Årsredovisning 2005 för Malmö högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2005 för Malmö högskola"

Transkript

1 Mah/Styrelsen P Arvebro, C-H Bonde, P Jönsson BESLUT Dnr Mahr 28-06/82 Årsredovisning 2005 för Malmö högskola Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Hjälmaregatan Förvaltning Malmö

2 Högskolestyrelsens beslut Högskolestyrelsen för Malmö högskola fattade den 20 februari 2006 beslut om Åresredovisning för verksamhetsåret 2005 Sven Landelius Gunilla Öberg Bo Reimer Kent Andersson Christina Lindh Cilla Hansson Gertrud Elisabet Bohlin Hans Stjernfeldt Katarina Erlingsson Kerstin Sverin Kristian Berg Lennart Olausson Linda Vedestig Mats Greiff Oliver Haraldsson

3 Rektors förord... 2 Väsentliga uppgifter Verksamhetsgrenar och ekonomi Inledning Övergripande Studentinflytande Högskolepedagogik Jämställdhet Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Regionalt utvecklingscentrum Uppdragsutbildning Delårsrapporten Grundutbildning Åtgärder för att stimulera ungdomars val Breddad rekrytering Handlingsplan breddad rekrytering Basår College Aspirantutbildning Nätuniversitetet Utbud, efterfrågan och antal studerande Lärarutbildning Reell kompetens och alternativa urval Kombinationsutbildning SÄL Aspirantutbildning Examina Tandvård Specialpedagogik Forskning och forskarutbildning Forskarutbildning Examina i forskarutbildning Flervetenskap Nyrekrytering professorer Professorer Studiefinansiering Forskning i anslutning till Lärarutbildning Finansiell del Tabellindex

4 Rektors förord År 2005 har varit ett år fyllt av omställningar för Malmö högskola. Under början av året påbörjades den stora omställningen av grundutbildningens dimensionering som föranleddes av den avstannande expansionen av den högre utbildningen. Under denna process friställdes en hel del personal och kraftiga nedskärningar i kursutbudet gjordes för att snabbt nå ner till en långsiktig nivå på den totala dimensioneringen. Jag bedömer att denna justering skedde med stor smidighet då högskolan planerat för att kunna göra den över en period om mer än ett år. Under sommaren och tidig höst kom signaler om att expansionen skulle återupptas. Mycket av högskolans fokus under hösten har legat på att återskapa och förnya kursutbudet vid högskolan samt att inrätta nya program. Inför den kommande expansionen står Malmö högskola väl rustad och redo att fortsätta förmedla högklassig, nyskapande utbildning. Som ett led i denna ambition inrättar Malmö högskola efter en längre planering under 2005 en Kaospilotutbildning med start Vidare står Malmö högskola redo att starta ett flertal utbildningar inom naturvetenskap och teknik som vänder sig till presumtiva studenter som saknar en naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund. Sedan högskolan bildades, och fram till och med år 2004, har forskningen utvecklats mycket positivt. Under 2005 har det emellertid för första gången skett en nedgång i forskningsaktiviteten, medan antalet examina inom forskarutbildningen har varit förhållandevis konstant under senare år. Den krympande forskningen beror på minskade intäkter från externa bidrag. Obalansen hänger också samman med att vårt direkta forskningsanslag inte har ökat i samma takt som anslagen för andra högskolor av samma storlek. För produktion av goda ansökningar behövs en stabil plattform i ett forskningsanslag vars dimensionering står i proportion till den stora grundutbildning och lärarkår som finns vid högskolan. Utan ett adekvat forskningsanslag riskerar vi fortsatta nackdelar i konkurrensen om externa medel. Högskolan fortsätter sitt arbetet med att få möjlighet till humanistiskt samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Malmö högskola gör ett positivt resultat för Under det sista halvåret har högskolans nya hus för lärarutbildning varit i bruk men ingen hyra har betalts. Slutbesiktning har inletts men ej avslutats och inte godkänts. Det höjda takbeloppet når högskolan inte upp till utan löser in en del av sina sparade helårsprestationer. 2

5 Väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp anges i tkr ) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kvar av låneramen Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit Max utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Saldo Avgiftsintäkter Beräknat belopp enl regleringsbrev Totala avgiftsintäkter Varav myndigheten disponerar Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Anslag m m Utgående reservationer Anslagssparande Framtida åtaganden Totalt gjorda åtaganden Summa tilldelade bemyndiganden Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Skillnaden mellan totala avgiftsintäkter och disponibla avgiftsintäkter utgörs av det belopp som odontologiska fakultetens studentklinik inlevererat till inkomsttitel. 3

6 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi Malmö högskola genomgick under 2005 en omställning från en situation med kostnadsneddragningar under första halvåret till att påbörja en ny expansionsfas under andra halvåret. Intäkterna ökade med nära 5,3% till tkr, och hänför sig till övervägande del till grundutbildningen. Som framgår av nedanstående redovisning av utbildningsuppdraget, uppnådde inte högskolan takbeloppet, utan fick ta tkr av tidigare sparade helårsprestationer för att kunna räkna av hela grundutbildningsanslaget. Det innebär att högskolan nu har kvar sparade helårsprestationer till ett värde av tkr. Högskolan har under året inte erhållit andra anslag än de för grundutbildning och forskning. Medel för särskild lärarutbildning (SÄL) och Aspirantutbildning (invandrade akademiker) har, liksom under 2004, överförts via Kammarkollegiet och därmed behandlats som bidragsmedel. På kostnadssidan kan vi konstatera att personalkostnaderna minskade, liksom driftkostnaderna. Detta är en följd av den ovan nämnda kostnadsanpassningen. Även lokalkostnaderna minskade, vilket beror på att högskolan ännu inte betalat hyra för den nya byggnaden för lärarutbildning och bibliotek, då slutbesiktning inletts men ej kunnat avslutas. Detta, tillsammans med lägre el- och värmekostnader än beräknat, innebar att utfallet för lokalkostnader blev hela 35 mkr lägre än förväntat. Högskolans resultatutveckling under de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell. Tabell 1:Malmö högskola totalt (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring

7 Högskolans intäkter och kostnader för grundutbildning ser ut enligt följande: Tabell 2:Grundutbildning (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Av intäkterna för grundutbildning 2005 utgjorde anslagsintäkterna 91%, eller tkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Däremot ökade anslagsintäkterna med tkr i absoluta tal. Bland annat fick högskolan i tilläggsbudgeten tkr i form av höjt takbelopp. Bidragsintäkter för grundutbildning ökade också under året till tkr jämfört med tkr under 2004, en ökning med 8,8 %. Resterande belopp hänför sig till avgifter och andra ersättningar ( tkr) samt finansiella intäkter (3 029 tkr). Personalkostnaderna för grundutbildning uppgick till , vilket är 62% av de totala kostnaderna för grundutbildning. Motsvarande procentsiffra för föregående år var 63%, vilket betyder en marginell minskning. Noterbart är att personalkostnaderna minskade med tkr, eller 3,9 % jämfört med Lokalkostnaderna uppgick till tkr, en minskning med tkr eller 3,7 % jämfört med Driftkostnaderna är för grundutbildningens del i stort sett oförändrade jämfört med De finansiella kostnaderna ökar något, och kommer att fortsätta öka under 2006 till följd av att investeringsverksamheten, och därmed upplåningen i Riksgäldskontoret, ökat under året. Merparten av årets lån togs upp i december, vilket innebär att genomslaget på räntekostnaderna kommer under Det positiva utfallet på tkr har sin huvudsakliga orsak i att intäktssidan som helhet ökade under 2005 samtidigt som kostnaderna minskade till följd av mindre lokalkostnader och av att högskolans kostnadsanpassning genomförts. Den nu pågående omställningen till kommande års expansion har ännu inte fått genomslag i kostnaderna. 5

8 Tabell 3: Forskning (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Forskningsintäkterna utgjordes till 57 % ( tkr) av anslagsmedel. Högskolan har avsatt 450 tkr som anslagssparande enligt regleringsbrev. Trots detta ökade anslagens del av forskningsintäkterna jämfört med föregående år, då de uppgick till 53 % ( tkr). Andelen bidragsmedel utgjorde 36 % ( tkr), en minskning jämfört med föregående år, då bidragsintäkterna utgjorde 43 % av intäkterna ( tkr). Vi ser alltså en minskning av bidragsintäkterna både procentuellt och i absoluta tal jämfört med Högskolan har slutfört ett antal större forskningsprojekt och inte lyckats ersätta dem med nya i motsvarande grad. Nedgången finns främst hos områdena Teknik och samhälle och Konst, kultur och kommunikation. Övrig del av forskningsfinansieringen består till största delen av intäkter av uppdragsforskning (8 080 tkr) samt övriga intäkter av avgifter (865 tkr). Kostnaderna för uppdragsforskning uppgick till tkr, vilket ger ett positivt utfall om 704 tkr för uppdragsforskningen. Forskningens finansiella intäkter uppgick till 311 tkr. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är på forskningssidan 75 %, vilket är något högre jämfört med 2004, då andelen uppgick till 70 %. I absoluta tal ökade personalkostnaderna för forskning med tkr. Lokalkostnaderna minskade av samma orsak som angivits ovan. Driftkostnaderna minskar, framförallt på posterna köpta tjänster och resor. Verksamhetsutfallet för forskningen är negativt, med ett utfall på tkr. Högskolans strukturella problem, som består i att med relativt små forskningsanslag klara av att forskningsanknyta en stor grundutbildning har förvärrats i och med att grundutbildningen växt samtidigt som forskningsverksamheten minskat. Under 2006 kommer detta att accentueras ytterligare, då grundutbildningen expanderar kraftigt medan forskningen kommer att vara i stort sett 6

9 oförändrad i omfattning. Dessutom innebär det faktum att högskolan har en relativt liten bas av anslagsmedel för forskning att problem uppstår i samband med medfinansiering av externa projekt. Forskningens resultat har belastats av att högskolan resultatavräknat pågående projekt uppgående till drygt 4 mkr beroende på att finansieringen visat sig osäker. Dessutom har en förlust på 1,3 mkr konstaterats i ett annat projekt. Återstoden av forskningens underskott består till största del av det post-doc program som startades 2004 och pågår till och med Detta finansieras mot myndighetskapitalet. Kostnaderna för post.doc programmet uppgick till 4,5 mkr under Sammantaget kan konstateras att forskningsverksamheten minskar för första gången sedan högskolan startade Uppdragsutbildningen minskar något jämfört med Detta beror dock på att högskolan under förra året hade intäkter av engångskaraktär på tkr avseende matematikbiennalen. Om man bortser från denna engångseffekt har vi en ökning av uppdragsutbildningen på drygt 4,5 mkr. Lärarutbildningen står för 57 % av intäkterna, vilket är lika med tkr. Detta är en minskning i både absoluta tal och relativt sett. Förra året uppgick Lärarutbildningens intäkter till tkr, vilket utgjorde 58 % av intäkterna. Den positiva trenden inom uppdragsutbildning står sig sett till hela högskolan, vilket är helt i linje med målsättningen. Tabell 4: Uppdragsutbildning (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Personalkostnaderna uppgår till 68 % av de totala kostnaderna, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år, då andelen uppgick till 63 %. I absoluta tal minskade dock personalkostnaderna med tkr. Lokalkostnaderna är relativt låga, eftersom en stor del av verksamheten sker utanför högskolans lokaler. Driftkostnaderna är lägre till följd av att engångskostnader för Matematikbiennalen 7

10 belastade föregående års driftkostnader med c:a 5,6 mkr. Uppdragsutbildningen visar ett positivt utfall på tkr. Det största överskottet finns på Lärarutbildningen som visar ett resultat på tkr, vilket beror på att man resultatavräknat ett antal projekt där giltiga avtal saknats eller projekttiden gått ut. Även området Teknik och samhälle samt Odontologiska fakulteten visar större överskott i uppdragsutbildningen (1 167 tkr respektive tkr) till följd av att projekt utan giltiga avtal resultatavräknats. I övrigt visar områdena mindre överkott eller nollresultat. I och med att den Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet överfördes till Malmö högskola den 1 januari 1999 fick högskolan medicinskt vetenskapsområde. Från och med 2002 finns en medicinsk fakultet även inom området Hälsa och samhälle. Ett totalt utfall för verksamheten inom det medicinska vetenskapsområdet fås därför genom att slå ihop Odontologiska fakulteten med den del av Hälsa och samhälle som avser medicinskt vetenskapsområde. Vetenskapsområdets totala intäkter för 2005 uppgick till tkr, och resultatet blev tkr, fördelat på för Hälsa och samhälle och tkr för Odontologiska fakulteten. Jämfört med föregående år har både intäkter och kostnader ökat. Det negativa resultatet för Hälsa och samhälle ligger i linje med planeringen, och beräknas uppstå även under Nedan följer en sammanställning av högskolans kostnader uppdelade på medicinskt vetenskapsområde och övrigt för de fem senaste åren. Tabell 5: Vetenskapsområde Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt vet omr 2005 vet omr 2004 vet omr 2003 vet omr 2002 vet omr Kostn personal Lokalkostnader Övr driftkostn Fin kostnader Avskrivningar Summa kostnader Högskolans balanserade myndighetskapital uppgick vid årets början till tkr. I detta belopp ingår Statskapital i form av invärderad konst till ett värde av 292 tkr. Årets kapitalförändring är positiv, och uppgår till tkr. Under 2005 har högskolan fått regeringens tillstånd att överföra de tkr, hänförliga till det gamla vårdavtalet, som fanns under Övrig verksamhet till Forskning. Sammantaget uppgår Malmö högskolas myndighetskapital per den 31 december 2005 till totalt tkr, och kan specificeras enligt följande (tkr): 8

11 Tabell 6: Myndighetskapital Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning Övrig verksamhet Summa Högskolestyrelsen avser disponera myndighetskapitalet på följande sätt: Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde i december 2005 att tkr under får användas för forskning och forskarutbildning inom omvårdnad, vårdvetenskap, biomedicinsk laboratorievetenskap och teknologi samt socialt arbete. Dessa medel härrör från vårdhögskoleavtalet (se ovan). Högskolestyrelsen beslöt i november 2003 avsätta tkr från det utgående myndighetskapitalet för 2003 till forskningsverksamhet mm. Verksamheten inleddes i slutet av 2004 och avslutas Styrelsen kommer, i samband med avgivande av årsredovisningen att avsätta tkr för olika insatser för grundutbildningens forskningsförankring. Medlen skall användas under tre år. Återstående medel uppgår till tkr. Högskolans omsättning kommer under 2006 att överstiga tkr. Samtidigt har högskolan redan under 2005 fått utnyttja delar av de sparade helårsprestationerna. En reserv i denna storleksordning anses nödvändig dels för att kunna finansiera strategiskt arbete dels för att möta förändringar i studerandetillströmningen som tenderar att komma fort och dessutom näst intill oförutsägbart. Årets kapitalförändring är en följd av att högskolans planerade kostnadsanpassning genomförts samtidigt som lokalkostnaderna blev 35 mkr mindre än beräknat. Dessutom tillfördes högskolan 11,9 mkr i form av nya platser och höjt takbelopp. Myndighetskapitalet kommer att fortsätta öka under Långsiktigt är avsikten att myndighetskapitalet skall ligga kring 80 mkr. Jämfört med den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten är utfallet på intäkterna tkr högre än i prognosen. Anslagsutfallet blev tkr högre än prognosen, vilket är lika med beloppet som tilldelades högskolan i tilläggsbudgeten. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisar en positiv avvikelse med tkr, medan bidragsintäkterna ligger tkr över prognosen. Den procentuella avvikelsen för intäkterna totalt sett uppgår till 4 %. Kostnadssidan avviker även den med 4 %, dvs kostnaderna blev 4 % lägre än prognostiserat. Det är de ovan nämnda lokalkostnaderna 9

12 som huvudsakligen orsakar detta. Sammanfattningsvis kan sägas att en jämförelse med prognosen från delårsrapporten inte är särskilt meningsfull eftersom den gjordes under helt andra förutsättningar än vad som senare blev fallet. 2 Inledning Årsredovisningen följer en struktur som bygger på regleringsbrevet och de återrapporteringskrav som återfinns i detta. Varje återrapporteringskrav anges innan den i detsamma ställda frågan besvaras. Malmö högskola skriver sin årsredovisning med Regeringskansliet som mottagare. Baserat på dokument publiceras även en kortare verksamhetsberättelse över 2005 som är riktad till en bredare publik. Under arbetet med denna årsredovisning har även formerna för återgivande av uppföljningsinformation internt inom högskolan setts över. 3 Övergripande 3.1 Studentinflytande Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. Malmö högskola arbetar aktivt med studentinflytande och har en för detta ändamål framtagen lista över studenters rättigheter och skyldigheter. Kårledningen och rektor träffas regelbundet för dialog med lärosätets ledning och liknande arrangemang sker med områdesledningarna. Under året har i dessa sammanhang de informella strukturer som påverkar studenternas utövande av sitt inflytande diskuterats. Ett gemensamt projekt mellan området Teknik och samhälle och studentkåren startades inför höstterminen 2005 där följande områden skall behandlas: Kårens roll på området, studentinflytande via kåren, studentinflytande utanför kåren, bemötande av studenter och studentrepresentanter samt studenten i centrum. Kårsektionens ordförande är projektanställd av högskolan under ett år på halvtid som projektledare med ansvar för att genomföra projektet. I projektgruppen ingår även studentkårens ordförande och studeranderepresentant från sektionen vid Hälsa och samhälle. I gruppen ingår även chefer från Teknik och samhälle, facklig representant och lärarrepresentanter. 10

13 Tabell 7: Studentrepresentation Plats för representation Män Kvinnor Övergripande organ 30 % 70 % Lokala organ 71 % 29 % Totalt 45 % 55 % 3.2 Högskolepedagogik I syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolor särskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogisk utbildning av lärare inom såväl grund- som forskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisning skall framgå antalet lärare som under 2005 har genomgått pedagogisk utbildning samt därav antalet lärare som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen. Malmö högskolas högskolepedagogiska utbildning består av fem moduler, som tillsammans motsvarar 10 högskolepoäng. Fyra moduler har gått under året och den femte kommer att gå första gången under våren personer har deltagit i kurserna, vilket innebär mer än tio procent av hela lärarpersonalen. Lärarna som gått kurserna är allt från helt nyanställda till lärare med stor farenhet. Majoriteten har något eller några års erfarenhet. Högskolans utbildning för handledare i forskarutbildning benämns Det goda mötet och avser utveckling av den professionella kompetensen för att kunna leda och samarbeta med forskarstuderande; en viktig angelägenhet, inte minst från doktorandperspektivet. En första utbildningsomgång gavs vårterminen Handledarutbildningen är högskolegemensam och ges varje vår under c:a tio heldagar. Nationella och internationella experter medverkar. Under har mellan 10 och 15 personer fördelade på högskolans alla områden deltagit. I senaste utbildningsomgången, år 2005, godkändes 14 personer. I högskolans riktlinjer för antagning till docent finns krav att handledarutbildning skall vara genomgången för behörighet till docent. 3.3 Jämställdhet I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning - i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, - inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning, - vid rekrytering och befordran av lärare, och - vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. 11

14 Vidare skall lärosätena för perioden fastställa mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningen redovisa målen och utfallet. Även andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner skall redovisas. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöra för hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet och hur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp. Universitet och högskolor skall även rapportera hur jämställdhet och genusvetenskap ingår i utbildningen. Rektor har det samlade ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet på Malmö högskola. Områdeschefer har det övergripande ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom sina områden. Malmö högskolas jämställdhets- och mångfaldsplan grundar sig på gällande lagar och regelverk. I denna plan har långsiktiga mål för jämställdhets- och mångfaldsarbetet fastslagits. Den gemensamma planen kompletteras av planer för varje omårde, bibliotek och IT samt den gemensamma förvaltningen. Jämställdhets- och mångfaldsplanen utvärderas och revideras varje år. Utvärderingen sker utifrån de långsiktiga målen, regelverk och handlingsplaner och sker i samverkan mellan den centrala arbetsgruppen för jämställdhets- och mångfaldsfrågor, rektor och ledningsgruppen. I handlingsplanerna, såväl i den centrala som i de områdesspecifika, beskrivs planerade åtgärder. För varje åtgärd framgår vem som är ansvarig och vilka tidsramar man arbetar efter och vad man vill uppnå. Målet är att jämställdhets- och mångfaldsfrågorna skall ingå som en naturlig del i det löpande personalarbetet och integreras i verksamhetsfrågorna. Arbetet skall ske i samverkan mellan parterna vilket också poängterats särskilt i högskolans samverkansavtal. Under året 2005 har alla åtgärder genomförts som var planerade i den centrala handlingsplanen för Malmö högskola. Sammanställning över områdenas beredande och beslutande organ vad gäller könsfördelningar har upprättats. Rektor och ledningsgruppen har fått del av redovisningen liksom den centrala jämställdhets- och mångfaldsgruppen. Avsikten med redovisningen var att synliggöra hur det ser ut på högskolan och på områdena för att på så sätt skapa diskussioner för att åstadkomma jämnare könsfördelning där sådana behov kunde föreligga. I projektet Drama mot trafficking samarbetar Individuell Människohjälp med Teaterhögskolan i Malmö, Rumänska Rädda Barnen och Universitatea Nationalà de Arta Teatralaà si Cinematograficà (Teaterhögskolan) i Bukarest. Malmö högskola och studentkåren har i samarbete med berörda kunnat erbjuda en 12

15 teaterföreställning om trafficking som vände sig både till personal och studenter på högskolan. Denna föreställning genomfördes under hösten 2005 och kommer att följas upp under våren med ett seminarium. En sammanställning över lönestatistiken på högskolan och på områdena sker regelbundet efter varje avslutad löneförhandling. Statistiken redovisar löneutfallet på olika yrkesgrupper och mellan män och kvinnor. Underlaget ligger till grund för områdenas fortsatta analyser. Möjligheten till delade chefstjänster har även underlättat för medarbetare att kombinera föräldraskapet med chefsrollen. Tvärvetenskaplighet i utbildningarna med en kombination av naturvetenskapliga/tekniska ämnen och samhällsvetenskapliga moment, där även programtiteln uttrycker denna ansats tror vi kan attrahera fler kvinnliga studenter. Goda exempel är våra tre ingenjörsprogram: byggdesign, grafisk teknik och produktutveckling och design och under 2005 har tre nya utbildningsprogram arbetats fram; Teknik, ekonomi och ledarskap, Arkitektur, visualisering och kommunikation respektive Informationsarkitekt. Samtliga dessa tre planeras starta Ett pedagogiskt projekt Att medvetet använda strukturella spänningar i mötet med akademisk kultur. Lärande med feministiskt kunskapsteoretiskt perspektiv vid områdena Teknik och samhälle samt Konst, Kultur och kommunikation har verkat med medel från Rådet för högre utbildning. Projektet är beviljat 1,2 mkr för 2005 och Syftet är att stärka studenternas möjligheter att se sig som kunskapsproducenter genom att belysa studenternas praktiska erfarenheter i relation till akademisk praxis och kritiska teorier om makt, kön och etnicitet. Inom alla kurser i grundutbildningen mot tandvårdsyrken diskuteras genusperspektivet som en aspekt vid omhändertagandet av tandvårdspatienter i en helhetssyn. Tillämpandet av Tandvårdslagen med dess skrivning om god vård på lika villkor aktualiserar jämställdhet avseende etnicitet, genus och klass. Specifika kunskapsmål för genusvetenskap finns på fem av tandläkarutbildningens tio kurser och på två av dessa kurser gäller målen både jämställdhet och genuskunskap. Lärarutbildningen har sedan länge haft en ojämn könsfördelning vilken dessutom ökat under de senare decennierna, så att den totala andelen kvinnor är större. Genom införandet av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurs 1-7 ökade dock andelen manliga lärare i skolans tidigaste årskurser, det tidigare lågstadiet, avsevärt. Så är också förhållandet i den förnyade lärarutbildningen för de studenter som siktar mot en examen om 140 poäng. Av tabellen nedan framgår det de under 2005 år gjorda nyanställningarna vid högskolan fördelade på kategorier. 13

16 Tabell 8: Akademisk ledningspersonal Typ av tjänst Män Kvinnor Dekaner 1 1 Prefekter 3 1 Rektor, prorektor, vicerektor 2 2 Totalt 6 4 Tabell 9: Nyanställda Tjänstebenämning År Antal personer Andel Män Kvinnor Män Kvinnor Forskningsassistent % 57 % Forskningsassistent % 33 % Forskningsassistent % 100 % Biträdande lektor % 0 % Biträdande lektor % 0 % Biträdande lektor % 0 % Adjunkt % 75 % Lektor % 50 % Professor (samtliga) % 50 % Professor (ej adjungerade) % 50 % 3.4 Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Lärosätet skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, jämn könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå.( )Lärosätet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits under 2005 för att uppnå myndighetens mål för kompetensförsörjningen, analysera och kommentera i vilken omfattning uppsatta mål har uppnåtts samt redovisa vilka åtgärder som planeras för Lärosätet skall vidare redovisa det totala antalet forskarassistenter och biträdande lektorer (antalet individer) samt antalet nyanställda forskarassistenter och biträdande lektorer för budgetåren 2005, 2004 och Större förändringar mellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområden skall kommenteras. Under 2005 förändrade högskolan sin uppdragsvolym avseende grundutbildningen vilket fick konsekvenser för högskolans personalplanering. Under året skedde minskningar av personalen 14

17 inom högskolan. Efter det att nya planeringsförutsättningar erhållits i vårpropositionen och budgetpropositionen ändrades även de lokala planeringsförutsättningarna. Högskolan hade under årsarbetskrafter varav 585 kvinnor och 442 män. Under 2006 kommer en större nyrekrytering med inslag av återrekrytering att ske. Malmö högskola har under 2005 fortsatt att utveckla ledarskapet inom högskolan. Under året har två chefs- och ledarskapsprogram startats varav det första avslutades i januari Programmen genomförs i samarbete med Högskolan i Borås, Mälardalens högskola samt Örebro universitet. Programmen är ettåriga och varje lärosäte har sex deltagare. Nätverksbyggande, kunskapsökning och spegling av sin roll som chef och ledare är grunden för programmet. Under våren 2006 kommer en utvärdering att genomföras. Vidare planeras att starta ytterligare ett program under Högskolan har kompletterat det nämnda ledarskapsprogrammet med fristående moduler. Dessa har under året varit Svåra samtal och konflikthantering, Mediaträning, Arbetsrätt och Jämställdhet och mångfald. Under 2006 planeras motsvarande fristående moduler, men med tillägg för Medarbetarsamtal. Härutöver kommer högskolan att under 2006 sannolikt att utveckla mera individuellt inriktade aktiviteter för att stärka ledarskapet inom högskolan. Utifrån chefsförsörjningsbehov har högskolan genomfört två interna 1-åriga ledarförsörjningsprogram Presumtiva ledare, varav det senast pågående avslutades december Under våren 2006 kommer en utvärdering av effekterna av båda programmen genomföras. Sjukfrånvaron under 2005 vid Malmö högskola uppgick till totalt 3,6 %. För kvinnor var sjukfrånvaron 5 % och för män 1,7 %. Sjukfrånvaron fördelad på ålderkategorier var 1,8 % upp till 29 års ålder, 3,1 % mellan 30 och 49 år samt 4,4 % över 50 års ålder. Sjukfrånvaro i mer än 60 dagar utgjorde 71,7 % av den totala sjukfrånvaron. Av den totala sjukfrånvaron för kvinnor var 71,8 % i mer än 60 dagar och för män var motsvarande tal 71,5 %. 15

18 Tabell 10: Anställda Tjänstebenämning År Antal personer Andel Män Kvinnor Män Kvinnor Forskningsassistent % 67 % Forskningsassistent % 62 % Forskningsassistent % 50 % Adjunkt % 60 % Lektor % 46 % Professor % 28 % - varav tillsvidareanställda % 28 % - varav visstidsanställda % 31 % Totalt antal lärare % 51 % Akademiska ledare % 46 % 3.5 Regionalt utvecklingscentrum De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverka i regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen skall i förekommande fall framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala centrum. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) etablerades vid lärarutbildningen i Malmö Till RUC finns knutet ett Regionalt utvecklingsråd med representation från regionens kommuner, rektorsutbildningen, lärarutbildningens grundutbildning och forskning. Rådets huvudsakliga uppgifter är koncentrerade kring strategiska skolutvecklingsfrågor som är av gemensamt intresse för lärarutbildningen och kommunerna. RUC:s viktigaste samarbetspartners är regionens kommuner. RUC samarbetar också med departement, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, högskolor, universitet, Specialpedagogiska institutet, och arbetsmarknadsmyndigheter. Under de senaste två åren har RUC systematiskt arbetat för att bredda sitt kontaktnät och detta har resulterat i att RUC numera har samarbete med flera av regionens företag, myndigheter och organisationer vilka inom sig har omfattande verksamhet med inriktning på pedagogiskt arbete. RUC har också etablerat internationella kontakter företrädesvis genom att deltaga i projekt som stöds av EU. Flera av projekten har direkta kopplingar till den särskilda problematiken som finns i skolor med stora inslag av 16

19 mångkulturalitet så är exempelvis RUC involverat i uppbyggnaden av det särskilda centrum för mångfaldens skola som pågår i Malmö. RUC:s arbete sker i nära samverkan med lärarutbildningen. Lärarutbildares medverkan i projekten är en garanti för kontinuerlig återkoppling av kunskaper och erfarenheter från projekten till lärarutbildningen medan RUC: s roll i projekten är knuten till projekt- och processledarskap. Formerna för genomförande måste i likhet med innehållet utgå ifrån de olika uppdragsgivarnas behov och uppvisar därmed en stor variation. En del av projekten leder till större forskningsprojekt. Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska förutsättningar och konsekvenser, är ett projekt som inleddes 2004 och projektet har 2005 tilldelats forskningsmedel av Vetenskapsrådet. RUC genomför också uppdragsutbildningar vilka har sin motsvarighet i reguljär utbildning. Under flera år har på uppdrag av länsarbetsnämnden i Skåne genomförts Lärarkunskap 60 p för invandrade akademiker med naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund. Utbildningen leder till lärarexamen. Under 2005 startade en särskild utbildning för lärare i grundskolan som vill bredda sin kompetens mot förskolan. Sammantaget har RUC under 2005 arbetat med ett hundratal olika projekt och har därutöver haft en omfattande konferensverksamhet. Den sammantagna omfattningen av RUC:s verksamhet under 2005 jämfört med åren framgår av tabellen nedan. Den ekonomiska omsättningen har uppgått till kr och 61 nya avtal har tecknats under året. Under 2005 har projektet Tankesmedjor startats. Det innebär att kommuner och Malmö samt Kristianstads högskola tillsammans formar några utvecklingsprojekt som man bygger tankesmedjor omkring med personer från både kommun och högskola. En tankesmedja arbetar ett halvår eller ett år, då ett resultat presenteras. Tankesmedjans arbete skall ge ett fördjupat och handlingsinriktat resultat men utgör inte ett forskningsprojekt. Ett sådant kan dock uppstå i förlängningen av en tankesmedjas arbete. Under 2005 sjösattes den första tankesmedjan kring Bedömning, betygsättning och individuella utvecklingsplaner (IUP) och under 2006 kommer ytterligare två tankesmedjor att påbörjas. 17

20 Tabell11: Antal persondagar i olika samverkansprojekt Antal persondagar /antal helårsstudenter Målgrupp År År År År 2000 År 2001 År Skolledare offentliga skolväsendet Verksamma lärare i offentliga skolväsendet Övrig personal i offentliga skolväsendet Presumtiva lärare (rekryteringsprojekt) Internationella skolprojekt Ledare och pedagoger verksamma utanför det offentliga skolväsendet Summa Persondagar omräknat till helårsstudent Föreläsningar, seminarier och konferenser Persondagar omräknat till helårsstudent Antal helårstudenter i uppdragsutbildningar som har sin motsvarighet i reguljär utbildning TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER Uppdragsutbildning Av årsredovisningen skall framgå de totala intäkterna av all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som den icke poänggivande utbildningen, och antalet helårsstudenter i den poänggivande uppdragsutbildningen. Under 2005 har 299 helårsstudenter deltagit i uppdragsutbildning. Det är en ökning med 79 helårsstudenter mot De totala intäkterna för uppdragsutbildningen redovisas i kapitel Delårsrapporten Väsentliga förändringar i förhållande till den prognos som lärosätet lämnat i delårsrapporten skall redovisas och kommenteras. Vid delåret prognostiserades Malmö högskolas utfall av antal helårsstudenter till med helårsprestationer. Detta beräknades på helåret generera ett utfall mot takbeloppet om kkr. Differensen mot det faktiska utfallet beror dels på ett höjt takbelopp dels på den neddragning av verksamheten som Malmö högskola gjorde i planeringen inför 2005 för att möta förändrade förutsättningar. Högskolans sparande av helårsprestationer var fyllt 18

21 vid utgången av Under 2005 har planering för en förnyad expansion skett då nya medel gjorts tillgängliga. Eftersom beskedet kom efter terminsstart kommer denna expansion inte att få genomslag förrän Grundutbildning 4.1 Åtgärder för att stimulera ungdomars val Universitet och högskolor skall i årsredovisningen ange vilka åtgärder som vidtagits för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Regeringen grundar bedömningen av måluppfyllelsen på uppgifter från Statistiska centralbyrån. För att rekrytera ungdomar med olika social och etnisk bakgrund till högskolan har kontakter tagits och samarbete utvecklats med gymnasieskolor ibland annat Malmö, Landskrona, Trelleborg och Helsingborg. I vissa fall har lärare/forskare från IMER-området föreläst för och diskuterat frågor kring etnicitet, rasism, diskriminering, mänskliga rättigheter, tvåspråkighet o s v med elever på deras respektive skolor. I några fall har eleverna kommit till Malmö högskola, till exempel har under ett par dagar elever från Malmö Latinskola provat på att delta i undervisningen. "Skugga en student" är ett projekt där en presumtiv student som är intresserad av någon av Malmö högskolas utbildningar kan följa en student på just den utbildningen under en helt vanlig dag på högskolan. Besökaren följer studenten under dagen och deltar i studentens vardag; är med på en föreläsning, följer med i ett grupparbete, går och fikar med studenten och får möjlighet att ställa frågor. I samband med antagningen till lärarutbildningen ansvarar studentambassadörer för att ringa varje antagen student för att svara på eventuella frågor och informera. 4.2 Breddad rekrytering Universitet och högskolor skall aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitet och högskolor skall redovisa resultat för detta mål vart tredje år och första gången i samband med årsredovisningen för Redovisningen skall innehålla kommentarer över vilka åtgärder som vidtagits för att främja och bredda rekryteringen. Under 2005 har Malmö högskola lanserat begreppet Teknik för alla, vilket innebär att studenter erbjuds kurser på A-nivå (1-20p) 19

22 inom teknik och naturvetenskap med enbart grundläggande behörighet. De första studenterna inom ramen för detta koncept antogs hösten 05 och under senare delen av höstterminen 2005 har en uppföljning av dessa studenter gjorts. Nu planeras fortsättningen av konceptet på B-nivån (21-40p). Ansvar för att studentambassadörer utbildas, montrar och material finns uppdaterade ligger hos den studieadministrativa avdelningen. Arbetet med studentambassadörer som förebilder har under året utvecklats vidare. De studenter vid Malmö högskola som vill medverka söker själva och blir intervjuade. Därefter erbjuds ca 15 studenter denna möjlighet. Alla genomgår en utbildning som innefattar bland annat behörighetsregler, högskolans utbud, etikettsregler vid skol- och mässarbete, presentationsteknik, fallstudier m.m. Här finns vägen till högskolan är ett projekt tillsammans med 13 folkhögskolor. Tretton folkhögskolor i Skåne har slagit sig samman i ett samarbete med Malmö högskola, Lunds universitet och högskolan i Kristianstad om att utveckla ett utbildningsår som ska förbereda för studier vid högskola och universitet. Varje folkhögskola är värd för sin kurs och de tre lärosätena bidrar med information och vägledning. Vid besök på folkhögskolorna har lärosätena i samverkan gett generell information om högre studier, yrkesrespektive generell examina, och utlandsstudier och dessutom haft individuella vägledningssamtal med de elever som haft behov av det. Studievägledningen vid Malmö högskola arrangerade under 2005 i samverkan med studievägledare från Lunds universitet och Högskolan Kristianstad två informationsdagar, den 27 och 28 september (lokaliserat till Malmö högskola), för deltagarna i projektet och lärare/vägledare från folkhögskolorna. Ca 200 deltagare anmäldes totalt och uppslutningen var god. På regeringens uppdrag sker årligen en nationell kampanj, 100 vägar till kunskap, för flexibelt lärande för vuxna. Studievägledare på Malmö högskola fanns på plats med såväl personal som studentambassadörer för att möta och ge information till nya grupper. 4.3 Handlingsplan breddad rekrytering Universitet och högskolor ålades i regleringsbrevet för budgetåret 2002 att senast den 31 december 2002 upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Handlingsplanerna skulle innehålla mätbara mål för arbetet. Av årsredovisningen för 2005 skall framgå vilka åtgärder respektive lärosäte vidtagit med anledning av dessa handlingsplaner och hur de uppställda målen uppnåtts under treårsperioden. Redovisningen skall kommenteras och analyseras. Handlingsplanerna skall vidare revideras utifrån resultaten och en ny handlingsplan med nya 20

23 mätbara och uppföljningsbara mål skall upprättas för kommande treårsperiod och redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 31 december Att arbeta med breddad rekrytering har under Malmö högskolas sju år blivit en naturlig del av verksamheten. Rektor vid Malmö högskola beslutade 2002 om en handlingsplan för att bredda rekryteringen vid högskolan. Handlingsplanen är lika aktuell 2005 som Handlingsplanen åtföljdes av en Åtgärdsplan, som är uppdelad i de fem områdena: Planering och rekrytering, Introduktion, Genomförande och examination, Stöd under studietiden och inför ett framtida arbetsliv samt Uppföljning under och efter studietiden I januari 2005 tog Malmö högskola beslutet att permanenta flera av de aktiviteter som varit projektfinansierade eller haft annan tidsbegränsad finansiering. I samband med detta anpassades även organisationen så att en ny enhet skapades för att samla de utbildningar som tillkommit i syfte att bredda rekryteringen till högskolan och en del andra liknande verksamheter. Genom detta beslut hoppas högskolan kunna stärka kvalitén i de olika verksamheterna samtidigt som de ges en tydlig plats inom högskolan. Laluma är ett samarbete mellan Malmö högskola och komvux i Lund och Landskrona. Under 2004 och våren 2005 gällde samarbetet sfielever med akademisk utbildning från hemlandet, liknande verksamheten ovan. Under hösten 2005 har samarbetet gått in i en ny fas för Laluma-året. I korthet innebär det att elever som varit med i de tidigare projekten och nu studerar sv2a/b på komvux har en fortsatt kontakt med högskolan omfattande delarna introduktion till högskola, svenska för högskolestudier och att skriva projektarbete. Collegeutbildningen är en utbildning som startade hösten 2002 i samarbete med Trelleborg, Vellinge, Malmö, Lund och Landskrona kommuner. Sedan dess har ytterligare tre kommuner anslutit sig till samarbetet. Utbildningen vänder sig till dem som tvekar inför högskolestudier men som gärna vill prova på. Utbildningen är ettårig och hälften ges i komvux regi och hälften i Malmö högskolas. Malmö högskola har beslutat att från och med 2007 erbjuda en introduktionskurs på 10 poäng, halvfart som komplement till collegeutbildningen. Efter en förfrågan från Länsarbetsnämnden har Malmö högskola under året utvecklat en förberedande utbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning från hemlandet. Utbildning syftar till att kartlägga reell kompetens och utvärdera eventuella kompletteringsmöjligheter i förhållande till andra karriärvägar samt 21

24 att förbereda för eventuella akademiska studier. Utbildningen, som startade i april 2005, kommer att ges även under Aspirantutbildningen har under 2005 kunnat fortsätta trots att det särskilda stödet initialt upphörde. Utbildningen fick som en följd av detta färre platser trots att en ny inriktning tillkom i januari Den nya inriktningen mot förvaltning är ett resultat av att många studenter på aspirantutbildningen haft sin bakgrund inom ekonomi/juridik/samhällsvetenskap. Förvaltningsinriktningen ges i samverkan med kommunala och statliga arbetsplatser. Senare beslut från statsmakterna har stärkt möjligheterna att utveckla verksamheten. En färdighetsutvecklande kurs i svenska på 5 p har planerats under året och kommer att erbjudas från och med ht Kursen är tänkt att kunna läsas parallellt med andra studier som ett stöd alternativt som en första kontakt med högskolan. Projektet Mångfaldens akademiker genomförs med stöd av Sveriges nätuniversitet. Projektet syftar till att, i samverkan med Stockholms universitet, Göteborgs universitet. Linköpings universitet och Högskolan i Borås samt Stiftelsen Kunskapsforum, utveckla korta nätbaserade kurser i svenska med inriktning mot studier/arbetsliv för målgruppen invandrade akademiker. Ett samarbete har inletts med Lunds Universitet för att utveckla gemensamma metoder för att bedöma invandrade akademikers reella kompetens inför kompletterande studier. Ramen för detta samarbete är inledningsvis ett gemensamt uppdrag för Länsarbetsnämnden. Språkverkstaden har under året permanentats och fått en ny placering i högskolans nya bibliotek. Flytten till Biblioteket har uppfattats som positiv av studenterna som nu upplever språkverkstaden som mer tillgänglig. Karriärplanering har under 2005 getts inom ramen för Internationella relationer och Interaktionsdesign. Inför 2006 satsar Malmö högskola på pedagogisk utveckling av modellen så att karriärplanering på sikt ska kunna ingå i fler program. Med uppehåll för 2003 och 2004 då studentbarometern gjordes har varje höst sedan 2000 gjorts en startenkät bland höstens nybörjare. Höstens enkät visar bl a att 44% av studenterna arbetade när de ansökte till Malmö högskola 37% har en pappa som studerat på högskola 37% har en mamma som studerat på högskola 48% har syskon som studerat på högskola 15% är själva födda utanför Sverige 22% har en pappa som är född utanför Sverige 20% har en mamma som är född utanför Sverige 6% har både svenska och annat språk som modersmål 22

25 11% har annat modersmål än svenska 10% anger att de har något funktionshinder, som kan påverka studierna 4.4 Basår Av årsredovisningen skall framgå antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom s.k. basårsutbildning enligt förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Vidare skall av redovisningen framgå till vilket högskoleprogram sådan utbildning anordnats. Basårsutbildning bedrivs vid tre av högskolans områden, Lärarutbildningen, IMER samt Teknik och Samhälle. Utbildningen anordnas som förberedelse för lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar samt inför biomedicinskanalytiker utbildningen. Vid området IMER bedrivs en allmänt inriktad introduktionsutbildning. Under året har 243 helårsstudenter genererats inom utbildningarna med 181 helårsprestationer. 4.5 College I årsredovisningen skall också redovisas av i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet Malmö högskola har även under 2005 gett Collegeåret, i samverkan med komvux i följande åtta kommuner: Malmö stad, Lunds kommun, Landskrona kommun, Trelleborgs kommun, Eslövs kommun, Sjöbo kommun, Kävlinge kommun samt Vellinge kommun. Collegeåret omfattar 20 högskolepoäng och 400 gymnasiepoäng. Deltagarna har stor valfrihet då det gäller gymnasiepoängen och kan läsa mot antingen grundläggande eller särskild behörighet. Av de ursprungligen 56 registrerade har 19 inte tagit något högskolepoäng utan betraktas som avbrutna. Av de resterande 37 studenterna har 26 fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Av de 37 som var aktuella för studier har 21 fortsatt inom högskolan, 19 av dessa hade tagit alla de 20 poängen på collegeåret. Andelen avbrott är större än normalt för högskoleutbildningar men normalt i förhållande till andra utbildningar på komvux. I samtal 23

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Totalbudget för Lunds universitet 2015 BESLUT 1(6) 2015-02-13 Dnr V 2014/1698 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2015 Budgeterat resultat för 2015 är ett underskott på 336 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 77 miljoner

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Årsredovisning 2003 för Malmö högskola

Årsredovisning 2003 för Malmö högskola MAH / Styrelsen BESLUT 2004-02-19 Dnr Mahr 28-03/531 Årsredovisning 2003 för Malmö högskola 1 Rektors förord Malmö högskolas utveckling under 2003 har varit fortsatt gynnsam. Antalet helårsstudenter har

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 3 Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:6 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04490/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05636/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04471/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05638/UH Umeå universitet 90187Umeå Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet Riksdagen

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet Regeringsbeslut III:6 Utbildningsdepartementet 2016-10-06 U2015/05867/UH(delvis) U2016/01169/UH(delvis) U2016/04187/UH Umeå universitet 90187Umeå Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Stockholms universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Stockholms universitet Regeringsbeslut III:4 2015-04-16 U2015/2306/UH Utbildningsdepartementet Stockholms universitet Ekonomiavdelningen 106 91 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Stockholms universitet Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Stockholms universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Stockholms universitet Regeringsbeslut III:7 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/03193/UH U2016/04411/UH U2016/04470/UH m.fl. Se bilaga 1 Stockholms universitet 106 91 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut 9-12-05 Ku/28/KA Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 75104 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen Riksdagen har beslutat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:7 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2015/04976,05013/UH U2015/05895/SAM(delvis) U2015/05956/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet Regeringsbeslut III:10 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2014/07521/BS (delvis) U2015/05895/BS (delvis) U2016/00971/UH m.fl. Se bilaga 1 Karolinska institutet 171 77 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 47 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 8 Kulturdepartementet 2007-12-13 Ku2007/3443/SAM (delvis) Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 UPPSALA Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Beslut. Catarina Coquand Dekan. Anna Boreson Kanslichef. Birgitta Magnusson. Datum Dnr LED /162

Beslut. Catarina Coquand Dekan. Anna Boreson Kanslichef. Birgitta Magnusson. Datum Dnr LED /162 Beslut Datum 2016-03-09 Dnr LED 1.3-2016/162 BESLUTANDE Catarina Coquand Dekan FÖREDRAGANDE Anna Boreson Kanslichef Övriga som deltagit vid beslutstillfället Ärende TS erhåller statsanslag för utbildning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010 2010-07-30 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut 2010-06-30 samt ekonomisk prognos 2010 Analys av det ekonomiska utfallet per den 30

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1309/KA Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens museer

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska fakulteterna

Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska fakulteterna 1 2014-07-22 Dnr STYR 2014/621 Sektionen Ekonomi Kansli HT Ekonomichef Jonas Sundin Ekonomichef Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Malmö högskola

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Malmö högskola MAH / Förvaltning Personalavdelningen Jan Persson Personalexpert Dnr Mahr 18-2007/158 1(8) 2007-01-24 Dnr PA 48-2007/45 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Malmö högskola 2007 2(8) Jämställdhet och mångfald

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 36 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/1844/KO Ku2013/1934/KO Ku2013/2461/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 103 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under HANDLINGSPLAN Dnr S 2013/309 Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2014-2015 Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse 2013-11-14.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-10-06 U2016/01169/UH(delvis) U2016/04190/UH Karolinska institutet 171 77 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Naturhistoriska riksmuseet Regeringsbeslut I:9-12-11 Ku/1782/KA Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Naturhistoriska riksmuseet Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut 10 2015-12-10 Ku2015/02965/LS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Örebro universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Örebro universitet Regeringsbeslut III:15 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04444/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05645/UH Örebro universitet 701 82 Örebro Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Örebro universitet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Malmö högskola

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Malmö högskola Regeringsbeslut III:35 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03673/UH Malmö högskola 20506Malmö Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Malmö högskola Riksdagen har beslutat

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar Regeringsbeslut 34 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/372/KA Ku2013/1897/KA Ku2013/2461/RFS (delvis) Riksutställningar Box 1033 62121Visby Regleringsbrev för budgetåret avseende Riksutställningar Riksdagen

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 34 Försvarshögskolan Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Försvarshögskolan och nedan angivna anslag.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut 14 2016-06-30 Ku2016/01622/LS (delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Forum för levande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-04-14 U2016/00923/UH U2016/01852/UH Försvarshögskolan Box 27805 11593 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Riksdagen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen

Läs mer

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola?

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola? REKTOR I ORKANEN 29 NOV 2012 Ett minskande utbildningsuppdrag vad betyder det för Malmö högskola? BAKGRUND UTVECKLING PÅ LÅNG OCH KORT SIKT Kort sikt (1-3 år): Utbildningsuppdraget från Regeringen minskar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens museer för världskultur

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens museer för världskultur Regeringsbeslut 21 Kulturdepartementet 2008-12-11 Ku2008/2172/SAM (delvis) Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens museer för världskultur

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa Regeringsbeslut 4-11-12 Ku/02715/KI Kulturdepartementet Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen 11149 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens centrum för arkitektur och

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet Regeringsbeslut III:7 Utbildningsdepartementet 2016-10-06 U2015/05867/UH(delvis) U2016/04189/UH Linköpings universitet 581 83 Linköping Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Riksutställningar

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Riksutställningar Regeringsbeslut 14 2015-12-10 Ku2015/02965/LS (delvis) Kulturdepartementet Riksutställningar Box 1033 62121Visby Regleringsbrev för budgetåret avseende Riksutställningar Riksdagen har beslutat om Riksutställningars

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Moderna museet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Moderna museet Regeringsbeslut I:30 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Moderna museet Box 16382 10327 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Moderna museet Riksdagen har beslutat om Moderna

Läs mer

MAH / Styrelsen. Lärarrepresentanter. Studeranderepresentant. Personalföreträdare med närvaro- och yttranderätt. Kjell Gunnarsson Förvaltningschef

MAH / Styrelsen. Lärarrepresentanter. Studeranderepresentant. Personalföreträdare med närvaro- och yttranderätt. Kjell Gunnarsson Förvaltningschef 1(5) PROTOKOLL Närvarande Eva Östling Ollén Kent Andersson Henric Kahlmeter Jan Nilsson Lennart Olausson Jan Wifstrand Regionchef Skåne, ordförande Kommunalråd, vice ordförande Barn- och ungdomschef Rektor,

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:12 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2015/03560/SAM (delvis) U2015/01523/UH U2015/03650/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende

Läs mer

Kommentarer till helårsbokslut

Kommentarer till helårsbokslut 213-1-29 N 212/162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till helårsbokslut 212-12-31 Analys av det ekonomiska utfallet per den 31 december 212 Naturvetenskapliga

Läs mer

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor 2012-11-01. Träder i kraft 2012-11-01. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Luleå tekniska universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Luleå tekniska universitet Regeringsbeslut III:12 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2014/07521/BS (delvis) U2016/01681/BS (delvis) U2016/04463/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05642/UH Luleå tekniska universitet 97187Luleå Regleringsbrev

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut 40 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Forum för levande historia

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2012

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2012 -10-24 N /162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut -09-30 samt ekonomisk prognos Analys av det ekonomiska utfallet per den 30 september

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2009 Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009-100 2009-08-12 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens museer för världskultur. Publik och tillgänglighet Statens museer för världskultur ska redovisa

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens museer för världskultur. Publik och tillgänglighet Statens museer för världskultur ska redovisa Regeringsbeslut I:25 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens museer för världskultur

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. Tekniska högskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. Tekniska högskolan Regeringsbeslut III:11 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2014/07521/BS (delvis) U2016/01681/BS (delvis) U2016/03821/BS (delvis) m.fl. Se bilaga 1 Kungl. Tekniska högskolan 100 44 Stockholm Regleringsbrev

Läs mer

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET SULF/SACO vid Lunds universitet 1999-09-20 ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET EN KARTLÄGGNING SAMT EN ANALYS AV BEFORDRINGSREFORMENS MÖJLIGA EFFEKTER UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Carita Brinck,

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknik och hälsa (STH) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 3-36 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Augustirapporten Oktoberrapporten Februarirapporten Junirapporten tema JÄMSTÄLLDHET

Läs mer