Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar"

Transkript

1 Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn- och ungdomar Bakgrund Långt QT syndrom (LQTS) är ett ärftligt tillstånd som kan orsaka ventrikulära arytmier och plötslig död. Det har varit svårt att kartlägga hur stor del av plötslig hjärtdöd hos unga som förklaras av LQTS. Postmortem studier har visat LQTS som bakomliggande orsak i upp till 20 % av de fall där man haft negativa fynd vid obduktion 1. Incidensen av LQTS är okänd men incidensen av mutationsbärare beräknas vara åtminstone 1: En del mutationsbärare förblir asymptomatiska varför klinisk sjukdom är något mindre vanligt, ca 1: Ärftlighetsgång LQTS finns i två former: en autosomalt dominant (tidigare oftast kallad Romano- Ward syndrom) och en recessiv form, Jervell och Lange- Nielsen syndrom (JLNS). Den förstnämnda är betydligt vanligare medan JLNS är en mycket sällsynt kliniskt allvarligare form som förutom förlängd QT- tid även innefattar grav hörselnedsättning eller dövhet. Involverade gener LQTS orsakas av mutationer i gener som kodar för jonkanaler i hjärtats muskelceller. Sjukdomen är genetiskt heterogen och orsakas av mutationer i 10 hittills funna gener av vilka 8 kodar för jonkanaler och 2 gener kodar för membranförankringsprotein. Mutationer i KCNQ1, KCNH2 samt SCN5A genen är vanligast och utgör ca 95 % av all LQTS. Varje släkt är oftast bärare av en egen unik mutation. GEN FREKVENS FUNKTION kodar för delar av KCNQ1 (LQT1) ca 60% kaliumjonkanal KCNH2 eller HERG (LQT2) ca 30% kaliumjonkanal SCN5A (LQT3) ca 5% natriumjonkanal Symptom/klinik Generellt föreligger stor variabilitet i klinisk bild beroende på gen och mutationslokalisation. Allvarliga symptom är - svimning vid fysisk ansträngning (fr.a. LQT1) - svimning utlöst av kraftigt ljud, psykisk stress (fr.a. LQT2) - svimning i liggande eller i samband med sömn/vila (fr.a. LQT3) - svimning vid simning och svimning orsakande plötsligt fall med kropps/ansiktsskada Övriga symptom är Palpitationer / hjärtklappning,yrsel Anamnestiska uppgifter Misstänkt hereditet - familjär epilepsi - familjehistoria med plötslig oförklarlig död hos familjemedlem under 30 års ålder, drunkning eller plötslig spädbarnsdöd

2 Utredning Anamnes - hereditet: plötslig oväntad död <30 års ålder, svimningar hos familjemedlem, familjär epilepsi - kliniska symptom: yrsel, svimning, kramp, utlösande faktorer - tänk även på catecholaminerg polymorf ventrikeltakykardi (CPVT) som differentialdiagnos EKG - QT- tid, QTc = korrigerad QT- tid = QT i sekunder genom roten ur föregående RR- intervall i sekunder - T- vågsmorfologi ofta avvikande, tex. bifasisk, låga amplituder eller alternerande polaritet, s.k. T alternans. - Hjärtfrekvens generellt lägre hög hjärtfrekvens överskattar QTc låg hjärtfrekvens underskattar QTc QT- tiden bör mätas i 3-5 konsekutiva slag i avledning II, V5 eller V6. QT- tiden anges som medelvärdet av mätningarna i den av ovan nämnda avledningar som uppvisar den längsta QT- tiden. Slutet av T- vågen ligger där den korsar den isolelektriska linjen om ingen U finns, eller om U- vågen är tydligt separerad. När T- vågen är bifasisk mäts den till den slutliga korsningen av isoelektriska linjen. Bifasiska T- vågor är ofta synliga i ett flertal avledningar medan U- vågor är tydligast i laterala prekordialavledningar. Mätosäkerheten ligger inom ms. OBS! QTc svårvärderat vid skänkelblock 24- timekg Generellt är hjärtfrekvensen lägre över dygnet hos LQTS patienter jämfört med normalpopulationen. Över dygnet kan T- alternans förekomma men även mer eller mindre uttalade T- vågs förändringar. Den korrigerade QT- tiden kan variera över dygnet. OBS! Automatiska mätningar av QT- tiden förekommer i vissa mjukvaror men är otillförlitliga och bör ej ligga till grund för diagnos! Arbetsprov En förlängning av QTc under arbete talar för LQTS, dock gäller detta fr.a. LQT1. En utebliven förlängning utesluter inte diagnosen. Arbetsprov med adrenalinprovokation används sällan i diagnostiskt syfte för barn- och ungdomar. Hos LQT1 patienter förlänger adrenalinprovokationen genomsnittligt QTc, medan övriga genotyper samt friska i allmänhet förkortar sin QTc. Gentestning Genetisk analys bör endast utföras efter klinisk bedömning inklusive hereditetsanamnes och inte som screening efter isolerade symptom. Gentestning för LQTS utförs i Sverige vid Avd. för Klinisk Genetik, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Vid remissförfarandet bör grundlig anamnes och EKG bifogas för att underlätta ställningstagande till screening och minimera kostnaderna.

3 Diagnostiska kriterier enligt Schwartz 3 Nedanstående kriterier hade före tillgången till klinisk genetisk analys en större betydelse kan nu ses som stöd för ställningstagande till gentestning Vuxna/ungdomar Scoring: < 1 poäng = låg sannolikhet för LQTS 2-3 poäng = intermediär sannolikhet för LQTS >3,5 poäng = hög sannolikhet för LQTS QTc >480 ms 3 poäng ms 2 poäng 450 ms (män) 1 poäng Dokumenterad torsades de pointes (TdP) 2 poäng T- vågs alternans 1 poäng Notched T- våg i tre avledningar 1 poäng Låg hjärtfrekvens för ålder 0,5 poäng Anamnes Syncope under stress 2 poäng Syncope utan stress 1 poäng Kongenital dövhet 0,5 poäng Heriditet Familjemedlem med diagnostiserad LQTS 1 poäng Plötslig oväntad död< 30 åå hos nära släkting 0,5 poäng Barn 1-15 år QTc > 460 ms patologiskt, < 440 ms normalt ms gränsvärdesområde Spädbarn 4 QTc BARN nyfödda < 440 ms = normalt Första EKG >440 ms Uteslut andra orsaker till förlängd QT- tid Noggrann anamnes heriditet notera speciellt svimning, plötslig spädbarnsdöd, kramp,ep, autoimmun sjukdom hos modern. Registrera ett andra EKG. Andra EKG är normalt och första EKG < 470 ms Inga fortsatta kontroller Andra EKG är normalt och första EKG > 470 ms Registrera ett tredje EKG om ca 2 mån

4 Andra EKG = ms Om negativ heriditet Om positiv heriditet Andra EKG = ms Om negativ heriditet Om positiv heriditet Bradycardi? Patol.T- vågsmorfologi? Kontrollera s- Ca, s- Mg Registrera EKG på föräldrar/syskon Utför 24 tim EKG på barnet Upprepa EKG under 1:a levn.året Registrera EKG på föräldrar/syskon Utför 24 tim EKG på barnet Utför ekokardiografi Utför genetisk testning Överväg terapi direkt Registrera EKG på föräldrar/syskon Utför 24 tim EKG på barnet Utför ekokardiografi Utför genetisk testning Registrera ett tredje EKG inom en månad (alternativt överväg terapi direkt) Sätt in behandling direkt Riskmarkörer för plötslig död Lång korrigerad QT- tid(>500 ms) speciellt hos pojkar 5 Symptom före diagnos Anfall trots medicinsk behandling Gentyp LQT1 har minst risk, LQT2 intermediär risk och störst risk har LQT3 Utredning av släktingar Anamnes EKG Genetisk analys (förutsatt att kriterier för genetisk familjeutredning är uppfyllda * ) * - probanden har förstagradssläktingar - släktingarna förväntas gagnas av undersökningen - probandens diagnos är säkerställd och sjukdom är ärftlig (undantag) - plötslig oförklarlig död eller allvarlig hjärtrytmrubbning i släkten

5 Behandling Information Undvik: mediciner som förlänger QT- intervall på EKG, se väckarklocka (LQT2) kalium- brist ex kräkning, diarré, svält, bantning, diuretikum Råd om fysisk aktivitet: Högintensiv tävlingsidrott är generellt kontraindicerad Låggradig fysisk aktivitet uppmuntras: golf, bowling etc. Inget konsensus finns om intermediära aktiviteter. Försök har gjorts att ge rekommendationer kring specifika aktiviteter 0-5, där 0 betyder olämplig och 2-3 betyder möjlig 6. Exempelvis anses jogging avseende LQTS som 3 på skalan. Individuella faktorer måste också vägas in med tanke på riskprofil: QTc, symptom, dödsfall i släkten etc. Undvikas skall dock aktiviteter där svimning per se innebär en risk: simning, bergsklättring Medikamentell behandling Betablockadbehandling Alla barn/ungdomar, även asymptomatiska genbärare propranolol startdos 1mg/kg/d, öka till 3 mg/kg/d eller toleransgräns metoprolol 1-2 mg/kg/d (max 6mg/kg/d) atenolol är mindre effektivt och bör undvikas Alla vuxna med symptom Asymtomatiska vuxna med lång QT- tid Alla vuxna mutationbärare under 40 års ålder? Vuxna med speciell högriskprofil? Skräddarsydd mutationsspecifik behandlings- rekommendation i framtiden? Kaliumsubstitution Kan övervägas på symptomatiska patienter med S- K< 4 Mexiletin (Na- kanalsblockerare) Förkortar QT- tiden framförallt hos LQT3; kopplat till minskning av antal anfall Interventionell behandling ICD (implanterbar cardioverter- defibrillator) - allvarlig hjärtrytmrubbning eller hjärtstopp trots adekvat betablockad - symptom trots adekvat betablockad - LQT3 är en möjlig/relativ indikation Pacemaker Har ingen bevisad effekt mot plötslig död som enda behandling. vanligen till patienter med LQT3 kombinerat med beta- blockad och/eller låg hjärtfrekvens - nyfödda med AVB II, pseudoblock 2 :1, vanligare vid LQT2 LCSD (vänstersidig sympatisk gangliektomi) - ytterst ovanligt sista- hands alternativ - överväges till patienter med symptom trots maximal farmakologisk behandling, med eller utan ICD

6 Uppföljning Under uppväxten 1-2 ggr/år beroende på tillväxthastighet. Syftet är att anpassa dos efter tillväxt, bedöma grad av betablockad och följsamhet till medicinering. Vilo- EKG Arbets- EKG Holter- EKG Ekokardiografi Psykosocialt stöd Vid varje kontroll Årligen. Viktigt som mått på compliance, särskilt avseende tonåringar. Används också för att dosera betablockerare då individuella skillnader föreligger. Vanligen önskas max HF på 130 eller minskning av max HF med ca 20% jämfört med före betablockad. Ersätter arbets- EKG i yngre åldrar. Bör i princip göras på alla årligen för att se dynamiska förändringar över dygnet, såsom T- alternans eller TdP. På mindre barn eftersträvas max HF under 150. Enbart om samtidig uttalad bradykardi och pacing. Viktigt till hela familjen, enskilt eller i form av familjemottagning. REFERENSER 1. Postmortem LQTS genetic testing for SUD in the young. Tester DJ, Ackeman MJ. JACC 2007; 49(2): Clinical practice. Long- QT syndrome. Roden N. N Engl J Med Jan 10;358(2): Diagnostic criteria for the long QT syndrome: an update Schwartz PJ, Moss AJ, Vincent GM, Crampton RS. Circulation.1993; 88: Guidelines for the interpretation of the neonatal electrocardiogram. Schwartz PJ, Garson A, Paul T, Stramba- Badiale M, Vetter VL, Villain E, Wren C. European Heart J. 2002; 23: Risk factors for aborted cardiac arrest and sudden cardiac death in children with the congenital Long- QT Syndrome. Goldenberg I, Moss AJ, Peterson DR, McNitt S, Zareba W, Andrews ML, Robinson JL, Locati EH, Ackerman MJ, Benhorin J, Kaufman ES, Napolitano C, Priori SG, Qi M, Schwartz PJ, Towbin JA, Vincent GM, Zhang L. Circulation ;117(17): Recommendations for physical activity and recreational sports participation for young patients with genetic cardiovascular diseases. Maron BJ, Chaitman BR, Ackerman MJ, Bayés de Luna A, Corrado D, Crosson JE, Deal BJ, Driscoll DJ, Estes NA 3rd, Araújo CG, Liang DH, Mitten MJ, Myerburg RJ, Pelliccia A, Thompson PD, Towbin JA, Van Camp SP; Circulation. 2004; 109(22): H. Eliasson A. Rydberg G. Wettrell

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom

Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom Centrum för Kardiovaskulär Genetik Norrlands universitetssjukhus Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med långt QT syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar

Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar Kongenitalt långt QT syndrom LQTS Vårdprogram barn och ungdomar Bakgrund Långt QT syndrom (LQTS) är ett ärftligt tillstånd som kan orsaka ventrikulära arytmier och plötslig död. Det har varit svårt att

Läs mer

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå 2014 Braunwald s Heart Disease, 9 th edi;on, Elsevier Saunders, 2012 LQTS: vad är det?! Förlängd

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare

behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Långt QTsyndrom kan behandlas effektivt Viktigt identifiera mutationsbärare STEEN M JENSEN, docent, överläkare, Hjärtcentrum

Läs mer

Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom

Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom Betablockerare som förebyggande behandling av symtom vid ärftligt långt QT syndrom Anna Bergfors Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: VT 2014 Handledare: Ulla-Britt

Läs mer

Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar

Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar Ärftliga hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar Eva Rudd Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset Gunnar Sjöberg Barnhjärtcentrum, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Innehåll Klinisk översikt över ärftliga

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Genetiska arytmisjukdomar ABC...bokstäver

Läs mer

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren Råd och Risker under ungdomsåren Är det hälsosamt att idrotta? Göran Wettrell Barnkardiologenheten Barn och Ungdomssjukhuset Lund Fördelar med fysisk aktivitet aerob/uthållighets- träning förbättrar blodfetter

Läs mer

ARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang.

ARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang. ARVC A som i Arrhythmogenic RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang. C Cardiomyopathy- klassificeras bland primära kardiomyopatier

Läs mer

Linus 8 år svimmar...

Linus 8 år svimmar... Linus 8 år svimmar... Barnveckan i Östersund 28 april 2016 Solweig Harling Barnkardiolog Halland Svimning är en plötslig medvetande och tonusförlust som är snabbt övergående med spontan återhämtning. Hos

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

10. Idrott och plötslig död

10. Idrott och plötslig död 10. Idrott och plötslig död Mats Börjesson, docent, överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Nylander, professor i klinisk fysiologi, Universitetssjukhuset, Linköping

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning. Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal

Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning. Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal Riksidrottsförbundets policy kring plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Ytterligare rekommendationer för medicinsk personal 2 Plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Socialstyrelsens

Läs mer

Genetisk utredning. Christina Holmgren 2016

Genetisk utredning. Christina Holmgren 2016 Genetisk utredning Christina Holmgren 2016 Autosomalt dominant Pedigree Autosomalt recessiv X linked recessive Mitokondriell nedärvning Man ärver sina mitokondrier från sin mamma Det kan dock vara olika

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider

Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Plötslig hjärtdöd bland unga viktigt hitta riskindivider Ett antal bakomliggande diagnoser har identifierats, flera av

Läs mer

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.

Läs mer

Graviditet och arytmier

Graviditet och arytmier Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst

Läs mer

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14 Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*

Läs mer

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med

Läs mer

CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer

CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer CCHB/AV III efter neonatalperioden Pacemakerindikationer Symtom; Syncope,svikt, failure to thrive,ansträngningsintolerans Dödlighet utan pacemaker 9% 6m-15år Michaelsson1972 10% 1-9år Reid 1982 6% SCD

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik

Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik Henrik Engblom Hjärt-MR-gruppen i Lund, avd för Klinisk Fysiologi Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus, Lund Disposition

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen

Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen klinisk översikt Ärftlig risk för plötslig hjärtdöd genetisk utredning av familjen CATARINA LUNDIN, med dr, specialistläkare, genetiska kliniken catarina.lundin@med.lu.se PYOTR PLATONOV, docent, specialistläkare,

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

Uppsala 050608. Einar Hellauist. Förbundsläkare

Uppsala 050608. Einar Hellauist. Förbundsläkare Uppsala 050608 Med anledning av de senaste årens uppmärksammade dödsfall i samband med idrottsutövning har riktlinjer tagits fram för screening av idrottare. Dessa är framtagna av internationella hjärtläkarorganisationen

Läs mer

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05. LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och

Läs mer

Diagnostik och behandling vid dilaterad kardiomyopati

Diagnostik och behandling vid dilaterad kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands Universitetssjukhus Information för professionen Diagnostik och behandling vid dilaterad kardiomyopati Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en inte helt ovanlig

Läs mer

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin Synkope och bradykardi Astrid Paul Nordin 161212 Synkope Definition: Övergående självterminerande medvetandeförlust orsakad av övergående cerebral hypoperfusion Medvetandeförlust som inte är synkope: ex

Läs mer

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv. Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv. Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Hjärt o kärlsjukdomar 49 årig man Hjärt o kärlsjukdomar Ålder Sömn

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Gener som orsakar svimning och plötslig död

Gener som orsakar svimning och plötslig död Klinik och vetenskap Inger Fosdal, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Visby lasarett Göran Wettrell, docent, överläkare, barnkardiologiska enheten, barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping

Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping 2016-05-20 Lennart Bergfeldt Sahlgrenska Akademin & Universitetssjukhuset Vad är mekanismen bakom att jonkanalsjukdomar är farliga och varför ser EKG:t ut

Läs mer

Innehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg

Innehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Innehåll Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Atrioventrikulär reentrytakykardi AV nodal reentrytakykardi Persistent Junctional reciprocating tachycardia Sinoatrial reentrytakykardi Förmaksfladder Förmaksflimmer

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org.

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org. Patientinformation Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with The Heart Rhythm Charity www.heartrhythmcharity.org.uk www.stars.org.uk http://www.arytmia.se/ 2010 Att finna orsaken till

Läs mer

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Arbets-EKG (Ruta 9) Överensstämmer helt 15/28 Bort: Tillägg: Ej V4R på barn (10 avd.)

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Synkope Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset

Synkope Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset Synkope 2015 Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset Synkope Övergående, självterminerande medvetandeförlust Orsakad av övergående cerebral hypoperfusion/anoxi T-LOC karakteriseras av: Plötsligt Kortvarigt

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund Implantable Cardioverter Defibrillator Plötslig hjärtdöd Indikationer Terapimöjligheter Praktiska tips Epidemiologi

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård Styrande 1 (5) Neurofibromatos Typ 1, vårdprogram Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård NF1 är en autosomalt dominant sjukdom med symtom från många olika organsystem där drabbade individer har en

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Universitetssjukhuset Programmeringsstrategier för basfrekvens

Läs mer

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409 Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel Håkan Wåhlander 140409 Inledning Vem får Kawasaki? Vilka kardiologiska komplikationer förekommer vid Kawasaki? Vem får kardiologiska komplikationer?

Läs mer

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län Jönköping 2004-09-06 Verksamhetschef Klinisk fysiologi Jönköpings Sjukvårdsområde

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Kardiogenetik teori och praktik, genomgång av kunskapsläge och riktlinjer för kardiogenetiska utredningar

Kardiogenetik teori och praktik, genomgång av kunskapsläge och riktlinjer för kardiogenetiska utredningar Stockholm 29 januari 2016 Kardiogenetik teori och praktik, genomgång av kunskapsläge och riktlinjer för kardiogenetiska utredningar Stellan Mörner Centrum för kardiovaskulär genetik NUS, Umeå Kardiogenetik

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Orsaker till hörselnedsättning hos barn Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Vilken typ av hörselnedsättning talar vi om? Debut under barndomen Bestående (>6 månader) Signifikant ur

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Vårens utskick Fall 1 och 2

Vårens utskick Fall 1 och 2 Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

EKG nr 31 Sammanfattning Kommentar

EKG nr 31 Sammanfattning Kommentar EKG 31 EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Sammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.

Sammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Amning och graviditet-fosterpåverkan 1 Amning och graviditet-fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd 06 Nov 2013 Kerstin Ahlqvist LIF/FASS Graviditet Amning SLLs beslutsstöd (Janusinfo) Läkemedel och fosterpåverkan Läkemedel

Läs mer