Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar"

Transkript

1 Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar Bakgrund Långt QT syndrom (LQTS) är ett ärftligt tillstånd som kan orsaka ventrikulära arytmier och plötslig död. Det har varit svårt att kartlägga hur stor del av plötslig hjärtdöd hos unga som förklaras av LQTS. Postmortem studier har visat LQTS som bakomliggande orsak i upp till 20 % av de fall där man haft negativa fynd vid obduktion 1. Incidensen av LQTS är okänd men incidensen av mutationsbärare beräknas vara åtminstone 1: Ärftlighetsgång LQTS finns i två former: en autosomalt dominant (tidigare oftast kallad Romano-Ward syndrom) och en recessiv form, Jervell och Lange-Nielsen syndrom (JLNS). Den förstnämnda är betydligt vanligare medan JLNS är en mycket sällsynt kliniskt allvarligare form som förutom förlängd QT-tid även innefattar grav hörselnedsättning eller dövhet. Involverade gener LQTS orsakas av mutationer i gener som kodar för jonkanaler i hjärtats muskelceller. Sjukdomen är genetiskt heterogen och så här långt är mutationer i 16 olika gener identifierade. Mutationer i KCNQ1, KCNH2 samt SCN5A genen är vanligast och utgör ca 95 % av all LQTS. Varje släkt är oftast bärare av en egen unik mutation. TYP GEN FUNKTION FREKVENS LQT1 KCNQ1 Kaliumkanal % LQT2 KNCH2 (HERG) Kaliumkanal % LQT3 SCN5A Natriumkanal 5-10 % Symptom/klinik Generellt föreligger stor variabilitet i klinisk bild beroende på gen och mutationslokalisation. Allvarliga symptom är svimning vid fysisk ansträngning (fr.a. LQT1) svimning utlöst av kraftigt ljud, psykisk stress (fr.a. LQT2) svimning i liggande eller i samband med sömn/vila (fr.a. LQT3) svimning vid simning och svimning orsakande plötsligt fall med kropps/ansiktsskada Övriga symptom är Palpitationer/hjärtklappning, yrsel Utredning Anamnes - familjehistoria med plötslig oförklarlig död hos familjemedlem under 40 års ålder, drunkning, plötslig spädbarnsdöd eller familjär EP - kliniska symptom: yrsel, svimning, kramp, utlösande faktorer - tänk även på katekolaminerg polymorf ventrikeltakykardi (CPVT) som diff.diagnos

2 EKG - QT-tiden varierar med hjärtfrekvensen och korrigeras därför i normala fall. Olika metoder för korrektion finns men i klinisk vardag används företrädesvis Bazetts formel (se nedan). Hög hjärtfrekvens tenderar att överskatta QTc medan låg hjärtfrekvens tenderar att underskatta QTc: - T-vågsmorfologi ofta avvikande, tex. bifasisk, låga amplituder eller alternerande polaritet, s.k. T alternans. - Hjärtfrekvens är generellt lägre hos patienter med LQTS Mätning: QT-tiden bör mätas i 3-5 konsekutiva slag i avledning II, V5 eller V6. QT-tiden anges som medelvärdet av mätningarna i den av ovan nämnda avledningar som uppvisar den längsta QT-tiden. Slutet av T-vågen kan definieras där den korsar den isolelektriska linjen om ingen U finns, eller om U-vågen är tydligt separerad. U-vågor räknas vanligen inte med i QTc om de inte utgör >50% av el tydligt ingår i T-vågskomplexet. Inklusion av U-våg kan leda till falsk överdiagnostik av LQTS. En annan metod att mäta QT-tiden är att skapa en tangent till den brantaste lutningen av T-vågen och definiera T-vågens slut där den möter baslinjen 3. Hos friska individer ger tangentmetoden kortare QT intervall medan den kan ge längre QT-intervall hos individer med avvikande T-vågsmorfologi vilket LQTS patienter ofta har 4. Vid ökad QRS duration överskattar man QT-tiden. När T-vågen är bifasisk mäts den till den slutliga korsningen av isoelektriska linjen. Bifasiska T-vågor är ofta synliga i ett flertal avledningar medan U-vågor är tydligast i laterala prekordialavledningar. Mätosäkerheten ligger inom ms. 24-timEKG Generellt är hjärtfrekvensen lägre över dygnet hos LQTS patienter jämfört med normalpopulationen. Över dygnet kan T-alternans förekomma men även mer eller mindre uttalade T-vågs förändringar. Den korrigerade QT-tiden kan variera över dygnet. OBS! Automatiska mätningar av QT-tiden förekommer i vissa mjukvaror men är otillförlitliga och bör ej ligga till grund för diagnos! Arbetsprov En förlängning av QTc under arbete talar för LQTS, dock gäller detta fr.a. LQT1. Maximal förlängning av QTc ses oftast 2 4 minuter efter arbete. En utebliven förlängning utesluter inte diagnosen. Epinefrinprovakation kan användas för att demaskera underliggande LQTS. I praktiken har det ett begränsat användningsområde. Gentestning Genetisk analys bör endast utföras efter klinisk bedömning inklusive hereditetsanamnes och inte som screening efter isolerade symptom. Se Schwartz kriterier nedan. Gentestning för LQTS utförs allmänt på kliniskt genetiska laboratorier. Vid remissförfarandet bör grundlig anamnes och EKG bifogas för att underlätta ställningstagande till screening och minimera kostnaderna.

3 Diagnostiska kriterier enligt Schwartz 5, 6 Nedanstående kriterier hade före tillgången till klinisk genetisk analys en större betydelse kan nu ses som stöd för ställningstagande till gentestning. Vuxna/ungdomar Scoring: 1 poäng = låg sannolikhet för LQTS 1,5-3 poäng = intermediär sannolikhet för LQTS 3,5 poäng = hög sannolikhet för LQTS QTc 480 ms 3 poäng ms 2 poäng ms (män) 1 poäng QTc 480 ms 4 minuter efter avslutat 1 poäng arbetsprov Dokumenterad torsades de pointes (TdP) 2 poäng T-vågs alternans 1 poäng Notched T-våg i tre avledningar 1 poäng Låg hjärtfrekvens för ålder* 0,5 poäng Anamnes Syncope under stress 2 poäng Syncope utan stress 1 poäng Kongenital dövhet 0,5 poäng Hereditet Familjemedlem med diagnostiserad LQTS 1 poäng Plötslig oväntad död< 30 år hos nära släkting 0,5 poäng * vilo-hjärtfrekvens under 2:a percentilen för åldern QT-tid normal vs förlängd Vuxna och barn över 15 år Kvinnor/flickor < 450 ms Män/pojkar < 440 ms Barn 1-15 år > 460 ms patologiskt, < 440 ms normalt ms gränsvärdesområde

4 Spädbarn 7 Om förstagradssläkting har känt bärarskap skall familjen erbjudas genetisk vägledning och möjlighet till genetisk testning. Nedanstående förutsätter att barnet inte har pre/postnatala kliniska symptom. Första EKG (inom 1:a mån) Åtgärd < 440 ms Normalt, inga ytterligare kontroller > 440 ms Uteslut andra orsaker till förlängd QT-tid Noggrann anamnes hereditet notera speciellt svimning, plötslig spädbarnsdöd, kramp, EP, eller autoimmun sjukdom hos modern. Registrera ett andra EKG, förslagsvis efter 1 mån Andra EKG (efter ca 1 månad) Normalt och EKG#1 <470 ms Normalt och EKG#1 >470 ms Inga ytterligare kontroller Registrera ett tredje EKG efter ca 2 månader QTc ms Bradykardi? Patologisk T-vågsmorfologi? Kontroller s- Ca, s-mg Negativ hereditet Registrera EKG på föräldrar/ ev. syskon Utför 24 tim EKG på barnet Upprepa EKG under 1:a levnadsåret Positiv hereditet Registrera EKG på föräldrar/syskon Utför 24 tim EKG på barnet Utför ekokardiografi Utför genetisk testning Överväg terapi QTc > 470 ms Negativ hereditet Registrera EKG på föräldrar/syskon Utför 24 tim EKG på barnet Utför ekokardiografi Utför genetisk testning Registrera ett tredje EKG inom en månad (alternativt överväg terapi direkt) Positiv hereditet Sätt in behandling Hur farligt är långt QT syndrom? Vad vi vet om risken vid LQTS för att svimma, återupplivas efter hjärtstillestånd (ACA) eller plötslig arytmidöd (SCD) baseras framför allt på registerstudier med de begräsningar som detta innebär. Man behöver också skilja på varför patienten har fått sin diagnos. Om patienten är indexfall, dvs är den första i en familj som får diagnosen (diagnostisk lång QTc tid eller LQTS associerade symtom) är risken betydligt större för ytterligare händelser än om diagnosen är ställd som led i en familjescreening.

5 Risk hos indexpatienter I en grupp indexpatienter under 17 år, presenterade sig ca 1/3 med svimning, 1/3 med ACA/SCD och 1/3 av andra orsaker 8. Även bland patienter som behandlas med betablockerare är förekomsten allvarliga arytmier (ACA/SCD) hög och effekten av betablockad är bättre vid LQTS typ 1 (ca 10 % risk för ytterligare events på 5 år), jämfört med LQTS typ 2 (20 % risk) och LQTS typ 3 (30 % risk) 9. Risk hos patienter med diagnos pga screening Hos dessa patienter är risken för framtida symtom framför allt relaterad till om de uttrycker fenotyp eller inte. Om QTc < 440 ms, är risken för ACA/SCD ca 4 % före 40 års ålder och det är ytterst sällsynt med tillbud före 10 års ålder. Om de däremot har QTc >440ms, är risken för tillbud betydligt högre (ca 15 %). Risken att svimma följer samma mönster med 21 % risk om QTc < 440ms, 40 % risk om QTc > 440ms. Man får dock komma ihåg att svimning är ett vanligt symtom där ca 10 % av familjemedlemmar som INTE har någon genförändring någon gång svimmar 10 Klassiska riskfaktorer för plötslig död vid LQTS QTc > 500 ms (ffa hos pojkar) Tidigare synkope (ffa flickor) Synkope trots betablockad (risk att dö 1,5/100 personår) Utredning av släktingar Anamnes EKG Genetisk analys, förutsatt att kriterier för genetisk familjeutredning är uppfyllda: probanden har förstagradssläktingar släktingarna förväntas gagnas av undersökningen probandens diagnos är säkerställd och sjukdom är ärftlig (undantag) plötslig oförklarlig död eller allvarlig hjärtrytmrubbning i släkten Behandling Information Undvik läkemedel som förlänger QT-tiden. En uppdaterad databas återfinns på CredibleMeds hemsida ( registrering krävs (enkelt och snabbt!). Det är patientens ansvar att informera förskrivande läkare att hen har LQTS. Det är förskrivande läkares ansvar att försäkra sig att inte medicinen förlänger QT tiden och ökar risken för arytmier. Undvik skränig väckarklocka vid LQTS typ 2. De äldre barnen som inte väcks av föräldrar kan rekommenderas väckarklocka med sk ljusterapi, alternativt försiktig larmsignal på mobiltelefon. Undvik elektrolytrubbningar (ffa kaliumbrist). Tidig behandling med elektrolytinnehållande vätskeersättning vid gastroenterit. Uppmana patienten att söka sjukvård tidigare än vad som skulle vara nödvändigt för i övrigt friska barn. Försiktighet vid bantning, diuretikabehandling. Undvik hypoglykemi: Barn som behandlas med betablockad, ffa propranolol har en ökad risk för hypoglykemi vid gastroenterit eller vid till dåligt näringsintag av annan orsak.

6 Råd om fysisk aktivitet. I såväl amerikanska som europeiska guidelines avråds från s.k. högintensiv tävlingsidrott, särskilt hos tidigare symptomatiska individer 11, 12. Dessa riktlinjer har dock ifrågasatts i en ny studie. God compliance är dock en förutsättning för fysisk aktivitet 13. Det är viktigt att försöka göra en riskstratifiering som grund för en individbaserad rådgivning gällande aktivitetsnivå, även om evidens för närvarande i stor utsträckning saknas. Individuella faktorer måste också vägas in med tanke på riskprofil: QTc, symptom, dödsfall i släkten etc. Undvikas skall dock aktiviteter där svimning per se innebär en risk: simning, bergsklättring Medikamentell behandling Betablockadbehandling Alla barn/ungdomar, även asymtomatiska genbärare Alla vuxna med symptom Asymtomatiska vuxna med lång QT-tid Förstahandspreparat är propranolol med måldos 2,5-3 mg/kg/dag eller toleransgräns, uppdelat på tre doser per dygn i vanlig beredning och 1-2 gånger per dygn som slow release. Propranolol har visat sig effektivare än Metoprolol för att förhindra events 14. Metoprolol ges om propranolol ej tolereras, t ex pga astma. Metoprolol depot ges 1-2 gånger per dygn med måldos 2 mg/kg/d. Nadolol rekommenderas i många länder som förstahandspreparat vid behandling vid LQTS, men i nuläget finns det inte tillgängligt på den svenska marknaden utan licens. Övriga typer av betablockad bör undvikas. Betablockadbehandling till LQTS patienter med astma Betablockerare rekommenderas även till LQTS patienter med astma. Dock rekommenderas utvärdering av lungfunktion före, under och efter insättande av betablockad för att bedöma tolerans. Om tecken till ökad obstruktivitet med icke selektiva betablockerare, bör man i första hand byta till selektiva betablockerare. Beta-2-receptorstimulerare skall i största möjliga utsträckning undvikas. Enstaka studier har visat ökad risk för cardiac events vid behandling med beta2-agonister. Patienter med LQTS och astma bör om möjligt skötas i samråd med lungläkare/allergolog för att optimera underhållsbehandling och minimera användande av beta-2-receptorstimulerare. OBS! Vid uttalade obstruktiva besvär eller anafylaxi skall självklart sedvanlig optimal behandling inklusive betastimulerare och/eller Adrenalin ges, men under övervakning med pulsmätare, eller i högriskfall möjligen EKG. Kaliumsubstitution Kan övervägas på symptomatiska patienter med S- K< 4 Mexiletin (Na- kanalsblockerare) Förkortar QT- tiden framförallt hos LQT3; vilket är kopplat till minskning av antal tillbud 15

7 Interventionell behandling ICD (implanterbar cardioverter-defibrillator) allvarlig hjärtrytmrubbning eller hjärtstopp trots adekvat betablockad symptom trots adekvat betablockad LQT3 är en möjlig/relativ indikation Pacemaker (har ingen bevisad effekt mot plötslig död som enda behandling). nyfödda med AV-block II, pseudoblock 2:1, vilket är vanligare vid LQT2 i kombination med betablockad hos enstaka patienter med LQT3 LCSD (vänstersidig sympatisk gangliektomi) ytterst ovanligt sista-hands alternativ överväges till patienter med symptom trots maximal farmakologisk behandling, med eller utan ICD Uppföljning Under uppväxten 1-2 ggr/år beroende på tillväxthastighet. Syftet är att anpassa dos efter tillväxt, bedöma grad av betablockad och följsamhet till medicinering. Vilo-EKG Vid varje kontroll Arbets-EKG Årligen. Viktigt som mått på compliance, särskilt avseende tonåringar. Används också för att dosera betablockerare då individuella skillnader föreligger. Efter insättande av betablockad eftersträvas en signifikant minskning av tidigare uppnådd max HF. Holter-EKG Ersätter arbets-ekg i yngre åldrar. Bör i princip göras på alla årligen för att registrera medelhjärtfrekvens samt notera dynamiska förändringar över dygnet, såsom T- alternans eller TdP. På mindre barn kan en max HF på 150 slag/min eftersträvas. Ekokardiografi Enbart om samtidig uttalad bradykardi och pacing. Psykosocialt stöd Viktigt till hela familjen, enskilt eller i form av familjemottagning. Referenser 1. Tester DJ and Ackerman MJ. Postmortem long QT syndrome genetic testing for sudden unexplained death in the young. J Am Coll Cardiol. 2007;49: Roden DM. Clinical practice. Long-QT syndrome. N Engl J Med. 2008;358: Goldenberg I, Moss AJ and Zareba W. QT interval: how to measure it and what is "normal". J Cardiovasc Electrophysiol. 2006;17: Panicker GK, Karnad DR, Natekar M, Kothari S, Narula D and Lokhandwala Y. Intra- and interreader variability in QT interval measurement by tangent and threshold methods in a central electrocardiogram laboratory. J Electrocardiol. 2009;42: Schwartz PJ, Moss AJ, Vincent GM and Crampton RS. Diagnostic criteria for the long QT syndrome. An update. Circulation. 1993;88: Schwartz PJ, Crotti L and Insolia R. Long-QT syndrome: from genetics to management. Circ Arrhythm Electrophysiol. 2012;5: Schwartz PJ, Garson A, Jr., Paul T, Stramba-Badiale M, Vetter VL, Wren C and European Society of C. Guidelines for the interpretation of the neonatal electrocardiogram. A task force of the European Society of Cardiology. Eur Heart J. 2002;23:

8 8. Wedekind H, Burde D, Zumhagen S, Debus V, Burkhardtsmaier G, Monnig G, Breithardt G and Schulze-Bahr E. QT interval prolongation and risk for cardiac events in genotyped LQTS-index children. Eur J Pediatr. 2009;168: Priori SG, Napolitano C, Schwartz PJ, Grillo M, Bloise R, Ronchetti E, Moncalvo C, Tulipani C, Veia A, Bottelli G and Nastoli J. Association of long QT syndrome loci and cardiac events among patients treated with beta-blockers. JAMA. 2004;292: Goldenberg I, Horr S, Moss AJ, Lopes CM, Barsheshet A, McNitt S, Zareba W, Andrews ML, Robinson JL, Locati EH, Ackerman MJ, Benhorin J, Kaufman ES, Napolitano C, Platonov PG, Priori SG, Qi M, Schwartz PJ, Shimizu W, Towbin JA, Vincent GM, Wilde AA and Zhang L. Risk for life-threatening cardiac events in patients with genotype-confirmed long-qt syndrome and normal-range corrected QT intervals. J Am Coll Cardiol. 2011;57: Pelliccia A, Fagard R, Bjornstad HH, Anastassakis A, Arbustini E, Assanelli D, Biffi A, Borjesson M, Carre F, Corrado D, Delise P, Dorwarth U, Hirth A, Heidbuchel H, Hoffmann E, Mellwig KP, Panhuyzen-Goedkoop N, Pisani A, Solberg EE, van-buuren F, Vanhees L, Blomstrom-Lundqvist C, Deligiannis A, Dugmore D, Glikson M, Hoff PI, Hoffmann A, Hoffmann E, Horstkotte D, Nordrehaug JE, Oudhof J, McKenna WJ, Penco M, Priori S, Reybrouck T, Senden J, Spataro A, Thiene G, Study Group of Sports Cardiology of the Working Group of Cardiac R, Exercise P, Working Group of M and Pericardial Diseases of the European Society of C. Recommendations for competitive sports participation in athletes with cardiovascular disease: a consensus document from the Study Group of Sports Cardiology of the Working Group of Cardiac Rehabilitation and Exercise Physiology and the Working Group of Myocardial and Pericardial Diseases of the European Society of Cardiology. Eur Heart J. 2005;26: Maron BJ, Chaitman BR, Ackerman MJ, Bayes de Luna A, Corrado D, Crosson JE, Deal BJ, Driscoll DJ, Estes NA, 3rd, Araujo CG, Liang DH, Mitten MJ, Myerburg RJ, Pelliccia A, Thompson PD, Towbin JA, Van Camp SP, Working Groups of the American Heart Association Committee on Exercise CR, Prevention, Councils on Clinical C and Cardiovascular Disease in the Y. Recommendations for physical activity and recreational sports participation for young patients with genetic cardiovascular diseases. Circulation. 2004;109: Aziz PF, Sweeten T, Vogel RL, Bonney WJ, Henderson J, Patel AR and Shah MJ. Sports Participation in Genotype Positive Children With Long QT Syndrome. JACC Clin Electrophysiol. 2015;1: Chockalingam P, Crotti L, Girardengo G, Johnson JN, Harris KM, van der Heijden JF, Hauer RN, Beckmann BM, Spazzolini C, Rordorf R, Rydberg A, Clur SA, Fischer M, van den Heuvel F, Kaab S, Blom NA, Ackerman MJ, Schwartz PJ and Wilde AA. Not all beta-blockers are equal in the management of long QT syndrome types 1 and 2: higher recurrence of events under metoprolol. J Am Coll Cardiol. 2012;60: Mazzanti A, Maragna R, Faragli A, Monteforte N, Bloise R, Memmi M, Novelli V, Baiardi P, Bagnardi V, Etheridge SP, Napolitano C and Priori SG. Gene-Specific Therapy With Mexiletine Reduces Arrhythmic Events in Patients With Long QT Syndrome Type 3. J Am Coll Cardiol. 2016;67: : H. Eliasson, A. Rydberg, G. Wettrell Reviderat : H. Eliasson, I. Jeremiasen, A. Nygren, A. Rydberg, M. Sjöborg Alpman

Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar

Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar Bakgrund Långt QT syndrom (LQTS) är ett ärftligt tillstånd som kan orsaka ventrikulära arytmier och plötslig död. Det har varit svårt att

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas

Läs mer

Långt QT Syndrom (LQTS) K Na Ca

Långt QT Syndrom (LQTS) K Na Ca Långt QT Syndrom (LQTS) K Na Ca myocyter jonkanaler Na kanaler öppnar och depolariserar Ca kanaler upprätthåller depolariseringen K kanaler öppnar och repolariserar Långt QT syndrom LQTS Incidens ca 1:1-2000=4500-9000

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom

Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom Centrum för Kardiovaskulär Genetik Norrlands universitetssjukhus Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå 2014 Braunwald s Heart Disease, 9 th edi;on, Elsevier Saunders, 2012 LQTS: vad är det?! Förlängd

Läs mer

10. Idrott och plötslig död

10. Idrott och plötslig död 10. Idrott och plötslig död Mats Börjesson, docent, överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Nylander, professor i klinisk fysiologi, Universitetssjukhuset, Linköping

Läs mer

behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare

behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Långt QTsyndrom kan behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare STEEN M JENSEN, docent, överläkare, Hjärtcentrum

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom

Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom Anna Bergfors Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: VT 2014 Handledare: Ulla-Britt

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Genetiska arytmisjukdomar ABC...bokstäver

Läs mer

Graviditet och arytmier

Graviditet och arytmier Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst

Läs mer

Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar

Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar Eva Rudd Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset Gunnar Sjöberg Barnhjärtcentrum, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Innehåll Klinisk översikt över ärftliga

Läs mer

Linus 8 år svimmar...

Linus 8 år svimmar... Linus 8 år svimmar... Barnveckan i Östersund 28 april 2016 Solweig Harling Barnkardiolog Halland Svimning är en plötslig medvetande och tonusförlust som är snabbt övergående med spontan återhämtning. Hos

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning. Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal

Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning. Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal 2 Plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Socialstyrelsens

Läs mer

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren Råd och Risker under ungdomsåren Är det hälsosamt att idrotta? Göran Wettrell Barnkardiologenheten Barn och Ungdomssjukhuset Lund Fördelar med fysisk aktivitet aerob/uthållighets- träning förbättrar blodfetter

Läs mer

ARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang.

ARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang. ARVC A som i Arrhythmogenic RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang. C Cardiomyopathy- klassificeras bland primära kardiomyopatier

Läs mer

Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider

Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider Ett antal bakomliggande diagnoser har identifierats, flera av

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen

Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen klinisk översikt Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen CATARINA LUNDIN, med dr, specialistläkare, genetiska kliniken catarina.lundin@med.lu.se PYOTR PLATONOV, docent, specialistläkare,

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Uppsala 050608. Einar Hellauist. Förbundsläkare

Uppsala 050608. Einar Hellauist. Förbundsläkare Uppsala 050608 Med anledning av de senaste årens uppmärksammade dödsfall i samband med idrottsutövning har riktlinjer tagits fram för screening av idrottare. Dessa är framtagna av internationella hjärtläkarorganisationen

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med

Läs mer

Arbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens

Arbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens Arbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens Lena Forsberg ST-läkare, med. dr. Karolinska Solna Innehåll Sinusknutan Hjärtfrekvens i vila och arbete Estimering av HF max HF max

Läs mer

Bra med fysisk aktivitet! Idrott och hjärtat Grundkurs idrottsmedicin juni Denna föreläsning. Plötslig hjärtdöd (SCD) <35 år. SCD orsaker <35 år

Bra med fysisk aktivitet! Idrott och hjärtat Grundkurs idrottsmedicin juni Denna föreläsning. Plötslig hjärtdöd (SCD) <35 år. SCD orsaker <35 år Bra med fysisk aktivitet! Idrott och hjärtat Grundkurs idrottsmedicin juni 2018 Jacob Werner överläkare VO Medicin Visby Simtränare Wisby SS Betydande hälsovinster för befolkningen som helhet Diabetes,

Läs mer

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14 Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation. Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Användningen av β- blockerare vid långt QTsyndrom. - Litteraturstudie med fokus på skillnader i effekt av olika β-blockerare

Användningen av β- blockerare vid långt QTsyndrom. - Litteraturstudie med fokus på skillnader i effekt av olika β-blockerare Användningen av β- blockerare vid långt QTsyndrom - Litteraturstudie med fokus på skillnader i effekt av olika β-blockerare Edward Bedro Examensarbete, 15 hp Apotekarprogrammet 300 hp Rapporten godkänd:

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin Synkope och bradykardi Astrid Paul Nordin 161212 Synkope Definition: Övergående självterminerande medvetandeförlust orsakad av övergående cerebral hypoperfusion Medvetandeförlust som inte är synkope: ex

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Genetisk utredning. Christina Holmgren 2016

Genetisk utredning. Christina Holmgren 2016 Genetisk utredning Christina Holmgren 2016 Autosomalt dominant Pedigree Autosomalt recessiv X linked recessive Mitokondriell nedärvning Man ärver sina mitokondrier från sin mamma Det kan dock vara olika

Läs mer

CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer

CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer Symtom; Syncope,svikt, failure to thrive,ansträngningsintolerans Dödlighet utan pacemaker 9% 6m-15år Michaelsson1972 10% 1-9år Reid 1982 6% SCD

Läs mer

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik

Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik Henrik Engblom Hjärt-MR-gruppen i Lund, avd för Klinisk Fysiologi Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus, Lund Disposition

Läs mer

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409 Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel Håkan Wåhlander 140409 Inledning Vem får Kawasaki? Vilka kardiologiska komplikationer förekommer vid Kawasaki? Vem får kardiologiska komplikationer?

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05. LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och

Läs mer

Behandling med device ICD och CRT

Behandling med device ICD och CRT Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är

Läs mer

Migrän läkemedelsbehandling, nya möjligheter och utmaningar

Migrän läkemedelsbehandling, nya möjligheter och utmaningar Migrän läkemedelsbehandling, nya möjligheter och utmaningar Magnus Esbjörnsson Vassilia Giannakopoulou 20-21 mars 2019 Läkemedel i Skåne Olika typer av huvudvärk Spänningshuvudvärk Blandhuvudvärk Hortons

Läs mer

Vårens utskick Fall 1 och 2

Vårens utskick Fall 1 och 2 Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken

Läs mer

Fysisk aktivitet och plötslig hjärtdöd

Fysisk aktivitet och plötslig hjärtdöd Fysisk aktivitet och plötslig hjärtdöd Författare Mats Börjesson, professor, överläkare, Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Erik Ekker Solberg, överläkare,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda

Läs mer

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Hjärt o kärlsjukdomar Ålder Sömn Mat/dryck Läkemedel Autonoma

Läs mer

Tachyarytmier, VT, elektrisk storm, ICD-tillslag

Tachyarytmier, VT, elektrisk storm, ICD-tillslag Tachyarytmier, VT, elektrisk storm, ICD-tillslag SCD: sudden cardiac death 25% av alla dödsfall, av dessa utgörs en stor del av VT/VF Kvinnor: 1,4/100 000 levnadsår Män: 6,7/100000 levnadsår Orsaker Ischemisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Kardiovaskulär risk vid behandling med centralstimulerande läkemedel

Kardiovaskulär risk vid behandling med centralstimulerande läkemedel Kardiovaskulär risk vid behandling med centralstimulerande läkemedel Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Vad är problemet? Risker med behandling Risker

Läs mer

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden

Läs mer

Gener som orsakar svimning och plötslig död

Gener som orsakar svimning och plötslig död Klinik och vetenskap Inger Fosdal, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Visby lasarett Göran Wettrell, docent, överläkare, barnkardiologiska enheten, barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv. Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv. Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Hjärt o kärlsjukdomar 49 årig man Hjärt o kärlsjukdomar Ålder Sömn

Läs mer

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart

Läs mer

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017 Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig släktträd ATTR-amyloidos i din släkt Ärftlig ATTR-amyloidos: vikten av att kartlägga din släkts hälsohistorik Det här diagrammet kan hjälpa dig att kartlägga

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping

Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping 2016-05-20 Lennart Bergfeldt Sahlgrenska Akademin & Universitetssjukhuset Vad är mekanismen bakom att jonkanalsjukdomar är farliga och varför ser EKG:t ut

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

Sammanfattning Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion

Sammanfattning Bakgrund  Syfte Metod Resultat Diskussion KANDIDATUPPSATS Sammanfattning Bakgrund Plötslig hjärtdöd under fysisk aktivitet är en skrämmande och känsloladdad tragedi som drar till sig stor mediebevakning när det väl sker. Lyckligtvis är det en

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7 Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7 Innehållsansvarig: Carmela Aghazadeh, Överläkare, Akutmedicinklinik överläkare (carag3) Giltig från: 2018-07-03 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef,

Läs mer

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I LÄKEMEDEL VID PTSD NE SYSTEMET Alfa 2 presynaptiska agonister Clonidine Guanfacine NEåterupptagning s-hämmare Postsynaptisk alfa 1 blockerare

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Synkope Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset

Synkope Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset Synkope 2015 Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset Synkope Övergående, självterminerande medvetandeförlust Orsakad av övergående cerebral hypoperfusion/anoxi T-LOC karakteriseras av: Plötsligt Kortvarigt

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

BREV TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. Till hälso- och sjukvårdspersonal,

BREV TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. Till hälso- och sjukvårdspersonal, 14.07.2017 SE DHPC 01/2017 BREV TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN NY HARMONISERAD PRODUKTINFORMATION FÖR HALDOL OCH HALDOL DEPOT GÄLLANDE INDIKATIONER, KONTRAINDIKATIONER OCH DOSERING Till hälso- och sjukvårdspersonal,

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi

Familjär Hyperkolesterolemi Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling vid volymsbelastning/shuntvitier.

Hjärtsviktsbehandling vid volymsbelastning/shuntvitier. Hjärtsviktsbehandling vid volymsbelastning/shuntvitier. i väntan på intervention eller på naturens gång Problem Pulmonell övercirkulation -ökat andningsarbete -takypne Systemisk undercirkulation -aktivering

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Innehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg

Innehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Innehåll Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Atrioventrikulär reentrytakykardi AV nodal reentrytakykardi Persistent Junctional reciprocating tachycardia Sinoatrial reentrytakykardi Förmaksfladder Förmaksflimmer

Läs mer

Neonatal tyreotoxikos. Johan Svensson Endokrinologi och metabolism Astrid Lindgrens barnsjukhus Stockholm

Neonatal tyreotoxikos. Johan Svensson Endokrinologi och metabolism Astrid Lindgrens barnsjukhus Stockholm Neonatal tyreotoxikos Johan Svensson Endokrinologi och metabolism Astrid Lindgrens barnsjukhus Stockholm Genes Övergående Transplacentärt överförda TSH-receptorstimulerande antikroppar Permanent Aktiverande

Läs mer