Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten

Transkript

1 Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten Ajankohtaiset kunta-asiat Aktuella kommunfrågor Kristina Wikberg Johtaja, ruotsinkieliset ja kansainväliset asiat Direktör, svenska och internationella ärenden

2 Dagens teman Lagen om ordnandet av social- och hälsovården Den nya kommunallagen Kommunförbundets intressebevakning Utsikter för den kommunala ekonomin Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, Finlands Kommunförbund Diskussion

3 Vi lever i en tid av förändringar... Kommunstrukturreformen, kommunallagen, statsandelsreformen och social- och hälsovårdsreformen utgör en helhet Kommunstrukturreformen kommunstrukturlagen starka primärkommuner och funktionella stadsregioner Kommunstrukturreformen utgör grunden för totalrevideringen av kommunallagen Statsandelssystemet omarbetas som en del av kommunstrukturreformen Social- och hälsovårdens servicestrukturer läggs om i samband med revideringen av kommunstrukturerna

4 Arbetsgrupp som bereder strukturlagen Juni kriterier Regionrunda och hörande av kommunerna Tidsplaner för reformerna RP + riksdagsbehandling Kommunernas utlåtanden 5/ Metropolutredningen Lagutkast och RP till riksdagen Bedömning av reformen och 4/2014 Bildande av utredningsområden och kommunernas utredningar (särskilda bestämmelser om tidsplanen) Andra remissomgången bland kommunerna Kartläggning av kommunernas uppgifter Kommunernas utlåtanden Kommunernas meddelande om utredningsparterna Kommunstrukturlagen i kraft Komplettering av strukturlagen Utlåtanden Minskning av kommunernas skyldigheter Eventuella särskilda utredningar som inleds av staten, åtminstone 12 stadsregioner Avvikelse från utredningsområdet Kommunsammanslagningarna träder i kraft , men senast Minskning av kommunernas skyldigheter, försök Totalrevideringen av kommunallagen Utkast till lagen senast Nya kommunallagen i kraft Arbetsgrupp för servicestrukturen inom socialoch hälsovården Statsandelsreformen utredarens förslag före utgången av 2013 Utredarna för social- och hälsovården L om ordnandet av social- och hälsovården lägesrapport slutrapport Regeringens arbetsgrupp för socialoch hälsovårds- och kommunreformen 15.5 Kommunernas utlåtanden Kommunernas utlåtanden RP + riksdagsbehandling RP + riksdagsbehandling Kommunernas utlåtanden Kommunernas åsikt om områdena, hösten 2014 Det nya statsandelssystemet träder i kraft Lagen om ordnandet av social- och hälsovården träder i kraft Beslut om områden och vilka kommuner som hör till dem Vårdområdena och områdena på basnivå verksamma senast

5 Lagen om ordnandet av socialoch hälsovården

6 Organisering

7 12 Organiseringsbeslut Social- och hälsovården tillhandahålls av fem socialoch hälsovårdsområden (vårdområden) som utgår från de nuvarande specialupptagningsområdena Varje vårdområde ska vart fjärde år fatta beslut om hur de social- och hälsovårdstjänster som området ansvarar för ska ordnas» Förhandlingar med de kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen Beslutet ska basera sig på» uppföljningsuppgifter om invånarnas välfärd och hälsa» behovet av tjänster» uppföljningsuppgifter om verksamheten och ekonomin inom social- och hälsovården Invånarnas åsikter bör i mån av möjlighet beaktas.

8 Specialupptagningsområden och sjukvårdsdistrikt, befolkningen HUCS KYS OYS TAYS inv. 39 kommuner Helsingfors och Nyland kommuner Södra Karelen kommuner Kymmenedalen kommuner ÅUCS inv. 68 kommuner Norra Savolax kommuner Södra Savolax kommuner Östra Savolax kommuner Mellersta Finland kommuner Norra Karelen kommuner inv. 68 kommuner Norra Österbotten kommuner Kajanaland kommuner Mellersta Österbotten kommuner Lappland kommuner Länsi-Pohja kommuner inv. 67 kommuner Birkaland kommuner Södra Österbotten kommuner Egentliga Tavastland kommuner Päijänne-Tavastland kommuner inv. 62 kommuner Egentliga Finland kommuner Satakunta kommuner Vasa kommuner Fastlandskommunerna Åland Hela landet inv. 304 kommuner inv. 16 kommuner inv. 320 kommuner

9 Av organiseringsbeslutet ska framgå (1/2): 1. Vilka kommuner och samkommuner som har ett produktionsansvar och vilka uppgifter de har 2. Hur vårdtjänsterna inom området ska tillhandahållas så att kravet på kundorienterad integration uppfylls 3. Hur tillgången till närtjänster och deras tillgänglighet ska tryggas 4. Hur de riksomfattande strategiska målen för social- och hälsovården ska nås och hur de riksomfattande utvecklingsprogrammen ska genomföras inom området 5. Målen för främjandet av välfärd och hälsa, de ansvariga aktörerna samt samarbetet med kommunerna och övriga aktörer inom området 6. Kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna, servicenivån och enhetlig praxis 7. Hur befolkningens språkliga rättigheter ska tillgodoses

10 Av organiseringsbeslutet ska framgå (2/2): 8. De kommuner och samkommuner som har produktionsansvaret för den övergripande heldygnsjouren 9. De stödtjänster som hör till vårdområdets produktionsansvar samt de tjänster som vårdområdet åtagit sig produktionsansvaret för 10. Hur finansering och resurser ska riktas till samkommuner med produktionsansvar 11. De centrala principerna för köpta tjänster och användningen av servicesedlar, omfattningen av de tjänster som anskaffas samt anskaffningsfördelningen mellan vårdområdet och de kommuner och samkommuner som har produktionsansvar 12. Hur en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och verkningsfull servicestruktur ska säkerställas och hur de tjänster som tillhandahålls kommunalt ska samordnas med tjänster som köps utifrån 13. Hur genomförandet följs upp och utvärderas.

11 Godkännande av organiseringsbeslutet Organiseringsbeslutet godkänns av vårdområdets högsta beslutande organ. Social- och hälsovårdsministeriet godkänner för sin del beslutet vid förhandlingsförfarandet mellan staten och vårdområdet.

12 Produktionen

13 14 Produktionsansvaret som kommunal verksamhet Vårdområdena beslutar om överlåtelse av produktionsansvaret till kommuner och samkommuner som har den personal och andra resurser som behövs. I produktionsansvaret ska ingå:» förebyggande,» korrigerande och vårdande,» rehabiliterande samt» övriga social- och hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet Vårdområdet kan överlåta ett snävare produktionsansvar till en samkommun som bildats för ändamålet, om det finns en särskild orsak med tanke på kundernas behov eller tillhandahållandet av tjänsterna. Vårdområdet bestämmer vilka kommuner och samkommuner som har produktionsansvaret för 24/7-jour och vilka kommuner som hör till jourområdet.

14 15 Vårdområdets produktionsansvar Vårdområdet har produktionsansvaret för de stödtjänster som anges i organiseringsbeslutet.» kommunerna och samkommunerna ska anskaffa stödtjänsterna från vårdområdet Dessutom kan vårdområdet åta sig produktionsansvaret för sådana uppgifter och tjänster inom social- och hälsovården där produktionsansvaret inte kunnat uppfyllas i form av samarbete mellan kommunerna.

15 Förvaltning

16 Samkommunen i ny skepnad kan den vara transparent och demokratisk? Kommunmarknaden Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg 2014

17 Ett exempel på en samkommun är Raseborg Typiskt (felaktigt) tentamenssvar i grundkursen i offentlig förvaltning ht 2012 Siv Sandberg 2014

18 Ingen älskar samkommunen, men samkommunen kan bygga legitimitet genom Effektiv och fungerande verksamhet Fungerande representation och beslutsprocesser Relationen till brukare Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

19 En positiv och en negativ tolkning 1. Invånarnas rättigheter och inflytande förverkligas utan kommunalt förmyndarskap och politisk tvångströja (valfrihet, brukarmedverkan; rösta med fötterna snarare än att rösta i val) 2. Invånarnas missnöje riktas mot de lokala beslutsfattarna oberoende av vem som i sista hand är ansvarig för beslutet Siv Sandberg 2014

20 19 Vårdområdenas förvaltning och uppgifter Vårdområdena är samkommuner och kommunallagen tillämpas på deras förvaltning. Vårdområdets högsta beslutande organ» godkänner organiseringsbeslutet och ändringar i det» beslutar om de årliga målen för verksamheten och ekonomin» godkänner budgeten och ekonomiplanen. Ledamöterna i vårdområdets högsta beslutande organ ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna» med beaktande av den politiska proportionaliteten Varje medlemskommun ska ha minst en representant i vårdområdets högsta beslutande organ.

21 22 Förvaltningen i en samkommun med produktionsansvar På samkommuner med produktionsansvar och på deras förvaltning tillämpas 10 kap. i kommunallagen, om inget annat bestäms genom lag.

22 Finansiering

23 33 Finansieringen av vårdområdena Kommunerna deltar i vårdområdets kostnader genom en avgift som vårdområdet fastställer årligen utgående från kommunens invånarantal.» Avgiften vägs enligt de åldersgruppsbaserade grundpriserna och sjukfrekvenskoefficienten» Kommunerna kan avtala om att även andra faktorer som påverkar de kalkylerade kostnaderna i statsandelen för kommunal basservice eller bestämningsgrunderna för en tilläggsdel i statsandelen ska beaktas i finansieringen. Övergångsarrangemang för finansieringen finns i lagen om införande av lagen om ordnandet av social- och hälsovården» Kommunens invånarbaserade finansieringsandel utjämnas om den avviker från de genomsnittliga årliga kostnaderna per invånare under

24 34 Finansieringen till kommuner och samkommuner med produktionsansvar De kostnader som produktionsansvaret medför finansieras genom en ersättning som betalas av vårdområdet. Grunderna för ersättningen fastställs i organiseringsbeslutet. Vårdområdet och kommunerna och samkommunerna med produktionsansvar förhandlar närmare om hur ersättningarna bestäms. Vårdområdet beslutar om mer exakta enhetliga grunder för de ersättningar som betalas till kommunerna och samkommunerna.» I finansieringen beaktas behovet av tjänster samt kraven på effektiv och verkningsfull tjänsteproduktion.

25 35 Täckande av underskott Vårdområdena och de produktionsansvariga kommunerna och samkommunerna blir skyldiga att täcka underskott inom fyra år

26 Särskild införandelag Tidsplan Specificering av de fem vårdområdena och de kommuner som hör till dem Bildandet av en samkommun för respektive vårdområde» Grundavtalet ska godkännas senast » Samkommunen ska inleda sin verksamhet senast Kommuner och samkommuner med produktionsansvar» Kommunerna och samkommunerna ska senast meddela om de är villiga att vara produktionsansvariga» Om produktionsansvaret inte omfattar alla kommuner i området ska vårdområdet senast sammankalla representanter för kommunerna för att utreda hur produktionsansvaret ska bli heltäckande» Om produktionsansvaret trots allt inte omfattar alla kommuner bestämmer vårdområdet vilka kommuner som ska bilda områden med produktionsansvar och sammankallar ett representantmöte för de berörda kommunerna Social- och hälsovårdsområdet ska utarbeta och godkänna ett organiseringsbeslut första gången senast Vårdområdenas organiseringsansvar och kommunernas och samkommunernas produktionsansvar börjar

27 Den nya kommunallagen Utkastet till kommunallag och vissa lagar som har samband med den

28

29 Modeller för organisering och ledning av verksamheten Fullmäktiges storlek (bestämmelser endast om minimiantalet ledamöter i kommuner av olika storleksklasser) Fullmäktiges mandattid (val i april, mandattiden inleds i juni) Modeller för organ (utskottsmodellen, ordförandemodellen och beställar utförarmodellen) Påverkansmöjligheter för delområdesorgan Bestämmelser om ställningen för kommunstyrelsens ordförande Möjligt att återkalla uppdraget för ett organs presidium vid bristande förtroende Borgmästaren och delområdesorganen: direkt val i olika beredningar Bestämmelser om direktörsavtal för kommundirektören Kommunal partifinansiering (ska anges i bokslutet)

30 Invånarnas rätt till delaktighet Exempelförteckningen över metoder att delta har kompletterats Åldersgränsen för initiativ till folkomröstning 15 år Bestämmelser om påverkansorgan, ungdomsfullmäktige/påverkansgrupp för unga i varje kommun

31 Förtroendevalda Samtycke krävs för alla förtroendeuppdrag Valbarheten till kommunstyrelsen begränsas ytterligare (kommunens och koncernsammanslutningarnas arbetstagare är inte valbara till presidiet, en kommunstyrelseledamot kan inte vara styrelseledamot i en koncernsammanslutning) Utvidgad rätt till tjänstledighet för förtroendeuppdrag på heltid Rättigheter för förtroendevalda på hel- och deltid (semester, sjukledighet, familjeledighet, företagshälsovård, skydd vid olycksfall i arbete) Så gott som ovillkorlig rätt till ledighet för att delta i ett organs sammanträde Redogörelse för bindningar, publicering i det allmänna datanätet (åtm. fullmäktiges presidium, kommunstyrelsen, ledamöter i organ som sköter ärenden enligt MBL och kommundirektören/borgmästaren)

32 Besluts- och förvaltningsförfarande förvaltningsstadgan den enda instruktionen endast kommunstyrelsen har övertagningsrätt beslutsmetoder: ordinarie sammanträde, elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande det allmänna datanätet huvudsaklig kanal för kommunens tillkännagivanden och kommunikation protokoll ska hållas tillgängliga också i det allmänna datanätet

33 Kommunens ekonomi och revision förhållandet mellan staten och kommunerna: programmet för kommunernas ekonomi ett styrmedel skyldigheten att täcka underskott preciseras och utvidgas till att gälla också samkommuner strängare krav på revisionsnämndens oberoende, utvärderingsuppdraget preciseras redogörelse för bindningar till revisionsnämnden

34 Kommunens verksamhet på marknaden bolagiseringsskyldigheterna från den nuvarande lagen noggrannare bestämmelser om lån, borgen och andra säkerheter som kommunerna beviljar företag (-> EU:s regler om statligt stöd) informativa bestämmelser om överlåtelse eller utarrendering av fastigheter för verksamhet på marknadsvillkor skillnaden mellan kommunalt samarbete och upphandling SGEI-tjänster

35 Kommunförbundets intressebevakning

36 Intressebevakningen år 2013 Kommunförbundet förhandlade fram extra inkomster på hundratals miljoner euro till kommunerna, bl.a.» uppdatering av fastighetsskatten: 100 miljoner euro/år» överföring av avfallsskatten till kommunerna: 70 miljoner euro/år» snabbare skatteredovisning: 200 miljoner euro år 2013 Kommunförbundet förde aktivt fram kommunernas perspektiv» 73 ställningstaganden till officiella begäran om utlåtande» 173 sakkunniga utsågs till arbetsgrupper som inledde sin verksamhet 2013» 184 pressmeddelanden» omnämnanden i webbmediernas nyheter Kommunförbundets sakkunniga hördes» 131 gånger inom statsförvaltningen» 105 gånger i riksdagen» 26 gånger i ministerierna

37 Vad borde Kommunförbundet säga om det kommande regeringsprogrammet? Balansering av den offentliga och den kommunala ekonomin 1. Basen för den kommunala ekonomin bör stärkas 2. Kommunalförvaltningen bör göras mer flexibel Stärkande av livskraften och konkurrenskraften 3. Regionernas och kommunernas livskraft bör stärkas Förnyelse av servicestrukturer och serviceprocesser 4. Servicestrukturerna och serviceprocesserna bör förnyas på ett väl övervägt sätt 5. Lokala partnerskap bör stärkas UTKAST

38 Kiitos! Tack!