Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Yttrande Registrator Dnr: U2016/04660/GV Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Grafiska Företagen lämnar här synpunkter på Gymnasieutredningens betänkande. Allmänna kommentarer Grafisk industri utvecklar, förpackar och distribuerar budskap för hela samhället och har länge levt med digitaliseringens möjligheter och hot. Detta ställer stora krav på kompetenta medarbetare. Samtidigt har en stor mängd gymnasieutbildningar avvecklats under senare år. Till en stor del har detta gått att härleda till att utbildningarna inte har anpassats till arbetsmarknadens krav. Samtidigt är gymnasieutbildning betydelsefull både för rekrytering av yrkesarbetare och många tjänstemannaroller. Den grafiska industrin är således beroende av att gymnasieskolan håller en god kvalitet och kan förmedla kunskaper som är viktiga för yrkesliv och framtida utveckling genom studier och arbete samt forma vuxna ansvarstagande individer. Det är därför utmanande att 35 % av eleverna inte tar gymnasieexamen Det är en god ambition att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Vår uppfattning är att en allmän höjning av ambition och kvalitet är minst lika angelägen som särskilda insatser för de elever som riskerar att inte nå examen. Detta förstärks av att en stor del av avhoppen sker sent i utbildningen. En viktig åtgärd för att ge fler elever möjlighet att nå längre är att eleverna får tillräckligt med undervisningstid och pedagogiskt planerat lärande för att ta till sig de kunskaper och färdigheter som krävs. Vi uppfattar inte att utredningens förslag möter de utmaningar som beskrivs, men vi uppfattar det som positivt att utredningen lyfter fram att svenska gymnasielever får mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder. För många unga är möjligheten att ha flera öppna dörrar viktigt. Det är därför bra att utredningen lyfter möjligheten för elever på yrkesprogram att skaffa sig behörighet för högskolestudier. Emellertid är ett yrkeskunnande som gör eleven eftertraktad på arbetsmarknaden en förutsättning för att yrkesprogrammen över huvud taget skall utgöra ett alternativ. Att utöka de gymnasiegemensamma ämnena och att låta gymnasiearbetet bli poänglöst är att skicka fel signaler. En bättre lösning är att utöka yrkesprogrammen till 2800 poäng och låta eleven välja mellan grundläggande högskolebehörighet eller fler yrkeskurser. Som en del av industrin uppfattar Grafiska Företagen att utredningens förslag om en yrkesutgång från teknikprogrammet inte motsvarar industrins krav. Den föreslagna utbildningen går att genomföra inom dagens reglering. Vi förordar en yrkesutgång från teknikprogrammet enligt yrkesprogramsutredningens betänkande (SOU 2015:29). grafiska.se Box SE Stockholm

2 En förutsättning för kunna rusta eleverna för framtidens arbetsmarknad är ett fungerande samarbete med arbetslivet och övriga intressenter. De nationella programråden har här en avgörande roll. Vi anser att det finns ett behov av att förbättra de nationella programrådens mandat och arbetssätt. Grafiska Företagens synpunkter på de enskilda förslagen i utredningen 25.1 En gymnasieskola för alla ungdomar Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag som balanserar vikten av att säkerställa att eleven slutför sina studier utan obligatorisk gymnasieskola. Att huvudmannen och rektor får ett sammanhållet ansvar för att varje elev stannar kvar i gymnasieskolan och når examensmålen innebär en tydlighet i förhållande till dagens regler Krav på vårdnadshavares medverkan och elevers engagemang och närvaro Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag Planering av utbildning och undervisningstid 1. Grafiska Företagen delar utredningens resonemang om behovet av att utöka den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Vi anser emellertid att utredningens förslag är otillräckliga. Svenska gymnasieelever har i en internationell jämförelse få undervisningstimmar samtidigt som svensk arbetsmarknad ställer höga krav på produktivitet. Gymnasieutbildning beskrivs som heltid trots att elever vanligtvis endast har fyra timmar planerad undervisning per dag. Såväl lärosäten som arbetsgivare uppfattar att allt fler elever efter gymnasieexamen har brister i de kunskaper som är nödvändiga i vuxenvärlden. Utredningens egen analys pekar på att hälften av eleverna på yrkesprogrammen har en låg skolarbetsbelastning. För många elever på högskoleförberedande program påverkar den begränsade undervisningstiden både resultaten och upplevd stress. Vi ser därför ett behov av en kraftig ökning i garanterad undervisningstid och att behovet av pedagogiskt ledd tid i form av färdighetsträning, självstudier och stödundervisning utöver den garanterade undervisningstiden tydliggörs. 2. Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om ett utökat ansvar att följa upp den undervisningstid eleverna erbjudits men anser att det är minst lika viktigt att följa upp den undervisningstid eleven faktiskt deltagit i för att kunna följa upp den individuella studieplanen. 3. Grafiska Företagen tillstyrker även att sammanhållna arbetsdagar skall vara norm i schemaläggningen. Grafiska Företagen driver frågan om sammanhållna arbetsdagar genom Teknikcollege utifrån beprövad erfarenhet från framgångsrika skolor. 2(5)

3 4. Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om en systematisk överlämning mellan grundskola och gymnasium Undervisningen och alla elevers utveckling mot målen Grafiska Företagen delar utredningens ambition om ett samlat ansvar för elevens utveckling och studiesituation. Samtidigt är vi inte helt övertygade om att regelverket skall anvisa metod för detta. Vi förordar därför att endast huvudmannens samlade ansvar för elevens utveckling och studiesituation regleras. Grafiska Företagen tillstyrker att bestämmelser om strukturerad undervisning införs även för gymnasieskolan och för kompetenssamverkan mellan stödresurser Stödåtgärden i gymnasieskolan Grafiska Företagen tillstyrker förslagen och vill särskilt lyfta fram betoningen på att helheten i utbildningen och programmens examensmål särskilt bör beaktas Enhetliga behörighetskrav till nationella program Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om enhetliga behörighetsregler för nationella program. Dagens system med skilda behörighetsregler för yrkesprogrammen saknar praktisk funktion då få elever är behöriga endast till yrkesprogram. Reglerna tenderar snarare att missgynna yrkesprogrammens attraktivitet. En viktig utgångspunkt för utredningen är att öka andelen elever som tar examen. Utredningen visar att elever med bristande förkunskaper från grundskolan har svårare att nå examensmålen för gymnasiet. Det kan vara angeläget att följa upp behörighetskraven ytterligare i syfte att förbättra förutsättningarna för fler elever att nå en gymnasieexamen Grundläggande och särskild behörighet på yrkesprogram Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om att alla yrkesprogram skall ge grundläggande högskolebehörighet med en individuell möjlighet att ersätta delar av denna med yrkesämnen och ändå nå examen. Grafiska Företagen avstyrker däremot utredningens förslag om att högskolebehörighet skall ingå i alla yrkesprogram inom 2500 gymnasiepoäng. Grafiska Företagen förordar att de kurser som ingår i grundläggande behörighet läggs till på yrkesprogrammen så att dessa omfattar 2800 poäng och att den garanterade undervisningstiden utökas i motsvarande grad. Det har sedan 2011 funnits som en rättighet till utökat program för att läsa in högskolebehörighet. Förslaget innebär att gymnasiets yrkesprogram kan få mindre undervisning i yrkesämnen än före Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om rätt till utökat program för att läsa ytterligare yrkeskurser eller kurser som leder till särskild behörighet. Grafiska Företagen efterlyser därutöver en översyn av innehållet i den grundläggande högskolebehörigheten, som i praktiken endast ger behörighet till en begränsad del av högskolans utbildningar och samtidigt innehåller kurser som kan utgöra hinder för vissa elever. 3(5)

4 Krav på viss APL på ekonomiprogrammets inriktning handel samt teknikprogrammets inriktning produktionsteknik Grafiska Företagen avstyrker utredningens förslag om en yrkesutgång från Teknikprogrammet med 2500 gymnasiepoäng. Grafiska Företagen stod bakom Yrkesprogramsutredningens förslag om en yrkesutgång med 2800 gymnasiepoäng och föreslår att den försöksverksamhet som föreslogs i denna utredning genomförs. Grafiska Företagen avstyrker utredningens bedömning av att samverkan med lokalt programråd inte skall krävas för studieförberedande program med yrkesutgång. Erfarenheterna från Teknikcollege där lokala styrgrupper i praktiken fungerar som programråd även för högskoleförberedande utbildningar talar för detta. Samverkan med arbetslivet och med högskolesektorn har gynnat utbildningens kvalitet och därmed eleverna Utbildningsutbudet fortlöpande förnyelse och regional samverkan Grafiska Företagen delar utredningens bedömning kring behovet av en kontinuerlig förnyelse och anpassning av gymnasieutbildningarna. De nationella programråden som inrättades i samband med Gy11 med syftet att bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp. Däremot är vi angelägna om att påpeka behovet av att stärka de nationella programrådens roll och funktion. Grafiska Företagen ser ett behov av att förtydliga de nationella programrådens uppdrag och mandat vad gäller att utveckla gymnasieskolan. I dag uppfattar Grafiska Företagen att denna typ av frågor får hanteras i direktkontakt med det politiska systemet i form av riksdag och regering. Grafiska Företagen tillstyrker därför ett tydligt uppdrag till Skolverket att i samråd med de nationella programråden föreslå hur de delar av gymnasieskolan som styrs av lag och förordning bör förnyas. Flera av de programråd Grafiska Företagen har insyn i uppvisar brister i funktion. Underlag kopplade till instruktioner, regleringsbrev och andra uppdrag från regeringen till Skolverket presenteras i många fall först vid sittande möte, vilket försvårar förberedelse och förankring. Vidare begränsar Skolverkets regelverk organisationers möjlighet att föreslå lämpliga och representativa ledamöter. Grafiska Företagen ställer sig positiva till att programråd inrättas för de högskoleförberedande programmen. Däremot uppfattar vi att dessa är så pass inbördes olika att flera programråd bör inrättas. Programråden bör ha representation från såväl lärosäten som arbetslivet. Grafiska Företagen tillstyrker att staten bör ge stöd till regional samverkan kring utbildningsutbud. Ett föredöme i detta fall är de collegemodeller som skapats, där Teknikcollege har verkat längst. Vi vill särskilt betona vikten av att skapa effektiva strukturer med tydligt mandat där arbetslivets medverkan är viktig och kompetensförsörjning är i fokus Ett estetiskt ämne Grafiska Företagen avstyrker förslaget om att ett estetiskt ämne skall ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program. Estetisk kompetens inom det grafiska området är givetvis viktig för våra medlemsföretag och vårt ställningstagande 4(5)

5 riktar sig inte mot ett estetiskt ämne som sådant. Vår uppfattning är att förslaget saknar ett tydligt syfte och koppling till elevens övriga utbildning. För många huvudmän är möjligheten att rekrytera kunniga lärare inom dessa områden begränsad, vilket skulle påverka utbildningens kvalitet samt att skillnaden mellan olika skolhuvudmän skulle öka med minskad likvärdighet som följd. Grafiska Företagen avstyrker förslaget om att gymnasiearbetet inte skall ge gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet är en av få möjligheter att kvalitetssäkra gymnasieutbildningarna, särskilt för yrkesprogram. Gymnasiepoängen ger en tydlig styrning om vilken vikt som skall läggas på gymnasiearbetet för såväl elever som skolhuvudmän Ämnesbetyg Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om fortsatt utredning av ämnesbetyg i gymnasieskolan. Mycket talar för att ämnesbetyg ger fördelar i utbildningar med en tydlig progression i utbildningen. För Grafiska Företagen Ravindra Parasnis VD Henrik Smedmark Ansvarig kompetensförsörjning 5(5)