Bra med fysisk aktivitet! Idrott och hjärtat Grundkurs idrottsmedicin juni Denna föreläsning. Plötslig hjärtdöd (SCD) <35 år. SCD orsaker <35 år

Transkript

1 Bra med fysisk aktivitet! Idrott och hjärtat Grundkurs idrottsmedicin juni 2018 Jacob Werner överläkare VO Medicin Visby Simtränare Wisby SS Betydande hälsovinster för befolkningen som helhet Diabetes, vikt, blodtryck, blodfetter, bentäthet, psykisk hälsa, osv. För ett fåtal överväger riskerna vid tävlingsidrott Miguel Garcia Piermario Morosini Antonio Puerta Denna föreläsning Plötslig hjärtdöd (SCD) Hjärtscreening? Idrottshjärtat Idrott vid hjärtsjukdom Plötslig hjärtdöd (SCD) <35 år Förekomst: 1-3/ /år, ökar ej Vanligare hos män Hos de med anlag för plötslig död innebär tävlingsidrott en risksituation Av idrottare som dör plötsligt, dör 90% i samband med idrott Tävlingsidrottare har 2,8 ggr högre risk för SCD än andra (pga underliggande hjärtsjukdom) SCD orsaker <35 år 30% Hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati) 20% Rytmrubbning 20% Hjärtinfarkt (>30 år) 10% Hjärtmuskelinflammation (myokardit) 10% aortadissektion/ruptur 10% klaffel, onormala kranskärl, hjärtmissbildningar >35 år: nästan bara hjärtinfarkt Symtom förebådande SCD 20-50% har symtom innan dödsfallet, bagatelliseras ofta Ansträngningsutlöst: Svimning/yrsel Bröstsmärta Onormal andfåddhet Attackvis hjärtklappning Infektioner 1

2 Hypertrof kardiomyopati HCM Dominant ärftlig; 30% inget känt fall i familjen Förekomst 0.2% Förtjockning av vänsterkammarväggen Arytmier, utflödesobstruktion, fyllnadsstörning 90% har patologiskt EKG Arytmogen högerkammarkardiomyopati ARVC Förekomst: 1:1000 1:5000 Dominant ärftlig Fettinlagring och bindvävsomvandling Arytmier, hjärtsvikt Kranskärlssjukdom Kärlkramp, hjärtinfarkt Vanligaste orsaken till plötslig död >35åå Plötslig död vanligare debutsymtom ju yngre Rökning, diabetes, blodtryck, blodfetter, inaktivitet, midjemått Rytmrubbningar Långt QT-syndrom, WPW-syndrom, Brugadasyndrom, Familjär katekolaminerg ventrikeltakykardi, etc. Hjärtklappning, svimning Oftast EKG-förändringar Onormalt avgående kranskärl Medfödd missbildning Förekomst ca 0.3% Kompression mellan kroppspulsådern och lungpulsådern Hjärtinfarkt, arytmier RCA 2

3 Aortadissektion/-ruptur Marfan syndrom Dominant ärftlig; 25-50% ny mutation 1: Bindvävssjukdom Linsluxation, trattbröst, överrörliga leder, pneumothorax, bråck, skolios, m.m. Aortadilatation och -dissektion/-ruptur Hjärtmuskelinflammation Myokardit Luftvägsinfektion/influensa/magsjuka föregår Oftast virus Trötthet, hjärtklappning, andfåddhet, svimning, bröstsmärta Arytmier, hjärtsvikt Ej idrott 6 mån (perikardit 3 mån) Råd vid infektion Defibrillator Undvik träning/tävling vid pågående infektion Förlänger / förvärrar infektionen Risk för komplikationer, hjärtpåverkan Ökad skaderisk Nedsatt prestation ( Det bästa som kan hända är ett dåligt resultat ) Feber, allmänpåverkan, muskelvärk, magsymtom Halsont gräns OBS! Skolidrott, etc. ICD - implanterbar defibrillator Hjärtscreening Hitta allvarliga sjukdomar som utgör hinder för fortsatt tävlingsidrott Ex HCM Hitta mindre allvarliga sjukdomar som medför behov av åtgärder Ex ansträngningsutlöst astma, högt blodtryck Tillfälle att informera om hälsa, kost, infektioner Aborted SCD Anthony van Loo 3

4 Hjärtscreening Italien: Lag sedan 1971 Anamnes, status, EKG På elitnivå: + hjärtultraljud USA: Ofta årlig screening vid collegeidrott Anamnes, status (ej EKG) Europa: ESC-rekommendationer 2005 Screening av alla tävlingsidrottare HCM, ARVC, (CAD) Figure. Annual Incidence Rates of Sudden Cardiovascular Death in Screened Competitive Athletes and Unscreened Nonathletes Aged 12 to 35 Years in the Veneto Region of Italy ( ) Corrado, JAMA, 2006;296: Screening för och emot Hjärtscreening - Sverige MOT Friska barn och ungdomar diskvalificeras från tävlingsidrott falskt positiva Stora kostnader Kräver väl utvecklad organisation FÖR Räddar liv Highly visible events Relation mellan idrott och plötslig död Acceptabla åtgärder för att förebygga plötslig död RF 2014: Screening av elitidrottare Från juniorelit >16 år Anamnes, status, EKG Särskilt angeläget vid kontrakterade idrottare, motsvarande anställning Föreningar, förbund ansvarar rf plötslig hjärtdöd Vidare utredningar Hjärtultraljud (ekokardiografi) Arbets-EKG Bandspelar-EKG Idrottshjärtat Fysiologisk respons på (uthållighets-)träning Symmetrisk förstoring av hjärtat Ibland svårt att skilja från hypertrof kardiomyopati Kranskärlsröntgen MR hjärta Hjärtmuskelbiopsi Elektrofysiologiska tester Genetisk analys 4

5 Tävlingsidrott vid kranskärlssjukdom Känd kärlkramp, hjärtinfarkt Pat med hög risk bör testas (A-EKG, etc) Blodtryck Ålder Kön Rökning Kolesterol Ärftlighet Diabetes Riskvärdering Låg risk <55år, normal vänsterkammarfunktion, normalt Arbets-EKG, ej kammararytmier, inga signifikanta förträngningar på kranskärlsröntgen Hög risk Någon/några av ovanstående Årlig omvärdering Definitiv IHD + hög risk: Ingen tävlingsidrott Definitiv IHD + låg risk: 1A-B Ingen IHD + hög risk-score + neg Arbets-EKG: Individuell bed. Ej extrem sport Men Måttlig fysisk aktivitet rekommenderas till alla!! Mitchell et al, Task Force 8, Classification of sports; JACC; 2005;45; Wilbert-Lampen U NEJM 2008; 358: Wilbert-Lampen U NEJM 2008; 358:

6 Take home message Plötslig hjärtdöd är mycket ovanligt men ibland möjligt att förebygga Var uppmärksam på symtom Svimning, andfåddhet, bröstsmärta, hjärtklappning Idrotta ej vid pågående infektion Hjärtundersökning av elitidrottsmän/kvinnor Hjärtsjuka ska rådfråga idrottsmedicinskt intresserad läkare innan tävlingsidrott Motionsidrott är bra för alla 6