Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby

Transkript

1 Till Regional styrgrupp Teknikcollege region Reviderad Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby (Polhemsskolan) 1

2 Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden Samverkan kring Teknikcollege finns idag mellan Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Ännu finns ingen gymnasiegemensam samordning av utbudet mellan kommunerna. Samverkan med andra utbildningsaktörer behöver förbättras och viktiga handledarutbildningar måste arrangeras med olika frekvens och nivå i kommunerna. Näringslivsenheterna har en övergripande samverkan mellan kommunerna. Dessutom finns näringslivsgemensamma nätverk och traditionella samverkansformer med utbildningarna såsom bransch- och programråd. Elevutvecklingen är sjunkande, arbetsmarknaden är traditionell och det görs traditionella utbildningsval. Vad gäller storlek på utbildning är teknikprogrammet på Polhemsskolan i Gävle ett av landets, till elevantal, största teknikprogram. Ämnesintegration är ett naturligt inslag i undervisningen, liksom att programmet ofta deltar i olika teknikinriktade tävlingar där de vinner ärofyllda priser. Samverkan med näringslivet sker bl.a. via studiebesök och återbesök av näringslivsrepresentanter på skolan. Industritekniska programmet har ett nära samarbete med ortens industriföretag, men även med Högskolan i Gävle med bl a elevutbyte framförallt inom CNC- utbildningen. Förhoppningen är att samarbetet fördjupas. Programmet har även ett samarbete med Gävles vänort Rauma och sedan några år tillbaka förekommer det elevutbyte mellan skolorna. El- och energiprogrammets automationsinriktning har en nära samverkan med industriföretagen och har ett särskilt gott renommé vad gäller uppföljning och utveckling av praktiksamverkan. Vision (framtida läge) Utökad och utvecklad samverkan med befintliga och nya samarbetsföretag inom Teknikcollege Gästrikland. En ökad attraktionskraft för framförallt industritekniska utbildningen, men även el- och energiprogrammets automationsinriktning. Ett möjliggörande och utveckling av samverkan med näringslivet för teknikprogrammet samt att på längre sikt erbjuda ett fjärde år inom programmet. Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot framtida läge) Utveckla samarbetsformerna med befintliga företag och skapa nya kontakter med flera företag. Kompetensutveckling av lärare med Teknikcollege-kriterierna som grund. Praktikdagar och studiebesök för lärarna på regionens företag. Större integration mellan karaktärs- och gymnasiegemensamma ämnen. Utökade projektarbeten och skarpa uppdrag från näringslivet för de studerande. 2

3 Kontaktperson/er för ansökan (namn, adress, tel, mail) Håkan Sjörling, ordförande Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby Syntronic AB Inga Bostrand Rektor, Polhemsskolan, Gävle Tomas Östlund Biträdande rektor, Polhemsskolan, Gävle Ulrica Danevad Projektledare Teknikcollege Gästrikland Bilagor Styrgrupp_Gävle_Ockelbo_Älvkarleby.xls Rollbeskrivning_lokal_styrgrupp.docx Inventarielista_Gävle_EE_automation.docx Inventarielista_Gävle_IN.docx Inventarielista_Gävle_TE.docx Progressplan Teknikcollege GOA xls 3

4 I. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samverkar idag med övergripande samverkansavtal kring Teknikcollege. Samverkansavtalen omfattar ännu inte utbildningsutbud och elevpeng. (Samverkansavtal, bilaga 3 i regional ansökan). För en bild av arbetsmarknaden kan bifogad fil (bilaga 4 "Näringsgrensindelning Gävleborgs län" i regional ansökan) för en översikt över sektorer användas. Man kan konstatera att tillverkningsindustrin har en betydande roll i regionen och i Gästrikland. Våren 2011 konstaterade Arbetsförmedlingen att verkstadsindustrin hade en ökande efterfrågan i Gävleborg. I den senaste prognosen för skriver Af: "Efterfrågan inom industrin som helhet förväntas fortsätta öka till hösten för att därefter mattas av något. En femtedel av de vidtalade arbetsgivarna kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det är också en femtedel som upplevt svårigheter vid rekryteringar det senaste halvåret, exempelvis när det gäller maskiningenjörer. Det ser olika ut lokalt men det finns efterfrågan på bland annat CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Erfarenheten är viktig eftersom det på en del orter med många nyutbildade blir större konkurrens om jobben." (se vidare bilaga 5 "Prognos Gävleborg län" i regional ansökan). Utanför regionen är gruvbranschen expansiv: gruvorna i Garpenberg och Dannemora (inom dagpendlingsavstånd för regionen) är under stor expansion. Vi har en relativt stor arbets- och studiependling mellan kommunerna, framförallt mellan Sandviken och Gävle (se bilaga 6, "Pendlingskarta till och från Gävle" för en översiktsbild, gäller 2009, regional ansökan). Kommunikationerna i landskapet får betecknas som goda, både avseende biltrafik med riksväg 80 (Hofors - Sandviken - Gävle) och E4 (till Älvkarleby, samt vidare både norr- och söderut). Buss- och tågkommunikationer finns mellan kommunerna. Det är sannolikt enklare för personer att röra sig kollektivt mellan Ockelbo - Gävle, och Ockelbo-Sandviken, än mellan Ockelbo och övriga kommuner. Rapport kring gymnasieungdomars pendling finns från Region Gävleborg. (Bilaga 7, Pendlande ungdomar - översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län, i regional ansökan). 4

5 Det finns inom näringslivet en övergripande samverkan mellan kommunerna. Näringslivscheferna möts en gång i månaden. På lägre tjänstemannanivå träffas man också regelbundet ca varannan månad. Länets näringslivschefer möts också varannan månad i Region Gävleborgs regi. Den enda kommun som har ett organiserat elevboende (d.v.s. där man som elev erbjuds en del i ett boende) är Sandviken, även om det är det kommunala bostadsbolaget som står för boendet. Från hösten 2012 ska Bessemerskolan själv stå för boende. I Gävle utreds frågan. Högskolan har studentboende både i Gävle, Ockelbo och Älvkarleby. Vad gäller gymnasieutbudet finns ingen samordning av utbudet mellan kommunerna. Däremot finns på vuxenutbildningssidan ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. Elevutvecklingen de närmaste åren i gymnasieskolan är sjunkande (se bilaga 8, "Elevutveckling " från Region Gävleborg) Statistik tas fram löpande över gymnasieeleverna i länet och det finns därför mycket underlag kring själva nulägesbilden genom Region Gävleborg. Kommunal vuxenutbildning är en stark regional resurs. Borde dock kunna upparbeta samverkan med näringslivet bättre. Inom Yrkeshögskoleutbildningarna jobbar man ofta lokalt, men är beroende av externa aktörer, samt av samverkan med regionala aktörer. Flera ansökningar kommer in varje år. För närvarande finns YH i Sandviken (två utbildningar) och i Gävle (en utbildning via Folkuniversitetet). En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Vi ser en traditionell arbetsmarknad, och traditionella utbildningsval generellt. Goda exempel finns inom landskapet med t.ex. förmågan att öka andelen kvinnor på utbildningar, men som helhet är det en traditionell bild. Goda exempel är t.ex. på Högskolan i Gävle där maskiningenjörsutbildningen har hälften kvinnor på utbildningen, och Göranssonska skolan där man har en förhållandevis hög andel kvinnor inom sin gymnasieutbildning. På regional nivå är arbetet med kompetensforum centralt. Ett exempel är Regional Utvecklingsplans (RUP) åtgärdsstrategi med satsningar som Teknikcollege Hälsingland och Teknikcollege Gästrikland. 5

6 Traditionella satsningar vad gäller marknadsföring inför gymnasievalet till högstadieelever om teknikinriktade utbildningar liksom olika teknikinriktade framtida yrkesroller görs i kommunerna via t.ex. Öppet Hus och studiebesök. Till yngre åldrar finns i kommunerna satsningar såsom NTA-lådor, traditionell prao och särskilda satsningar inom naturvetenskap på t.ex. förskolor. Beskrivning av mål och framtida läge "Utbilda ungdomarna med kunskap och motivation så de blir anställningsbara, så att vi kan utveckla vår region." Börje Andersson, VD, Bäckströms mekaniska, Hofors. Ordförande i Hofors lokala styrgrupp för Teknikcollege. "Vi får ett större urval och högre kompetens på nyanställda. Möjlighet att köpa in uppdragsutbildningar". Christer Hjertner, Produktionschef, SKF Couplings, Hofors. "Med rätt man på rätt plats kan vi komma hur långt som helst. Med rätt utbildningsbakgrund har man en utmärkt "ansats" att utvecklas och med de rätta personliga egenskaperna finns stora möjligheter att utvecklas som individ samtidigt som företaget utvecklas genom sina medarbetare". Maria Knuts, Personalchef, Stora Enso Skutskär "Vi kan utvecklas i och med att vi har ett bra inflöde av kompetens som vi är i behov av och ett utökat samarbete med skolor, lärare och elever". Per Andersson, HR Manager, Midroc Electro "Eleverna som kommer från skolan är bättre förberedda inför sitt arbetsliv. Detta leder i sin tur till att det går snabbare att lära sig yrket som är kopplat till utbildningen". Per Eriksson, HR-avdelning, Korsnäs AB "En långsiktig tillförsel av nyutexaminerade tekniker/ingenjörer som förser vårt distrikt med kompetens och en bas för att bygga framtida industrier samt utveckla och förvalta våra befintliga. Våra kunder likväl som vi, måste ha en tillförsel av kompetent personal på det tekniska planet". Erik Stål, Gruppchef, Mechanical & Plant Design, ÅF. Målet är att i Teknikcollege Gästrikland skapa attraktiva utbildningar för studenter och kunna erbjuda kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. De kommande pensionsavgångarna, de minskande elevkullarna, det minskande intresset för teknik- och industriutbildningar och industriföretagens behov av arbetskraft har gjort att de fem Gästrikekommunerna tillsammans med näringslivet beslutat sig för att skapa ett Teknikcollege. 6

7 I Teknikcollege Gästrikland finns en fullständig samverkan. Det ska kunna vara möjligt för medborgare och medarbetare att kombinera sina utbildningar över tid hos olika anordnare, både för utbildningar inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Eleverna ska se Teknikcollege Gästrikland som ett utbildningsområde, där man kan välja de utbildningar som passar individen, oavsett var utbildningen ges. Kommungränserna ska inte vara ett hinder för studievalet. Det finns en regional och systematisk dialog med skolledningsansvariga i Gästrikland kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner vad gäller program och inriktningar, där vi ser dessa som Teknikcollege Gästriklands gemensamma. Vi har kontinuerliga lärargemensamma träffar i Gästrikland liksom att handledargemensamma forum finns. Företag och utbildningsanordnare ska gemensamt inventera kompetensbehoven och utifrån resultatet komma fram till vilka utbildningar som ska erbjudas, utvecklas och startas (och avslutas). Utbildningsutbudet ses systematiskt och regelbundet över av den regionala styrgruppen. Teknikcollege bidrar till att höja intresset för tekniska utbildningar generellt, oavsett om man är kille eller tjej, man eller kvinna. Det bidrar också till att höja elevernas status som arbetskraft för företagen, dels genom den garanti Teknikcollege är, dels genom att företagen vet att garantin har förankring i verkligheten. Näringsliv och utbildning har en tät dialog. Lärare och representanter från näringslivet har goda relationer. Lärare och näringsliv är gemensamt goda ambassadörer för branschen. Näringsliv är aktiva i sin profilering till utbildningarna vad gäller teknikyrkets spännvidd och möjligheter. Vi inventerar och lär av varandra vad gäller att aktivt öka kunskapen om branschen. Vi arbetar för näringslivs- och kommungemensamma initiativ som t.ex. KomTek och MaTeNa, liksom fortsatt samverkan inom redan befintliga skolinitiativ mot lägre åldrar, såsom prao, studiebesök, o.s.v. Inom Teknikcollege Gästrikland sker en samordning av arbetsplatsförlagt lärande som APL och LIA för att företagen ska kunna fokusera på elevernas lärande i arbete över tid. Teknikcollege Gästrikland bidrar också till att stödja grundskolan i att öka elevernas kunskaper om framtidens arbetsmarknad, och specifikt deras intresse för teknikutbildningar/utbildningar inom ramen för Teknikcollege Gästrikland genom målgruppsanpassade aktiviteter som utgår från elevernas förutsättningar och var de befinner sig i livet och i skolan. Man möter människor på deras nivå, och ser individen. Teknikcollege stärker statusen för utbildning generellt i regionen, och bilden av utbildning som en väg till framgång för individen, för företag och för vår region. Målsättning är att vi är ett Teknikcollege i Gävleborg, där både Gästrikland och Hälsingland ingår, med syfte att växa och möta branschernas kompetensbehov och stärka regionen. 7

8 Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Styrning och ledning av Teknikcollege Gästrikland Teknikcollege Gästrikland kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Styrgruppens roll är att leda, styra och följa upp regionens Teknikcollege. Den regionala styrgruppen ska tydliggöra uppdrag och ansvarsförhållanden mellan den regionala och de lokala styrgrupperna. Ett viktigt led i detta är att kontinuerligt följa utvecklingsprocessen och dess kvalitet. Teknikcollege Gästriklands regionala styrgrupp består av näringslivsrepresentanter och utbildningsrepresentanter, med företagen i majoritet. Öka attraktionskraften för utbildningarna (visa på och klargöra karriärvägar, arbeta bort myter om utbildningarna och arbetslivet) En marknadsföringsstrategi skapas, med en kommunikationsplan. Riktade insatser genomförs mot grundskolan (exempelvis studiebesök på gymnasiet, på företag, på högskola, genomföra teknikdagar och temadagar). Vi genomför Öppet hus i kombination med studiebesök. Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. Vi skapar branschdagar som har skolor/elever/studenter som målgrupp, tillsammans med flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. Vi ordnar regional sommarskola/skolor, t.ex. tjejer i teknik i kombination med sommarjobb. Vi organiserar och genomför samverkansaktiviteter mellan gymnasium/yh/högskolan i Gävle/företag (t.ex. skapa gemensamma produkter inom ramen för Ung Företagsamhet). Näringslivet anordnar kontinuerligt aktiviteter för att visa på branschens och teknikens möjligheter. Höja statusen på de färdigutbildade Vi inför diplomering eller motsvarande efter genomgången utbildning. Vi informerar framtida arbetsgivare om Teknikcollege och utbildningarna. Vi skapar en marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder licensiering/certifiering. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Samverka fullständigt om utbildningarna (rätt utbildning på rätt ort) Skapande av gymnasiegemensamt forum med skolledare. Återkommande beslutande möten finns kring gymnasieutbildningarna regionalt. Teknikcollege är en stående punkt på Gästrikegruppens möten. Vuxenutbildningsutbudet diskuteras och beslutas inom Gästrikevux. 8

9 Forum för högskoleutbildningar används av Teknikcollege Gästrikland. Översyn av befintliga samverkansavtal för gymnasiet görs regelbundet inom ramen för Gästrikegruppen. Storleken på elevpengen för elever som ingår i området Teknikcollege ses över kontinuerligt och gemensamt för att stärka samverkan inom Teknikcollege. Regional samordning av arbetsplatsförlagt lärande såsom APL/LIA, gymnasiearbete, examensarbete och projektarbete samt handledarutbildning Planeringsarbete sker regionalt (i kontakt med lokala styrgrupper). Vi skapar en samordnarfunktion på regional nivå som också stödjer företagen i arbetet med att ta emot studenter och elever. Stödja grundskolan i att öka kontaktytorna mellan skolan och arbetslivet "Prao" finns i flera olika former. Företagsbesök erbjuds till grundskolorna. "Företagsmässor" ordnas för grundskolan. Teknikcollege Gästrikland deltar i projekt via Region Gävleborg och Högskolan i Gävle avseende longitudinell forskning om gjorda teknikinriktade insatser, vilka tillsammans med näringslivet ger ett ökat teknikintresse (Projekt "Teknikproffs" - förstudie 2012). Aktivt arbete för att initiativ som KomTek och MaTeNa tas i bruk i kommunerna, liksom att stöttning sker av andra näringslivsriktade initiativ som Trossen och NTA-lådor. Gemensamt inventera kompetensbehov Kompetensforum Gävleborg används. Lokala kompetensinventeringsprojekt synkroniseras med regionala. Regelbundna kontakter med Af i styrgrupperna (Af har en adjungerad plats). En regional kompetensgrupp skapas. Göra teknikutbildningar attraktiva för båda könen Vi tar fram genusstrategi för Teknikcollege Gästrikland. Vi skapar sommarskolor riktade till tjejer. Ambassadörer används. En marknadsföringsstrategi skapas. Vi håller och genomför genomtänkta studiebesök (möta rätt personer/befattningar). Vi kan utbilda företag och bransch kring genus (för att medvetandegöra). Regionala styrgrupper i Hälsingland och Gästrikland har samverkansmöten, startar dialog runt samverkansformer och skapar erfarenhetsutbyten, gemensamma temadagar och utbildningsdagar. 9

10 II. Infrastruktur Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) El- och energiprogrammet, inriktning automation (i fortsättningen kallat Automation), har idag inte någon samverkan med högskolan. Industritekniska programmet har utrustning och maskiner som motsvarar utbildningens krav och de inriktningar som finns på programmet. Första året är gemensamt, där grundläggande kunskaper inom skärande bearbetning och svetsutbildning erhålls. Studiebesök förekommer framförallt i årskurs 1 både i studiesyfte, och för att underlätta inriktningsvalet till årskurs 2 Årskurs 2 och 3 har eleven valt yrkesinriktning utifrån de nationella inriktningar som programmet erbjuder. I årskurs 3 erhåller eleven en APL plats som fördjupning inom yrket och få erfarenhet av en arbetsplats Programmet samarbetar även med Högskolan i Gävle med bla. elevutbyte framförallt inom CNC- utbildningen. Förhoppningen är att samarbetet fördjupas. Programmet har även ett samarbete med Gävles vänort Rauma och sedan några år tillbaka förekommer det elevutbyte mellan skolorna Sommarkurser för tjejer i årskurs 8 anordnas varje år. Programmet erbjuder även eleverna certifiering i heta arbeten och SSG utbildning som ofta krävs för att kunna arbeta på industrierna. På teknikprogrammet läser eleverna gemensamt det första året för att inför år två välja inriktning. Här kan eleven välja mellan alla de nationella inriktningar som teknikprogrammet erbjuder. Teknikprogrammet samarbetar med Högskolan i Gävle bl.a. genom att använda sig av högskolans 3D-skrivare för att visualisera de produkter de designar och utvecklar inom flera delar i utbildningen däribland CAD-kurser och Ung Företagsamhet. Eleverna på teknikprogrammet gör också under sin studietid ett flertal studiebesök på företag och organisationer i och utanför länet. Dessa studiebesök ger eleverna en bra bild av det regionala näringslivet. Dessutom så kommer många av företagen på besök till skolan och berättar om sin verksamhet. Några elever från teknikprogrammet är också varje sommar handledare för en grupp flickor som gått ut åttonde klass och som deltar i ett projekt som har till syfte att stimulera teknikintresset hos unga tjejer. Befintliga samverkansforum: SSA-rådet i Gävle med representanter från arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, Högskolan i Gävle, Arbetsförmedlingen, Ung företagsamhet, Gävle ungdomsråd, Gävle näringslivsavdelning, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 10

11 Barn- och ungdomsnämnden, Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Rådets primära uppgift är att vara ett rådgivande organ till de båda skolnämnderna i frågor som har med samverkan skola-arbetsliv att göra. Ett annat samverkansforum där prao- och APL-handledare träffar skolans representanter är de årliga återkommande handledarutbildningar som arrangeras av SSA-rådet. Övriga aktiviteter för att öka teknikintresset: Naturvetenskap och Teknik för Alla NTA-verksamhet i Gävle kommuns grundskolor, vilket är ett framgångsrikt skolutvecklingsprogram för barn och ungdomar, som syftar till att stimulera nyfikenhet och öka intresse för naturvetenskap och teknik hos barn/ungdomar och pedagoger. Grundfilosofin är arbetssättet som sätter eleverna och deras frågor i centrum. Trossen Ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skolan och det privata och offentliga näringslivet. Ett företag blir fadderföretag för en klass i skolår 7 och följer sedan denna klass även i skolår 8 och 9. PRAO-verksamheten Eleverna i Gävle kommuns grundskolor har två veckors prao i skolår 8 och en vecka prao i skolår 9. Teknikföretag i Gävle kommun ställer upp med totalt 290 praoveckor på ett år! Många av eleverna får goda insikter om hur det är att jobba inom ett teknikföretag tack vare praoverksamheten. I och med Region Gävleborgs uppdrag att utveckla regionala kompetensplattformar så finns det samverkansforum där kompetensfrågor diskuteras. Lantmäteriet Lantmäteriets ambassadörsverksamhet. För att trygga det framtida behovet av ingenjörer på lantmäteriet (LM) har vi utbildat intresserade medarbetare inom olika funktioner till att fungera som ambassadörer vid skolbesök, mässor o dyl. Verksamheten är av nationell karaktär och bara i Gävle är vi ca 10 ambassadörer som ansvarar för X, U och C- län. Under innevarande år träffade ambassadörerna ungdomar från gymnasieskolarna vid tio olika tillfällen i Gävleborgs län. Av dessa träffar besökte teknikprogrammet på Polhemsskolan LM två gånger och ambassadörer informerade om vår verksamhet på plats på skolan vid ett tillfälle. Samarbetet mellan Polhemsskolan och LM har haft ungefär denna omfattning i flera år. Försök gjordes under året att få presentera LMs verksamhet för de elever på Polhemsskolan som läser om geografiska informationssystem, dock utan att lyckas. Det är framförallt dessa elever som efter avslutade gymnasiestudier söker till ingenjörsprogrammen vid Högskolan i Gävle. LM träffar även studie- och yrkesvägledare, förutom högstadiet, gymnasiet och högskola, för att ytterligare 11

12 sprida information om vilka roller som finns hos oss och inom vilka områden vi har behov av arbetskraft i framtiden. Framtidståget Under 2011 har LM deltagit i Framtidståget som far genom hela landet från norr till söder. Evenemanget besöker stor mängd av landets niondeklassare med målet att inspirera ungdomarna till att vilja läsa utbildningar som leder dem till ingenjörsyrken. Stör en ingenjör Under sommaren 2011 fick en niondeklassare i Gävle följa en förrättningslantmätare under drygt en dag för att sedan ägna lika stor tid till att följa en medarbetare på avdelningen för geodesi. Eleven hade till uppgift att dokumentera upplevelsen och presentera resultatet för lärare och klasskamrater. Trossen Se ovan. LM har genom ambassadörsverksamheten åtagit sig att vara fadder för en klass på Solängsskolan. Koppling mellan regionalt/lokalt näringsliv och utbildningsanordnare I Gävle kommun finns ett nystartat utbildningscentrum som har till uppgift att hjälpa både företag och studerande att hitta dels personal och utbildningar. Liknande funktioner finns även i andra kommuner i regionen. Tanken med utbildningscentrum är att vara en knutpunkt där man kan matcha ihop personer i behov av utbildning men även till viss del se till att företagen kan få sin eller kommande personal utbildad inom de områden där behov finns. Utbildningen kan ske i form av kommunal vuxenutbildning, YH, högskola på distans eller uppdragsutbildning. Denna funktion startade hösten 2011 och är fortfarande i processen att göra sig själva kända i kommunen och bland företag och utbildningsanordnare. Vid frågor om i vilka nätverk utbildningscentrum deltar så sitter de med i region Gävleborg och skall under våren gå ut till olika företagsföreningar för att informera om sin verksamhet. Något som framkommit under arbetet med ansökan om Teknikcollegecertifiera utbildningar i Gävle är att det ibland verkar vara dålig matchning mellan vad näringslivet önskar sig i form av kompetenser och personal och vad som utbildas. I Gävle finns en YH-utbildning och då som avancerad GIS-användare. Generellt så verkar det finnas en del ansatser till att ha ett samarbete mellan näringsliv och utbildningssamordnare men att samordning behövs inom området för att öka kännedom om varandras verksamhet. Goda exempel på detta finns på andra ställen i landet. Ett exempel är Göteborgsregionen där Göteborgs stad tillsammans med kranskommuner samverkar i en gemensam arena som styr 12

13 utbildning och kompetensförsörjning. Här kan Teknikcollege Gästrikland verkar för att en sådan arena skapas. Beskrivning av mål och framtida läge Den lokala styrgruppen har en tydlig bild av kompetensbehov inom teknikområdet i det lokala näringslivet. De certifierade utbildningarna har ett nära samarbete mellan dels varandra men också med eftergymnasiala studieanordnare. Studerande har en tydlig bild av utbildningsvägar och olika utbildningsaktörer. Övergången mellan utbildningsstegen integreras (högstadium-gymnasium-högre studier). Samverkan inom kompetensutbyte - lärare och näringsliv - är dynamiskt och integrerat. Intresset för natur och teknik stimuleras via aktiviteter från tidig ålder och samverkan mellan skolor och näringsliv finns och det finns en samordning och helhetsbild av de olika aktiviteter som erbjuds. Införa en välutvecklad uppdragsutbildning där företagen beställer specifika utbildningar. Det motiverar både lärare och elever, och ökar kunskapsutbytet mellan skola och företag. Se över och effektivisera befintliga samverkansforum, till exempel olika intressehöjande satsningar, företagskluster osv. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Utvärdera bland annat Göteborgsmodellen för att skapa en gemensam arena för utbildning och kompetensförsörjning. Den lokala styrgruppen inventerar regelbundet kompetensbehovet bland sina egna medlemsföretag och sammanställer en rapport över förväntat behov för rekrytering och inom vilka områden rekrytering behövs. Den lokala styrgruppen kommunicerar också med region Gävleborg och Arbetsförmedlingen vad gäller det lokala näringslivets behov. 13

14 Utbildningarna besöker lokala och regionala utbildningsanordnare: yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Skolan bjuder in utbildningsanordnare att komma och informera på skolan direkt. Skolan uppmuntrar eleverna att delta i de arrangemang som finns från t.ex. Högskolan i Gävle, Uppsala Universitet och KTH. Skolan arbetar tillsammans med de andra utbildningsanordnarna när det gäller utrustning men även i större integrerade projekt när detta är möjligt och beröringspunkter finns. Genom olika aktiviteter bidrar styrgruppen, lärare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar till att ge eleverna aktuell information om fortsatta utbildningsvägar och olika utbildningsaktörer samt uppmuntra eleverna till fortsatta studier. Till exempel flera studiebesök för eleverna samt att tidigare studenter som nu arbetar får komma till skolan och berätta. Eftergymnasiala utbildare (YH, HiG, m.fl.) bjuds kontinuerligt in för att informera om fortsatta utbildningsmöjligheter. Årliga träffar arrangeras där lärare och studie- och yrkesvägledare från grundskolan, gymnasieskolan och högskolan möts för att göra övergångarna så smidiga som möjligt för eleverna. Lärare ges möjlighet att studera varandras verksamheter. I kompetensutbytessyfte sker samverkan mellan skolan och företagen. Det kan ske genom lärarpraktik, auskultation (skuggning) och besök från företagen på skolan. Styrgruppen stöder på olika sätt de aktiviteter (t.ex. NTA och TENUM) som redan görs när det gäller att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Styrgruppen kommer också aktivt att bidra till att fler teknikföretag tar emot praoelever från grundskolan och ställer upp som Trossenföretag för grundskolan. Vi skapar en plan för hur vi kan utveckla rekrytering i lägre åldrar på ett bra sätt. Aktiviteter som tjejer och teknik vävs in här, liksom Öppet Husaktiviteter och liknande. Skapa samverkan med vuxenutbildningen i kommunen och regionen. Inventera kompetensbehov hos företagen och skolans möjlighet att driva dessa utbildningar. Kartlägg befintliga företagskluster och samverkansforum och initiera samverkan. 14

15 III. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Polhemsskolan är mångfaldens skola vilket innebär att måluppfyllelse ser olika ut för olika verksamheter och individer. Skolans vision är att alla elever skall klara sin utbildning, det vill säga att varje elev efter avslutad skolgång har slutbetyg, är behörig till nationellt program, eller har fått arbete. Polhemsskolan har i åtta år arbetat målmedvetet utifrån samma vision. Andelen elever med slutbetyg har under denna period ökat från 84 % till 93 %. Automation Vi anpassar utbildningen mot företagens profil så långt det är möjligt. Det finns många olika företag med olika behov, så man kan inte uppnå allas krav helt och hållet. Skolplanen ligger som grund, sedan görs anpassningar baserat på input från näringslivet via till exempel lärarnas besök på arbetsplatser och programrådsmöten. IN Innehållet utifrån programmets mål och krav inriktar sig mot Gävles branschföretag där företagsstrukturen i huvudsak är småföretagande. Det innebär stora utmaningar att tillgodose deras skiftande krav på anställningsbarhet. TE Då det nya teknikprogrammet enligt GY2011 är ganska hårt styrt vad gäller innehåll och syftar till att förbereda eleverna för vidare studier så har inte någon speciell anpassning gjorts för det regionala näringslivet. Däremot har studieplanerna för de olika inriktningarna anpassats på ett sådant sätt så att det är möjligt för en elev som går teknikprogrammet på Polhemsskolan att söka ett fjärde år om/när den verksamheten permanentas. När det nya fjärde året infördes som försöksverksamhet ansökte Polhemsskolan om att bli en försöksskola. Ansökan avslogs främst på grund av att den inte omfattade tillräckliga kontakter med näringslivet. Programråden Inom programråden förs kontinuerliga diskussioner kring företagens behov av kompetens. Programråden är företagens möjlighet att påverka utbildningen. Alla yrkesprogram har programråd. 15

16 Beskrivning av mål och framtida läge Utbildningarna möter näringslivets behov och kompetensbehovsinventeringar görs kontinuerligt. Näringslivet bidrar med information om yrkesroller och karriärvägar inför valet till gymnasiet och till eftergymnasiala utbildningar. I fortsatt gemensam dialog utvecklas utbildningarna inom Teknikcollege. Studerande har erforderliga certifikat, t ex SSG Entre, Heta arbeten och liknande efter avslutad utbildning. Studerande har erforderliga kunskaper inom presentationsteknik samt s.k. datakörkort eller motsvarande. Utbildningen har en modern och verklighetsanknuten pedagogik. Det finns en nära samverkan mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Vi motiverar studerande på yrkesprogrammen att studera för att nå högskolebehörighet. Den samverkan som finns genom Teknikcollege säkerställer kompetens hos studerande, företagens medarbetare, lärare och SYV. En samorganiserad s.k. bransch-prao-verksamhet där eleverna i grundskolan får komma ut till flera olika företag och branscher och till exempel göra PRAO en dag på varje ställe. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Den lokala styrgruppen inventerar regelbundet kompetensbehovet bland sina egna medlemsföretag och sammanställer en rapport över förväntat behov för rekrytering och inom vilka områden rekrytering behövs. Den lokala styrgruppen kommunicerar också med Region Gävleborg och Arbetsförmedlingen vad gäller det lokala näringslivets behov. Utbildningarna besöker lokala och regionala företag. Företagen kommer till skolan och informerar om möjliga karriärvägar efter examen samt deltar vid Öppet Hus och Infokvällar. Styrgruppen arbetar för att utbildningsanordnarna skall ta fram utbildningar som fyller näringslivets behov. Utbildningar kan ske inom ramen för gymnasieskolan, genom uppdragsutbildning, YH eller i andra relevanta former. 16

17 När styrgruppen har identifierat det lokala näringslivets behov så undersöker utbildningsanordnaren om det är möjligt att inom ramen för olika ämnen och kurser ge eleverna möjlighet att ta relevanta certifikat som är kopplade till det lokala näringslivets behov av arbetskraft. Certifiering kan även erbjudas av de företag som efterfrågar dem. Styrgruppen kartlägger hur utbildning i datorprogram hanteras, samt verkar för att utbildningsanordnarna ser till att detta mål uppfylls inom ramen för deras utbildningar. Ett särskilt intyg kan skrivas som visar den studerandes kompetens inom området. Utbildningarna arbetar med moderna projektmetoder, arbetar i grupper och team och eftersträvar att ha uppgifter som liknar de som finns i arbetslivet, s.k. skarpt läge. Vissa moment i utbildningen kan komma från det lokala näringslivet och de studerande får utföra uppgifter och lösa verkliga problem på uppdrag från företagen. Kontinuerliga lärarträffar mellan Teknikcollege-programmen införs. Fortbildning för lärarna inom dessa arbetsmetoder. Kartlägg vilka företag som kan vara med och "beställa" de skarpa projekten. Kontinuerliga lärarträffar mellan Teknikcollege-programmen införs för att främja samverkan mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Till exempel kan projekt skapas där högskoleförberedande och yrkesprogram arbetar på att lösa gemensamma problem, gärna på uppdrag från det lokala näringslivet. Lärare, SYV och näringslivet informerar kontinuerligt elever om fördelarna med högskolebehörighet. Det är viktigt att eleverna förstår att det är fullt möjligt att läsa ett yrkesinriktat program och ändå senare ha möjlighet att läsa vidare på högskola. I samband med att rapporten för förväntat behov för rekrytering och inom vilka områden rekrytering behövs är klar, arrangerar Teknikcollege lokalt en årlig informationskonferens för studie- och yrkesvägledare, lärare och studenter där relevant information ges avseende yrkesoch utbildningsvägar inom naturvetenskap- och teknikbranschen. Undersöka möjligheterna till bransch-prao: se hur det fungerar i Hudiksvalls kommun, samordna med SSA-enheten, utvärdera det försök som gjorts hos Korsnäs i Frövi. 17

18 IV. Samverkan med arbetslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) I Teknikcollege finns en styrgrupp med representation från företagen, skolan, branschorganisationer, kommunens näringslivsavdelning samt SSA-enheten. Dessa deltagare har mandat från sina respektive organisationer att fatta beslut i frågor som rör Teknikcollege. Medlemmar i styrgruppen finns redovisade i Styrgrupp_Gävle_Ockelbo_Älvkarleby.xls Styrgruppens rollbeskrivning finns redovisad i Rollbeskrivning_lokal_styrgrupp.docx Polhemskolan har ett bra samarbete med olika företag då det gäller APL (arbetsplatsförlagt lärande), studiebesök, gästföreläsare, stipendier och programråd. I texten nedanför så kommer det mer förklaring hur samarbetet ser ut på skolan och de olika programmen. SSA-enheten, Samverkan skola arbetsliv. SSA-enheten i Gävle erbjuder bland annat korta handledar utbildningar till företagen, samordnar APL-platser, samt organiserar sommarkurser i teknik för tjejer i åk 4-6 samt 8-9 förlagd till gymnasieskolan och högskolan. SSA enheten har möten för alla företag som samverkar med skolan i kommunen. SSA bjuder på t.ex. julfrukostbuffé för APL-handledare och övriga inblandade i samverkan skola arbetsliv. Allt för att stimulera till ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. APL APL ingår i IN och EE-programmets utbildning och utifrån sina inriktningar utformas elevplatserna EE programmet har fördelat sin APL-utbildning i årskurs 2 och 3, medan IN-programmet har sin utbildning enbart i årskurs 3. Det största arbete är anskaffning av APL- platser på företagen. Framförallt inom EE-programmet är det problematisk att skaffa plats så önskemålet från programmet är att fler industriersom ställer upp med platser. På IN- programmet fungerar anskaffningen av platser bra. Det är bra med samarbetet skola och arbetsliv. Programråd Programråd finns på samtliga program trots att detta inte krävs för teknikprogrammet enligt GY2011. Programråden har ett möte på hösten och ett på våren. I el- och energi programmets programråd ingår representanter från industri- och elinstallationsföretag. I Industritekniska programmets programråd ingår det många små verkstadsföretag. De större företagen och högskolan ingår även i programrådet. 18

19 I Teknikprogrammets programråd ingår representanter från olika konsultföretag, större industrier lantmäteri samt högskola. Stipendier För att höja motivationen och stimulera eleverna till att prestera bättre och belöna duktiga elever har alla tre programmen flera stipendier som delas ut av olika företag. Det största stipendiet delas ut av Ljungbergsfonden, som ger kr till två elever på Teknikprogrammet som går vidare till teknisk utbildning på högskolan. Studiebesök Studiebesök görs på alla tre program. En stor del av dessa sker i årskurs ett för att eleverna ska få se hur det ser ut på olika företag samt få en inblick i vad olika yrken innebär. Inför att eleverna ska välja inriktning till årskurs två så kommer företag även till skolan för att informera om sina olika yrkesområden. Även gästföreläsare från företag tas in, speciellt på teknikprogrammet. Sponsring Företag sponsrar ibland med utrustning eller andra typer av sponsring. Beskrivning av mål och framtida läge Teknikcollege är den naturliga mötesplatsen för företag, skola och intresseorganisationer, där antalet samverkande företag hela tiden ökar. Det finns ett strukturerat och utvecklat samarbete med näringslivet om APL-platser, med ett överskott av tillgängliga platser. Handledarna träffas kontinuerligt i upprättat nätverk och fortbildningsdagar arrangeras för dem. Baserat på återrapportering från handledarna kan skolan anpassa och kontinuerligt justera utbildningen samt får handledarna en bättre uppfattning om vilka förkunskaper eleverna förväntas ha inför APL-perioder. Alla handledare har genomgått en handledarutbildning. Företagen och skolan samarbetar kring frågor som till exempel: ny teknik, vilka krav som ställs i arbetslivet och vad som gör en studerande attraktiv att anställa ur ett bredare perspektiv. Samarbetet syftar till att ge förståelse för vilka kunskaper och personliga egenskaper som krävs för anställning. Lärarna gör regelbundna besök hos företagen för att hålla sig uppdaterade kring teknikutveckling och utveckla sina kontaktnät. 19

20 Studie- och yrkesvägledare är också delaktiga i företagsriktade aktiviteter och bjuds in till näringslivs- och studiebesök samt andra näringslivsriktade träffar. Programråden och styrgruppen för Teknikcollege är samordnade för att på bästa sätt nyttja alla deltagares engagemang och tid. Teknikcollege ses som en paraplyorganisation för programråden. I programråden finns representation från Teknikcollege och vice versa. Dessa fungerar som informationsbärare mellan de olika forumen. Samverkan med arbetslivet innefattar skarpa uppdrag även inom produktionsområdet, för att efterlikna en framtida arbetsplats så mycket som möjligt. Skolan har en bra samverkan med näringslivet där hela kurser vid behov kan läggas ut på företag, till exempel Heta arbeten, SSG Entre eller truckutbildning. Representanter från näringslivet kan också bidra med läxhjälp-verksamhet. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Kartlägg regionens nätverk inom teknikområdet för att informera om Teknikcollege och identifiera företag och organisationer som är möjliga samarbetspartners, även i branscher som inte direkt förknippas med teknikområdet. Olika aktiviteter genomförs för att informera och involvera dessa potentiella företag. Exempel på aktiviteter kan vara frukostmöten, workshops eller riktade besök hos företag. Sammansätta en APL-grupp som hanterar frågor kring APL. En företagsrepresentant ska leda gruppen. Skapa en process kring APL-verksamheten. Skriv avtal med APL-anordnare om antal platser och handledarnas utbildning. En handledarutbildning skapas som tar hänsyn till företagens behov och önskemål, se kriterie 10. Utifrån handledarutbildningen arrangeras fortlöpande fortbildningsdagar för dem. Syftet med fortbildningsdagar är att utbyta erfarenheter mellan handledarna, men också för skolan att ta del av handledarnas erfarenheter för att kontinuerligt justera utbildningen samt får handledarna en bättre uppfattning om vilka förkunskaper eleverna förväntas ha inför APLperioder. Företag erbjuds att föreläsa om teknik för studerande, antingen i skolan eller ute på företagen. Det kan gälla till exempel ny teknologi eller maskiner som inte finns på skolan eller det omvända. Föreläsningar ska även ges kring arbetslivet i ett bredare perspektiv; vad man behöver kunna, hur man uppträder och samarbetar, hur man söker arbete och ger en positiv bild av sig själv. 20

21 När lärarna besöker APL-platserna stärks relationerna med företagen och personerna som jobbar där. Det ger även lärarna en värdefull kompetensutveckling. Bjuda in SYV i nätverksträffar, till lärarpraktik, studiebesök och andra näringslivsriktade aktiviteter. Se till att SYV finns med på agendan i näringslivsgemensamma forum. Upprätta plan för detta utifrån befintliga aktiviteter via SSA-enheten och skapa en struktur kring samverkan för Teknikcollege-utbildningarna. Utvärdera hur man bäst samordnar de befintliga programråden med Teknikcollege. Vi inventerar företagens möjligheter att förlägga viss speciell produktion till skolan. Om flera exemplar ska tillverkas kan eleverna tillverka de efterföljande produkterna. Vi inventerar och ser över möjligheten vad gäller läxhjälp-verksamhet. Det finns t ex goda exempel där representanter från företag stöttat i matematikundervisningen under längre tid. Detta i sig skapar en dynamisk lärmiljö. Vad gäller hela kurser hos företag inventeras detta utifrån behov som uppkommer. 21

22 V. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Eleverna på Polhemsskolan gör under sin studietid ett flertal utvärderingar och enkäter som följs upp regelbundet. Kursutvärdering görs efter varje avslutad kurs. Programmens egna arbets- och verksamhetsplaner (se vidare IX Lagarbete och ämnesintegration) exemplifierar ett flertal områden där man aktivt arbetar med olika förbättringsområden. Dessa följs upp och utvärderas i juni vid läsårets slut. Erfarenheterna tas tillvara inför kommande läsårs planering. På El- och energiprogrammet, inriktning automation, och på Industritekniska programmet får lärarna återkoppling från handledarna på företagen om hur APL-perioderna har fungerat. Att elever får anställning efter avslutad utbildning visar att utbildningen motsvarar företagens krav. Elever på Industritekniska programmet har möjlighet att få grönt kort på CNC, en certifiering som görs av Högskolan i Gävle. Ett grönt kort visar arbetsgivaren att eleven har uppnått en standardiserad yrkesskicklighet. Polhemsskolan är sedan 2010 certifierad enligt kvalitetssäkringssystemet Qualis. Se vidare information: Beskrivning av mål och framtida läge För att kvalitetssäkra våra ingående utbildningar så utvärderar Teknikcollege Gästrikland kontinuerligt verksamheten, mot Teknikcollegekriterierna, mot skolans uppdrag och mot vår verksamhetsplan. Styrgruppen har en naturlig och viktig del i utvärderingsförfarandet. Teknikcollege Gästrikland har en gemensam och övergripande vision. Regionala styrgruppen har ett samordnat kvalitetssäkringsarbete - regionalt och lokalt - som säkerställer utvecklingsprocesserna. En plan för uppföljning och arbete med framtagna kvalitetsmål samt verktyg och processer för detta finns. Kvalitetsarbetet säkerställer Teknikcollege Gästriklands utvecklingsprocess. Med kvalitetssäkring menar vi en organisation som har en genomtänkt struktur med rutiner för uppföljning och mätning av kvalitetsmål, som är kommunicerad, accepterad och följs. Vi har en bra bild över utbildningarna och att de möter näringslivets behov. 22

23 Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Målsättning är att samtliga studerande är antagningsbara och anställningsbara. Vi "sätter kunden i fokus" d.v.s. våra elever och företagen de skall jobba i. Vi förutser kundernas behov och uppfylla deras uttalade och outtalade önskemål. Näringslivet har en god insikt i och förståelse för utbildningarnas regelverk och styrdokument. Genom ständiga förbättringar och ett samordnat kvalitetsarbete utvecklar vi utbildningarna och säkerställer kvalitetsnivån med en planerad, systematisk återkoppling mellan personal, elever och företag, där den regionala styrgruppen har en central roll. Regionens övergripande kvalitetsmål är: Studerande är antagningsbara och anställningsbara Utbildningar sker i rätt riktning och med rätt aktörer, d.v.s. näringslivets kompetensbehov möts Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Regionala styrgruppen tar fram en gemensam övergripande vision för Teknikcollege Gästrikland. En kvalitetssäkringsprocess implementeras regionalt och lokalt. Kvalitetssäkringen inom Teknikcollege Gästrikland utgår från: Struktur Metod Verktyg Med struktur avser en tydlig organisation, med beskrivning av respektive roll (se kriterium 4) och dess ansvarsområden, se bilaga 13 i regional ansökan. Med metod avses process för säkerställande av regionens utveckling, se bilaga 14i regional ansökan och plan för uppföljning av regionens övergripande kvalitetsmål, bilaga 15 i regional ansökan. Med verktyg avses de olika transformations-, progress- och årsplaner som arbetas fram, se bilaga i regional ansökan, för att visualisera progressen mot Teknikcollege Gästriklands övergripande mål, uppföljning av regionala och lokala progresser liksom överblick över Teknikcolleges Gästriklands aktiviteter, lokalt och regionalt. 23

24 Det av Teknikcollege Sydosts framtagna självutvärderingsverktyg (bilaga 19 i regional ansökan) används fortlöpande under certifieringsperioden för att säkerställa regionens utvecklingsprocess och identifiera brister och därmed regionens och de lokala styrgruppernas fokusområden för nästkommande period. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Detta sker genom att: Vi utvecklar kontinuerligt praktik (eller andra yrkesnära samverkansformer) med näringslivet där motivation och engagemang skapas för de studerande. Handledarna inspirerar, motiverar och engagerar. Handledarutbildningen ses därför kontinuerligt över för att uppnå detta. Utbildningsanordnarna skapar bra struktur och planering för att studerande ska kunna erhålla högskolebehörighet, t.ex. genom möjlighet att läsa inom det individuella valet. För elever med behov av stöd utarbetas åtgärdsprogram som kontinuerligt följs upp. Via APL eller andra samverkansformer med näringslivet är företagen och handledarna goda ambassadörer och belyser vikten av väl genomförda studier och genomförd praktik, gymnasiearbeten, o.s.v. Vikten av detta område belyses i handledarutbildningen. Uppföljning av regionens kvalitetsmål: Uppföljning av kompetensbehovet, d.v.s. utgår utbildningarna från dagens och framtida behov hos teknikföretagen lokalt och regionalt och utbildar vi i rätt riktning, görs årligen via lokala styrgrupper, för rapportering till regional styrgrupp. Regionala styrgruppen får därmed ett regionalt underlag att ta ställning till vad gäller utbildningarnas inriktning. Underlaget presenteras för det gymnasiegemensamma forumet som inrättas liksom för beslutsfattare (politisk nämnd). För att säkerställa antagningsbarhet och anställningsbarhet följer regionen kontinuerligt upp: Studerandes antagningspoäng till gymnasieutbildningarna (ökad attraktionskraft på tekniskt och industriellt inriktade utbildningar) Studerandes antagningsbarhet till högskolorna (genomförda studier och samtliga har högskolebehörighet) Studerandes anställningsbarhet sex månader efter avslutad yrkesutbildning (yrkesexamen leder till arbete) Uppföljning och säkerställande av regionens utvecklingsprocess. Detta sker genom det självutvärderingsverktyg som är framtaget. Under perioden april/maj gör regionala och lokala styrgrupper sina självutvärderingar. I regionalt styrgruppsmöte i juni 24