Uppsala Einar Hellauist. Förbundsläkare

Transkript

1 Uppsala Med anledning av de senaste årens uppmärksammade dödsfall i samband med idrottsutövning har riktlinjer tagits fram för screening av idrottare. Dessa är framtagna av internationella hjärtläkarorganisationen i samarbete med lok. Syftet är att hitta idrottare som kan ligga i riskzonen för att utveckla livshotande symptom. Fotbolls- Handbolls- Basket- och Ishockeyförbunden har tagit beslut om att starta screening. Svenska Bandyförbundet beslutade vid sitt senaste styrelsemöte att också gå med i detta. Riktlinjer för screening och frågeformulär är framtagna av Svenska Fotbollsförbundet och vi kommer inom bandyn att använda dessa för screening av spelare i allsvenska herr och damserierna med början säsongen Vad gäller ungdomsscreening är rekommendationen att detta inte skall läggas på idrottsrörelsen, utan är en fråga för den vanliga sjukvården/skolhälsovården. För intresserade, och oroliga föräldrar, kan hänvisas till Svenska Fotbollsförbundets hemsida där hjärtläkare svarar på frågor angående hjärtsjukdomar hos idrottare. Einar Hellauist. Förbundsläkare

2 Frågeformulär inför cardieli screening Framtaget av M Börjesson, M Dellborg, L Swärd, P Adolfsson, L-G Hassel, för Sv Fotbolläkarföreningen 2000 och SvFF Får användas med hänvisning till var det lånats. Namn: Ålder: Vikt: Längd: 1. Ärftlighet Har någon nära släkting (föräldrar, syskon) haft : Diabetes? Ja Nej Höga blodfetter? Ja Nej - Högt blodtryck? Ja Nej - Tidig hjärtinfarkt el dyl (tore 50 år)? Ja Nej - Plötslig död? Ja Nej - Känd annan hjärtsjukdom före 50 år? Ja Nej - Finns annan hjärtsjukdom i släkten? Ja Nej Om Ja på någon av frågorna ovan, beskriv mer exakt 2. Symtom Har Du själv känt: - Bröstsmärta el obehag i bröstet vid ansträngning? Ja Nej - Kraftig.onormal. andfåddhet vid ansträngning? Ja Nej - Känsla av hjärtklappning eller rytmrubbning vid ansträngning? Ja Nej - Svimning eller nära svimning vid ansträngning? Ja Nej - Yrsel vid idrottande? Ja Nej Om J a på någon av frågorna, beskriv 3. Sjukhistoria Har Du själv tidigare haft: - Högt blodtryck någon gång i livet? Ja Nej -.Blåsljud. på hjärtat, t ex i lumpen? Ja Nej - Hjärtmuskelinflammation? Ja Nej

3 - hjärtsäcksinflammation? Ja Nej - annan hjärt eller lungsjukdom? Ja Nej - astma? Ja Nej - allergi! eksem? Ja Nej - annat du tror kan vara viktigt? Ja Nej Om Ja på någon av frågorna, beskriv

4 Förslag till cardiopulmonell screening av svenska elitbandyspelare Modifierad för bandy av Einar Hellquist, förbunds läkare Svenska Bandyförbundet, efter original för screening av elitfotbollsspelare av: Mats Börjesson, Leif Swärd, Peter Adolfsson, Lars-Göran Hassel, Mikael Dellborg för Sv Fotbolläkareföreningen och för Svenska Fotbollförbundets medicinska utskott. Kan användas med hänvisning till var det hämtats. Vem skall utföra cardio-pulmonell screening? Screening bör utföras av läkare- med fördel med specialkunskap inom kardiovaskulär anamnes och fysisk undersökning. Alternativ skulle kunna vara anamnes via frågeformulär, EKG+BT via sköterska! klubb läkare och auskultation+undersökning via klubbläkaren. Vilka skall screenas? Screening av alla elitlagens (allsvenskan danl och herr) A-trupper. 1. Anamnes- muntligt+ via frågeformulär (bilaga) a. Symtom - Tidigare erfarenheter av bröstsmärta/ obehag i bröstet vid ansträngning - kraftig inadekvat dyspne vid ansträngning Arrytmikänsla, hjärtklappningsattacker vid ansträngning eller annars - Svimningar / near-synkope i samband med idrott eller annars - Yrsel vid idrottande b. Tidigare sjukhistoria Tidigare känd blodtrycksstegring eller blåsljud - Tidigare genomgångna hjärtbesvär som myocardit, pericardit mm c. Hereditet - Plötslig död hos nära släktingar (=fi>rstaledssläkting, dvs fi>rädrar, syskon) eller - känd kardiovaskulär sjuklighet hos nära släktingar <50 år eller - specifik kännedom om (ärftliga) tillstånd som HypertrofObstrukiv cardiomyopati (HCOM), Långt QT -syndrom(lqts), Marfans syndrom, arrytmier mm, i släkten - annan hereditet fi>r hjärt-kärl riskfaktorer som diabetes, hyperlipidemi d. Övrigt. - Hereditet eller forekomst av atopi! allergier (ca 50% av atopiker kan få Anstr utlöst astma) - Astma! obstruktivitet tidigare eller i samband med fysisk aktivitet 2. Fysikalisk undersökning I. Hjärt auskultation Både i liggande och stående för att kunna detektera blåsljud av betydelse

5 (aortastenos) II. Femoralis pulsar För att detektera ev Coarctatio aortae. Pulsfördröjning mellan femoralispulsar jämfört med radialispulsar (palperas simultant), kan vara ett symtom på förträngning av kroppspulsådern, liksom kraftig blodtrycks skillnad arm/ben. III. Titta efter fysiska stigmata förenliga med Marfans syndrom T ex långa, smala fmgrar, långsmal kroppskonstitution, överrörliga leder bl a III. Blodtrycksmätning Bör utforas efter 5-10 minuters vila, i liggande, idealt i båda armarna, med armen i höjd med hjärtat. Vid misstanke om ortostatism eller yrselsymtom kompletteras med blodtryck även i stående, och vid misstanke om coarctation kompletteras med blodtryck i benen (använd bred benmanschett). 3. I2-avlednings-EKG (med datortolkning om ingen tolkningskunnig doktor) Rekommenderas att man tar 12-avlednings EKG vid åtminstone något tillfiilie. Praktiskt och mer lättillgängligt än övriga screening undersökningar ovan. De flesta patienter med hypertrof obstruktiv cardiomyopati uppvisar vilo-ekg förändringar. Fördelar med att ha ett vilo-ekg som -utgångspunkt- är uppenbar om spelaren får bröstsmärta t ex utomlands eller här hemma i samband med bandyspel. Pga förekomst av idrottshjärta och normala EKG-förändringar förenliga med konditionsträning, uppvisar friska spelare ofta ospecifika EKG-förändringar som kan misstrolkas om EKG tas för första gången vid symtom. Dessutom kan Wolff Parkinson White (WPW)-syndrom(med delta-våg), och tidigare genomgångna myokarditer mm ev ses. 4. Ytterligare utredningar efter status och anamnes Vid fynd i steg 1-3 som föranleder misstanke om sjukdom, remiss till (idrottsmedicinskt intresserad) kardiolog. Då komplettering med > blodprover: rutinprover inkl SR, CRP, urinprov, Hb - Ekokardiografi Liberalt på symtom som dyspne, bröstsmärta, yrsel eller synkope Om tidigare blåsljud, genomgången myocardit Om hereditet för t ex HCOM, arrytmi, mm - Maximalt arbetsprov Om symtom som dyspne, bröstsmärta, arytmikänsla, synkope, yrsel vid anstr. Om man samtidigt vill testa konditionstal, maxpuls, ev anstr utlöst obstr mm

6 - 24 tim långtids EKG (Holter t ex) Om anamnes på arytmi, hjärtklappning, yrsel, synkope Om hereditet för arytmi mm 5.Åtgärder efter diagnos Det svåraste, men samtidigt det viktigaste! Finns internationella riktlinjer och därfl)r fl)reslås handläggning efter rekommendationer från 26th Bethesda Conference, 1996 (5). - dvs när kan spelaren återvända till spel efter myocardit, vilka tester krävs mm - spelrestriktioner vid olika kardiologiska tillstånd, ex HCOM, coarctatio aortae, hypertoni, klaffel mm Referenser 1. Glover DW, Maron BJ. Profile ofpreparticipation cardiovascular screening for high school athletes. JAMA 1998;279: Glover DW, Maron BJ, Matheson GO. The preparticipation physical examination. Steps toward consensus and uniformity. Phys Sportsmed 1999;27: Maron BJ, Thompson PD, Puffer JC, McGrew CA, Strong WB, Douglas PS, etal. Cardiovascular preparticipation screening of competitive athletes. A statement for health professionals from the Sudden Death committee and Congenitai Cardiac Defects Committee, AHA. Circulation 1996;94: Corrado D, Basso C, Schiavon M, Thiene G. Screening for hypertrophic cardiomyopathy in young athletes. N Engl J Med 1998;339: Maron BJ, Mitchell JR. 26th Bethesda Conference: recommendations for detennining eligibility for competition in athletes with cardiovascular abnonnalities. J Am ColI CardioI1994;24: