Teknikcollege Sandviken

Transkript

1 Till Regional styrgrupp Teknikcollege Gästrikland Uppdaterad ansökan 3 september 2012 Teknikcollege Sandviken Bessemerskolan, Teknikprogrammet och Industritekniska programmet Göranssonska skolan, Industritekniska programmet 1

2 Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden Samverkan kring Teknikcollege finns mellan Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Elevutvecklingen är sjunkande, arbetsmarknaden är traditionell med tämligen traditionella utbildningsval. Ingen gymnasiegemensam samordning av utbudet mellan kommunerna finns. Näringslivsenheten samverkar med Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby. Traditionella samverkansformer finns med utbildningarna såsom bransch- och programråd. Stark samverkan finns mellan Göranssonska skolan och Sandvik genom Sandvik Utbildnings AB. Göranssonska skolan driver ett ettårigt traineeprogram i samarbete med Sandvik, utöver sin industritekniska utbildning. Vuxenutbildningssidan har ett systematiskt samarbete vad gäller yrkesutbildningar. Industritekniska programmet på Bessemerskolan är den enda gymnasieskolan i Gävleborgs län som har en certifierad internationell svetsutbildning och är därmed godkänd av svetskommissionen att utbilda internationella svetsare. Lokala företag har kontakter med högskolan genom programråd, exjobbs-mässor både i närområdet och nationellt. Yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerad verkstadstekniker och kvalificerad automationstekniker, har tagits fram i kommunen i samverkan med företagen. Vidare finns goda exempel vad gäller förmågan att öka andelen tjejer på utbildningarna där maskiningenjörsutbildningen på högskolan har hälften tjejer på utbildningen, liksom att Göranssonska skolan har en förhållandevis hög andel tjejer, 22 %, på sin gymnasieutbildning Vision (framtida läge) Tillsammans lyfter vi teknikintresset i Sandviken. Genom att starta STUC- Sandvikens Tekniska UtbildningsCentrum - samlar vi kompetens för grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag under ett paraply. Företagen och utbildningsanordnare i samverkan anordnar arbetsplatsförlagt lärande som svarar upp mot utbildningsplanen och branschens krav. Teknikcollege Sandviken är Sveriges bästa Teknikcollege! Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot framtida läge) Ständig dialog mellan företagen och skolan har skapat ett ökat teknikintresse lokalt som stödjer de studerandes utveckling och tillgodoser företagens behov av kompetens De studerande har en tydlig bild av utbildningarnas möjligheter och förstår att kompetens ger trygghet Utbildningarna möter företagens kompetensbehov Ett brett urval av praktikplatser ger god inblick i teknikområdets olika yrkesroller Goda möjligheter till sommarjobb finns hos teknikföretagen Företagen värnar om de studerande och förstår vikten av ständig utveckling av 2

3 yrkespraktiken liksom andra samarbetsformer En gemensam handledarutbildning för regionen finns Företagens rekryteringsbas ökar och möjligheterna till lokal kompetensförsörjning stärks Företagen i Sandviken ser fördelarna med Teknikcollege och engagerar sig i dess utveckling Teknikområdet har goda framtidsutsikter Utbildningarna ger teoretiska praktiker och praktiska 3

4 Kontaktperson/er för ansökan (namn, adress, tel, mail) Anette Anderung, ordförande Sandvik Mining Rock Tools Christina Flank Elffors Projektledare Teknikcollege Gästrikland Christina Käll Göranssonska Skolan Eva Aronsson, biträdande rektor Bessemerskolan TE Sandvikens gymnasieskola Ann-Christine Friberg, biträdande rektor Bessemerskolan IN Sandvikens gymnasieskola Tel:

5 I. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samverkar idag med övergripande samverkansavtal kring Teknikcollege. Samverkansavtalen omfattar ännu inte utbildningsutbud och elevpeng. För en bild av arbetsmarknaden kan Näringsgrensindelning Gävleborgs län för en översikt över sektorer användas. Man kan konstatera att tillverkningsindustrin har en betydande roll i regionen och i Gästrikland. (Se bilaga 4, regional ansökan). Våren 2011 konstaterade Arbetsförmedlingen att verkstadsindustrin hade en ökande efterfrågan i Gävleborg. I den senaste prognosen för skriver Af: Efterfrågan inom industrin som helhet förväntas fortsätta öka till hösten för att därefter mattas av något. En femtedel av de vidtalade arbetsgivarna kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det är också en femtedel som upplevt svårigheter vid rekryteringar det senaste halvåret, exempelvis när det gäller maskiningenjörer. Det ser olika ut lokalt men det finns efterfrågan på bland annat CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Erfarenheten är viktig eftersom det på en del orter med många nyutbildade blir större konkurrens om jobben. Utanför regionen är gruvbranschen expansiv: gruvorna i Garpenberg och Dannemora (inom dagpendlingsavstånd för regionen) är under stor expansion. Vi har en relativt stor arbets- och studiependling mellan kommunerna, framförallt mellan Sandviken och Gävle. Kommunikationerna i landskapet får betecknas som goda, både avseende biltrafik med riksväg 80 (Hofors Sandviken Gävle) och E4 (till Älvkarleby, samt vidare både norr- och söderut). Buss- och tågkommunikationer finns mellan kommunerna. Det är sannolikt enklare för personer att röra sig kollektivt mellan Ockelbo Gävle, och Ockelbo-Sandviken, än mellan Ockelbo och övriga kommuner. Rapport kring gymnasieungdomars pendling finns från Region Gävleborg. Det finns inom näringslivet en övergripande samverkan mellan kommunerna. Näringslivscheferna möts en gång i månaden. På lägre tjänstemannanivå träffas man också regelbundet ca varannan månad. Länets näringslivschefer möts också varannan månad i Region Gävleborgs regi. 5

6 Den enda kommun som har ett organiserat elevboende (d.v.s. där man som elev erbjuds en del i ett boende) är Sandviken, även om det är det kommunala bostadsbolaget som står för boendet. Från hösten 2012 ska Bessemerskolan själv stå för boende. I Gävle utreds frågan. Högskolan har studentboende både i Gävle, Ockelbo och Älvkarleby. Vad gäller gymnasieutbudet finns ingen samordning av utbudet mellan kommunerna. Däremot finns på vuxenutbildningssidan ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. Elevutvecklingen de närmaste åren i gymnasieskolan är sjunkande. Statistik tas fram löpande över gymnasieeleverna i länet och det finns därför mycket underlag kring själva nulägesbilden genom Region Gävleborg. Kommunal vuxenutbildning är en stark regional resurs. Borde dock kunna upparbeta samverkan med näringslivet bättre. Inom Yrkeshögskoleutbildningarna jobbar man ofta lokalt, men är beroende av externa aktörer, samt av samverkan med regionala aktörer. Flera ansökningar kommer in varje år. För närvarande finns YH i Sandviken (två utbildningar) och i Gävle (en utbildning via Folkuniversitetet). En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Vi ser en traditionell arbetsmarknad, och traditionella utbildningsval generellt. Goda exempel finns inom landskapet med t.ex. förmågan att öka andelen kvinnor på utbildningar, men som helhet är det en traditionell bild. Goda exempel är t.ex. på Högskolan i Gävle där maskiningenjörsutbildningen har hälften kvinnor på utbildningen, och Göranssonska skolan där man har en förhållandevis hög andel kvinnor inom sin gymnasieutbildning. På regional nivå är arbetet med kompetensforum centralt. Ett exempel är Regional Utvecklingsplans (RUP) åtgärdsstrategi med satsningar som Teknikcollege Hälsingland och Teknikcollege Gästrikland. Traditionella satsningar vad gäller marknadsföring inför gymnasievalet till högstadieelever om teknikinriktade utbildningar liksom olika teknikinriktade framtida yrkesroller görs i kommunerna via t.ex. Öppet Hus och studiebesök. Till yngre åldrar finns i kommunerna satsningar såsom NTA-lådor, traditionell prao och särskilda satsningar inom naturvetenskap på t.ex. förskolor. Beskrivning av mål och framtida läge Utbilda ungdomarna med kunskap och motivation så de blir anställningsbara, så att vi kan utveckla vår region. Börje Andersson, VD, Bäckströms mekaniska, Hofors. Ordförande i Hofors lokala styrgrupp för Teknikcollege. Vi får ett större urval och högre kompetens på nyanställda. Möjlighet att köpa in uppdragsutbildningar. Christer Hjertner, Produktionschef, SKF Couplings, Hofors. 6

7 Med rätt man på rätt plats kan vi komma hur långt som helst. Med rätt utbildningsbakgrund har man en utmärkt ansats att utvecklas och med de rätta personliga egenskaperna finns stora möjligheter att utvecklas som individ samtidigt som företaget utvecklas genom sina medarbetare. Maria Knuts, Personalchef, Stora Enso Skutskär Vi kan utvecklas i och med att vi har ett bra inflöde av kompetens som vi är i behov av och ett utökat samarbete med skolor, lärare och elever. Per Andersson, HR Manager, Midroc Electro Eleverna som kommer från skolan är bättre förberedda inför sitt arbetsliv. Detta leder i sin tur till att det går snabbare att lära sig yrket som är kopplat till utbildningen. Per Eriksson, HR-avdelningen, Korsnäs AB En långsiktig tillförsel av nyutexaminerade tekniker/ingenjörer som förser vårt distrikt med kompetens och en bas för att bygga framtida industrier samt utveckla och förvalta våra befintliga. Våra kunder likväl som vi, måste ha en tillförsel av kompetent personal på det tekniska planet. Erik Stål, Gruppchef, Mechanical & Plant Design, ÅF. Målet är att i Teknikcollege Gästrikland skapa attraktiva utbildningar för studenter och kunna erbjuda kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. De kommande pensionsavgångarna, de minskande elevkullarna, det minskande intresset för teknik- och industriutbildningar och industriföretagens behov av arbetskraft har gjort att de fem Gästrikekommunerna tillsammans med näringslivet beslutat sig för att skapa ett Teknikcollege. I Teknikcollege Gästrikland finns en fullständig samverkan. Det ska kunna vara möjligt för medborgare och medarbetare att kombinera sina utbildningar över tid hos olika anordnare, både för utbildningar inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Eleverna ska se Teknikcollege Gästrikland som ett utbildningsområde, där man kan välja de utbildningar som passar individen, oavsett var utbildningen ges. Kommungränserna ska inte vara ett hinder för studievalet. Det finns en regional och systematisk dialog med skolledningsansvariga i Gästrikland kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner vad gäller program och inriktningar, där vi ser dessa som Teknikcollege Gästriklands gemensamma. Vi har kontinuerliga lärargemensamma träffar i Gästrikland liksom att handledargemensamma forum finns. Företag och utbildningsanordnare ska gemensamt inventera kompetensbehoven och utifrån resultatet komma fram till vilka utbildningar som ska erbjudas, utvecklas och startas (och avslutas). Utbildningsutbudet ses systematiskt och regelbundet över av den regionala styrgruppen. Teknikcollege bidrar till att höja intresset för tekniska utbildningar generellt, oavsett om man är kille eller tjej, man eller kvinna. Det bidrar också till att höja elevernas status som arbetskraft för företagen, dels genom den garanti Teknikcollege är, dels genom att företagen vet att garantin har förankring i verkligheten. Näringsliv och utbildning har en tät dialog. Lärare och representanter från näringslivet har goda relationer. Lärare och näringsliv är gemensamt goda ambassadörer för branschen. Näringsliv är aktiva 7

8 i sin profilering till utbildningarna vad gäller teknikyrkets spännvidd och möjligheter. Vi inventerar och lär av varandra vad gäller att aktivt öka kunskapen om branschen. Vi arbetar för näringslivs- och kommungemensamma initiativ som t.ex. KomTek och MaTeNa, liksom fortsatt samverkan inom redan befintliga skolinitiativ mot lägre åldrar, såsom prao, studiebesök, o.s.v. Inom Teknikcollege Gästrikland sker en samordning av arbetsplatsförlagt lärande som APL och LIA för att företagen ska kunna fokusera på elevernas lärande i arbete över tid. Teknikcollege Gästrikland bidrar också till att stödja grundskolan i att öka elevernas kunskaper om framtidens arbetsmarknad, och specifikt deras intresse för teknikutbildningar/utbildningar inom ramen för Teknikcollege Gästrikland genom målgruppsanpassade aktiviteter som utgår från elevernas förutsättningar och var de befinner sig i livet och i skolan. Man möter människor på deras nivå, och ser individen. Teknikcollege stärker statusen för utbildning generellt i regionen, och bilden av utbildning som en väg till framgång för individen, för företag och för vår region. Målsättning är att vi är ett Teknikcollege i Gävleborg, där både Gästrikland och Hälsingland ingår, med syfte att växa och möta branschernas kompetensbehov och stärka regionen. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Styrning och ledning av Teknikcollege Gästrikland: Teknikcollege Gästrikland kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Styrgruppens roll är att leda, styra och följa upp regionens Teknikcollege. Den regionala styrgruppen ska tydliggöra uppdrag och ansvarsförhållanden mellan den regionala och de lokala styrgrupperna. Ett viktigt led i detta är att kontinuerligt följa utvecklingsprocessen och dess kvalitet. Teknikcollege Gästriklands regionala styrgrupp består av näringslivsrepresentanter och utbildningsrepresentanter, med företagen i majoritet. Aktiviteter för att öka attraktionskraften för utbildningarna, att visa på och klargöra karriärvägar, arbeta bort myter om utbildningarna och arbetslivet: En marknadsföringsstrategi skapas, med en kommunikationsplan. Riktade insatser genomförs mot grundskolan (exempelvis studiebesök på gymnasiet, på företag, på högskola, genomföra teknikdagar och temadagar). Vi genomför Öppet hus i kombination med studiebesök. Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. Vi skapar branschdagar som har skolor/elever/studenter som målgrupp, tillsammans med flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. Kartläggning görs tillsammans med alla utbildningsanordnarna i Sandviken för att kunna ge ett brett utbud. 8

9 Vi ordnar regional sommarskola/skolor, t.ex. tjejer i teknik i kombination med sommarjobb. Vi inventerar och kartlägger möjligheten nationellt för att kunna genomföra sommarskola för tjejer i teknik. Vi organiserar och genomför samverkansaktiviteter mellan gymnasium/yh/högskolan i Gävle/företag (t.ex. skapa gemensamma produkter inom ramen för Ung Företagsamhet). Detta sker löpande och läggs in i årsplan för Teknikcollege Sandviken. Näringslivet anordnar kontinuerligt aktiviteter för att visa på branschens och teknikens möjligheter. Aktiviteter för att höja statusen på de färdigutbildade: Vi inför diplomering eller motsvarande efter genomgången utbildning. Vi gör en kartläggning och inventering för att se vilka behov och möjligheter som finns till diplomering. T.ex. Fjärde året på teknikprogrammet Vi informerar framtida arbetsgivare om Teknikcollege och utbildningarna. Vi skapar en marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder licensiering/certifiering. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Aktiviteter för att samverka fullständigt om utbildningarna (rätt utbildning på rätt ort): Skapande av gymnasiegemensamt forum med skolledare. Återkommande beslutande möten finns kring gymnasieutbildningarna regionalt. Teknikcollege är en stående punkt på Gästrikegruppens möten. Vuxenutbildningsutbudet diskuteras och beslutas inom Gästrikevux. Forum för högskoleutbildningar används av Teknikcollege Gästrikland. Översyn av befintliga samverkansavtal för gymnasiet görs regelbundet inom ramen för Gästrikegruppen. Storleken på elevpengen för elever som ingår i området Teknikcollege ses över kontinuerligt och gemensamt för att stärka samverkan inom Teknikcollege. Aktiviteter för att skapa regional samordning av arbetsplatsförlagt lärande såsom APL/LIA, gymnasiearbete, examensarbete och projektarbete samt handledarutbildning: 9

10 Vi skapar en samordnarfunktion på regional nivå som också stödjer företagen i arbetet med att ta emot studenter och elever. Aktiviteter för att stödja grundskolan i att öka kontaktytorna mellan skolan och arbetslivet: Prao finns i flera olika former. Företagsbesök erbjuds till grundskolorna. Företagsmässor ordnas för grundskolan. Teknikcollege Gästrikland deltar i projekt via Region Gävleborg och Högskolan i Gävle avseende longitudinell forskning om gjorda teknikinriktade insatser, vilka tillsammans med näringslivet ger ett ökat teknikintresse (Projekt Teknikproffs förstudie 2012). Aktivt arbete för att initiativ som KomTek och MaTeNa tas i bruk i kommunerna, liksom att stöttning sker av andra näringslivsriktade initiativ som Trossen och NTA-lådor. Aktiviteter för att gemensamt inventera kompetensbehov: Kompetensforum Gävleborg används. Lokala kompetensinventeringsprojekt synkroniseras med regionala. Regelbundna kontakter med Af i styrgrupperna (Af har en adjungerad plats). En regional kompetensgrupp skapas. Aktiviteter för att göra teknikutbildningar attraktiva för båda könen: Vi tar fram genusstrategi för Teknikcollege Gästrikland. Vi skapar sommarskolor riktade till tjejer. Ambassadörer används. En marknadsföringsstrategi skapas. Vi håller och genomför genomtänkta studiebesök (möta rätt personer/befattningar). Vi kan utbilda företag och bransch kring genus (för att medvetandegöra). Regionala styrgrupper i Hälsingland och Gästrikland har samverkansmöten, startar dialog runt samverkansformer och skapar erfarenhetsutbyten, gemensamma temadagar och utbildningsdagar. Vi startar en dialog med Teknikcollege Hälsinglands styrgrupp. 10

11 II. Infrastruktur Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) BESKRIVNING AV UTBILDNINGAR Bilaga 1. Program/inrikningar, antal studerande Bilaga 2. Examensmål TE Bilaga 3. Examensmål IN Bilaga 4. Poängplan Göranssonska skolan Bilaga 5. Poängplan TE11 Bessemerskolan Bilaga 6. Poängplan IN Bessemerskolan BESSEMERSKOLAN TE Teknikprogrammet erbjuder två inrikningar från åk 2, design- och produktutveckling, informationoch medieteknik.vidareutbildning efter programmet finns både inom högskola och yrkeshögskola inom regionen. Programmet har också kontakter med tekniska högskolor utanför regionen. Diskussioner pågår om att söka för att starta ett fjärde år med inriktning mot innovation och produktion. IN Vuxna och ungdomar studerar tillsammans i samma lokaler. Samarbete finns med andra program. Kontakt med branschorgan finns i viss mån. Från åk 2 väljer eleverna inriktning produkt och maskinteknik, svetsteknik eller driftsäkerhet och underhållsteknik. Underhållsteknik och skärande bearbetning sker som lärlingsutbildning. GÖRANSSONSKA SKOLAN Eleverna har möjlighet att läsa ett utökat industritekniskt program med inriktning produkt och maskinteknik och går kurser både inom teknikprogrammet och industritekniska programmet. Från åk 2 väljer eleverna inriktning mot produktionstekniker eller mot automationstekniker. Skolan anordnar också uppdragsutbildning för anställda inom teknikföretag, främst Sandvik AB. Efter gymnasieutbildningen finns möjlighet att söka till ett ettårigt traineeprogram, som skolan driver. Programmet omfattar högskolestudier inom teknikområdet samt praktik på Sandvik AB. CENTRUM FÖR VUXNAS LÄRANDE SANDVIKEN Den kommunala vuxenutbildning arbetar med utbildning och kompetenshöjning på olika nivåer. På gymnasial nivå finns En ettårig CNC-utbildning med ca 40 platser drivs inom yrkesvux. På eftergymnasial nivå har vi två yrkeshögskoleutbildningar YH, kvalificerad automationstekniker och kvalificerad verkstadstekniker både är tvååriga. Även uppdragsutbildning, som tas fram i dialog med företagen, ingår i utbudet. 11

12 BESKRIVNING AV SAMVERKAN Samverkan inom industritekniska programmet på Bessemerskolan finns med vuxenutbildningen. Kommunen samverkar med övriga gästrikekommuner vad avser utbudet av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. Skolans lärare och handledare lånas i olika omfattning ut för kurser på Högskolan och Yrkeshögskolan. Teknikprogrammet samverkar med fler högskolor. Samverkan skola-företag: Programråd för respektive program finns på Bessemerskolan. Programråden är ett utvecklingsområde vad avser innehåll och deltagande från företag. Samverkan/möten inom ramen för teknikcollege pågår. Stark samverkan mellan Göranssonska skolan och Sandvik genom Sandvik utbildnings AB, där kommunen för övrigt äger 9 %. Styrelsen för Sandvik utbildnings AB har representanter för Sandvik, Sandvikens kommun samt flera andra personer med omfattande erfarenhet från branschen. Insatser görs för att öka teknikintresset inom grundskolan, bl.a. genom utveckling av NTA, ämnesnätverk, scienceprofil, tjejkvällar, fenomenlådor för förskolan. Centrum för Vuxnas Lärande uppdragsutbildning, erbjuder företag och organisationer i Sandvikens kommun kortare och längre kurser på gymnasial och yrkeshögskolenivå. Samverkan företag-högskola: Lokala företag har kontakter med högskolan genom programråd, exjobbs-mässor både i närområdet och nationellt. Programrådet är ett forum där det finns möjlighet att påverka utbildningsutbudet. Annan samverkan: Samverkan med Teknikcollege Hälsingland. Studiebesök hos andra Teknikcollege och deltagande i Teknikcollege rikskonferens. Beskrivning av mål och framtida läge Vi har en god samverkan mellan gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning i syfte att visa på karriärvägar/fortsatt utbildning och för att tillvara på resurser. Gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar ska resursoptimeras vad gäller lärare, lokaler och utrustning. Vi har ett enat programråd för Teknikcollege Sandviken med representanter från teknik- och industritekniska programmen samt företagen. Företagen representeras av personer ur Teknikcollege styrgrupp. Uppdaterade prognoser finns kontinuerligt tillgängliga från företagen. Prognoserna används för att säkerställa att skolorna och företagen jobbar mot samma mål. Personal i företagen erbjuds kompetensutveckling via Teknikcollege-aktörerna. Vi utvecklar ständigt intresset för teknik hos barn och ungdomar i kommunen. Företagen bidrar med studiebesök, mässbesök och skolbesök. Med skolbesök menas att representanter från företagen besöker skolorna och berättar om sina företag, karriärvägar och teknikutveckling. 12

13 Studerande har god kunskap om vilka möjligheter som finns till stimulerande jobb inom tekniksektorn. SYV har mycket god kunskap om teknikutbildningar i allmänhet. SYV ingår i Teknikcollege styrgrupp. En marknadsföringsplan finns som fångar upp dessa typer av aktiviteter. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Vi kartlägger befintliga samverkansformer som finns idag och ser över utvecklingsmöjligheter utifrån behoven. Marknadsföringsaktiviteter vävs in i arbetet. Vi ser över branschråd, programråd och andra samverkansforum för att säkerställa Tc:s delaktighet. Ledningen för de båda gymnasierna och ledning för vuxenutbildning/yh gör behovsanalys och planerar hur och på vilket sätt det ska kunna genomföras. Analys av vad som är möjligt att optimeras göras av utbildningsledare. En plan utarbetas över det som kan optimeras som även inkluderas konsekvensbeskrivning. Tydliggörande av villkor för samarbete som t ex prissättning av tjänster inom uppdragsutbildning behöver struktureras liksom klargöra hur samverkan ska fungera över kommungränser. Arbetsgrupp tillsätts med representanter från utbildningsanordnarna och teknikbranschen för kartläggning, analys och planering för det övergripande programrådets verksamhet. Styrgruppen beslutar utifrån regional rapport om vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska prioriteras och erbjudas personal i företagen under verksamhetsåret. Utbildningsanordnarna tar fram ett utbudspaket till företagen utifrån den behovsanalys som gjorts via uppdragsutbildningen. Uppdragsutbildningen behöver aktivt erbjuda företag utbildningspaket, tydliggöra kontakt, samarbetsformer mellan olika uppdragsutbildning, CVL Uppdrag och SUAB. Kompetensbehovet för gymnasieinriktningar fångas upp via regional kvalitetssäkringsplan. Rektorer för vuxenutbildning och rep från AF träffas regelbundet för att stämma av framtida utbildningar inom vuxenutbildningsområdet. Rapport skrivs och lämnas till regional styrgrupp. Plan upprättas för skol- och mässbesök, mm. Företagen ger förslag på tider när de kan delta. SYV är sammanhållande. Samverkan bör ske med LINS. Planerna innefattar ämnesintegrering, uppdragsutbildning, planerade återkommande praktikperioder. Samverkan sker mellan de olika utbildningsanordnarna och företag. Ett system med APL skapas med praktik på flertal företag som genomföra uppgift inom ramen för eftergymnasial utbildning. Planerna innefattar ämnesintegrering, uppdragsutbildning och planerade återkommande praktikperioder. 13

14 Utbildningsanordnarna skapar uppgifter för studerande och elever som ska genomföras i tät samverkan med bransch och företag. Läromedel och motsvarande införskaffas i dialog med företag och bransch. Marknadsföringsplan tas fram för att fånga upp och strukturera marknadsföringsaktiviteterna. 14

15 III. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) BESSEMERSKOLAN TE Teknikprogrammet på Bessemerskolan har två inriktningar, Design och produktutveckling, samt Information och medieteknik, med webbprogrammering. Alla elever får samma grundutbildning årskurs 1 och väljer inriktning till årskurs 2. Utbildningen riktar sig mot ortens näringsliv. Eleverna arbetar ofta i projektform vid teknisk problemlösning och då läggs stor vikt vid samarbete och kommunikation. IN Industritekniska programmet på Bessemerskolan har tre inriktningar, Produkt och maskinteknik, Driftsäkerhet och underhållsteknik och Svetsteknik. Alla elever får samma grundutbildning årskurs 1 som innehåller delar av alla de tre inriktningar som skolan erbjuder. Under vårterminen i årskurs 1 väljer eleverna inriktning för årskurs 2 och 3. De som väljer Produkt och maskinteknik eller Driftsäkerhet och underhållsteknik får sin utbildning som lärling, företagsförlagd. Målet efter utbildningen är att eleverna blir underhållstekniker om de väljer Driftsäkerhet och underhållsteknik och om eleverna väljer Produkt och maskinteknik blir de CNCoperatörer. Svetsutbildningen på Bessemerskolan är den enda gymnasieskolan i Gävleborgs län som har certifierad internationell svetsutbildning. Bessemerskolan är, från oktober 2011, godkänd av svetskommissionen att utbilda internationella svetsare. Detta betyder att skolan använder de internationella kursplanerna till all svetsutbildning. Målet efter utbildningen är att alla eleverna får Internationell svetsarediplomering och EN-287 svetsarprovningsintyg. Preliminärt elevantal läsåret 2012/13 Bessemerskolan Utbildning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Teknikprogrammet åk 1 28 (gemensam) Teknikprogrammet Inriktning 12 6 Design och produktutveckling Teknikprogrammet Inriktning 16 Informations- och medieteknik Industriprogrammet åk 1 16 Industriprogrammet Inriktning

16 Svetsteknik Industriprogrammet Inriktning Driftsäkerhet och underhållsteknik Industriprogrammet Inriktning Produkt och maskinteknik 3 3 GÖRANSSONSKA SKOLAN IN Skolan startades 2002 för att öka det tekniska intresset och förbättra utbildningen med teknisk kompetens i regionen. Skolan har därigenom ett tydligt uppdrag, och en klar koppling mot teknikföretag. Inom utbildningen erbjuder skolan inriktningen Produkt och maskinteknik. Det finns två utgångar, Automationstekniker och Produktionstekniker. Alla elever har de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet i sin studieplan. Som ett utökat val kan eleverna dessutom välja kurser som ger särskild högskolebehörighet för högre tekniska utbildningar. Preliminärt elevantal läsåret 2012/13 Göranssonska skolan Utbildning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Specialutformat industriprogram Åk 3 Industritekniskt program Inriktning Produkt och maskinteknik Beskrivning av mål och framtida läge Målet är Sveriges bästa Teknikcollege - utbildning och företag har en dynamisk samverkan där alla är vinnare. Studerande från Teknikcollege-utbildningarna är företagens naturliga val när de ska rekrytera. På utbildningarna finns: Kontinuerliga kompetensbehovsinventeringar för att säkerställa att utbildningarna följer de lokala företagens behov. Bessemerskolans Industritekniska program har både inriktningen "Driftsäkerhet och Underhåll" samt "Svetsteknik", medan Göranssonska skolan har profil mot "Produkt och Maskinteknik". Bessemerskolans Teknikprogram har ett fjärde år med inriktning "Innovation och Produktion". Vi har ett kommunövergripande centrum för teknikutbildning - t ex "STUC- Sandvikens Tekniska utbildningscentrum". Detta centrum omfattar aktiviteter och utbildning inom grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag. Det finns en tydlig röd tråd i utbildningen vad gäller karriär, ut- och fortbildning. Teknikcollege har en tydlig profil som förstärker, utvecklar och erbjuder attraktiva utbildningar 62 16

17 anpassade till morgondagens behov. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) FRAMTIDSVISION Sveriges bästa Teknikcollege! Lokala styrgruppen jobbar med utvecklingsprocessen utifrån näringslivets behov och skolans möjligheter. Detta sker genom ett strukturerat arbete med kontinuerligt kartläggande och analyserande arbete av det behov som finns. I detta arbete ingår även att fortlöpande knyta till sig fler företagskontakter, vilket kan ske bl.a. genom tät dialog med andra nätverk inom teknikbranschen, t.ex. Triple Steelix och liknande. Marknadsföringsaktiviterna struktureras och utvecklas fortlöpande. Årliga kompetensbehovsinventeringar genomförs som säkerställer att utbildningarna matchar företagens behov inom Teknikcollege. Att forma ett gemensamt teknikcentrum i kommunen ("STUC- Sandvikens Tekniska Utbildnings Centrum - grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag") är en långsiktig satsning som innefattar ett långsiktigt arbete inom styrgrupp och programråd. Detta arbete består av t.ex. kartläggning och behovsanalys, lobbyingarbete mot politiker eller andra beslutsfattare, skapande av gemensamma forum för tekniksatsningar för lägre åldrar, d.v.s. flera olika typer av kluster kartläggs och samordnas. Studerande lär mer om olika yrkeskategorier via praktik, studiebesök, gymnasiearbeten, kontakter med Yrkeshögskolan och Högskola/Universitet. I marknadsföringsaktiviteter lyfts särskilt olika karriärvägar och yrkesutgångar och arbetstillfällen. Genom den nära samverkan mellan utbildning och näringsliv som skapas jobbar vi för garanterade sommarjobb för studerande, utlandspraktik samt möjlighet till anställning efter avslutad utbildning. Vi lär av andra college hur en bra och dynamisk samverkan fallit ut och utvecklas. Här kan college i Hälsingland eller andra regioner ha goda exempel att delge. Marknadsföringsaktiviteter struktureras av den kommunikationsgrupp som har bildats under våren Se Kommunikationsgrupp Bilaga

18 IV. Samverkan med arbetslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regionalstyrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Kontaktlista Styrgrupp Tc Sandviken Bilaga 7. Tc Sandvikens styrgrupp: möten en gång/månad. Teknikcollege Sandviken kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Anette Anderung, ordförande i Sandvikens styrgrupp, Sandvik Mining Rock Tools, Roger Lindholm, Syntronic, Emil Holmström, SITAB, Arne Hellberg, Sandvikens Formmekaniska AB, Eje Lätt, Sandvikens Teknikutbildningar, Gert Eskelund, GLT Laserstans, Ola Modigs Epsilon, Christina Käll, lärare, Göranssonska skolan, Eva Aronsson, biträdande rektor Bessemerskolan, Ann- Christine Friberg, biträdande rektor Bessemerskolan Mats Berglund, rektor CVL, Patrik Lundqvist, Kunskapsnämnden, Jimmy Bergsman IF Metall Västra Gästrikland. Adjungerade: Ann-Marie Morell Östlund, Samordnare Skola/Arbetsliv, Maria Ericsson, Skola Yrkesvägledare Hedängskolan, Storvik, Margit Höglund, Skola Yrkesvägledare, Bessemerskolan, Michael Norell, Näringslivschef, Mona Lundgren, Kompetensmäklare Uppdragsutbildningen CVL, Ari Nurmi, Lärare Bessemerskolan industritekniska programmet, Anders Rönn, Lärare Bessemerskolan teknikprogrammet, Josephine Astner, elev Bessemerskolan, Marcus Sjöholm, elev Bessemerskolan, Rozann Mohamed, elev Göranssonska skolan, Emelie Norman, elev Göranssonska skolan, Erik Haraldsson, elev Göranssonska skolan. Inga-Märit Bergek, Processtöd, Kunskapsförvaltningen Sandvikens kommun Rollbeskrivning Tc Sandviken styrgrupp Bil. 8. BESSEMERSKOLAN TE Samverkande företag TE Bilaga 9. Samverkan sker genom programrådet där företag från olika branscher ingår samt genom APL och projektarbeten. IN Samverkande företag IN Bilaga 10. Det finns APL-platser till inriktningen Svetsteknik, tillgången på utbildade handledare är begränsad. GÖRANSSONSKA SKOLAN IN Samvekande företag GS IN Bilaga

19 Eleverna gör APL på Sandvik AB och skolan har ett nära samarbete på flera nivåer med Sandvik AB, både för elever och personal. Skolan genomför handledarutbildningar för APL-handledare. Skolan har i nuläget en styrelse men inget programråd, så arbetet med att skapa ett sådant pågår. FÖRETAGARE Företagen är välvilligt inställda till att ta emot praktikanter. Beskrivning av mål och framtida läge Samverkan med arbetslivet på utbildningarna inom Teknikcollege är systematiserat. Det är ett långsiktigt arbete som ger en framtida kompetensökning. Antalet samverkande företag ökar kontinuerligt. Utbildningarna har en nära samverkan med näringslivet och anpassas efter utbildningarnas och näringslivets möjligheter. Lärarna har en nära dialog med företagen. Industritekniska programmen och teknikprogrammet har en nära samverkan. Det finns en regional handledarutbildning, handledarträffar och nätverk. Praktikutbyte finns med företag i andra länder. De studerande garanteras sommarjobb hos samarbetsföretagen. Samverkan av hög kvalitet med arbetslivet ger: - tillväxt i kommunen - framtida kompetens - hög anställningsbarhet hos de studerande - goda ambassadörer för teknikbranschen - garanterade sommarjobb Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Teknikcollege Sandviken involverar övriga företag som inte finns representerade i styrgrupp genom att de bjuds in till Teknikcollege-gemensamma forum för diskussioner om utbildningarnas innehåll och mål och vinsterna att samverka, t.ex. via APL, studiebesök och annat. Styrgruppen arbetar aktivt via möten, enskilda besök, uppföljning av befintliga samverkansformer eller andra former för att kontinuerligt säkerställa engagemanget i samarbetet med utbildningarna. Vi har en återkommande, systematisk lärarpraktik på företag. Målsättning är att lärarna är ute hos företagen minst en gång per år. Detta sker genom planering mellan skola och medverkande företag, utifrån kompetensbehov och ny aktuell teknik. 19

20 Praktik och andra samverkansformer med företagen utvecklas genom trepartsdialog (elev, lärare och handledare) under utbildningen. Industritekniska programmen och teknikprogrammet utvecklar sina samverkansformer. Detta kan nås genom gemensamt programråd, programgemensamma lärarlagsträffar, gemensamma projekt för de studerande, temadagar, gemensamma UF-företag, studiebesök o.s.v. Inventering och kartläggning av medverkande företag inom Teknikcollege vad gäller praktikplatser internationellt görs. En struktur för detta skapas. Vi lär av andra college som har praktikplatser utomlands. En regional handledarutbildning tas fram och arrangeras årligen. Regionala handledarträffar arrangeras liksom att ett handledarnätverk skapas. Handledarens roll behöver tydliggöras i hela organisationen. Det är viktigt att i utbildningen skapa förståelse för dess betydande funktion i utbildningarna - en funktion som både individ, utbildning och näringsliv vinner på. Samverkan med arbetslivet inför gymnasievalet sker genom att elever på utbildningar inom Teknikcollege och företagsrepresentanter besöker grundskolorna och berättar om verksamheten, karriärvägar, yrkesroller, teknikutveckling och annat. Företagsrepresentanten får gärna ha gått aktuell utbildning. Företagen samordnar sig i nätverksträffar och en uppgift blir att aktivt jobba för fler företag inom Teknikcollege, vilket kan ske t.ex. via Triple Steelix, FindIT och andra nätverk. Studerande möter näringslivet i utbildningarna genom gymnasiearbeten, examensarbeten, praktik och andra samverkansformer med Teknikcollegeföretag. Det ger möjlighet att under studietid träffa framtida arbetskraft under längre tid, vilket ökar anställningsbarheten hos de studerande och skapar goda ambassadörer inom näringslivet för Teknikcollege. Sommararbeten skapar vi genom lokala styrgruppens försorg. Detta kan ske genom förankring, konkretisering och utformning av avtal med företagen. Vi skapar tydlig struktur i styrgruppen där även andra företag och utbildningsanordnare kan medverka i arbetet med Teknikcolleges utvecklingsprocess. Se bilaga

21 V. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) BESSEMERSKOLAN TE Programmålen styr. Det finns redan enkäter med frågor som utgår från skolans mål. Eleverna svarar på dessa och arbetslaget analyserar resultat och gör handlingsplan. Betygsresultaten granskas och analyseras. Det genomförs kursutvärderingar i varje kurs, eleverna besvarar enkätfrågor om kursen, dessa tas upp i klassråd tillsammans med läraren. Man kommer överens om vad som behöver åtgärdas och det följs sedan upp och om målet är uppnått så tittar vi på nya utvecklingsområden. Lärare besöker eleverna när de är ute på APL och går igenom ett antal frågor med elev och handledare. Arbetslaget på TE utvecklar ständigt kvalitetssäkringar genom att planera, utföra, utvärdera och korrigera de kurser som ingår i programmet. Detta ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som mynnar ut i en kvalitetsredovisning där årets resultat analyseras. Därefter upprättas en arbetsplan utifrån de behov som finns. IN Programmålen styr. Det finns redan enkäter med frågor som utgår från skolans mål. Eleverna svarar på dessa och arbetslaget analyserar resultat och gör handlingsplan. Betygsresultaten granskas och analyseras. Det genomförs kursutvärderingar i varje kurs, eleverna besvarar enkätfrågor om kursen, dessa tas upp i klassråd tillsammans med läraren. Man kommer överens om vad som behöver åtgärdas. Det är viktigt att programmet arbetar med arbetsplanen som ett levande verktyg under hela läsåret, och att återkoppla detta till kvalitetsredovisningen. Lärare besöker eleverna när de är ute på APL och går igenom ett antal frågor med elev och handledare. GÖRANSSONSKA SKOLAN I slutet av läsåret besvarar elever, personal och vårdnadshavare enkäter om utbildningen, arbetsmiljön, ledarskapet m.m. Kursutvärdering genomförs av alla kurser, både på gymnasiet och på uppdragsutbildningen. Styrelsen utvärderar någon del av verksamheten i samband med varje styrelsemöte. Gymnasieskolans mål utvärderas med olika verktyg flera gånger om året. En gång per termin genomförs en trygghetsenkät bland skolans elever. I samband med lärarnas besök på APL-platserna och APL-handledarutbildningarna följs kvaliteten på APL upp. Beskrivning av mål och framtida läge För att kvalitetssäkra våra ingående utbildningar så utvärderar Teknikcollege Gästrikland kontinuerligt verksamheten, mot Teknikcollegekriterierna, mot skolans uppdrag och mot vår verksamhetsplan. Styrgruppen har en naturlig och viktig del i utvärderingsförfarandet. 21

22 Teknikcollege Gästrikland har en gemensam och övergripande vision. Regionala styrgruppen har ett samordnat kvalitetssäkringsarbete regionalt och lokalt som säkerställer utvecklingsprocesserna. En plan för uppföljning och arbete med framtagna kvalitetsmål samt verktyg och processer för detta finns. Kvalitetsarbetet säkerställer Teknikcollege Gästriklands utvecklingsprocess. Med kvalitetssäkring menar vi en organisation som har en genomtänkt struktur med rutiner för uppföljning och mätning av kvalitetsmål, som är kommunicerad, accepterad och följs. Vi har en bra bild över utbildningarna och att de möter näringslivets behov. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Målsättning är att samtliga studerande är antagningsbara och anställningsbara. Vi sätter kunden i fokus d.v.s. våra elever och företagen de skall jobba i. Vi förutser kundernas behov och uppfylla deras uttalade och outtalade önskemål. Näringslivet har en god insikt i och förståelse för utbildningarnas regelverk och styrdokument. Genom ständiga förbättringar och ett samordnat kvalitetsarbete utvecklar vi utbildningarna och säkerställer kvalitetsnivån med en planerad, systematisk återkoppling mellan personal, elever och företag, där den regionala styrgruppen har en central roll. Regionens övergripande kvalitetsmål är: Studerande är antagningsbara och anställningsbara Utbildningar sker i rätt riktning och med rätt aktörer, d.v.s. näringslivets kompetensbehov möts Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) (dessa aktiviteter skall även föras in i den samlade handlingsplanen för återcertifiering) Regionala styrgruppen tar fram en gemensam övergripande vision för Teknikcollege Gästrikland. En kvalitetssäkringsprocess implementeras regionalt och lokalt. Kvalitetssäkringen inom Teknikcollege Gästrikland utgår från: Struktur Metod Verktyg Med struktur avser en tydlig organisation, med beskrivning av respektive roll (se kriterium 4) och dess ansvarsområden, se bilaga 12 i regional ansökan. Med metod avses process för säkerställande av regionens utveckling, se bilaga 13 i regional ansökan och plan för uppföljning av regionens övergripande kvalitetsmål, bilaga 14 i regional ansökan. 22

23 Med verktyg avses de olika transformations-, progress- och årsplaner som arbetas fram, se bilaga i regional ansökan, för att visualisera progressen mot Teknikcollege Gästriklands övergripande mål, uppföljning av regionala och lokala progresser liksom överblick över Teknikcolleges Gästriklands aktiviteter, lokalt och regionalt. Det av Teknikcollege Sydosts framtagna självutvärderingsverktyg (bilaga 18 i regional ansökan) används fortlöpande under certifieringsperioden för att säkerställa regionens utvecklingsprocess och identifiera brister och därmed regionens och de lokala styrgruppernas fokusområden för nästkommande period. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Detta sker genom att: Vi utvecklar kontinuerligt praktik (eller andra yrkesnära samverkansformer) med näringslivet där motivation och engagemang skapas för de studerande. Handledarna inspirerar, motiverar och engagerar. Handledarutbildningen ses därför kontinuerligt över för att uppnå detta. Utbildningsanordnarna skapar bra struktur och planering för att studerande ska kunna erhålla högskolebehörighet, t.ex. genom möjlighet att läsa inom det individuella valet. För elever med behov av stöd utarbetas åtgärdsprogram som kontinuerligt följs upp. Via APL eller andra samverkansformer med näringslivet är företagen och handledarna goda ambassadörer och belyser vikten av väl genomförda studier och genomförd praktik, gymnasiearbeten, o.s.v. Vikten av detta område belyses i handledarutbildningen. Uppföljning av regionens kvalitetsmål: Uppföljning av kompetensbehovet, d.v.s. utgår utbildningarna från dagens och framtida behov hos teknikföretagen lokalt och regionalt och utbildar vi i rätt riktning, görs årligen via lokala styrgrupper, för rapportering till regional styrgrupp. Regionala styrgruppen får därmed ett regionalt underlag att ta ställning till vad gäller utbildningarnas inriktning. Underlaget presenteras för det gymnasiegemensamma forumet som inrättas liksom för beslutsfattare (politisk nämnd). För att säkerställa antagningsbarhet och anställningsbarhet följer regionen kontinuerligt upp: Studerandes antagningspoäng till gymnasieutbildningarna (ökad attraktionskraft på tekniskt och industriellt inriktade utbildningar) Studerandes antagningsbarhet till högskolorna (genomförda studier och samtliga har högskolebehörighet) Studerandes anställningsbarhet sex månader efter avslutad yrkesutbildning (yrkesexamen leder till arbete) Uppföljning och säkerställande av regionens utvecklingsprocess Detta sker genom det självutvärderingsverktyg som är framtaget. Under perioden april/maj gör regionala och lokala styrgrupper sina självutvärderingar. I regionalt styrgruppsmöte i juni utvärderas resultatet och man tar tillsammans med lokala styrgrupper fram nya regionala och lokala mål, utifrån utfallet. 23

24 Vi tydliggör rollfördelningen inom styrgruppen och tillsätter ansvarsområden, se bilaga 15. Vi gör en självskattning av verksamheterna för att prioritera våra mål och därmed kunna sätta aktiviteter (utöver redan identifierade) utifrån vår ansökan, som överförs i progressplan. Uppföljning av identifierade aktiviteter görs kontinuerligt i styrgrupp via progressplan. 24

25 VI. Kreativ och stimulerande lärmiljö. Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) BESSEMERSKOLAN TE TE har två inriktningar, Design och Produktutveckling (DP)samt Information och Mediateknik (IM). Förutom de ordinarie gymnasiegemensamma kurserna som gäller för teknikprogrammet enligt Skolverket läser eleverna inriktningsämnen och fördjupningar. Programmet har väl fungerande lokaler, uppdaterade programvaror och är uppdaterade i ny relevant utrustning. På programmet finns kompetenta lärare som arbetar i bra arbetsmiljö i omedelbar närhet till undervisningslokalerna. Elever och lärare trivs på programmet. Det är för tillfället rätt ojämn könsfördelningen vad gäller elever, det är övervikt av pojkar t.ex. 5 tjejer av 31 elever årskurs 1. En tekniklokal/designlokal finns för enklare arbeten med produktidéer och utveckling av prototyper. TE arbetar efter den ordinarie schemaläggningen som finns på skolan. Viss ämnesintegrering och kortare projektarbeten görs förutom det ordinarie projektarbetet/gymnasiearbetet på 100 p. Praktik, APL i 4 veckor, är förlagd till vårterminen i årskurs 2. APL integreras i ämnet Teknikutveckling och företagande. IN Lärare och elever trivs på programmet. Lokalerna består av både praktiska och teoretiska salar men alla lektioner finns det tyvärr inte möjligheter att ha i lokalerna, eftersom det är lite väl trångt. Vil- och uppehållsrum finns, köksdel i form av pentry möjliggör viss matlagning och uppvärmning. Skolan har bra utrustning, som är modern och rätt bra branschanpassad. IN är först i Gästrikland med att erbjuda den internationella svetsutbildningen. Det är ojämn könsfördelningen, med övervikt av pojkar. 25

26 Sammanhållen skoldag måste till för att skapa en kreativ yrkes- och arbetsplatsanpassad lärmiljö där eleverna har studieplatser/arbetsplatser. Skolan skall vara som en arbetsplats och eleverna se dagen som en helhet där de styr delar av dagen själva. Göranssonska skolan Skolan har fräscha, välutrustade lokaler, belägna i ett plan. Eleverna har egna arbetsplatser med datorer. I anslutning till arbetsrummen finns uppehållsrum och kaffemaskin. Tillgången på grupprum är god. En verkstad och en styr- och robottekniksal finns i skolans byggnad. I direkt anslutning till verkstaden finns en teorisal. Omklädningsrum med låsbara elevskåp finns i nära anslutning till både verkstad och arbetsrum. Matsal/Restaurang, som även används av övriga Sandvik-anställda, ligger i direkt anslutning till skolan. Beskrivning av mål och framtida läge Ämnesintegration bidrar till skapar en kreativ och stimulerande lärmiljö. Den fysiska lärmiljön är modern och anpassad efter yrkesmiljön. Ämnesområdena (gymnasiegemensamma och yrkesämnen) är tydligt kopplade till varandra. Studerande arbetar i basgrupper/produktionsgrupper och projekt och uppnår därmed en mycket bra insikt/kompetens om företagens villkor. Vi arbetar nära företagen och studerande har yrkes- och arbetsplatsanknutna uppgifter. Minst hälften av de studerande är tjejer. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Att samordna teoretiska och praktiska kurser samt APL eller andra praktikformer är viktigt för lärandet och att eleven upplever utbildningen som en helhet. För att uppnå detta införs bl. a: Ung Företagsamhet, UF som en integrerad del av utbildningen. Att införa t ex blockläsning och arbete i basgrupper samt att ha en sammanhållen arbetsdag ökar motivationen och är meningsskapande för de studerande. Ledningsforum inom utbildningarna kartlägger och arbetar fram nya rutiner för tjänstefördelning och schemaläggning för att säkerställa att man kan upprätthålla arbetsformerna inom Teknikcollege. Vi arbetar t.ex. med att införa kurserna Människan i industrin, Produktutveckling, Matematik 4 och Fysik 2 på TE. Eleven ges möjlighet till egna grupprum eller egen arbetsplats för att kunna jobba ostört mellan lektionspass. För att säkerställa detta planerar vi för att det inom tre år ska finnas studieplatser för de studerande inom teknikcollege. Detta sker genom att vi gör en lokalanvändningsanalys som resulterar i investeringsplan. 26