Årsredovisning 2003 för Malmö högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2003 för Malmö högskola"

Transkript

1 MAH / Styrelsen BESLUT Dnr Mahr 28-03/531 Årsredovisning 2003 för Malmö högskola

2 1 Rektors förord Malmö högskolas utveckling under 2003 har varit fortsatt gynnsam. Antalet helårsstudenter har fortsatt att öka, anslagssparandet har förbrukats och ett sparande av helårsprestationer har uppstått. Vårt mål att rekrytera s k icke-traditionella studenter har uppnåtts i stor utsträckning. Vi har formulerat en forskningsstrategi för högskolan för åren som innebär en vidareutveckling av Universitetsansökan. Under året har vi ytterligare stärkt forskningsmiljöerna inom högskolan och vi har varit fortsatt framgångsrika att i konkurrens ta hem externa forskningsmedel. Det ekonomiska resultatet är positivt. Detta har medfört att vi har kunnat skaffa oss ett rimligt stort myndighetskapital som gör det möjligt för oss att handla långsiktigt. Myndighetskapitalet kommer att användas för de närmaste årens verksamhet inom grundutbildning och forskning och övriga investeringar. Grunden är lagd så att högskolan kan gå in i ett nytt skede i sin utveckling. Det rör sig i första hand om att stärka vår egen profil och samtidigt bygga ut samverkan med övriga lärosäten i regionen. För att kunna stärka vår profil är det nödvändigt att vi ges möjlighet att knyta samman forskning, forskarutbildning och grundutbildning på ett ännu bättre sätt. Inom flera forskningsfält kan vi här i Malmö stärka vår unika kompetens, detta gäller bland annat inom områden som rör professionsutbildningarna samt migration och etnicitet. Men inte bara detta, skall vi med full kraft kunna delta i innovationsprocessen såväl inom den offentliga som privata sektorn krävs att vi ges möjlighet att fullfölja den ursprungliga utbyggnadsplanen för grundutbildningen och att forskningsresurserna förstärks kraftigt. De krav som vi idag har på oss att dra ner verksamheten inom grundutbildningen med i det närmaste 10 % svarar inte mot den efterfråga som finns på våra utbildningar eller mot de behov av arbetskraft som finns i regionen. Vi har visat att vi kan fortsätta växa och samtidigt ha en ekonomi i god balans. Om vi ges de rätta förutsättningarna kan högskolan ta ytterligare ett stort steg i sin utveckling och än bättre svara upp mot alla de stora förväntningar som finns på oss i Malmö, i regionen, nationellt och internationellt.

3 2 Rektors förord 1 Väsentliga uppgifter 3 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi 4 2 Inledning 9 3 Allmänna återrapporteringskrav Högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning Andel män och kvinnor i grundutbildningen och forskarutbildningen Likabehandling och studentinflytande Personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Bibliotek 17 4 Grundutbildning Reell kompetens och alternativt urval Högskoleintroducerande utbildning Rekrytering Grundutbildningens utbud och dimensionering Nätuniversitetet Samråd om lärarutbildningen SÄL Regionalt utvecklingscenter Uppdragsutbildning Basårsutbildning Examina Tandvårdscentral Lärarutbildning med extra resurs från Utbildning för invandrade akademiker Tandläkarutbildning 40 5 Forskning och forskarutbildning Internationella kontakter Publicering Forskarutbildning omfattning Forskarutbildning: samverkan, undervisning och examinationsmål Mång- och tvärvetenskap Professorer Utbildningsbidrag Lärarutbildning 45 6 Finansiell del 46 7 Tabeller enligt regeringsbeslut Redovisning av myndighetskapitalet m.m Kapitalförändringar Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning Tabeller enligt beslut

4 3 Väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp anges i tkr ) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kvar av låneramen Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit Max utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Saldo Avgiftsintäkter Beräknat belopp enl regleringsbrev Totala avgiftsintäkter Varav myndigheten disponerar Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Anslag m m Utgående reservationer Anslagssparande Framtida åtaganden Totalt gjorda åtaganden Summa tilldelade bemyndiganden Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring I beloppet för utnyttjad låneram ingår, utöver skuld till Riksgäldskontoret, även leasing med 158 tkr. Skillnaden mellan totala avgiftsintäkter och disponibla avgiftsintäkter utgörs av det belopp som odontologiska fakultetens studentklinik inlevererat till inkomsttitel.

5 4 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi Malmö högskolas expansion har fortsatt under De totala intäkterna uppgick till tkr, och består till övervägande del av intäkter för grundutbildning. Som framgår av nedanstående redovisning av utbildningsuppdraget, överskreds takbeloppet med hela tkr. Det innebär att hela det återstående anslagssparandet om tkr har intäktsförts. Dessutom har högskolan efter justering för prestationer från december 2002 och korrigering av felavräkning i årsredovisningen för 2002, sparade helårsprestationer till ett värde av tkr. Sammantaget innebär detta att högskolans skuld till Statsverket är helt avvecklad. Högskolan har även under året erhållit tkr ur anslag för särskild lärarutbildning (SÄL), samt tkr för s k Aspirantutbildning (anslag ). För Nätuniversitetet har högskolan under 2003 erhållit tkr, och för NT-svux 645 tkr. Högskolans intäkter och kostnader för grundutbildning ser ut enligt följande: GRUNDUTBILDNING (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Av intäkterna för grundutbildning 2003 utgjorde anslagsintäkterna 95%, eller tkr, vilket är samma procentuella andel som föregående år. Bidragsintäkter för grundutbildning uppgick till tkr (1%), medan resterande belopp hänför sig till avgifter och andra ersättningar ( tkr) samt finansiella intäkter (4 538 tkr). Personalkostnaderna för grundutbildning uppgick till tkr, vilket är 62% av de totala kostnaderna för grundutbildning. Motsvarande procentsiffra för föregående år var 61%, vilket betyder att andelen personalkostnader verkar ha stabiliserats på en nivå strax över 60%. Lokalkostnaderna uppgick till tkr, en ökning med tkr eller 12% jämfört med Ökningen beror, förutom indexuppräkning av hyror, till övervägande del på att högskolan tagit en ny byggnad för området Hälsa och samhälle i anspråk under andra halvåret Driftkostnaderna har för grundutbildningens del ökat från tkr till tkr, vilket är en ökning med 18%. Bland de poster som ökat mest finns köpta tjänster, resor och förbrukningsinventarier.

6 5 De finansiella kostnaderna fortsätter att minska eftersom investeringsverksamheten har legat på en låg nivå under året. Avskrivningskostnaderna har minskat jämfört med föregående år, vilket beror på att högskolan under 2002 gjorde en nedskrivning av balansförda projekteringskostnader från 1999 för kvarteret Niagara uppgående till tkr. Under 2004 beräknas kapitalkostnaderna stiga något, för att öka ordentligt under 2005 då den nya byggnaden för Lärarutbildning och bibliotek tas i bruk, något som medför att investeringsverksamheten ökar. Det positiva utfallet på tkr har sin huvudsakliga orsak i att studenttillströmningen varit mycket god och högskolan har kunnat tillgodogöra sig återstående anslagssparande ( tkr). FORSKNING (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Forskningsintäkterna utgjordes till 52% ( tkr) av anslagsmedel. Andelen bidragsmedel utgjorde 43% ( tkr). Motsvarande fördelning för 2002 var 54% anslagsmedel respektive 40% bidragsmedel. Utvecklingen mot en ökad andel externfinansiering fortsätter alltså, och högskolan har jämfört med föregående år ökat bidragsintäkterna med tkr vilket tyder på att högskolans medarbetare är fortsatt framgångsrika när det gäller att attrahera externa finansiärer. Övrig del av forskningsfinansieringen består till största delen av intäkter av uppdragsforskning (6 344 tkr) samt övriga intäkter av avgifter (1 382 tkr). Kostnaderna för uppdragsforskning uppgick till tkr, vilket ger ett positivt utfall om 15 tkr för uppdragsforskningen. Forskningens finansiella intäkter uppgick till 348 tkr. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är på forskningssidan 66%, vilket är något lägre jämfört med 2002, då andelen uppgick till 68%. Verksamhetsutfallet för forskningen är negativt, med ett utfall på tkr. Effekten av vårdavtalets upphörande, som gav en positiv effekt på föregående års utfall, är borta. Högskolans strukturella problem, som består i att med relativt små forskningsanslag klara av att forskningsanknyta en stor grundutbildning, blir återigen tydligt. Uppdragsutbildningen fortsätter att öka i omfattning. Lärarutbildningen står för 72% av intäkterna, vilket är lika med tkr. Detta är en ökning i

7 6 absoluta tal, men relativt sett har Lärarutbildningens andel av uppdragsintäkterna minskat, då den var 76% Totalt sett ökar intäkterna med 15%, vilket innebär att den positiva trenden inom uppdragsutbildning står sig, vilket är helt i linje med högskolans ambition. UPPDRAGSUTBILDNING (belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Personalkostnaderna uppgår till 73% av de totala kostnaderna, vilket är en ökning jämfört med föregående år, då de uppgick till 64%. Lokalkostnaderna är relativt låga, eftersom en stor del av verksamheten sker utanför högskolans lokaler. Uppdragsutbildningen visar ett negativt utfall på 408 tkr. Det negativa resultatet återfinns till största delen på Lärarutbildningen, som detta år visar ett utfall på tkr. Odontologiska fakulteten visar ett utfall på 189 tkr. I övrigt uppvisade områdena smärre positiva resultat eller nollresultat. I och med att den Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet överfördes till Malmö högskola den 1 januari 1999 fick högskolan medicinskt vetenskapsområde. Från och med 2002 finns en medicinsk fakultet även inom området Hälsa och samhälle. Ett totalt utfall för verksamheten inom det medicinska vetenskapsområdet (medicinsk fakultet ) fås därför genom att slå ihop Odontologiska fakulteten med den del av Hälsa och samhälle som avser medicinskt vetenskapsområde. Observera att jämförelsesiffrorna avseende 2002 därför har ändrats, eftersom denna sammanslagning inte gjordes i förra årsredovisningen. Fakultetens totala intäkter för 2003 uppgick till tkr, och resultatet blev tkr, fördelat på för Hälsa och samhälle och tkr för odontologiska fakulteten. På kostnadssidan ökar personalkostnaderna med 10% och driftskostnaderna med 23%. I övrigt är förändringarna små. Avskrivningskostnaderna är främst hänförliga till odontologiska fakulteten till följd av att deras lokaler till stor del är nyrenoverade, vilket inneburit stora investeringar i inredning och utrustning. Nedan följer en sammanställning av högskolans kostnader uppdelade på odontologisk, och från och med 2002, medicinsk fakultet och övrigt för de fem senaste åren.

8 7 Med. Övrigt Med. Övrigt Odont. Övrigt Odont. Övrigt Odont. Övrigt fakultet fakultet fakultet fakultet fakultet Kostn personal Lokalkostnader Övr driftkostn Fin kostnader Avskrivningar Summa kostnader Högskolans balanserade myndighetskapital uppgick vid årets början till tkr. Årets kapitalförändring är positiv, och uppgår till tkr, vilket innebär att Malmö högskolas myndighetskapital per den 31 december 2002 uppgår till totalt tkr, och kan specificeras enligt följande (tkr): Myndighetskapital Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning Övrig verksamhet Summa Årets kapitalförändring har resulterat i att högskolan nu uppnått ett stabilt myndighetskapital. I den långsiktiga ekonomiska planeringen som fastställdes 1998 var uppbyggandet av ett relativt stort myndighetskapital en nödvändighet för att säkerställa en god långsiktig ekonomi och därmed skapa handlingsfrihet för högskolan. Detta beroende på insikten om att en ny högskola på kort tid skulle byggas upp under relativt osäkra villkor vad gäller intäkter och kostnader. Under 2003 kom signaler om utebliven expansion samtidigt som högskolan hade börjat visa positiva resultat. En ytterligare avsättning till myndighetskapitalet för att mildra framtida investeringar och minskningar av främst grundutbildningsanslaget blev nödvändig. Högskolan har nu nått upp till ett myndighetskapital om drygt 111 milj kr eller 12% av intäkterna. I myndighetskapitalet ingår kkr avseende den vårdhögskoleutbildning som förstatligades Högskolan kommer i särskild ordning att inge framställan om att detta myndighetskapital får överföras till den anslagsfinansierade verksamheten. Under 2004 har styrelsen beslutat utnyttja drygt 26 mkr av myndighetskapitalet till grundutbildningen och till forskning/ forskarutbildning. I första hand kommer myndighetskapitalet att användas för att mildra effekterna av den uteblivna expansionen av grundutbildning och

9 8 forskning, En alltför tvär och okontrollerad minskning av högskolans verksamhet kommer att allvarligt försvåra vår nuvarande verksamhet men även möjligheterna för att i framtiden expandera grundutbildningen och forskningen. För 2005 har reserverats 10 mkr till den nybyggda fastighet som tas i bruk av lärarutbildningen och bibliotek under Långsiktigt är avsikten att myndighetskapitalet skall ligga mellan 70 och 80 mkr. Med de beslut som styrelsen har tagit och under förutsättning att vårduppdragets myndighetskapital överförs kommer det kvarvarande myndighetskapitalet att uppgå till ca 75 mkr. Jämfört med den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten är utfallet på intä kterna tkr högre än i prognosen. Det är anslagsintäkten till särskild lärarutbildning (SÄL) som står för avvikelsen på anslagssidan, då högskolan fick in ett icke budgeterat belopp på tkr i slutet av året. Bidragsintäkterna ligger tkr över prognosen. På övriga intäktsposter ser vi mindre differenser. Även kostnadssidan har fallit ut bättre än beräknat. Den totala avvikelsen på kostnadssidan uppgår till 1,83% eller tkr.

10 9 2 Inledning Malmö högskola har fortsatt sin expansion av verksamheten med siktet inställt på att till 2007 ha en grundutbildningsvolym om helårsstudenter. Totalt har högskolan under 2003 haft helårsstudenter inom de verksamheter som kan avräknas mot takbeloppet vilket skall jämföras med helårstudenter Under året har högskolan gjort en medveten satsning på att höja utbildningskapacitet för att möta upp mot det höga tryck som finns från framförallt närregionen avseende grundutbildning. Högskolan har kunnat göra denna tillfälliga kapacitetsökning beroende på sedan tidigare uppkommet anslagssparande som i och med avrapporteringen av 2003 års verksamhet är förbrukat. En av de tydligare anledningarna till det stora regionala trycket på grundutbildningen är den demografiska situationen i Malmö stad. Ökningen av ungdomskullarna som i resten av landet är i antågande är redan en realitet i Malmö stad. För högskolans fortsatta utveckling och möjlighet att vara en motor i regionens utveckling är fortsatt ökning av forskningsresurserna en förutsättning. Högskolan har under 2003 stått sig ganska väl i konkurrensen om forskningsmedel och sedan tidigare ett par donationsprofessurer knutna till olika delar av lärosätet. Högskolans strävan inom forskning och forskarutbildning är att inom en snar framtid få möjlighet att anordna och anta till en egen forskarutbildning. Malmö högskola har under året medverkat i ett antal verksamheter som återrapporteras i denna årsredovisning. Till exempel kan nämnas collegeutbildningen och den introduktionsutbildning för invandrade akademiker som bedrivs vid högskolan i samverkan med ett flertal kommuner.

11 10 3 Allmänna återrapporteringskrav 3.1 Högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning Av lärosätenas årsredovisningar skall framgå antalet lärare som har genomgått den pedagogiska utbildningen under I samband härmed skall en översiktlig beskrivning av utbildningens inriktning och kursinnehåll ges. Omfattningen och inriktningen av utbildningen av handledare inom forskarutbildningen skall redovisas liksom antalet handledare som har genomgått utbildningen under Om det föreligger olikheter mellan vetenskapsområden skall detta framgå av redovisningen. I mars tog rektor beslut om en ny högskolepedagogisk utbildning för Malmö högskolas anställda, framförallt lärare. Målen med utbildningen är enligt beslutet att deltagarna efter utbildningen ska ha tillägnat sig ett reflekterande, kreativt och kritiskt förhållningssätt till utbildning och forskning samt dessas relation till varandra. Efter utbildningen ska deltagarna känna sig inspirerade att utveckla sin undervisning och sin professionella kompetens som högskolelärare. För att nå en god utvecklingspotential ska deltagarna efter kursen vara medveten om att det finns en mångfald av arbetsformer och vad de olika arbetsformerna kan innebära för uppläggning av undervisning och examination i högskolan. Dessutom ska kursen förmedla kunskap om relevant forskning inom lärande samt skapa en medvetenhet om högskolelärarens roll ur ett antal olika perspektiv. I den högskolepedagogiska utbildningen ingår även moment i och kring Malmö högskolas tre profilområden. Utbildningen är indelad i fem moduler och omfattar totalt tio poäng. Modulerna följer nedan: 1. Introduktionskurs; Pedagogisk vision, kursplaner, bedömning, utvärdering, lagar och förordningar mm. 2. Att utvecklas som högskolelärare högskolepedagogik i teori och praktik (har getts varje termin sedan våren 2000) 3. Malmö högskolas perspektivområden; genus, miljö och etnicitet 4. IT och distansundervisning (start ht-04) 5. Professionsutbildningar (start lå 04) Antal lärare som gått genom ovanstående kurser samt två områdesspecifika (totalt 80 st): Tabell 1: Högskolepedagogisk utbildning OD K3 TS HS IMER LUT BIT Modul Modul Modul PBL, OD 12 Summa Rådet för högskoleutbildning har stött planering och utveckling av utbildning för högskolans handledare i forskarutbildning. Högskolans utbildning heter

12 11 Det goda mötet och avser utveckling av handledares professionella kompetens för att kunna leda och samarbeta med forskarstuderande; en viktig angelägenhet, inte minst från doktorandperspektivet. En första utbildningsomgång gavs vårterminen 2002 med 13 deltagare. Handledarutbildningen är högskolegemensam och numera periodicerad att ges varje vår under tiden februari maj under c:a tio heldagar. I andra utbildningsomgången, våren 2003, deltog 15 personer fördelade på högskolans alla områden. Genomförandet sker i samverkan med nationella och internationella experter. Under 2003 har planering av ett ytterligare initiativ till handledarutveckling gjorts i samarbete med Mitthögskolan. I högskolans riktlinjer för antagning till docent finns krav att handledarutbildning skall vara genomgången för behörighet till docent. 3.2 Andel män och kvinnor i grundutbildningen och forskarutbildningen I årsredovisningen skall lärosätena för respektive vetenskapsområde eller motsvarande redovisa andelen kvinnor och män i grundutbildningen och forskarutbildningen och i alla anställningskategorier. Större förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras. Vidare skall framgå vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning: - i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, - i forskarutbildningar med ojämn könsfördelning, -vid rekrytering och befordran av lärare, och - vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Vidare skall i årsredovisningen de lokalt fastställda målen för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt utfallet för dessa redovisas I detta avsnitt redovisas det delar av ovanstående återrapporteringskrav som inte är hänförligt till personalsituationen vid lärosätet. Information rörande densamma återfinns i stycke 2.4 Tabell2: Andel män respektive kvinnor i grundutbildning Män Kvinnor Antal Antal Totalt % % Män Kvinnor HSJT 30% 70% MNT 56% 44% Undervisning 25% 75% Vård 14% 86% Odontologi 35% 65% Övrigt 31% 69% Övriga 1 51% 49% Totalt 33% 67% : Design, media, idrott, musik, medicin Två tredjedelar av studenterna vid Malmö högskola är kvinnor och denna övervikt går igenom med vissa variationer i alla utbildningsområden utom MNT och Övriga. Största skillnaden finns ino m vårdområdet där 86 % är

13 12 kvinnor. Ett antal projekt bedrivs vid Malmö högskola för att nå en jämnare könsfördelning i grundutbildningen. Några av dessa redovisas nedan. Se även avsnitt 4. I arbetet med att nå en jämnare könsfördelning vid de utbildningar där fördelningen är skev har ett antal åtgärder vidtagits under Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet och till den socialpedagogiska inriktningen av socionomutbildningen har särskilt urval använts för underrepresenterat kön. En viss ökning av antalet män i antagningen har kunnat observeras. Antalet antagna män var under 2003 något högre än vad som tidigare har redovisats. Lärarutbildningen har sedan länge en ojämn könsfördelning vilken dessutom ökat under de senare decennierna. Genom införandet av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurs 1-7 ökade dock andelen manliga lärare i skolans tidigaste årskurser, det tidigare lågstadiet, avsevärt. Så är också förhållandet i den förnyade lärarutbildningen för de studenter som siktar mot en examen om 140 poäng. I syfte att avhjälpa den sneda fördelningen genomförs för fjärde året projektet fler män till skolan. Projektet är ett samarbete med länsarbetsnämnden i Skåne och syftar till att locka fler män att söka lärarutbildningen. Projektet pågår under 40 veckor och innefattar praktik. Det finns 25 platser i projektet. Efter att genomgått projektet med godkänt resultat har deltagarna platsgaranti på vissa inriktningar på lärarutbildningen. För medicinskt vetenskapsområde, där antagningen sker direkt vid Malmö högskolan, finns balans mellan kvinnor och män i forskarutbildningen (34 av 57 är kvinnor). Inom teknik och naturvetenskap finns låg andel kvinnor i forskarutbildningen (tre av 24 doktorander; 17 %). Kvinnor har uppmanats söka, men ingen positiv särbehandling har ännu ej tillämpats. Femtionio procent av doktoranderna (109 av 186) vid högskolan är kvinnor. En viss överrepresentation av kvinnor finns inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området. För redovisning av antal män respektive kvinnor i personalen se avsnittet 2.4 om personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. 3.3 Likabehandling och studentinflytande Universitet och högskolor skall enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan årligen upprätta en plan över åtgärder för främjandet av studenternas lika rättigheter. Av årsredovisningen skall framgå vilka åtgärder lärosätet har vidtagit med anledning av planen. Samt redovisning jämte SFS 1993:100 1kap 7b Malmö högskola har sedan juni 2003 en åtgärdsplan utifrån lagen om likabehandling av studenter. Arbetet under 2003 har innefattat en rad insatser som presenteras nedan. Redovisningen innefattar två huvudsakliga typer av åtgärder generella och mer specifika.

14 13 Generella åtgärder har utformats bland annat som olika informationsinsatser. Högskolan har på sin hemsida, som är tillgänglig för såväl anställda som för studenter och allmänheten, lagt in åtgärdsplanen samt den handläggningsordning av trakasseriärenden enligt likabehandlingslagen som finns vid högskolan. Material i form av foldrar från de olika ombudsmännen (DO, JÄMO, HOMO och HO) finns tillgängligt vid högskolan. Till de mer generella åtgärderna hör även de utbildningsinsatser som genomförts inom högskolan i form av kompetensutveckling för den egna personalen i form av en introduktionsutbildning för nyanställd personal som bland annat tar upp likabehandlingslagen. Frågorna behandlas också i det utbildningsprogram med inriktning på förvaltningsrätt som ges för personalen. I den generella utbildningen om 2 poäng för studentkårens förtroendevalda ingår detta som ett av momenten. Under 2003 påbörjades en enkätundersökning som är riktad till studenter där man bland annat har ett antal frågor som är relaterade till likabehandlingslagen. Detta är en del av en högskoleövergripande inventering som syftar till att stärka högskolans arbete med likabehandlingsfrågor. Ett samarbete har inletts mellan Studenthälsan och området Hälsa och samhälle med syftet undersöka möjligheterna för en longitudinell studie som ska ge viktiga informationer om högskolans studenter ur ett brett hälso- och miljöperspektiv. I planeringen ligger dessutom en beredskap för att under kommande år genomföra uppföljningsinsatser för att kontinuerligt följa utvecklingen och effekterna hos specifika insatser. Gällande studenter med funktionshinder sker samarbete mellan studieadministrativa avdelningen, IT-avdelningen och Plan- och lokalavdelningen vid högskolan med syftet att förbättra den fysiska och tekniska tillgängligheten. Inventering av hur det ser ut på högskolan har påbörjats. Arbete har påbörjats med att samla berörda på respektive utbildningsområde för att gå igenom hur bemötandet av studenter med funktionshinder sker samt hur uppföljningen av åtgärdsbesluten kan effektiviseras inom myndigheten. Studentinflytandet vid högskolan har under året utvecklats med hjälp av den ovan beskrivna utbildningen för förtroendevalda studenter. Under året har andelen män i den centrala studentrepresentationen varit 69 % jämfört med 64 % 2002 och andelen kvinnor 31 % jämfört med 36 % Personalredovisning, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Regeringen beslutar vidare att varje myndighet med minst fem anställda skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2003 har uppnåtts, samt vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2004 respektive redovisningen skall göras i myndighetens årsredovisning. Högskolan befann sig under 2003 under fortsatt expansion. Antalet anställda omräknat i årsarbeten uppgår under 2003 till Motsvarande siffra för 2002 var Antalet årsarbeten har således ökat med 14,6 %. Förändringarna i de olika personalkategorierna framgår av nedanstående diagram:

15 14 Diagram 1: Antal årsarbeten efter kategori Professor Lektor Adjunkt Fo ass Doktorand Ann FoU pers Adm pers Bibl pers Te pers Högskolans mål är att huvuddelen av lärarna ska ha erfarenhet av forskningsoch/eller utvecklingsarbete och att alla lärare ska delta i forsknings- eller utvecklingsarbete samt att alla forskare ska undervisa. För 2003 avsattes en högskolegemensam ekonomisk resurs för riktad meritering till doktor, docent och befordran till professor. År 2003:s satsning innebar att kr utbetalades till elva personer (av totalt 44 sökanden). Medelåldern vid Malmö högskola är 46 år, 25 % av totalt antal anställda är över 55 år och 12 % är 60 år eller äldre, vilka kommer att gå i pension inom en 5 års period. Åldersgruppen år är den dominerande. Diagram 3: Åldersfördelning för alla anställda 35% 30% 25% 20% 15% % 10% 5% 0% Åldersfördelningen inom olika personalkategorier skiljer sig åt tydligt. Bland professorerna är 70 % äldre än 55 år, motsvarande siffra var 67 % för år år och äldre bland lektorerna motsvarar 27 % (år %) och bland adjunkterna 33 % (år %).

16 15 Diagram 4: Medelålder per kategori År Adjunkt Adm pers Ann FoU pers Bibl pers Doktorand Fo ass Lektor Professor Te pers Alla Detta innebär att rekryteringsbehovet av lärare- och forskarpersonal kommer att bli stort vid Malmö högskola under den närmaste 10 års perioden. Av högskolans personalpolicy framgår att högskolan skall eftersträva en balans i åldersstrukturen. De stora pensionsavgångarna möjliggör en föryngring av personalen. För att underlätta det kommande generationsskiftet har högskolan avsatt Mkr för delpensioner. Antal anställda vid Malmö högskola är 1263 personer, varav kvinnor 732 (58%) och män 531 (42%). Malmö högskolas rekryteringsmål för professorer är i regleringsbrevet satt till 34 % för perioden , dvs andelen kvinnor bland nyanställda professorer ska under perioden uppgå till minst 34 %. Antalet professorer vid Malmö högskola omräknat i årsarbeten är 41, varav 16 är kvinnor. Under 2003 skedde endast en befordran av professor vid högskolan. Den befodrade var kvinna. Såsom en högskolegemensam forskningssatsning avsätts under 2004 en ekonomisk resurs om 1,5 Mkr för meritering till professor och docent. I samband med detta skall, enlighet högskolans forskningsstrategier, särskild satsning ske på underrepresenterat kön. Tabell 4: Nyrekryterade lärare Antal män Andel män Antal kvinnor Andel kvinnor Totalt Professor 3 75% 1 25% 4 Lektor 19 66% 10 34% 29 Adjunkt 22 35% 40 65% 62 Gästlärare 10 48% 11 52% 21 Timlärare 12 44% 15 56% 27 Totalt 66 46% 77 54% 143 I Malmö högskolas jämställdhets- och mångfaldsplan är målet en jämn könsfördelning bland anställda inom respektive lärarkategori på varje område. Det underrepresenterade könet får inte understiga 40 %. De områden som inte uppnår detta har egna rekryteringsmål för att öka andelen av det underrepresenterade könet. Antalet lektorer vid Malmö högskola omräknat i

17 16 årsarbeten är 206, varav 88 är kvinnor. Av högskolans 10 lektorer som befordrades under 2003, var 6 kvinnor. År 2002 befordrades 6 lektorer, varav tre kvinnor. Antalet adjunkter vid Malmö högskola omräknat årsarbeten är 327, varav 132 är män. Bland högskolans doktorander med doktorandanställning är andelen manliga doktorander 41 %. Diagram 5: Könsfördelning olika personalkategorier Kvinnor % Män % 20 0 Adjunkt Adm personal Ann FoU pers Bibl pers Dokorand Fo ass Lektor Professor Te pers Alla Vad gäller arbetet med en ökad etnisk och kulturell mångfald har högskolan en övergripande ettårig jämställdhets- och mångfaldsplan. Planen revideras årligen med basis i gjorda erfarenheter under det gångna året. På områdesnivå konkretiseras denna i handlingsplaner med delmål i syfte att öka mångfalden. Under 2003 startade ett ettårsprogram i syfte att bl a öka antalet medarbetare med ledarkompetens, särskilt andelen kvinnliga ledare. I programmet deltar 16 medarbetare, varav 9 är kvinnor. Under 2004 är målsättningen att starta ett ettårigt gemensamt chefs- och ledarskapsprogram med tre andra högskolor/universitet med målgruppen nuvarande chefer med personalansvar inom akademin och förvaltning. Den totala sjukfrånvaron under 2003 var 4,95 %, varav 2,28 % för män och 6,97 % för kvinnor. I förhållande till år 2002 har den totala sjukfrånvaron minskat med 4,8 %. Sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år är 1,38 %, år är 3,27 % och 50- är 6,76 %. Högskolan har under 2003 bytt företagshälsovård och påbörjat ett antal åtgärder som vidtagits för att minska och förebygga ohälsa: Hälsoundersökningar och livsstilsprofiler skall genomföras för all personal (ca 300 anställda per år). Dessa ger underlag för såväl individ, arbetsgrupp och organisation till åtgärder där såväl fysiska som psykiska faktorer vägs in. Man kan på så sätt få enkla indikeringar omkring arbetets innehåll, möjligheter till kontroll, styrning och stöd samt upplevelse av stress i arbetssituationen. En tredagars arbetsmiljöutbildning har startats kring arbets miljöfrågor och rehabilitering för chefer, personalansvariga och skyddsombud. Syftet med denna utbildning är att man mer systematiskt skall planera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet med en fördjupad och likartad syn på arbetsmiljöfrågorna inom hela högskolan.

18 17 Arbetsmiljöansvariga i organisationen skall också få en tydligare ansvars- och uppgiftsfördelning av de olika arbetsmiljöfrågorna. En ny utbildningsomgång startas Chefer inom myndigheten har också ett krav på sig att genomföra medarbetarsamtal med sina anställda. Uppföljningsrutinerna på sjukfrånvaron har skärpts genom att sjukfrånvaron rapporteras kvartalsvis i högskolans skyddskommitté. 3.5 Bibliotek Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa kostnader för lärosätets centralbibliotek/huvudbibliotek. Redovisningen skall göras för de tre senaste åren och ställas i relation till lärosätets totala intäkter, inklusive externa anslag. Kostnader för biblioteket skall redovisas både inklusive och exklusive lokalkostnader. Vidare skall en uppskattning göras av kostnader budgetåret 2003 för övrig biblioteksverksamhet exklusive centralbiblioteken. Kostnader för övrig biblioteksverksamhet skall redovisas både inklusive och exklusive lokalkostnader. Redovisning av kostnader för högskolans bibliotek i relation till lärosätets totala omslutning de senaste tre åren. Organisatoriskt ligger all biblioteksverksamhet och den centrala IT verksamheten i en enhet. Anslagen till denna enhet sker direkt av styrelsen i dess årliga resursfördelningsbeslut. Kostnadsutvecklingen inom biblioteket har varit följande: Tabell 5: Bibliotekskostnader exkl lokaler % av tot förd medel 2,8 % 3,0 % 2,6 % inkl lokaler % av tot förd medel 3,6 % 3,5 % 3,1 %

19 18 4 Grundutbildning 4.1 Reell kompetens och alternativt urval Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts och vilka kategorier sökande som antagits. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Bedömningarna för de som åberopar reellkompetens görs av antagningshandläggarna. I de fall som dessa inte klarar att göra fullständiga bedömningar kontaktas alltid utbildningsansvariga för fortsatt handläggning av ärendet. Innan antagningsomgångarna startar sker en kontakt med de utbildningsansvariga för att fastställa vilka kunskaper det är viktigt att den sökande, som skall prövas för reell kompetens, bör ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Malmö högskola anser det viktigt att det finns intyg som styrker det som den sökande skriver i sitt eventuellt medföljande personliga brev. Mot denna bakgrund är vi närmast av uppfattningen att sökanden som inte har något dokumenterat utöver gymnasieutbildningens generellt inte behöver granskas för reell kompetens. I yttrande till SUHFs förslag om vägledande rekommendationer rörande valideringsarbetet formulerade vi uppfattningen att det finns inslag i den svenska traditionen som innebär att yrkeserfarenheter ges ett formellt erkännande (framför allt 25:4-modellen) vilket med fördel skulle tas till vara i valideringsarbetet. Beträffande behörighetsbedömningar som inte görs i en antagningsomgång utförs sådana i mån av tid. Under året som har gått är det få ansökningar som inkommit till högskolan. De flesta behörighetsbedömningarna gäller förfrågningar och kontroll av utländska gymnasiebetyg. Detta innebär i sin tur att antalet förhandsbesked som Malmö högskola utfärdat varit lågt. Under året har också ständiga uppdateringar av olika former av informationsmaterial skett och idag fi nns informationen lättillgänglig i de flesta informationsmaterial gällande behörigheten för högskolestudier. Nationell giltighet för bedömningar av reellkompetens är enligt vår uppfattning inte så utbredd. Inför våren 2004 har Malmö högskola initierat ett försökssamarbete med Högskolan i Halmstad samt Högskolan Kristianstad beträffande samordning av bedömningarna av beträffande reell kompetens till sjuksköterskeutbildningen. När det gäller den nationella giltigheten kan det uppstå vissa problem eftersom den reella kompetensen i många fall kopplas till en specifik utbildning vid en speciell tidpunkt. Sedan den nya förordningen 2002:761 infördes har Malmö högskola vidtagit följande åtgärder.

20 19 Media och kommunikation Inför antagningen till programmet Medie- och kommunikationsvetenskap med start höstterminen 2002 beslutades av styrelsen att 10 platser av de 100 som erbjöds skulle tillsättas genom alternativt urval. För att få delta i det alternativa urvalet skulle två kriterier uppfyllas; dels ett språkkriterium enligt vilket ett utomnordiskt modersmål skulle styrkas, dels skulle sökande ha arbetslivserfarenhet från för utbildningen relevant bransch. Urvalet av sökande som uppfyllde dessa kriterier skulle göras utifrån sökandes skriftliga motivering i ett första steg och i ett eventuellt andra steg en intervju (beroende på söktryck). Bedömningskriterierna både för den skriftliga motiveringen och vid intervjun skulle vara samstämmighet mellan förväntat och verkligt utbildningsmål samt lämplighet och förutsättningar för utbildningen. Vid antagningen till programmet hösten 2002 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. Då ingen uppfyllde bägge de uppsatta kriterierna kunde ingen sökande komma ifråga för vidare bedömning och samtliga platser på programmet kom att tillsättas genom andra urvalsgrunder. Vid antagningen till programmet hösten 2003 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. Endast en person uppfyllde båda de uppsatta kriterierna och antogs efter intervju. Denna person tog aldrig sin plats som antagen i anspråk. Malmö högskola planerar att genomföra urval enligt ovan beskrivna konstruktion även inför hösten Interaktionsteknologi Många studenter som antogs till utbildningsprogrammet Interaktionsteknologi hösten 2002 hade endast gymnasial bakgrund. I syfte att öka mångfalden i studentgruppens bakgrund med avseende på erfarenhet av den bransch som utbildningen förbereder för konstruerades inför antagningen hösten 2003 alternativa urvalsgrunder. Inför antagningen till programmet med start höstterminen 2003 beslutades att ett fåtal platser skulle tillsättas genom alternativt urval. För att få delta i det alternativa urvalet skulle sökande ha för utbildningen relevant dokumenterad arbetslivserfarenhet från ett av områdena informationsteknologi, konst eller design. Vid antagningen till programmet hösten 2003 anmälde ett fåtal sökande intresse för deltagande i det särskilda urvalet. På grund av lågt söktryck till programmet kunde alla behöriga sökande antas och ingen särskilt urval genomfördes. Malmö högskola planerar att genomföra urval till utbildningen (numera Interaktionsdesign 120 p) enligt ovan beskrivna konstruktion även Sjuksköterskeutbildningen Alternativ urvalsgrund tillämp ades för antagning till 10 utbildningsplatser på utbildningsprogrammet sjuksköterskeutbildning 120 poäng. Traditionellt är situationen sådan att utbildning till yrket sjuksköterska domineras av kvinnliga studenter. För att råda bot på denna snedrekrytering fattade Malmö högskola beslut om att genomföra särskilt urval till ca 10 % av platserna. För att få delta i det alternativa urvalet skulle sökande, förutom att vara av manligt kön, visa sin motivation för utbildningen genom att ha prioriterat utbildningen högt i den aktuella antagningsomgången (som lägst sökalternativ 3 i prioriteringsordningen) samt dessutom ha sökt utbildningen med liknande prioritering minst en gång tidigare utan att ha kunnat antas (utifrån

21 20 meritvärden i övriga urvalsgrupper). Bland de sökande som uppfyllde dessa kriterier skulle sedan urval göras på meritvärden från urvalsgrunderna betyg och högskoleprov. Vid antagning till programmet hösten 2002 konstaterades att ett antal sökande uppfyllde de kriterier som satts upp för att få delta i det särskilda urvalet. Malmö högskola antog de sökande som hade högst meritvärden i betygsrespektive högskoleprovsgruppen men som inte kunde antas i det normala urvalet på grund av för låga meritvärden. Fördelningen av platser mellan betyg och högskoleprovsgrupperna gjordes enligt samma procentsatser som gäller i övrigt (betyg 66 %, högskoleprov 34 %). Av 10 antagna män påbörjade 9 män utbildningen. Viss uppföljning har gjorts gällande dessa studenters prestationer. När det gäller presterade studieresultat avviker gruppen inte från genomsnittet för högskolans övriga studenter. Studieavbrott och studieuppehåll har gjorts av antagna inom detta särskilda urval i något mindre omfattning än av vad som gäller i genomsnitt för antagna till och förstagångsregistrerade på utbildning vid högskolan. Även vid antagningen till programmet våren 2003 uppfyllde ett antal sökande de kriterier som satts upp. Malmö högskola gjorde urval bland dessa på samma sätt som till HT2002 men tillsatte vid denna antagning endast 6 av 100 platser genom särskilt urval. Ingen uppföljning har ännu gjorts kring huruvida denna grupp påbörjat sina studier eller av deras studieresultat. Vid antagningen till programmet hösten 2003 gjorde Malmö högskola urval bland de sökande som uppfyllde kriterierna på samma sätt som till HT2002. Vid denna antagning tillsattes endast 5 av 100 platser genom särskilt urval. Av 5 antagna män påbörjade 3 män utbildningen. Ingen uppföljning har ännu gjorts kring denna grupp. Malmö högskola planerar för närvarande inte att fortsätta med särskilt urval enligt denna konstruktion till detta program. Vid antagningen till programmet hösten 2004 kommer endast ordinarie urvalsgrunder att användas. Socionomutbildningen På Malmö högskola har utbildningsprogrammet socionomutbildning med inriktning mot socialpedagog tenderat till att domineras av kvinnliga studenter. För att råda bot på denna snedrekrytering fattade Malmö högskola beslut om att genomföra särskilt urval till ca 10% av platserna. Samma konstruktion användes som vid antagningen till sjuksköterskeutbildningen. Vid antagning till programmet hösten 2002 antogs 10 män till 65 platser totalt. Av dessa påbörjade 6 män sina studier. Viss uppföljning har gjorts gällande dessa studenters prestationer och resultatmässigt avviker de inte från genomsnittet vid högskolan. Vid antagning till programmet våren 2003 antogs 7 män till 70 platser totalt. Vid antagning till programmet hösten 2003 avsattes 10 platser för denna kategori. Endast 2 av de antagna männen tackade ja till de platser de erbjöds. Malmö högskola planerar inte att fortsätta med särskilt urval enligt denna konstruktion till detta program. Vid antagningen till programmet hösten 2004 kommer endast ordinarie urvalsgrunder att användas.

22 21 Collegeåret Collegeåret är en heltidsutbildning som startades vid Malmö högskola 2002 vars syfte är att minska avståndet mellan komvux och högskolan. Under höstterminen läses 5 högskolepoäng på Malmö högskola och 400 gymnasiepoäng på Komvux, under vårterminen 15 högskolepoäng respektive 100 gymnasiepoäng. För behörighet till utbildningen krävs behörighet för Komvux-studier. Studenten skall ha uppnått minst grundläggande behörighet vid Collegeårets slut. Malmö högskola beslutade 2002 att inom ramen för den fria kvoten anta de studenter som antagits till Collegeårets gymnasiala del (till vilken antagningen förrättas av Komvux i respektive kommun) till Collegeårets högskoledel med platsgaranti. Till Collegeåret med start hösten 2002 antogs 57 personer. Av dessa har något studieresultat (minst 1 poäng) inom utbildningens högskoledel presterats av 68 %. Resterande 32 % har avbrutit studierna. Uppföljningen (rapporten En bro till högskolan Uppföljning av Collegeutbildningen vid Malmö högskola av Inge Dahlstedt) framgår att många av avbrotten berodde på att studierna på Komvux prioriterats samt i vissa fall att förväntningarna på Collegeutbildningen inte infriats. Dahlstedt menar att de flesta som avbrutit högskoledelen fortsatt med gymnasiala studier på Komvux. Till detta kommer införande av alternativ urvalsgrund för antagning av studenter från Collegeårets till reguljär grundläggande högskoleutbildning vid Malmö högskola Under våren 2002 fattade rektor beslut om att efter fullgjorda kursfordringar inom Collegeåret skulle studenterna, under förutsättning att behörighet förelåg garanteras plats på samtliga utbildningar vid Malmö högskola förutom de utbildningar till vilka någon form av särskilt urval redan tillämpades. Följande utbildningar undantogs därför: Fastighetsmäklarprogrammet, Medieoch kommunikationsvetenskap, Socionomutbildning inriktning mot socialpedagog samt mångkulturell inriktning, tandläkarutbildning samt utbildningar till tandhygienist och tandtekniker. Undantaget utgjordes av sjuksköterskeutbildningen till vilken särskilt urval redan beslutats enligt ovan. Dock hade utbildningen i de diskussioner som föregick inrättandet av Collegeåret visat sig ha stor dragningskraft för dem som sökt sig till Collegeåret. Med anledning av detta avsattes 2 platser för studenter som fullgjort Collegeåret. Av dem som antogs hösten 2002 har 46 % (26 personer) presterat maximal (20) studiepoäng och var därmed berättigade till garantiplatser (under förutsättning av behörighet). Enligt Dahlstedts uppföljning har 55 % (31 personer) av de som förstagångsregistrerade sig på Collegeutbildningen tagit sig vidare till reguljära högskolestudier på Malmö högskola, d v s en större grupp än den grupp som fullföljt utbildningen. De allra flesta (29/31) studerar inom något av högskolans utbildningsprogram och endast 2 personer läser fristående kurser. Av de 29 som studerar inom program har 13 utnyttjat erbjudandet om garantiplats efter slutförd Collegeutbildning.

23 22 Introduktionsutbildning Introduktionsutbildningen är en heltidsutbildning som ges vid Malmö högskola. Under utbildningen läser studenten ämnena svenska, engelska och samhällskunskap. Fullgjord utbildningen ger behörigheter på gymnasial nivå motsvarande kurserna svenska B, engelska A och samhällskunskap A. För behörighet till utbildningen krävs utländsk avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet för högre studier i det land där den genomförts. Efter fullgjord introduktionsutbildning (genom komplettering med nämnda kurser i svenska och engelska) uppfyller studenter (som var behöriga vid antagningen) kravet på grundläggande behörighet. Under våren 2002 fattade rektor beslut om att efter fullgjorda kursfordringar på Introduktionsutbildningen skulle studenterna (under förutsättning att ev särskild behörighet förelåg) garanteras plats på samtliga utbildningar (program och kurser) vid Malmö högskola förutom de utbildningar till vilka någon form av särskilt urval redan tillämpades. Modellen var densamma som för Collegestudenterna. Endast 49 % (37 st) av de förstagångsregistrerade (75 st) hösten 2002 presterade maximal (40) studiepoäng och var därmed berättigade till garantiplatser. 10 av dessa (13 % av de antagna, 27 % av de fullt presterande), ansökte om plats på något av de utbildningsprogram vid Malmö högskola som berördes av platsgarantin. Alla dessa erbjöds antagning på respektive program. Av de 10 påbörjade 8 st studier inom det program till vilket de antagits. Ingen uppföljning har gjorts angående de resterande 27 studenterna som presterat 40 poäng inom introduktionsutbildningen. Vår erfarenhet är att en stor andel av dessa studenter efter avslutad introduktionsutbildning söker sig till andra lärosäten. Introduktionsutbildningen anses vara en snabb och effektiv väg att uppnå den behörighet i svenska och engelska som krävs för grundläggande behörighet. 4.2 Högskoleintroducerande utbildning Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet Collegeutbildningen vid Malmö Högskola är två terminer lång. Studenterna läser första terminen fem poäng på Malmö högskola (25%) och 300 gymnasiepoäng på komvux. Andra terminen läses 15 poäng på Malmö högskola (75%) och 100 gymnasiepoäng på komvux. Studierna omfattar färdighetsträning, kunskapsinhämtning och övningar i kritiskt tänkande samt introducerar studenterna i olika undervisningsformer som förekommer vid högskolestudier. Utbildningen består av Introduktion till högskolestudier, Idéhistoria och kunskapssyn, Svenska för högskolestudier, Practical English in Cross-cultural Communication (English for professional purposes sedan ht-03) och Projektarbete.

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram

Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram Handläggningsordning för nedläggning av kurser och utbildningsprogram Beslut: UFN 2011-12-21 Revidering: UFN 2014-06-18 Dnr: DUC 2011/2093/10 Gäller fr o m: 2011-12-21 Ansvarig för uppdatering: Sekreterare

Läs mer

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Beslut 2009-12-17 dnr F 1 5443/09 Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Universitetets likabehandlingspolicy 2007-2010 Den strategiska planen för Göteborgs Universitet anger riktlinjerna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Bakgrund Studenter och sökande till högskolan skyddas av Lagen om likabehandling av studenter vid

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2009 Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009-100 2009-08-12 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Sidan 1 av 13 Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Högskolan Kristianstad 2015 Sidan 2 av 13 Innehåll 1 Övergripande regelverk... 3 2 Anmälan... 3 2.1

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(16) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr. o m: antagning till utbildningar med start vårterminen 2016 Fastställd av Försvarshögskolans

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Manual för utbildningsplaner

Manual för utbildningsplaner Manual för utbildningsplaner Beslut: UFN 2011-12-21 Revidering: UFN 2015-02-05 Dnr: DUC 2011/2094/10 Gäller fr o m: 2011-12-21 Ersätter: Manual för utbildningsplaner i dokumentet Anvisningar för utbildningsprogram,

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer