Teknikcollege Hofors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikcollege Hofors"

Transkript

1 Till Regional styrgrupp Teknikcollege Gästrikland Reviderad ansökan 3 september 2012 Teknikcollege Hofors Industriskolan 1

2 Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden Industriskolan i Hofors har ett väl etablerat samarbete med ortens teknikföretag. Utbildningen hade tidigare dåligt renommé bland elever och programmet hade inga förstahandssökanden. Under 2004 diskuterades gemensamt utbildningens inriktning och samarbetsformer mellan skolan och företagen arbetades fram. Nämnas kan att premier för godkända resultat, avsatta medel från näringslivet till fond för utbildningen liksom garanti för sommarjobb under utbildningstiden är några exempel på området som utvecklats. Detta har lett till att trenden vad gäller förstahandssökande vänt liksom att utbildningen nu matchar näringslivets behov. Dock finns fortfarande utvecklingsområden såsom att ytterligare höja programmets attraktionskraft liksom in- och utgångsvärden från utbildningen. Vision (framtida läge) Utökad och utvecklad samverkan med befintliga och nya samarbetsföretag. En ökad attraktionskraft för utbildningen där man även erbjuder ett fjärde år på Industritekniska programmet. En utveckling av ett teknikprogram i Hofors i samverkan med industritekniska programmet. Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot framtida läge) Utveckla samverkansforum med nya företag. Kompetensutveckling av lärare med Teknikcollegekriterierna som grund. Praktikdagar och studiebesök för lärarna på regionens företag. Större integration mellan karaktärs- och gymnasiegemensamma ämnen. Utökade projektarbeten och skarpa uppdrag från näringslivet för de studerande. Kontaktperson/er för ansökan (namn, adress, tel, mail) Börje Andersson, ordförande Teknikcollege Hofors Bäckströms Mekaniska Tel: Stefan Andersson, rektor Björkhagsskolan i Hofors Christina Flank Elffors Projektledare Teknikcollege Gästrikland

3 I. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samverkar idag med övergripande samverkansavtal kring Teknikcollege. Samverkansavtalen omfattar ännu inte utbildningsutbud och elevpeng. För en bild av arbetsmarknaden kan bilaga 4 Näringsgrensindelning Gävleborgs län i regional ansökan användas för en översikt över sektorer användas. Man kan konstatera att tillverkningsindustrin har en betydande roll i regionen och i Gästrikland. Våren 2011 konstaterade Arbetsförmedlingen att verkstadsindustrin hade en ökande efterfrågan i Gävleborg. I den senaste prognosen för skriver Af: Efterfrågan inom industrin som helhet förväntas fortsätta öka till hösten för att därefter mattas av något. En femtedel av de vidtalade arbetsgivarna kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det är också en femtedel som upplevt svårigheter vid rekryteringar det senaste halvåret, exempelvis när det gäller maskiningenjörer. Det ser olika ut lokalt men det finns efterfrågan på bland annat CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Erfarenheten är viktig eftersom det på en del orter med många nyutbildade blir större konkurrens om jobben. Utanför regionen är gruvbranschen expansiv: gruvorna i Garpenberg och Dannemora (inom dagpendlingsavstånd för regionen) är under stor expansion. Vi har en relativt stor arbets- och studiependling mellan kommunerna, framförallt mellan Sandviken och Gävle. Kommunikationerna i landskapet får betecknas som goda, både avseende biltrafik med riksväg 80 (Hofors Sandviken Gävle) och E4 (till Älvkarleby, samt vidare både norr- och söderut). Buss- och tågkommunikationer finns mellan kommunerna. Det är sannolikt enklare för personer att röra sig kollektivt mellan Ockelbo Gävle, och Ockelbo-Sandviken, än mellan Ockelbo och övriga kommuner. Rapport kring gymnasieungdomars pendling finns från Region Gävleborg. (Pendlande ungdomar översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län) Det finns inom näringslivet en övergripande samverkan mellan kommunerna. Näringslivscheferna möts en gång i månaden. På lägre tjänstemannanivå träffas man också regelbundet ca varannan månad. Länets näringslivschefer möts också varannan månad i Region Gävleborgs regi. Den enda kommun som har ett organiserat elevboende (d.v.s. där man som elev erbjuds en del i ett boende) är Sandviken, även om det är det kommunala bostadsbolaget som står för boendet. Från hösten 2012 ska Bessemerskolan själv stå för boende. I Gävle utreds frågan. Högskolan har studentboende både i Gävle, Ockelbo och Älvkarleby. Vad gäller gymnasieutbudet finns ingen samordning av utbudet mellan kommunerna. Däremot finns på vuxenutbildningssidan ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad 3

4 gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. Elevutvecklingen de närmaste åren i gymnasieskolan är sjunkande. Statistik tas fram löpande över gymnasieeleverna i länet och det finns därför mycket underlag kring själva nulägesbilden genom Region Gävleborg. Kommunal vuxenutbildning är en stark regional resurs. Borde dock kunna upparbeta samverkan med näringslivet bättre. Inom Yrkeshögskoleutbildningarna jobbar man ofta lokalt, men är beroende av externa aktörer, samt av samverkan med regionala aktörer. Flera ansökningar kommer in varje år. För närvarande finns YH i Sandviken (två utbildningar) och i Gävle (en utbildning via Folkuniversitetet). En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Vi ser en traditionell arbetsmarknad, och traditionella utbildningsval generellt. Goda exempel finns inom landskapet med t.ex. förmågan att öka andelen kvinnor på utbildningar, men som helhet är det en traditionell bild. Goda exempel är t.ex. på Högskolan i Gävle där maskiningenjörsutbildningen har hälften kvinnor på utbildningen, och Göranssonska skolan där man har en förhållandevis hög andel kvinnor inom sin gymnasieutbildning. På regional nivå är arbetet med kompetensforum centralt. Ett exempel är Regional Utvecklingsplans (RUP) åtgärdsstrategi med satsningar som Teknikcollege Hälsingland och Teknikcollege Gästrikland. Traditionella satsningar vad gäller marknadsföring inför gymnasievalet till högstadieelever om teknikinriktade utbildningar liksom olika teknikinriktade framtida yrkesroller görs i kommunerna via t.ex. Öppet Hus och studiebesök. Till yngre åldrar finns i kommunerna satsningar såsom NTA-lådor, traditionell prao och särskilda satsningar inom naturvetenskap på t.ex. förskolor. Beskrivning av mål och framtida läge Utbilda ungdomarna med kunskap och motivation så de blir anställningsbara, så att vi kan utveckla vår region. Börje Andersson, VD, Bäckströms mekaniska, Hofors. Ordförande i Hofors lokala styrgrupp för Teknikcollege. Vi får ett större urval och högre kompetens på nyanställda. Möjlighet att köpa in uppdragsutbildningar. Christer Hjertner, Produktionschef, SKF Couplings, Hofors. Med rätt man på rätt plats kan vi komma hur långt som helst. Med rätt utbildningsbakgrund har man en utmärkt ansats att utvecklas och med de rätta personliga egenskaperna finns stora möjligheter att utvecklas som individ samtidigt som företaget utvecklas genom sina medarbetare. 4

5 Maria Knuts, Personalchef, Stora Enso Skutskär Vi kan utvecklas i och med att vi har ett bra inflöde av kompetens som vi är i behov av och ett utökat samarbete med skolor, lärare och elever. Per Andersson, HR Manager, Midroc Electro Eleverna som kommer från skolan är bättre förberedda inför sitt arbetsliv. Detta leder i sin tur till att det går snabbare att lära sig yrket som är kopplat till utbildningen. Per Eriksson, HR-avdelning, Korsnäs AB En långsiktig tillförsel av nyutexaminerade tekniker/ingenjörer som förser vårt distrikt med kompetens och en bas för att bygga framtida industrier samt utveckla och förvalta våra befintliga. Våra kunder likväl som vi, måste ha en tillförsel av kompetent personal på det tekniska planet. Erik Stål, Gruppchef, Mechanical & Plant Design, ÅF. Målet är att i Teknikcollege Gästrikland skapa attraktiva utbildningar för studenter och kunna erbjuda kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. De kommande pensionsavgångarna, de minskande elevkullarna, det minskande intresset för teknik- och industriutbildningar och industriföretagens behov av arbetskraft har gjort att de fem Gästrikekommunerna tillsammans med näringslivet beslutat sig för att skapa ett Teknikcollege. I Teknikcollege Gästrikland finns en fullständig samverkan. Det ska kunna vara möjligt för medborgare och medarbetare att kombinera sina utbildningar över tid hos olika anordnare, både för utbildningar inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Eleverna ska se Teknikcollege Gästrikland som ett utbildningsområde, där man kan välja de utbildningar som passar individen, oavsett var utbildningen ges. Kommungränserna ska inte vara ett hinder för studievalet. Det finns en regional och systematisk dialog med skolledningsansvariga i Gästrikland kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner vad gäller program och inriktningar, där vi ser dessa som Teknikcollege Gästriklands gemensamma. Vi har kontinuerliga lärargemensamma träffar i Gästrikland liksom att handledargemensamma forum finns. Företag och utbildningsanordnare ska gemensamt inventera kompetensbehoven och utifrån resultatet komma fram till vilka utbildningar som ska erbjudas, utvecklas och startas (och avslutas). Utbildningsutbudet ses systematiskt och regelbundet över av den regionala styrgruppen. Teknikcollege bidrar till att höja intresset för tekniska utbildningar generellt, oavsett om man är kille eller tjej, man eller kvinna. Det bidrar också till att höja elevernas status som arbetskraft för företagen, dels genom den garanti Teknikcollege är, dels genom att företagen vet att garantin har förankring i verkligheten. Näringsliv och utbildning har en tät dialog. Lärare och representanter från näringslivet har goda relationer. Lärare och näringsliv är gemensamt goda ambassadörer för branschen. Näringsliv är aktiva i sin profilering till utbildningarna vad gäller teknikyrkets spännvidd och möjligheter. Vi inventerar och lär av varandra vad gäller att aktivt öka kunskapen om branschen. 5

6 Vi arbetar för näringslivs- och kommungemensamma initiativ som t.ex. KomTek och MaTeNa, liksom fortsatt samverkan inom redan befintliga skolinitiativ mot lägre åldrar, såsom prao, studiebesök, o.s.v. Inom Teknikcollege Gästrikland sker en samordning av arbetsplatsförlagt lärande som APL och LIA för att företagen ska kunna fokusera på elevernas lärande i arbete över tid. Teknikcollege Gästrikland bidrar också till att stödja grundskolan i att öka elevernas kunskaper om framtidens arbetsmarknad, och specifikt deras intresse för teknikutbildningar/utbildningar inom ramen för Teknikcollege Gästrikland genom målgruppsanpassade aktiviteter som utgår från elevernas förutsättningar och var de befinner sig i livet och i skolan. Man möter människor på deras nivå, och ser individen. Teknikcollege stärker statusen för utbildning generellt i regionen, och bilden av utbildning som en väg till framgång för individen, för företag och för vår region. Målsättning är att vi är ett Teknikcollege i Gävleborg, där både Gästrikland och Hälsingland ingår, med syfte att växa och möta branschernas kompetensbehov och stärka regionen. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Styrning och ledning av Teknikcollege Gästrikland Teknikcollege Gästrikland kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Styrgruppens roll är att leda, styra och följa upp regionens Teknikcollege. Den regionala styrgruppen ska tydliggöra uppdrag och ansvarsförhållanden mellan den regionala och de lokala styrgrupperna. Ett viktigt led i detta är att kontinuerligt följa utvecklingsprocessen och dess kvalitet. Teknikcollege Gästriklands regionala styrgrupp består av näringslivsrepresentanter och utbildningsrepresentanter, med företagen i majoritet. Öka attraktionskraften för utbildningarna (visa på och klargöra karriärvägar, arbeta bort myter om utbildningarna och arbetslivet) En marknadsföringsstrategi skapas, med en kommunikationsplan. Riktade insatser genomförs mot grundskolan (exempelvis studiebesök på gymnasiet, på företag, på högskola, genomföra teknikdagar och temadagar). Vi genomför Öppet hus i kombination med studiebesök. Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. Vi skapar branschdagar som har skolor/elever/studenter som målgrupp, tillsammans med flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. Vi ordnar regional sommarskola/skolor, t.ex. tjejer i teknik i kombination med sommarjobb. Vi organiserar och genomför samverkansaktiviteter mellan gymnasium/yh/högskolan i Gävle/företag (t.ex. skapa gemensamma produkter inom ramen för Ung Företagsamhet). Näringslivet anordnar kontinuerligt aktiviteter för att visa på branschens och teknikens möjligheter. Höja statusen på de färdigutbildade Vi inför diplomering eller motsvarande efter genomgången utbildning. Vi informerar framtida arbetsgivare om Teknikcollege och utbildningarna. Vi skapar en marknadsföringsstrategi. 6

7 Vi erbjuder licensiering/certifiering. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Samverka fullständigt om utbildningarna (rätt utbildning på rätt ort) Skapande av gymnasiegemensamt forum med skolledare. Återkommande beslutande möten finns kring gymnasieutbildningarna regionalt. Teknikcollege är en stående punkt på Gästrikegruppens möten. Vuxenutbildningsutbudet diskuteras och beslutas inom Gästrikevux. Forum för högskoleutbildningar används av Teknikcollege Gästrikland. Översyn av befintliga samverkansavtal för gymnasiet görs regelbundet inom ramen för Gästrikegruppen. Storleken på elevpengen för elever som ingår i området Teknikcollege ses över kontinuerligt och gemensamt för att stärka samverkan inom Teknikcollege. Regional samordning av arbetsplatsförlagt lärande såsom APL/LIA, gymnasiearbete, examensarbete och projektarbete samt handledarutbildning Planeringsarbete sker regionalt (i kontakt med lokala styrgrupper). Vi skapar en samordnarfunktion på regional nivå som också stödjer företagen i arbetet med att ta emot studenter och elever. Stödja grundskolan i att öka kontaktytorna mellan skolan och arbetslivet Prao finns i flera olika former. Företagsbesök erbjuds till grundskolorna. Företagsmässor ordnas för grundskolan. Teknikcollege Gästrikland deltar i projekt via Region Gävleborg och Högskolan i Gävle avseende longitudinell forskning om gjorda teknikinriktade insatser, vilka tillsammans med näringslivet ger ett ökat teknikintresse (Projekt Teknikproffs förstudie 2012). Aktivt arbete för att initiativ som KomTek och MaTeNa tas i bruk i kommunerna, liksom att stöttning sker av andra näringslivsriktade initiativ som Trossen och NTA-lådor. Gemensamt inventera kompetensbehov Kompetensforum Gävleborg används. Lokala kompetensinventeringsprojekt synkroniseras med regionala. Regelbundna kontakter med Af i styrgrupperna (Af har en adjungerad plats). En regional kompetensgrupp skapas. Göra teknikutbildningar attraktiva för båda könen Vi tar fram genusstrategi för Teknikcollege Gästrikland. Vi skapar sommarskolor riktade till tjejer. Ambassadörer används. En marknadsföringsstrategi skapas. Vi håller och genomför genomtänkta studiebesök (möta rätt personer/befattningar). Vi kan utbilda företag och bransch kring genus (för att medvetandegöra). Regionala styrgrupper i Hälsingland och Gästrikland har samverkansmöten, startar dialog runt samverkansformer och skapar erfarenhetsutbyten, gemensamma temadagar och utbildningsdagar. 7

8 Flertal regionsgemensamma aktiviteter utförs redan och finns med i års- och progressplan. Vad gäller marknadsföring så finns behov av gemensam och regional kommunikations- och marknadsföringsplan bör upprättas för att säkerställa att hela regionen har en gemensam syn på hur TC-märket värnas. Här kan t ex gemensam annonsering om utbildningsutbudet i TCG och samordning av Öppet Hus - datum för att undvika krockar ingå. Utifrån den regionala kommunikationsplanen utvecklar vi vår lokala marknadsföringsstrategi. Under en regional branschdag kan NTA-projekt (naturvetenskap och teknik för alla - med medel från Ljungbergsfonden) visas upp, t ex på företagarforum, vid mässdagar och UF-mässor. Återkommande branschdag för kommunens lärare på företagen. Vi ska även visa upp företagen för elever längre ned i åldrarna. Öppet hus och prova-på-dagar i kombination med studiebesök på ett företag finns sedan tidigare med i årsplanen. Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. 8

9 II. Infrastruktur Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Industriskolan har ett väl etablerat samarbete med Ovako, Bäckströms mekaniska verkstad, SKF Couplings, Midroc Metalock och Teknisk Industrimontage (TIM). Utbildningen hade tidigare dålig renommé bland elever och programmet hade inga förstahandssökanden. Eleverna var till stor del omotiverade och svagpresterande, och företagen var inte nöjda med avgångselevernas kunskaper. Under år 2004 diskuterades gemensamt utbildningens inriktning och samarbetsformer mellan skolan och företagen arbetades fram. Därefter har skola och företag träffats kontinuerligt ett par tillfällen per termin för att följa upp resultat och vid behov förändra och utveckla utbildningen fyllde vi utbildningsplatserna med förstahandssökande. Sedan 2005 har Industriskolan haft en bred inrikting där eleverna fått baskunskaper i skärande bearbetning, svets och underhåll. I Gy11 har vi valt inriktningen Produkt och maskinteknik där vi behåller bredden genom att ge svets- och underhållskurser inom ramen för fördjupningskurserna. Ingen samverkan eller dialog sker idag mellan Björkhagsskolans industritekniska program (IN) och lärosäten som högskola/universitet/vuxenutbildning, förutom att eleverna erbjuds göra studiebeök på högskolor. Det finns inte någon samverkansform i regionen vad gäller kompetensfrågor och inte heller någon kontakt med andra Teknikcollege-regioner. Företagen samarbetar med HiG/KY/YH med examensarbeten, praktikplatser och projekt via professor Mats Lerner på HiG (Högskolan i Gävle) IN är inte högskoleförberedande, men ger behörighet till Yrkeshögskola (YH). Det finns ingen eftergymnasial utbildning i Hofors. En lärare samt en kvinnlig och en manlig elev besöker samtliga elever i åk 8 och informerar både om IN och om de yrken som utbildningen kan leda till. Därefter bjuds 16 pojkar och 16 flickor in, fördelat på två tillfällen, till en prova-på-dag med praktiska övningar på Industriskolan och studiebesök på Bäckströms Mekaniska. Beskrivning av mål och framtida läge Erbjuda teknikprogrammet med inriktning produktionsteknik i Hofors. Införa ett fjärde år på Industritekniska programmet samt certifiera El- och energiprogrammets installationsinriktning i syfte att säkerställa en fortsatt kvalitetsutveckling. 9

10 Införa en väl utvecklad vuxenutbildning/uppdragsutbildning samt utbildning för andra gymnasieskolors elever på industriskolan. Högskolor, YH och CVL (Centrum för vuxnas lärande) ska fungera som ett sätt för företagen att vidareutbilda anställda. För att skapa ett intresse för YH-utbildning vill vi skapa kontakter mellan elever och YH redan från åk 1 på IN, där representanter från YH besöker skolan och berättar om de möjligheter som finns, och där eleverna senare i utbildningen besöker YH-utbildningarna. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Den lokala styrgruppen påverkar kommunens politiker att införa Teknikprogrammet samt ett fjärde år på IN. Om det inte införs ser företagarna över möjligheten att samarbeta med övriga kommuners teknikprogram inom TCG. Lokala styrgruppen arbetar för att påverka företagsforum och beslutsfattare angående Teknikprogram och El- och energiprogrammet. Kontakter med Bromansgymnasiet i Hudiksvall tas för att få information om deras fjärde år på Industritekniska programmet. Vi kommer under 2013 att titta på och utvärdera Hudiksvalls modell och därefter överväga införandet av det fjärde året. Alternativt hitta en egen modell där man under fjärde året läser ett TC-paket. Ett fjärde år blir aktuellt först läsåret 14/15 för de elever som börjat Gy11. En önskan är att intresset för ett fjärde år ses över i hela regionen. Kontakter tas med YH, Högskolan etc för att skapa samarbete med IN. Syftet är att väcka ett intresse hos eleverna för YH-utbildning och skapa en röd tråd i det livslånga lärandet. Kontakter tas med andra uppdrags- och utbildningsanordnare för att erbjuda IN:s lokaler och tjänster utifrån näringslivets behov. Lokala styrgruppen gör en förundersökning av behov och kostnader gällande uppdragsutbildningar på Industriskolan, och lämnar vid behov in ett ärende till politiker om en extra lärartjänst krävs. (Bemötande av påpekandet från granskningsprotokollet under kriterium 4). 10

11 III. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Industritekniska programmet i Hofors har inriktningen Produkt och maskinteknik. I samråd med företagarna ges förutom skärande bearbetning och CNC även grunderna i svets och underhåll. Utbildningen är inriktad mot verkstadsindustrin och leder till arbeten som maskinoperatör, svetsare och underhållsreparatör. Företagen har varit eniga i önskemålet om en bibehållen bredd istället för en spetsinriktning mot ett yrkesområde vid övergången till den nya gymnasiereformen GY11. Någon formell kompetensbehovsprofil har inte gjorts. Företagare och utbildningsanordnare i den lokala styrgruppen träffas kontinuerligt för att diskutera aktuella kompetensbehov och uppdatera utbildningsmoment. Eleverna ges utbildning av och på företagen som ökar deras anställningsbarhet, som arbetsmiljömoment, heta arbeten, mätteknik, hydraulik, kran-, mobila plattformar- och truckutbildning. Certifikaten i heta arbeten, kran, mobila plattformar och truck gör eleverna mer anställningsbara. Beskrivning av mål och framtida läge Teknikprogram med inriktning Produktionsteknik, där fördjupningskurserna (400 p) anpassas utifrån teknikföretagens kompetensbehov, vilket förstärker rekryteringsbasen inom kommunen. I fortsatt dialog fortsätter utbildningen att utvecklas och vid behov kan IN:s inriktning ändras. Utökat samarbete företag-skola med utbildningsdagar förlagda på småföretag, i syfte att öka intresset för småföretag och på sikt öka småföretagens andel av yrkesverksamma inom kommunen. Studerande har giltiga certifikat efter avslutad utbildning inom säkerhetsområdet, som t ex SSG entrepass, Heta arbeten, HLR och dylikt. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Lokala styrgruppen arbetar för att påverka företagsforum och beslutsfattare angående Teknikprogram och El- och energiprogrammet De befintliga samarbetsformerna mellan utbildning och näringsliv utvecklas med fler företag genom att bra struktur skapas i styrgruppen med olika ansvarsområden och med olika frågeställningar för att utveckla samverkansformerna. Olika fokusområden kan vara, t ex utbildningsmoment, fortbildning av lärare och handledare, uppdragsutbildning etc. Certifikatutbildningarna läggs in i årsplanen. Målet är en tydlig profil där eleverna under utbildningen får de säkerhetsutbildningar som krävs för arbete på företagen. Vi ser över möjligheten att ge BBS 11

12 (Beteendebaserad säkerhet), MHS (Miljö, hälsa, säkerhet) och SSG Entre-pass (den generella), även för lärare på IN. IV. Samverkan med arbetslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regionalstyrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Vi har en lokal styrgrupp, tillika programråd, med företag och skola som möts vid ett par tillfällen per termin (se bilaga IV 1 "Lokal styrgrupp"), liksom handledarträffar där APL-handledare och lärare möts. Samarbetsformerna regleras i en avsiktsförklaring (se bilaga IV 2 "Avsiktsförklaringar"). Samarbetsföretagen avsätter medel till en ekonomisk fond för premier till avgångselever med godkända betyg, utveckling av utbildningen och trivselaktiviteter. Gemensam annonskampanj för att marknadsföra IN. Annonskampanjen omfattar sju annonser, en för varje företag och en för skolan, som införs i Annonsbladet under dec-jan varje år (se bilaga IV 3 "Annonskampanj") Andra samverkansforum och nätverk: IN samverkar med UF Gävleborg då eleverna i åk 3 driver egna UF-företag Företagen samverkar med högskola, yrkeshögskola och Gävle Praktiska Gymnasium i form av examensarbeten och praktikplatser Företagarna nätverkar inom såväl Företagarföreningen som Entré Hofors, som är ett företagarforum i Hofors kommun bestående av representanter från kommunledning och företagsledare i Hofors kommun. Under åk 9 deltar alla elever i en ungdomsmässa. De får då i grupp studera ett företag på orten och presentera sin syn på företaget i en utställningsmonter på en mässa i Hoforshallen. De företag som ingår i det blivande Teknikcollege Hofors är med här. Beskrivning av mål och framtida läge När eleverna slutat skolan och får anställning på företagen ska de få en mentor på arbetsplatsen. Industriyrken/tekniska yrken liksom IN attraherar grundskoleelever och gör att vi varje år har ett högt antal sökande med motivation och förutsättningar att genomföra utbildningen med goda resultat. Handledarna på företagen har genomgått handledarutbildning och har förmåga att instruera, motivera och inspirera elever. Handledarna är medvetna om skolans kunskapsuppdrag och den värdegrund skolan har i uppdrag att förmedla, och bemöter varje elev utifrån elevens förutsättningar. Lärarna inom Teknikcollege Hofors har minst en praktikdag/år på företagen tillsammans med handledare 12

13 APL och utbildningsmoment på företagen har ett innehåll som är anpassat att uppfylla kunskapskrav som såväl kursplaner som företagare ställer. På mindre småföretag, där det inte finns underlag för en längre APL-period, görs utbildningsmoment som är specifika för företagen och som samtidigt ökar kunskapen om och intresset för småföretagande. Fler företag som ansluter sig till TC Hofors. Den ekonomiska fonden ska erbjuda alla utbildningar inom TC Gästrikland möjlighet att söka anslag. Genom det nära samarbetet gör vi eleverna motiverade, engagerade samt anställningsbara. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Kontinuerligt arbete för att attrahera utbildningen och industriyrken/tekniska yrken hos grundskoleelever. I detta ingår t ex: Skapande och utveckling av marknadsföringsdagar som t ex besök på grundskolan av f d studerande som arbetar på företagen. Lärare tillsammans med en kvinnlig och manlig elev besöker samtliga elever i åk 8. Erbjuda "prova-på"-aktiviteter vid ett Öppet Hus liksom prova-på-dagar som riktade aktiviteter mot tjejer resp killar med praktiska övningar på IN och studiebesök på ett företag liksom riktade studiebesök till grundskoleelever som branschdagar för elever i åk 7 eller 8 med ett genomarbetat program där eleverna tas emot på flera teknikföretag och teknikcollegeutbildningar. Kontinuerlig kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare genom studiebesök, föreläsningar från företagen och annan riktad information i syfte att skapa bra bild av industrin och teknikens möjligheter. Vi arrangerar regionala Teknikcollege-dagar, t ex en mässa för att skapa flöden av studerande från samtliga kommuner och skapa intresse för utbildningarna. Vid studiebesök på företagen finns en medveten strategi där tjejer och killar delas i olika grupper. Eleverna får möta och tas emot av både kvinnliga och manliga anställda. Ett nätverk, Tema Hofors, startas ht-12 för pedagoger i alla skolstadier i Hofors med syfte att få barn och ungdomar att lära känna sin hembygd, vilket innefattar det lokala näringslivet. Vidare tas marknadsföringsplan fram för att strukturera aktiviteterna över året, men också långsiktigt. I syfte att informera om näringslivets framtida behov i Hofors görs flera informationsaktiviteter riktad till yngre ungdomar (12-15 år) om de framtida behoven och möjligheterna till utbildning och anställning inom olika yrkesbefattningar på industri- och teknikföretag i Hofors. Informationen ska bygga på en uppdaterad framtidsprognos som tas fram av den regionala styrgruppen, baserad på kompetensbehovsinventeringar som görs. 13

14 Handledarnas utbildning uppdateras kontinuerligt med flera steg under ett antal år. Skolan erbjuder tillsammans med andra utbildningsanordnare inom Teknikcollege Gästrikland en handledarutbildning och företagen rekryterar lämpliga handledare. Handledarnätverk skapas för Teknikcollege-regionen via t ex årliga handledarträffar. Rutiner skapas för lärare att göra praktik med handledare på företagen. Rutiner skapas även för att utvärdera och kontinuerligt utveckla APL och utbildningsmoment på företagen. En lärare och en handledare deltar i Skolverkets utbildningsdag om APL okt-12. I syfte att dra lärdom och nytta av sin teoretiska utbildning arrangeras vissa utbildningsmoment även på företagen, t ex mätteknik, hydraulik, PLC, m fl. Detta sker genom inventering av företagens möjligheter att erbjuda olika utbildningsinslag. Utbildningen anpassas kontinuerligt efter företagens behov för att försäkra oss om att eleverna blir anställningsbara. Den lokala styrgruppen marknadsför kontinuerligt Teknikcollege inom olika företagsforum för att få med fler företag. Den ekonomiska fonden utvecklas och marknadsförs på lämpligt sätt. Entreprenöriellt lärande vävs in i utbildningen i syfte att skapa engagerade och företagsamma elever. Projektledaren planerar för entreprenöriellt lärande som tema i en regional fortbildningsdag. Lärarna planerar fortlöpande undervisning och projekt och i åk 3 driver eleverna UF-företag. Företagarna besöker kontinuerligt elever på skolan för att motivera till studier. Besöken läggs in i årsplanen Aktiviteter läggs in i en årsplan för skola-företag. Vid fortbildning för lärare på skolan bjuds handledare in, och företagen bjuder in lärare vid utbildning vid nya maskiner. Detta kan inte föras in i årsplanen eftersom det inte är förutbestämt när det sker. När eleverna får säkerhetsutbildningar på företagen får lärare delta. Roll- och funktionsfördelning i styrgruppen, se beskrivning under nuläge ovan liksom utvecklingsarbete under kriterium 5. 14

15 V. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Den kvalitetssäkring vi arbetar med gällande samarbetet med företagen har utvecklats utifrån lokala behov och består av planeringar i form av en årsplan som beskriver när vi arbetar med gemensamt med t ex kurser, APL, marknadsföring, mm (se bilaga V 1 "Årsplan"). I skolans arbetsplan beskrivs vilka övergripande områden vi prioriterar att arbeta med. Såväl årsplan som arbetsplan utvärderas och revideras årligen. Betygen är det enskilt tydligaste måttet på kvaliteten i våra utbildningsresultat i förhållande till kurser och givna kriterier. När eleverna börjar i åk 1 på IN görs lästester som visar deras fonologiska och ortografiska läsavkodningsförmåga. På det sättet kan ev läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas och behövande elever får då möjlighet att göra en läs- och skrivutredning. Varje morgon startas med en läskvart då samtliga elever och lärare på IN sitter i grupprummen och läser skönlitteratur för att öka läsförmågan. Nya lästester görs på våren i åk 1 och i åk 2, och resultaten hittills har visat en markant ökning av läsförmågan hos eleverna (se bilaga V 2 "Läsresultat"). Samtliga datorer på IN har avläsningsprogrammet ClaroRead installerat som ett kompensatoriskt hjälpmedel för de som behöver hjälp med läsning och stavning. Programmet fungerar både på svenska och för engelska. Undervisningen anpassas i den mån det går till elevernas förutsättningar. Vid enstaka tillfällen reduceras kurser i elevens individuella studieplan. I skolans lärplattform dokumenterar varje lärare elevernas förmågor och kursresultat i ett dokument som kan läsas av såväl eleven själv, mentor som vårdnadshavare. Vårdnadshavare har egen inloggning och kan liksom eleven själv ta del av elevens omdömen och frånvaro. Elevernas resultat och förmågor följs upp via två elevärendemöten per termin där de elever som behöver extra åtgärder lyfts till en klasskonferens med elevvårdsteamet som i sin tur kan slussa eleven vidare till socialtjänst eller hälsovård. En gång per termin har eleverna utvecklingssamtal som dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. Däremellan förekommer mentorssamtal och studiesamtal vid behov, och åtgärdsprogram upprättas. Vid ogiltig frånvaro, fler än tre tillfällen under en månad, skickas ett varningsbrev om indraget studiemedel. Om den ogiltiga frånvaron fortsätter rapporteras eleven till CSN. Stickprov av kurser utvärderas av eleverna varje läsår. Eleverna trivsel och trygghet mäts i enkäter på Björkhagsskolan varje år. Björkhagsskolan har tidigare bedrivit ett utvecklingsarbete med formativ bedömning, samt utformande av bedömningsmatriser och självvärderingsinstrument för elever. Dessa används i vissa kurser idag. 15

16 Skolans arbetslag tillsammans med syv anordnar regelbundet handledarutbildningar när behovet uppstår för att säkra kvaliteten på APL-platsen. Beskrivning av mål och framtida läge Bedömningsmatriser och självskattningsinstrument används av alla lärare och elever som medel för eleverna att förstå vad som krävs, kunna reflektera över sina resultat och motivera till en högre betygsnivå. Alla elever klarar sin utbildning med minst betyget E i alla ämnen, dock är strävan att samtliga studerande utvecklas maximalt. Alla studerande är anställnings- och antagningsbara när de lämnar skolan. Den regionala styrgruppen har en central roll i kvalitetssäkringsarbetet inom Teknikcollege Gästrikland och Hofors. Visionen rymmer ett samordnat kvalitetsarbete mellan och inom alla delar av teknikcollegeorganisationen som är väl integrerat i det löpande arbetet. Kvalitetsarbetet ska säkerställa att Teknikcollege, i alla sina delar, successivt uppvisar en allt högre grad av måluppfyllelse. Det ska finnas tydliga mål så att nyckeltal kan utläsas för att mäta utvecklingen. Samordning av lärare inom olika regioner ökas för att höja kompetensen. För att kvalitetssäkra våra ingående utbildningar så utvärderar Teknikcollege Gästrikland kontinuerligt verksamheten, mot Teknikcollegekriterierna, mot skolans uppdrag och mot vår verksamhetsplan. Styrgruppen har en naturlig och viktig del i utvärderingsförfarandet. Teknikcollege Gästrikland har en gemensam och övergripande vision. Regionala styrgruppen har ett samordnat kvalitetssäkringsarbete regionalt och lokalt som säkerställer utvecklingsprocesserna. En plan för uppföljning och arbete med framtagna kvalitetsmål samt verktyg och processer för detta finns. Kvalitetsarbetet säkerställer Teknikcollege Gästriklands utvecklingsprocess. Med kvalitetssäkring menar vi en organisation som har en genomtänkt struktur med rutiner för uppföljning och mätning av kvalitetsmål, som är kommunicerad, accepterad och följs. Vi har en bra bild över utbildningarna och att de möter näringslivets behov. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Målsättning är att samtliga studerande är antagningsbara och anställningsbara. Vi sätter kunden i fokus d.v.s. våra elever och företagen de skall jobba i. Vi förutser kundernas behov och uppfylla deras uttalade och outtalade önskemål. Näringslivet har en god insikt i och förståelse för utbildningarnas regelverk och styrdokument. Genom ständiga förbättringar och ett samordnat kvalitetsarbete utvecklar vi utbildningarna och säkerställer kvalitetsnivån med en planerad, systematisk återkoppling mellan personal, elever och 16

17 företag, där den regionala styrgruppen har en central roll. Regionens övergripande kvalitetsmål är: Studerande är antagningsbara och anställningsbara Utbildningar sker i rätt riktning och med rätt aktörer, d.v.s. näringslivets kompetensbehov möts Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Regionala styrgruppen tar fram en gemensam övergripande vision för Teknikcollege Gästrikland. En kvalitetssäkringsprocess implementeras regionalt och lokalt. Kvalitetssäkringen inom Teknikcollege Gästrikland utgår från: Struktur Metod Verktyg Med struktur avser en tydlig organisation, med beskrivning av respektive roll (se kriterie 4 i regional ansökan) och dess ansvarsområden, se bilaga 11 i regional ansökan. Med metod avses process för säkerställande av regionens utveckling, se bilaga 12 och plan för uppföljning av regionens övergripande kvalitetsmål, bilaga 13 i regional ansökan. Med verktyg avses de olika transformations-, progress- och årsplaner som arbetas fram, se bilaga i regional ansökan, för att visualisera progressen mot Teknikcollege Gästriklands övergripande mål, uppföljning av regionala och lokala progresser liksom överblick över Teknikcolleges Gästriklands aktiviteter, lokalt och regionalt. Det av Teknikcollege Sydosts framtagna självutvärderingsverktyg (bilaga 17 i regional ansökan) används fortlöpande under certifieringsperioden för att säkerställa regionens utvecklingsprocess och identifiera brister och därmed regionens och de lokala styrgruppernas fokusområden för nästkommande period. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Detta sker genom att: Vi utvecklar kontinuerligt praktik (eller andra yrkesnära samverkansformer) med näringslivet där motivation och engagemang skapas för de studerande. Handledarna inspirerar, motiverar och engagerar. Handledarutbildningen ses därför kontinuerligt över för att uppnå detta. Utbildningsanordnarna skapar bra struktur och planering för att studerande ska kunna erhålla högskolebehörighet, t ex genom möjlighet att läsa inom det individuella valet. För elever med behov av stöd utarbetas åtgärdsprogram som kontinuerligt följs upp. 17

18 Via APL eller andra samverkansformer med näringslivet är företagen och handledarna goda ambassadörer och belyser vikten av väl genomförda studier och genomförd praktik, gymnasiearbeten, osv. Vikten av detta område belyses i handledarutbildningen. Uppföljning av regionens kvalitetsmål: Uppföljning av kompetensbehovet, d v s utgår utbildningarna ifrån dagens och framtida behov hos teknikföretagen lokalt och regionalt och utbildar vi i rätt riktning, görs årligen via lokala styrgrupper, för rapportering till regional styrgrupp. Regionala styrgruppen får därmed ett regionalt underlag att ta ställning till vad gäller utbildningarnas inriktning. Underlaget presenteras för det gymnasiegemensamma forumet som inrättas liksom för beslutsfattare (politisk nämnd). För att säkerställa antagningsbarhet och anställningsbarhet följer regionen kontinuerligt upp: Studerandes antagningspoäng till gymnasieutbildningarna (ökad attraktionskraft på teknisk- och industriellt inriktade utbildningar) Studerandes antagningsbarhet till högskolorna (genomförda studier och samtliga har högskolebehörighet) Studerandes anställningsbarhet sex månader efter avslutad yrkesutbildning (yrkesexamen leder till arbete) Uppföljning och säkerställande av regionens utvecklingsprocess Detta sker genom det självutvärderingsverktyg som är framtaget. Under perioden april/maj gör regionala och lokala styrgrupper sina självutvärderingar. I regionalt styrgruppsmöte i juni utvärderas resultatet och man tar tillsammans med lokala styrgrupper fram nya regionala och lokala mål, utifrån utfallet. I samband med att arbetet med kvalitetssäkring och aktivitetsplanen påbörjas görs en översyn av struktur och rollfördelning i styrgruppen för att se över om bl a införa arbetsgrupper och för att säkerställa att involvera ytterligare parter. Självutvärderingsinstrumentet blir ett medel för att prioritera utvecklingsområden. Aktiviteter överförs sedan i en progressplan och en årsplan. 18

19 VI. Kreativ och stimulerande lärmiljö. Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. Beskrivning av nuläge ( var är vi idag? ) Industritekniska programmet i Hofors har stora och anpassade lokaler för den utbildning som bedrivs. Det finns bland annat två stycken datasalar med både tunna och tjocka klienter. Alla elever har tillgång till ett grupprum där man har möjlighet att studera sina ämnen. Inga andra program håller idag till i dessa lokaler. Dörrarna till lärarnas arbetsrum är öppna så att eleverna har tillgång till lärare. Lokalerna ligger i ett industriområde med närhet till olika industriföretag. Vi har anpassad APU/APL med utbildade handledare och det är en viktig del av den kreativa och stimulerande lärmiljön. Se vidare under kriteriet 10 Lärande i arbete. Eleverna läser ett fåtal kurser på Björkhagsskolan, 3 km från IN. En fördel med undervisning på Björkhagsskolan är kontakten med andra elever. En nackdel är att en del elever avviker efter vägen och att det försvinner tid till förflyttning. Eleverna driver UF-företag i åk 3 för att stimulera kreativitet och företagsamhet. Av de 36 utbildningsplatserna innehas tre av kvinnliga elever, två i åk 1 och en i åk 3. Vi upplever en sårbarhet när det gäller att finna behöriga yrkeslärare och de är nyckelpersoner när det gäller att skapa kreativa och stimulerande lärmiljöer. Beskrivning av mål och framtida läge Vi fortsätter utveckla och förbättra skolans lokaler samt företagens APL-miljöer. Lokalerna ska alltid vara välutrustade och erbjuda en säker arbetsmiljö, både fysiskt, psykiskt och socialt. I syfte att skapa större gemenskap med andra studerande samt lärare delar Industriskolan lokaler med Björkhagsskolans övriga program. Medvetenheten om genusfrågor är hög bland lärare, elever, företagare och handledare, vilket krävs för att attrahera fler kvinnliga elever till skolan. Ett mål är att 50 % av eleverna är kvinnor. Flera utbildningsmoment är förlagda på företagen, och företagen förser skolorna med produkter som kan tillverkas i skolorna. Eleverna får träna sig i att sätta tidsplaner i skolarbetet, och jobba mer i projektform för att likna industrins arbetsprocesser. Personer på företagen kan agera "beställare". Personer på företagen fungerar som coach eller mentor för studerande. 19

20 I skolan används de moderna produktionsmetoder som används inom industrin. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Kontinuerligt se över lärmiljöer på skolan och på APL-platserna, t ex genom utvärderingar och uppföljningar, införa modeller som t ex 5S eller andra LEAN-nära metoder i lärmiljön och lokaler. 5 S är en modell för ordning och reda, vilket innebär en säker struktur som ökar tryggheten för både killar och tjejer, ökar förståelsen för arbetsplatserna på företagen och skapar kreativitet och engagemang Lärarna utbildas i de modeller och förhållningssätt som man väljer applicera. Rutiner för att skapa struktur och hållbara arbetssätt skapas.. Layouten i verkstaden förändras för bättre översikt. Styrgruppen analyserar och påverkar politiker i syfte att Industriskolan kommer i samma lokaler som övriga program på Björkhagsskolan. En konsult har påbörjat en utredning om flytt av lokalerna till BHS och beräknas vara klar i september. Utifrån resultatet tar politiker sedan beslut i frågan. I syfte att skapa förståelse för vikten av säkra arbetsmiljöer görs skyddsronder och riskbedömningar tillsammans med elever både i skolan och på APL-platsen. Vi utbildar ett elevskyddsombud/läsår som deltar i den årliga skyddsronden på skolan. Ett mindre samtalsrum för mentors- och utvecklingssamtal o dyl. Ett litet låsbart skåp för varje elev i grupprummen Företagen bjuder in lärare att tala med personalen (handledare och deras kollegor) om etik och moral och likabehandlingsplaner, för att lyfta förståelsen för hur ungdomar påverkar varandra och därmed säkerställa respekt för andra och varandra. I dialog mellan skolan och företagen utvecklas utbildningsmoment som förläggs på företagen och genom t ex fiktiva produktionsbeställningar från företagen som utförs på skolan. Lärarna erbjuds vidareutbildningar i syfte att bl a öka sin didaktiska förmåga som kan skapa stimulerande och kreativa övningar. Föreläsningar och/eller utbildningsdagar om genusfrågor för såväl lärare som handledare hålls årligen. Genuspedagog anlitas i utvecklingsfrågor och bjuds in till programmet och handledarutbildningen. Elever erbjuds mentorskap på företagen. Kvinnliga förebilder för kvinnliga elever där det är möjligt. Företagarna ser över lämpliga mentorer och mentorernas roll och förväntningar. Precisering av utvecklingsarbete och aktiviteter skrivs in i progressions- och årsplanen. 20

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby

Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby Till Regional styrgrupp Teknikcollege region Reviderad 2013-05-24 Teknikcollege Gävle/Ockelbo/Älvkarleby (Polhemsskolan) 1 Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Teknikcollege Sandviken

Teknikcollege Sandviken Till Regional styrgrupp Teknikcollege Gästrikland Uppdaterad ansökan 3 september 2012 Teknikcollege Sandviken Bessemerskolan, Teknikprogrammet och Industritekniska programmet Göranssonska skolan, Industritekniska

Läs mer

Teknikcollege Gästrikland

Teknikcollege Gästrikland Teknikcollege Gästrikland Rikskonferensen 2012 Lagarbete och ämnesintegration Teknikcollege-paket Eva Aronsson, Calle Carlsson, Christina Flank Elffors Teknikcollege Gästrikland Certifierat september 2012

Läs mer

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG Teknikcollege 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) Teknikcollege Strömsund invigdes hösten 2008 Teknikcollege Mitt TC-Mitt Hjalmar Strömerskolan Strömsund Teknikprogrammet

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Teknikcollege Gästrikland

Teknikcollege Gästrikland Till Riksföreningen Teknikcollege Sverige Industrirådets granskningskommitté Reviderad 2012-09-03 Teknikcollege Gästrikland 1 Innehållsförteckning Bilagor.3 Inledning...4 I. Regionalt perspektiv...5 II.

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Agenda Presentation Industrin i Östergötland Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Östergötlands län, PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Industri-

Läs mer

Vad är Teknikcollege?

Vad är Teknikcollege? Julia Utbult Vad är Teknikcollege? En kvalitetsstämpel som visar att kommunen, skolan och företagen samverkar för att utveckla utbildningar som kan tillgodose teknikindustrins behov av kvalificerad arbetskraft.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM KFY 2000 - Kompetensutveckling för yrkesverksamma Detta var KFY 2000 EU finansierat projekt mellan Metall & Verkstadsindustrierna Kartläggning hos industriföretag

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål

Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål Kvalitetsredovisning 2009 Inledning Teknikcollege i Södertälje är en del av det regionala samarbetet inom Teknikcollege Östra Svealand. Där ingår Nykvarn och Strängnäs jämte Södertälje. Teknikcollege i

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Industrirådets aktiva medlemsorganisationer

Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Agenda 13.00 13.30 Rundvandring och information Stenungsund Presentationsrunda, Anteckningar från föregående möte och lokala råd 13.30 14.00 Presentationsrunda

Läs mer

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR 130305 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Torsdag 31 januari 9.00-12.00 Plats: Heka Mekaniska AB/Mylab AB, Aröds Industriväg 41, Hisings Backa Anteckningar Guidning genomfördes

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

VÄLKOM NA! TEKNIKCOLLEGE

VÄLKOM NA! TEKNIKCOLLEGE VÄLKOMNA! Dagordningen Nya i TCGR-rådet och presentationsrunda (5 min) Anteckningar från föregående möte och lokala styrgruppsmöten Presentationsrunda kvalitetskriterier 3. Tydlig profil Utbildningsverksamheten

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring. Karin Thapper Teknikföretagen

Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring. Karin Thapper Teknikföretagen Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring Karin Thapper Teknikföretagen Varför Teknikcollege? Mismatch mellan skola och industri http://www.teknikcollege.se Kriterier Regionalt perspektiv Samverkan med

Läs mer

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!

Läs mer

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Utökat uppdrag till Skolverket Instruktionen: Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 1 (5) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post Lokalt VO-College Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post kerstin.persson@sydgym.se Styrgruppens ordförande Kristina Privér

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Skolverkets lärlingscentrum

Skolverkets lärlingscentrum Skolverkets lärlingscentrum Hur går det? 21 nya huvudmän 16 lärlingar på gymnasiesär 48 Anställda lärlingar Piloter i Göteborg och Västerbotten Antal lärlingar sedan 2008 12000 10000 8000 6000 Antal lärlingar

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 5

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege Bilaga 5 Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege Inledning För att lättare kunna strukturera arbetet kring de kommunikationsinsatser som krävs lokalt i och med certifieringen av

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Industrikommittén Industrikommitten består av arbetsgivarorganisationer branschorganisationer fackförbund. Industrins offert till Sverige nov

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi Programråd 24/3 Handelsprogrammet Vallentuna gymnasium Protokoll Närvarande VG: Birgitta Törnbladh, Denniz Hedin Salo, Susanne Önnestam, Lena Hirsch Elever: Alex, Christian, William, Nicole Övriga: Jenny

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

En samverkansform för utbildning

En samverkansform för utbildning En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer