nationellt och internationellt gångbara kunskaper 14

15 Detta når vi genom att: Certifieringar finns, ses över och utvecklas kontinuerligt så att det möter branschens krav. Vi deltar i nationella och internationella samverkansprojekt inom ramen för Teknikcollege Gästrikland. Vi deltar i yrkes-sm eller andra yrkesrelaterade tävlingsformer. Vi organiserar utlandspraktik inom ramen för Teknikcollege Gästrikland. Vi lär av andra Teknikcollege i Sverige. Teknikcollege Gästrikland är ett verktyg för fort- och vidareutbildning Detta når vi genom att: Teknikcollege Gästrikland erbjuder uppdragsutbildningar till näringslivet. Vi inventerar och kartlägger kontinuerligt regionens utbud och möjligheter till uppdragsutbildningar som därefter kommuniceras och marknadsförs. Teknikcollege unika forum möjliggör snabba åtgärder och förändringar i utbudet, tack vare den nära dialog som finns mellan näringsliv och utbildning. Utbildningarna (gymnasieskolorna) ser kontinuerligt över sina möjligheter att utvecklas inom området. Lokala och regionala kompetensutvecklingsprojekt synkroniseras med Teknikcollege Gästrikland. Övrigt, se under karriärväxling. Företagens resurser är också utbildningarnas (maskiner och utrustning) Detta når vi genom att: Investeringsbehov för utbildningarna på alla nivåer passerar regionala (och lokala) styrgruppen. Inventering av vilka resurser (maskiner/utrustning) som finns hos företag och utbildare görs regelbundet. Samverkansutbildningar arrangeras i samband med nya investeringar av maskiner och utrustning arrangeras (näringsliv och utbildningar). Övriga utbildningar som bedöms ska certifieras: I tät dialog med utbildningsledare och ledningsgrupp inom YH tas en gemensam ansökan fram. I samråd med näringsliv och utbildningsledare inom CVL tas en ansökan för CVL fram. Vad gäller fler automationsutbildningar inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning som möter branschens krav, baseras detta på genomförda kompetensbehovsinventeringar, dialog med Kompetensforum Gävleborg och regionens gemensamma bedömningsunderlag. Underlaget verkar som beslutsunderlag för framtida gemensamt forum liksom politisk nämnd. Regionala styrgruppen tar fram en strategi för hantering av förfrågan från övriga utbildningsanordnare. 15

16 III. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Hofors kommun Hofors kommun är en bruksort med en basindustri som tillverkar ett av världens bästa stål. Kring stålindustrin har det genom åren vuxit fram företagskluster med högt specialistkunnande. Med dessa företag som stabil grund pågår det inom Clean Production Centre en utveckling av nya energioch miljölösningar för tung industri spännande möjligheter med en världsmarknad runt hörnet. Den största näringsgrenen är tillverkning och utvinning, där Ovako står för en tredjedel av kommunens arbetstillfällen. Resterande näringsgrenar fördelar sig inom vård och omsorg, företagstjänster, utbildning och handel. På Björkhagsskolans industritekniska program i Hofors finns ett väletablerat, nära samarbete med ortens företagare som har gått ihop för att tillsammans ställa krav på skolan. Därigenom har programmet utformats för att elevernas utbildning ska vara anpassad till de lokala företagens behov, vilket omfattar grunderna i CNC, skärande, svets, lager och underhåll. Sandvikens kommun Sandviken är en kommun i ständig utveckling, en utveckling som har gått från en traditionell bruksort till en modern industristad, allt i en industriell atmosfär kring den högteknologiska verkstadskoncernen Sandvik AB. Av det privata näringslivet finns ca 70 % inom tjänste- och servicenäringen och 30 % i produktionen. Övervägande delen finns inom gruppen små och medelstora företag, där de flesta har Sandvik som en stor kund. Kommunens största arbetsgivare är Sandvik med cirka anställda. Därefter kommer Midroc med 200, ABB med 95 och Cibes med 90 anställda. (Siffror från hösten 2011.) Tillsammans med Sandvik driver kommunen sedan 2002 Göranssonska skolan med ett utökat industritekniskt program. Under de tre åren som utbildningen pågår får man en gedigen allmän utbildning tillsammans med kurser inom bearbetningsteknik och processautomation. Bessemerskolans mångåriga traditioner erbjuder både teknikprogram och industritekniskt program. Teknikprogrammets två profiler riktar sig direkt till ortens näringsliv: design- och produktutveckling samt informations- och mediekommunikationsinriktning med webbprogrammeringsprofil. Industritekniska programmet utbildar lärlingar inom underhåll och skärande bearbetning. Certifiering mot internationell svetsning är planerad. Gävle kommun tillsammans med Älvkarleby och Ockelbos kommuner Ockelbo kommun har ett differentierat näringsliv med närmare 400 företag. En stor andel av dessa finns inom service och handel. Andra branscher som är tongivande är bygg- och träindustrin, jord- och skogstjänster samt transportsektorn. Dessutom pendlar många till arbetsplatser på andra orter. 16

17 Det finns ingen gymnasieskola i Ockelbo, men en väl utvecklad kollektivtrafik underlättar för eleverna att studera i de närliggande kommunerna. De flesta söker sig till Gävle, som har större utbud och valmöjligheter. I Älvkarleby finns stora företag som Stora Enso och Vattenfall, men också drygt 350 småföretag. De flesta av dessa representerar hantverksyrken inom till exempel el-, bygg- och plåtbranschen. Metallindustri och besöksnäring är andra stora branscher som sysselsätter många i kommunen. Älvkarleby har ingen egen gymnasieskola. Majoriteten av gymnasieeleverna väljer Gävle och Tierp, men även Uppsala och andra studieorter förekommer. I Gävle möts nya och gamla handelsvägar med både starka industritraditioner och tillväxtbranscher. Service och handel har en framskjuten plats i kommunen, som inte längre är en utpräglad industriort. Ericsson har lämnat orten och Stora Ensos verksamheter i Norrsundet har lagts ner. Däremot finns många tillverkande små och medelstora företag där många ingår i de regionala och nationella storföretagens underleverantörsled. Vad gäller nya tillväxtbranscher som geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik leder Gävle många gånger utvecklingen av dessa. När stadens regemente I14 stängdes på 90-talet, gav det plats åt en växande högskola som idag har ca studenter. Polhemsskolan i Gävle erbjuder tre program som är aktuella för Teknikcollege. Både El- och energiprogrammet med automationsinriktning och Industritekniska programmet samarbetar med de lokala företagen och anpassar utbildningen efter deras behov så långt det är möjligt. Företagen som engagerar sig i utbildningen finns inom bland annat områdena svets-, skärande- och CNC-bearbetning. På teknikprogrammet har man ingen direkt anpassning för det regionala näringslivet, främst på grund av kraven i GY2011 som syftar till att förbereda eleverna för vidare studier. Ett gyllene undantag är inriktningen Samhällsplanering och GIS, där man samarbetar med Lantmäteriet och kommunen och utför laborationer på högskolan. Cirka elever årligen går vidare till Högskolan i Gävles GISutbildning. Dessutom har studieplanerna för de olika inriktningarna anpassats på ett sådant sätt att det är möjligt för en elev som går teknikprogrammet att söka ett fjärde år om/när den verksamheten införs. Regionens gemensamma resurser Vid Högskolan i Gävle ges flera tekniska utbildningar mot bland annat energibranschen, verkstadsoch skogsindustrin och samhällsbyggnad, som motsvarar det behov av utbildad arbetskraft som finns inom regionen. Högskoleingenjörer är ofta verksamma inom produktionsteknik, produktutveckling och konstruktion hos de tillverkande företagen. Inom den energiintensiva industrin och energibolagen finns behov av ingenjörer som kan ta sig an de utmaningar om energieffektiviseringar som efterfrågas. Inom samhällsbyggnad krävs kompetent personal som kan ta sig an samhällsplaneringen och byggnationer i samhället. Idag finns fyra Co-op-utbildningar med stark koppling till näringslivet och företagen i regionen. Co-op står för Cooperative Education och innebär att studenterna varvar teori med betalda arbetsperioder på företag. Studieformen Co-op kompletterar Teknikcollege på gymnasieskolan. (Se även kriterium 2). Ett vanligt inslag i de tekniska utbildningarna är projektkurser i samarbete med företag. Genom kontakter inom projektkurser som studenterna läser får företagen möjlighet att presentera aktuella problemställningar som kan bli teman för kurserna. En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Synpunkter som tas upp i råden kan bidra till förändringar i utbildningarna och inom kurserna. 17

18 Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i Hofors finns ett väl fungerande samarbete, både företagen sinsemellan och med skolan. Även på Göranssonska skolan i Sandviken har man ett bra samarbete med näringslivet, främst Sandvik. Teknikprogrammet i Gävle har ett nära samarbete med Lantmäteriet. Dessa goda exempel ger skolorna en tydlig profil: eleverna ser vilka möjligheter utbildningen ger och företagen upplever att samarbetet är givande. Därför bör ovanstående exempel användas som förebilder för hela regionen när det gäller att förbättra samarbete mellan skola och näringsliv. Kompetensprofiler I besluts- och förstudiearbetet vad gäller uppstart av Teknikcollege Gästrikland har förstudie om framtidens industriutbildningar använts (Sandvikens kommun 2008), liksom kompetensbehovsinventering genomförd inför uppstart av YH-utbildningar I underlag för ansökan har Arbetsförmedlingens prognos för verkstadsindustrin i Gävleborg använts samt har en kompetensbehovsinventering av nu ingående företag i samverkande utbildningar om Teknikcollege genomförts. Regionala styrgruppen konstaterar att i dagsläget ingående utbildningar knyter samman rätt aktörer, men att kontinuerlig översyn behöver göras. Beskrivning av mål och framtida läge Med Teknikcollege knyter vi regionens orter närmare varandra i ett samarbete som utvecklar och anpassar utbildningarna efter näringslivets föränderliga behov. Det ger företagen möjlighet att hitta flexibla och anpassningsbara medarbetare med rätt kunskaper. För eleverna skapar det de bästa tänkbara förutsättningarna till en bra start på arbetslivet! Företagen garanteras möjlighet att påverka utbildningarna genom de lokala styrgrupperna som fångar upp och kanaliserar de behov och förändringar som företagen förmedlar. Det skapar verklighetsnära utbildningar som motsvarar företagens vardag. För hela Gästrikland verkar den regionala styrgruppen genom att ta tillvara det som kommer fram lokalt. Ur hela regionens perspektiv anpassas utbildningarna för att göra dem attraktiva för både elever och arbetsgivare. Genom dessa arbetsmetoder ges programmen inom Teknikcollege en tydlig profil, vilket gör dem attraktiva att söka till för eleverna och engagerar företagen till samverkan. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) En fortsatt utveckling av industritekniska programmet, teknik- och elprogrammen inom områdena produkt och maskinteknik, driftsäkerhet och underhåll, processteknik, svetsteknik och industriell automation, produktionsteknik, samhällsbyggande och miljöteknik, energiteknik och industriell IT. Vi arbetar kontinuerligt för att forma utbildningarna efter näringslivets föränderliga behov. Vi utför kontinuerligt kompetensbehovsinventeringar, både regionalt och lokalt. Detta sker genom enklare enkäter eller mer fördjupade intervjuunderlag. Samverkan sker också med Region Gävleborg inom Kompetensforum vad gäller framtagande av kompetensprofiler. En kontinuerlig översyn av utbildningsutbudet i regionen skapas genom Teknikcolleges olika forum, kompetensinventeringar och den företagsnära dialog som sker. En fortsatt utveckling av företagande och entreprenörskap inom teknik- och industritekniska programmens samtliga inriktningar. 18

19 Näringslivsavdelningar och SSA-enheter (Samverkan Skola Arbetsliv) arbetar för att hitta kontaktpersoner hos potentiella nya företag för att ständigt öka Teknikcollege-nätverket och säkerställa att vi möter näringslivets utbildningsbehov och inriktning. Lokala arbetsgrupperna kontaktar dessa och bjuder in till gruppens möten, tar fram samverkansavtal i syfte att säkerställa och hitta former för var och ens olika förutsättningar och behov. I samarbete med Triple Steelix (se kriterium 4) får företag från regionens olika kommuner möjlighet att träffas och Teknikcollege finns med i Triple Steelix nätverksträffar och vice versa. I det forumet bjuds även Älvkarleby in. Vi startar upp en tydligare dialog med Triple Steelix för att hitta samverkansformer och säkerställa regionens utbildningsutbud. Triple Steelix och Teknikcollege har gemensamma träffar och arbetar aktivt med gemensamma frågeställningar. Vi arbetar för att ett fjärde år införs på teknikprogrammen inom Teknikcollege Gästrikland. Organisation och medel ses över för att säkerställa en processledarresurs för Teknikcollege Gästrikland. Processledarens uppgift är bl.a. att stötta utvecklingsprocessen, genomföra evenemang, uppföljning, behovsinventeringar, upprätthålla regionsamordningen, m.m. 19

20 IV. Samverkan med arbetslivet I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv och det finns en regional styrgrupp/kompetensråd med företagen i majoritet. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Program- eller branschråd finns på regionens alla skolor sedan tidigare, där rektor, lärare, elever och företagare träffas några gånger per år. Dessa grupperingar har omformats, eller kommer att omformas, till lokala styrgrupper i arbetet med Teknikcollege. Där kommer näringslivet att ha en fortsatt möjlighet att påverka utbildningarna. Samverkan som finns idag: Samverkan Skola Arbetsliv (SSA), finns i Sandviken och Gävle. Verksamheten erbjuder bland annat korta handledarutbildningar till företagen, samordning av APL-platser, samt organiserar sommarkurser i teknik för tjejer i åk 4-6 samt 8-9 förlagda till gymnasieskolan och högskolan. Baserat på enskilda lärares initiativ och företagsamhet, gör klasserna studiebesök hos lokala företag. Vid enstaka tillfällen har lärare och skolledare också varit på studiebesök, men detta borde göras till en återkommande verksamhet. Både företag och skolor delar ut stipendier till särskilt duktiga elever. På industritekniska programmet i Hofors finns det man kallar körkortspremien. Den innebär att företagen ger en premie på kronor till alla elever som klarar alla kurser med minst betyget G. Näringslivsavdelningarnas uppdrag är att stimulera tillväxt i näringslivet och i den kommunala verksamheten, där regional samverkan är en av framgångsfaktorerna. En mycket viktig förutsättning för gynnsam tillväxt är kompetensutveckling och förnyelse hos företagen. Signaler från företagarna i samband med nyrekryteringar pekar på att dagens utbildningar inte är tillräckligt bra och intressanta. Man upplever att möjligheterna att ta initiativ och engagemang från skolpersonalens sida saknas, eftersom aktiviteter för samverkan inte prioriteras. Arbetet med Teknikcollege kompletterar näringslivsavdelningarnas befintliga engagemang inom t.ex. SSA-råd, Kontakttorget vid Högskolan i Gävle och egna kompetensutvecklingsprojekt. Triple Steelix utgörs av stål- och verkstadsindustri i Gävleborgs, Dalarnas samt delar av Västmanlands län. Initiativet formar tillsammans med aktörerna företagen, högskolorna och kommunerna en plattform för utveckling av stål- och verkstadsföretag enligt Triple Helix-modellen. Forskningsresurser, material- och produktkompetens ställs till små och medelstora företags förfogande. Lärandeprocessen innebär även att de olika aktörernas erfarenheter tas tillvara samt att arbetssätt och metoder sprids aktörerna emellan. Här har Teknikcollege goda möjligheter att samverka. Någon organiserad, regional samverkan kring utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor finns inte. Därför kommer Teknikcollege regionala perspektiv att ha stor betydelse. Regional styrgrupp En regional arbetsgrupp har under förstudiearbetet aktivt fört processen framåt. Under hösten 2011 formades en regional styrgrupp. Den regionala styrgruppen med näringslivet i majoritet har aktivt arbetat med framtagande av mål och utvecklingsplaner för Teknikcollege Gästrikland. 20