Revidering av kommunallagen och statsandelsreformen

Transkript

1 Revidering av kommunallagen och statsandelsreformen Kommun- och stadsdirektörskonferensen Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, Kommunförbundet Kommunreformen samt reformen av kommunallagen, statsandelssystemet och socialoch hälsovårdssrukturerna är en helhet Kommunreformen kommer att utgöra grunden för en totalrevidering av kommunallagen Statsandelssystemet ska omarbetas som en del av kommunreformen Social- och hälsovårdens servicestrukturer revideras i samband med revideringen av kommunstrukturerna. Beredningen av sektorslagar, t.ex. lagen om ordnande av socialoch hälsovården, ska anpassas till den riksomfattande kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. 2 1

2 Revidering av kommunallagen Totalrevidering av kommunallagen, organisering Parlamentarisk uppföljningsgrupp» ordf. förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen Arbetsutskott» ordf. överdirektör Päivi Laajala, FM» beredningssektionernas ordförande är medlemmar Beredningssektioner» Sektionen för organ och ledning, ordf. Kari Prättälä, Kommunförbundet Sektionens ska särskilt bereda förslag om kommunens politiska och professionella ledning och organ samt styrningen av kommunkoncerner och samarbetsorganisationer.» Demokratisektionen, ordf. Inga Nyholm, FM Sektionen ska särskilt bereda förslag om representativ demokrati och invånarnas möjligheter till inflytande.» Ekonomisektionen, ordf. Arto Sulonen, Kommunförbundet Sektionen ska särskilt bereda förslag om styrningen av kommunernas ekonomi, samarbetsekonomi och koncernstyrningen, balanseringen av ekonomin samt revisionen av förvaltningen och ekonomin.» Sektionen för kommunerna och marknaden, ordf. Auli Valli-Lintu, FM Sektionen ska bereda bestämmelser som behövs för att klargöra effekterna av konkurrensrätten inom EU på kommunernas verksamhet, särskilt på kommunernas samarbete och kommunernas möjligheter att stöda företagsverksamheten. 4 2

3 Tidtabellen för totalrevideringen av kommunallagen tillsättningsbeslut Preliminära riktlinjer hörande sommaren och hösten 2013 Beredningssektionernas mandattid upphör Riksdagsbehandling hösten 2014 Den nya kommunallagen i kraft Arto Sulonen Ärenden som behandlas i sektionen för organ och ledning Modeller för organisering och ledning av verksamheten Ordförandens ställning i fullmäktige och styrelsen: behövs det fler bestämmelser? Borgmästarens ställning: direkta val? "Lagstadgade" kommundirektörsavtal Tidigareläggning av fullmäktiges mandatperiod Ansvarsfulla politiska beslut: valbarhet, bindningar, den kommunala partifinansieringen Koncernregler gäller även de övriga sektionerna Kommunernas samarbete: särskilt bestämmelserna om modellen med ansvarskommuner Elektroniskt förfarande: t.ex. elektroniskt beslutsfattande och webbkommunikation Kommunens förvaltningsförfarande Sökande av ändring 6 3

4 Riktlinjer av ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE): organ och ledning I stället för en borgmästare borde det vara möjligt att välja en styrelseordförande som svarar för ledningen av kommunen; även i övrigt behövs det en omfattande prövningsrätt i fråga om olika modeller för politisk ledning. Mer detaljerade bestämmelser om kommunstyrelseordförandens uppgifter, ställning och befogenheter. Det behövs en utredning av om intresset för direkta borgmästarval vuxit i kommunerna (kommunenkät). Kommundirektörsavtalet (särskilt avgångsvederlaget) bör regleras i lag. Tidigareläggning av fullmäktiges mandatperiod (och kommunalvalet) fortsatt beredning i partisekreterarkommittén. Lagstadgade minimikrav på anmälningsskyldigheten för kommunala förtroendevaldas bindningar. Den fortsatta beredningen av den kommunala partifinansieringen sker i partisekreterarkommittén. 7 Ärenden som behandlas i demokratisektionen» De förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar och intresset för arbetet» Kommunernas samarbets-, informations- och kommunikationspraxis samt hörande» Initiativrätt» Folkomröstningar» Brukardemokrati» Andra former för direkt delaktig demokrati» Kommundelsförvaltning, kommunens interna valdistrikt» Områdesorgan» Elektronisk delaktighet och röstning» Barn och unga, invandrare, personer med ett främmande språk som modersmål, andra grupper» Åldersgränsen för rösträtt 12 4

5 riktlinjer 1: demokrati Beredning av en delaktighetsstrategi som ska utgöra en del av kommunens övriga strategiska planering. Beredning av förpliktande bestämmelser om elektronisk kommunikation (bl.a. kommunens webbsidor). Beredning av bestämmelser som möjliggör olika sätt för kommuninvånarna att delta och påverka och brukardemokrati. Beredning av ändringar i lagstiftningen som möjliggör kommunala folkomröstningar också i samband med valen. Folkomröstningarna bör vara rådgivande också i fortsättningen. En separat beredning inleds som möjliggör elektroniska kommunala folkomröstningar. I beredningen uppmärksammas särskilt datasäkerheten. 9 riktlinjer 2: demokrati Beredning av lagstiftning som förpliktar kommunerna att bilda ett ungdomsfullmäktige eller att tillsätta ett motsvarande organ Utredning av behovet att förplikta kommunerna att tillsätta ett handikappråd eller ett motsvarande organ. Utredning av hur förutsättningarna för de förtroendevaldas arbete ska tryggas, t.ex. genom att utvidga rätten att få ledigt från arbetet för att sköta ett förtroendeuppdrag. Utredning av ett alternativ för att trygga de förtroendevaldas arbete där heltids- eller deltidsengagerade kommunstyrelseordförande får rätt till tjänstledighet för kommunstyrelsens mandatperiod och rätt till samma löneoch semesterförmåner som borgmästare. Utredning av behovet att utvidga samma möjlighet också till nämndernas heltids- eller deltidsengagerade ordförande. Beredning av en starkare närdemokrati utifrån modellen med regionala organ och möjliggörande lagstiftning. Utredning av kommunernas intresse för att införa folkvalda organ i kommundelar och vid behov en fortsatt beredning i frågan. 10 5

6 riktlinjer 3: demokrati En separat beredning av internetröstning vid val inleds. I beredningen uppmärksammas särskilt datasäkerheten. En kommitté som består av riksdagspartiernas partisekreterare tillsätts. Kommittén ska utreda vilka revideringsbehov det finns kring kommunalvalet, bl.a. En eventuell sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Förslaget ges före utgången av oktober Ärenden som behandlas i ekonomisektionen Större fokus på kommunkoncernen Skattetak Utgiftstak Lånetak Strängare bestämmelser om ekonomiplaneringsprocessen Förhållandet mellan staten och kommunerna samt basserviceprogramförfarandet Arbetsfördelning mellan kommunstyrelsen och revisionsnämnden Fakturering av hemkommun och kommunernas betalningsandelar till samarbetsorganen 15 6

7 riktlinjer 1: ekonomi 1. I det här skedet ingen fortsättning på beredningen av en kommunal utgiftsram (utgiftstak) som skulle vara jämförbar med statens ramförfarande. Kommunernas utgifter granskas som en del av ekonomiplanen och dess strängare krav på en balanserad ekonomi (se riktlinjerna 4). 13 riktlinjer 2: ekonomi 2. Ingen fortsättning på beredningen av ett lånetak» eftersom det inte är möjligt att föreskriva om enhetliga normer för kommunernas maximala lånebelopp, som skulle täcka alla kommuner vid olika tidpunkter. 3. Ingen fortsättning på beredningen av ett skattetak» eftersom ett skattetak skulle vara problematiskt både med tanke på grundlagen och den övergripande regleringen av kommunernas ekonomi. 14 7

8 riktlinjer 3: ekonomi 4. Ändringar bereds i lagstiftningen enligt vilka underskott i kommunens balansräkning bör täckas inom viss tid räknat från ingången av det år som följer på året då bokslutet fastställdes utan möjlighet att i ekonomiplanen skjuta upp det till en senare tidpunkt.» Om underskottet inte täcks inom den lagstadgade tiden, bedömer finansministeriet om det finns behov av ett kriskommunsförfarande i kommunen. Förfarandet tillämpas på kommuner i en särskilt svår ekonomisk ställning.» Till lagen fogas en ikraftträdelsebestämmelse som ger kommunerna med de största underskotten tid att anpassa sig. 15 riktlinjer 4: ekonomi 5. Fortsatt utredning av hur koncernperspektivet kan beaktas i bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskott och kriskommunsförfarandet.» Ett kriskommunsförfarande i samkommuner har delvis andra kriterier och ser delvis annorlunda ut än det förfarande som tillämpas på primärkommuner.» Också samkommunens medlemskommuner bör kopplas till kriskommunsförfarandet. 16 8

9 Ärenden som behandlas i sektionen för kommunerna och marknaden» Den allmänna kompetensen och kommunens möjligheter att stödja näringsverksamheten i kommunen (statligt stöd)» Kommunernas möjligheter att ge lån, borgen och stöd samt sälja fastigheter» Gränserna för det kommunala samarbetet och upphandlingslagstiftningen» SGEI-tjänster (offentlig serviceförpliktelse)» Organiseringen av kommunala upphandlingar» Förpliktelse att ha en servicestrategi» Utmaningsrätten 14 riktlinjer: kommunerna och marknaden Bereder bestämmelser i kommunallagen om att begränsa kommunernas borgen och möjligheter att ge lån så att de inte kan gå i borgen för bolag med ekonomiska problem eller att deras borgen och lån inte kan innehålla stora risker. Dessutom utreds vilka konsekvenser det skulle få om kommunerna förbjöds att garantera andra lån än sådana som tas av kommunernas koncernbolag och bolag där kommunerna är delägare. I det här skedet utreds inte separat någon lagstiftning om en riksomfattande inköpscentral för hela kommunsektorn. Servicestrategin beaktas i kommunallagen antingen så att strategin blir frivillig för kommunerna eller så ska dess centrala innehåll på ett allmänt plan införlivas i bestämmelserna om kommunernas strategi. 18 9

10 Revidering av statsandelssystemet Enligt regeringsprogrammet Statsandelsystemet förnyas som en del av kommunreformen statsandelssystemet skall förenklas och göras klarare systemet skall göras mera sporrande hinder för kommunsammanslagningar skall avskaffas i statsandelarna grunderna för statsandelar för grundläggande utbildning skall utredas för att säkerställa jämlig utbidning 17 10

11 Frågor under beredning (1) Övergång från utjämning av kostnaderna till utjämning av kommunernas inkomster (0,5-1,0 mrd. euro) Förändringar i utjämning av statandelen på basis av skatteinkomsterna Förenhetligande av statsandelsprocenter? Finansieringen av yrkeshögskolor överförs till staten (statsandelsprocenten kommer att sjunka) Skall öronmärkta statsunderstöd till grundfunktionerna inom servicen överföras till kalylmässiga statsandelar? Statsandelar till investeringar? Statsandelarna till gymnasier och grundläggande yrkesutbildning på basis av åldersgrupp år? Det nuvarande systemet bibehålls. 18 Frågor under beredning (2) Avskaffande av överlappande beräkningsgrunder (befolkniningstäthet, fjärrortsförhöjning och skärgårdsförhöjning)? Sammanslagning av olika statsandelsgrunder/kommuninvånare (7+3) Ändringar i beräkningsgrunder» reformen av sjukfrekvenskoefficienten» arbetsplatsförsörjningen som en ny beräkningsgrund» andel invånare med ett främmande språk Utveckling av statsandelssystemets statistikbas» åldersstrukturen» Sjukfrekvens Justering av kostnadsfördelningen bibehålls och görs mera frekvent 19 11

12 Inkomstutjämningen; ny linjedragning *29 kuntaa yli tasausrajan (tasausvähennys) *Tasattu verotulo maks /as ja min /as * Tasausraja /as Tasauslisä 85 % (15 % verokasvuhyöty) Tasausvähennys alkaa Verotuloihin perustuva valtionosuuksien tasaus; Vaihtoehtoinen malli Lask.verotulo Tasausraja Keskim. lask. verotulo Tasattu verotulo Tasausvähennys liukuva 35 % + luonn. log. (verokasvuhyöty 65 % - liukuma ) Ny preliminär linjedragning; de kalkylerade kostnaderna och behovsskillnadernas utjämning Kalkylerade Laskennalliset kostnader; kustannukset, sammanlagt yht. 24,4 24,4 md mrd. (och ja II:a 2. aste skedets 2,4 mrd. utb. 2,4 (yht. md 26,8 sammanlagt mrd. ) 26,8 md ) Andra 2. asteen stadiets utbildning koulutus Sjukfrekvens Sairastavuus (inkl. (sis. sosja och terv.huolto social- hälsovården Åldersstrukturen (en gruppering Ikärakenne till (yksi skillnad från ryhmitys tre som nykyisen i nuläget 3:n sijasta) Ikärakenne Åldersstrukturen Sairastavuus Sjukfrekvens (sis.(inkl. sosja soc-/ terv.huolto) h-vård) Työttömyysaste Arbetslöshetsgrad Kaksikielisyys Tvåspråkighet Vieraskielisyys Främmande språk Asukastiheys Befolkningstäthet Saaristo Skärgård (Andra stadiets utbildning) 2. aste 12

13 Ny preliminär linjedragning; tilläggsdelarna Valtionosuuksien lisäosat, yht. 306,6 milj. euroa (ei omarahoitusosuutta) Statsandelarnas tilläggsdelar, sammanlagt 306,6 miljoner euro (ingen självfinansieringsandel) Työpaikkaomavaraisuus Självförs.i fråga arbetsplaster Syrjäisyyslisä Avsides läge Saamelaisten Samernas hemvistområde kotiseutu Finansieringsprincipen Staten måste se till att kommunernas ekonomiska resurser är tillräckliga i förhållande till de förpliktelser som stadgats till kommunerna Principen är en väsentlig del av kommunernas självstyrelse enligt grundlagen Hur finansieringsprincipen uppfylls i» nedskärningarna av statsanelarna på grund av behov att balancera den offentliga ekonomin och» i statsandelsreformen? 18 13