Hälsodata områdesfakta

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsodata områdesfakta"

Transkript

1 Hälsodata 0 - områdesfakta Källor Det kan finnas anledning att lite noggrannare presentera några av de viktigaste källorna till den data som presenteras i bladet: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, är en årlig nationell enkätstudie som följer hur befolkningen mår. Undersökningen genomfördes för första gången 00 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting och regioner. SCB anlitas för genomförandet. Enkäten skickas ut till ett urval personer i åldersgruppen 6 till 8 år. Den innehåller frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa och tandvård, vårdutnyttjande, levnadsvanor, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer samt ekonomiska förhållanden. För att skapa tillräckligt stora redovisningsgrupper när det gäller resultat på mellanområdesnivå, så har data för åren lagts samman. HLV Drogvaneundersökningen genomförs av s Stad i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Enkäten besvaras av elever i åk 9 och gymnasiets år. Undersökningen har genomförts år 00, 007, 00 och 0. Frågorna rör elevernas erfarenhet av alkohol, narkotika och tobak samt deras skol- och familjesituation. DVU I Hälsodata 0 presenteras några av de viktigaste indikatorerna och nyckeltalen när det gäller folkhälsan i en form som möjliggör jämförelser såväl mellan som inom stadsdelar. Det finns ett blad för varje SDN vilket innebär att det väl kompletterar de socioekonomiska data som varje år publiceras i sbladet och Äldrebladet - äldres boende. Eftersom de hälsomässiga utmaningarna och möjligheterna varierar i livets olika skeden beskrivs befolkningens hälsosituation med fokus på fyra åldersgrupper: Förskolebarn (0-5 år) Skolbarn (6-7 år) Personer mitt i livet (8-6 år) Äldre (65+ år) Då det rör sig om relativt stabila indikatorer planeras nästa blad utkomma om tre år, Nya Högsbo 7. Nya Frölunda 8. Stora Askim 9. Södra Västkusten 0. Centrala Tynnered Södra Skärgården. Torslanda. Västra Biskopsgården. Östra Biskopsgården 5. Kärrdalen/Slättadamm. Östra. Norra. Centrala. Södra 5. Bergsjön 6. Kortedala 7. Gamlestaden/Utby 8. Stora Delsjökroken 9. Stora Bagaren 0. Stora Sigfridsplan. Norra. Södra. Linnéplatsen. Stigbergstorget 5. Mariaplan 6. Centrala 7. Norra Älvstranden 8. Litteraturstråket 9. Tuve 0. Övre Hisingen VEGA VEGA är en gemensam databas för öppen och sluten vård, privat och offentlig vård, primärvård och specialistsjukvård. Den innehåller vård som ges inom Västra Götalandsregionen, men även vård som invånarna får utanför regionen. Hälsodata 0 är framtaget i samverkan mellan s Stad och Västra Götalandsregionen, och hittas på Om du har frågor kring ämnesområdet eller statistiken så är du välkommen att kontakta: Anna Lagerquist, eller Barbara Rubinstein, Mellanområden för folkhälsoarbetet i s stad är indelad i tio stadsdelsnämndsområden (SDN). Varje SDN är i sin tur indelad i ett antal primärområden. finns det 96 primärområden i staden. Varje primärområde är i sin tur uppbyggt av basområden som är den tredje och minsta byggstenen i stadens officiella områdesindelning. Det finns 9 basområden i och principen bakom deras gränsdragning är en så likartad bebyggelse som möjligt inom respektive område och hänsyn tagen till bl.a. markanvändning och naturliga barriärer. Primärområdena är ofta folkmängdsmässigt för små för att kunna användas vid redovisning av hälsodata - både när det gäller register- och enkätdata men även medellivslängd. För att ändå möjliggöra jämförelser inom SDN har en gruppering av primärområden tagits fram av utvecklingsledare folkhälsa i. Dessa s.k. mellanområden är trettio till antalet och alltså sammansatta av ett eller flera primärområden, dock utan att skära över SDN-gränser (de ligger alltså mellan primärområden och SDN).

2 Definitioner och förklaringar Utländsk bakgrund År: 0 Källa: SCB Övervikt och fetma 0 Barnhälsovården, VGR Låg födelsevikt 00-0 Folkhälsomyndigheten Rökare i hemmiljön 0 Barnhälsovården, VGR Amning 0 Barnhälsovården, VGR Behov av uppföljning 0 Barnhälsovården, VGR antibiotika 0 Läkemedelsregistret, VGR Inskrivna i förskola 0 Procapita Skador 0 VEGA, VGR Kariesfrihet 00-0 Tandvårdsenheten, VGR Godkänd i samtliga ämnen 0 GR Skolk 0 Drogvaneundersökningen Skoltrivsel 0 Drogvaneundersökningen Bor med båda föräldrarna 0 Drogvaneundersökningen God föräldrarelation 0 Drogvaneundersökningen Tidig debut - alkohol, tobak 0 Drogvaneundersökningen Psykiatrisk diagnos, barn 0 VEGA, VGR 0 Drogvaneundersökningen Tobakskonsumtion 0 Drogvaneundersökningen Utrikes födda personer eller personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utgår från ISO-BMI (kg/m²) - BMI-definitioner översatta till barnförhållanden. Övervikt: ISO-BMI >5 (BMI > 7,55 för pojkar, BMI > 7,8 för flickor) Fetma: ISO-BMI > 0 (BMI > 9,9 för pojkar, BMI > 9,5 för flickor) Andel födda med en födelsevikt under 500 gram. Treårsmedelvärde Rökare i barnets hemmiljö är en person som stadigvarande (minst dagar per månad) bor på samma adress som barnet och inhalerar tobaksrök minst en gång per dag Barn som ammas helt eller delvis Barn som vid,5-årskontrollen på BVC bedöms behöva en uppföljning, t.ex. i form av grundligare undersökning, remiss eller konsultation Andel som förskrivits och hämtat ut antibiotika på recept Andel inskrivna i förskola utifrån boende, oavsett placeringsområde och regi, Andel som sökt vård på grund av skador Andel som bedömts som kariesfria. Fyraårsmedelvärde Andel med minst betyget G i samtliga ämnen i åk9 utifrån boende, oavsett placeringsområde och regi Andel som uppgett att de brukar skolka från skolan minst en gång per månad Andel som uppgett att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan Andel som uppgett att de bor med båda sina föräldrar Andel som uppgett att de vanligtvis är mycket nöjda eller nöjda med sitt förhållande till sin familj Andel i årskurs nio som uppgett att de drack alkohol respektive använde tobak vid års ålder eller tidigare Andel som registrerats i sjukvården med en psykiatrisk diagnos. Det inkluderar familjerelationsproblem, anpassningsproblem, stressreaktioner, depressiva besvär, ätstörningar, ångest och hyperaktivitet Andel som uppgett att de minst en gång i månaden under de senaste tolv månaderna vid ett och samma tillfälle har druckit en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin Andel som uppgett att de rökt eller snusat under de senaste tolv månaderna narkotika 0 Drogvaneundersökningen Barnfattigdom 0 Rädda Barnen Pågående LSS-ärenden Treserva Psykiatrisk sjuklighet, vuxna 0 VEGA, VGR Medellivslängd SCB Självskattad dålig hälsa Hälsa på lika villkor? Ekonomisk stress Hälsa på lika villkor? Lågt socialt kapital Hälsa på lika villkor? Stillasittande Hälsa på lika villkor? Riskabla alkoholvanor Hälsa på lika villkor? Dagligrökning Hälsa på lika villkor? Ensamboende Hälsa på lika villkor? Social isolering Hälsa på lika villkor? - emotionellt Hälsa på lika villkor? - praktiskt Hälsa på lika villkor? Ej kontantmarginal Hälsa på lika villkor? Otrygghet Hälsa på lika villkor? Diabetes 0 Fallskador 0 VEGA, VGR VEGA, VGR Lugnande och sömnmedel 0 Läkemedelsregistret, VGR Andel som uppgett att de någon gång har använt narkotika Andel barn som lever i en familj som antingen har låg inkomststandard (lägre än normerad nivå för baskonsumtion) eller har beviljats försörjningsstöd barn 0-8 år med pågående LSS-ärende Andel som registrerats i sjukvården med en psykiatrisk diagnos. De vanligaste är depressioner, ångest, alkoholberoende och, för äldre, demens Återstående förväntad medellivslängd - sammanfattar dödligheten i alla åldrar under en period. Här fem år för att utjämna tillfälliga toppar och dalar Andel som bedömt sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt Andel som uppgett att de under de senaste tolv månaderna haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm. Andel som svarat nej på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Andel som uppgett att de har en stillasittande fritid, dvs rör sig mindre än två timmar per vecka Andel som antingen uppgett att de regelbundet dricker sig berusade eller som mha frågeinstrumentet AUDIT-C klassats som riskkonsumenter Andel som uppgett att de röker dagligen Andel som uppgett att de inte delar bostad med någon Andel som uppgett att de under de senaste tolv månaderna inte deltagit i någon av i enkäten uppräknade gemensamma aktiviteter Andel som uppgett att de inte har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Andel som uppgett att de inte kan få hjälp av någon med praktiska problem eller vid sjukdom Andel som uppgett att de i en oförutsedd situation inte kan skaffa fram kr på en vecka Andel som uppgett att det händer att de avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Andel som registrerats i sjukvården med diagnosen diabetes Andel som sökt vård på grund av fallskador Andel som förskrivits och hämtat ut lugnande och/eller sömnmedel på recept

3 Hälsodata år 6-7 år Ökad risk Geografi Östra 6-7-åringar och andel av befolkningen 0 år -5 år Utländsk bakgrund Norra 6-7 år Utländsk bakgrund Andel* Centrala * 7 % 5 6 Södra Östra 9 75 % Norra % Centrala % Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Pågående LSS-ärenden, 0-8 år Södra % % Stadsdelen 8 5 % * Andel av 0-5-åringarna * Andel av 6-7-åringarna 0-5-åringar och andel av befolkningen Östra Norra Centrala Södra Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Östra Norra Centrala 5 5 Södra Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 6 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Skador Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Östra Norra Centrala % % % % % 5 Södra % % % % % % % 5 7 Östra Norra Centrala Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % Södra % % % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % % Tobakskonsumtion % % narkotika Strecket ( ) visar svärdet 7 år 5 år

4 Östra Norra Centrala Södra Västra % % % % % Östra Norra Centrala Södra % % år % % % % % % % Andel % % % 0 - år % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar år 0 - år 5-6 år Åldersfördelning HLV-diagram 65 år 8 år 6 år Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar Östra Norra Centrala Södra 5-6 år % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 8-6 år % % % 5 0 Östra Norra Centrala Södra mellanområden. Områdets faktiska värde Ensamboende Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Östra Norra Centrala Södra % % % % % % % 80 % 00 Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % - praktiskt % % % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år), 8, 9, 9,7 9,5 0,8 % 7,8 5,8 6, 6,5 6,5 7,8 Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % Östra Västra Östra Östra Norra Centrala Södra Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Östra Norra Centrala Södra Ekonomisk stress % % % , 79,5 85,5 8,8 85, 79,6 80,0 7, 79,5 75, 80, 76, 79,5 7,7 8, 76, 8, 77, 8,6 77,6 8, 77,7 8, 77,5 80,8 76, 8, 77, 8,7 77,5 8, 77,5 8,8 78, 8, 78,9 Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital % 5 5 Stillasittande % % % % % % Riskabla alkoholvanor % % % Dagligrökning % % % Strecket ( ) visar svärdet Östra Norra Centrala Södra % Fallskador, andel som sökt vård Östra Norra Centrala Diabetes, andel % % % % % % % % Södra % % % % % % % % % % % 5 Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5 % % %

5 Hälsodata Östra år 6-7 år 0-5-åringar och andel av befolkningen Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra 0 år -5 år % % % % % 50 Utländsk bakgrund Andel* * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Geografi Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Pågående LSS-ärenden, 0-8 år åringar och andel av befolkningen Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra 6-7 år Utländsk bakgrund * % % % 76 * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Östra Övervikt Fetma Låg födelsevikt % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % % God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Östra Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % % antibiotika 0, 0-5 år Andel inskrivna i förskola Östra 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra Flickor Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % % 5 % 7 6 % % % 5 7 Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Tobakskonsumtion % narkotika % 7 år Pojkar, 7 år % Strecket ( ) visar svärdet år

6 Västra Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra år 0 - år % % % % 0-7Högsbo - % Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra - % % 5-6 år Andel 67 5 % 86 % 8-9 år % % % % % 0 - år % % % Hälsodata Östra år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Bergsjön 8-6 år % % 5 Kortedala 0 Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby mellanområden. Områdets faktiska värde Gamlestaden/Utby Ensamboende % Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Bergsjön % Kortedala 6 80 Gamlestaden/Utby , 0, 0,,7 6, 6, Östra ,7 5, % 0,8 7,8 % Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % - praktiskt % % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande Östra Västra Östra Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra Ekonomisk stress % % % % ,8 7,8 78,9 7,0 79, 7, 80, 7,9 8, 75, 8,6 76, 8,6 78, 8,8 75,8 8, 76,6 80,9 75, 8, 77,5 % 8,0 7,9 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % % % Riskabla alkoholvanor % % % 8,0 75,6 8, 78,9 Dagligrökning % % Strecket ( ) visar svärdet Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby % % Östra Bergsjön Kortedala Gamlestaden/Utby Östra % Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % % 6 Lugnande och sömnmedel Östra, andel användare 7 5

7 Hälsodata år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan 0 år -5 år % % % % % 008 Utländsk bakgrund Andel* % * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Pågående LSS-ärenden, 0-8 år Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan åringar och andel av befolkningen Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan 6-7 år Utländsk bakgrund * % % 5 56 % 8 * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % % God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 8 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Flickor Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar 8 6 % % % 8 6 % % 8 7 % % % % % Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % % % % % % % % % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % Tobakskonsumtion % narkotika Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

8 Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Västra år 0 - år % - 77Högsbo Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan % 5-6 år Andel 585 % % år % % % % % % 0 - år % % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % % % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Stora Delsjökroken 8-6 år % % 5 Stora Bagaren 0 Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan mellanområden. Områdets faktiska värde Stora Sigfridsplan Ensamboende Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Stora Delsjökroken 9 5 Stora Bagaren 68 Stora Sigfridsplan 5 %, 0,, 8,6 7,5 0, , 8,5 % 0,8 7,8 % % Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % - praktiskt % % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % Östra Västra Östra Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Ekonomisk stress , 79, 8, 78,7 8,8 79,5 8,7 76,6 8, 78, 8,6 79,6 8,8 8, 85,6 8,8 86,6 8,7 8,6 78,5 8, 77,5 % % % % % 8, 79, 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % Riskabla alkoholvanor % 8,8 80,0 8, 78,9 Dagligrökning Strecket ( ) visar svärdet Stora Delsjökroken % % Stora Bagaren Stora Sigfridsplan % Stora Delsjökroken Stora Bagaren Stora Sigfridsplan Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5 %

9 Hälsodata år 6-7 år 0-5-åringar och andel av befolkningen 0 år -5 år Utländsk bakgrund Andel* Norra Södra % % % % * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Geografi 6-7-åringar och andel av befolkningen Norra 6-7 år Utländsk bakgrund Södra * Norra 66 7 Södra 88 6 Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Pågående LSS-ärenden, 0-8 år % Stadsdelen 5 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Norra 8 Södra Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola Tidig debut (före år) Norra Södra Flickor % Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % % 6 % % % Alkohol Tobak % % % % % % 7 6 Norra Södra Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % Tobakskonsumtion narkotika Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

10 Norra Södra Västra 7-5Högsbo år 0 - år % Norra Södra % 8-9 år % % % 0 - år % % % % % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar år Andel Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Norra 8-6 år % 5 0 Södra Norra Södra mellanområden. Områdets faktiska värde Ensamboende Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen % Norra Södra % % ,5,5,9 9, 7,7 8, % 0,8 7,8 Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt - praktiskt % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande Östra Västra Östra Norra Södra Självskattad dålig hälsa % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Norra Södra Ekonomisk stress , 79, 85, 79,7 8,9 80, 8,7 78, 8,7 79,0 8, 79, 8,9 78,5 8, 77,5 Lågt socialt kapital % % 8, 79, 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Stillasittande Riskabla alkoholvanor % 8,5 79,6 8, 78,9 Dagligrökning % Norra % % Södra Diabetes, andel % % % % % Fallskador, andel som sökt vård Norra % % Södra % % % % Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5 Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år % % % % % % % % % % % % % % % Strecket ( ) visar svärdet

11 Hälsodata år 6-7 år 0-5-åringar och andel av befolkningen Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan 6 55 % % % år % % år Utländsk bakgrund Andel* * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Geografi Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Pågående LSS-ärenden, 0-8 år Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan åringar och andel av befolkningen Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan 6-7 år Utländsk bakgrund * % % 89 % 68 * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år God föräldrarelation 8 9 Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan Flickor % % % Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % 8 6 % % % 6 % % % 8 6 % % % % % 7 6 Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år Tobakskonsumtion % narkotika % Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

12 Västra Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan % % Högsbo - % Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan % 8-9 år % % % % % % Andel % 0 - år % % % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar år 0 - år 5-6 år Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Linnéplatsen 8-6 år % % 5 Stigbergstorget 0 Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan mellanområden. Områdets faktiska värde Mariaplan Ensamboende 5 Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Linnéplatsen 6 % 787 Stigbergstorget 7 07 Mariaplan 960 % % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) 0, 7, 0, 7, 9,5 5, % 0, 6,9 % 0,8 7,8 Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % - praktiskt % Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % % % Östra Stadsdelsnivå: Västra Östra Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan Ekonomisk stress % % % ,5 77, 8, 78,0 8, 79, 8,5 75,5 8,8 76,9 8, 78, 8, 7,7 8,9 75, 80,8 76, 8,5 75,9 8, 77,5 % % 8,9 76,9 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % % Riskabla alkoholvanor % % % 8, 78, 8, 78,9 Dagligrökning % % % % % % Strecket ( ) visar svärdet Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan % % Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5

13 Hälsodata år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim % % % år % % 0-5 år Utländsk bakgrund Andel* 5 * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Pågående LSS-ärenden, 0-8 år Stadsdelen åringar och andel av befolkningen Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim 6-7 år Utländsk bakgrund * % 6 87 % % 57 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % % antibiotika 0, 0-5 år Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) % Alkohol Tobak Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim Flickor Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % % % % % % % 7 6 Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % Tobakskonsumtion % narkotika % Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

14 Västra Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim % 5 58 % Högsbo % 60 Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim % 8-9 år % % % % % % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar år 0 - år 5-6 år Andel % % % 0 - år % % Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Nya Högsbo 8-6 år % % % 5 Nya Frölunda 0 Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim mellanområden. Områdets faktiska värde Stora Askim Ensamboende Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim ,8 7, , 8,5 % 0,8 7,8 Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen % Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % % - praktiskt % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) 0,7, 7, 0,6 Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % % Östra Stadsdelsnivå: Västra Östra Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Ekonomisk stress % % % ,6 77,8 8,7 78,0 8, 78, 79, 75,8 8, 7,8 8,8 77, 8,6 8,9 85, 8,7 85,8 8, 8, 79,0 8, 77,5 % 8, 79, 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % % % % % Riskabla alkoholvanor % % 8,0 80, 8, 78,9 Dagligrökning % % % Strecket ( ) visar svärdet Nya Högsbo % Nya Frölunda Stora Askim % Nya Högsbo Nya Frölunda Stora Askim Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % 5 % % Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5

15 Hälsodata Västra år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra 0 år -5 år % % % % % 705 Utländsk bakgrund Andel* * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Pågående LSS-ärenden, 0-8 år åringar och andel av befolkningen Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra 6-7 år Utländsk bakgrund * % 85 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Västra Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år 8 8 Pojkar, 5 år 8 Flickor, 7 år 8 Pojkar, 7 år 8 God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Västra Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola Västra 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Flickor Skador 6-7 år Pojkar % % % % Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar 8 6 % % % % 7 Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Skador 0-5 år Flickor Pojkar Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % % Tobakskonsumtion % % narkotika % Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

16 Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Västra år 0 - år Högsbo - % Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra % 5-6 år Andel % år % % % % % % % % 0 - år % % % % Hälsodata Västra år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Södra Västkusten 8-6 år % % 5 Centrala Tynnered 0 Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården mellanområden. Områdets faktiska värde Södra Skärgården Ensamboende % Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Södra Västkusten Centrala Tynnered 879 % 77 Södra Skärgården 798 5, 0,9,6 0, 8, 8, Västra 7 6 6,7 9,5 % 0,8 7,8 % Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % - praktiskt % % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % % Östra Västra Östra Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa Förväntad återstående livslängd vid födseln, år % % Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Ekonomisk stress % % , 8,8 8,6 8, 85,0 8,0 8, 77,6 8, 78, 8,5 78, 8,0 80, 8,8 8,8 85,9 80,6 8,6 80,5 8, 77,5 % % % 8,8 8,0 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % % Riskabla alkoholvanor % % % 8, 8, 8, 78,9 Dagligrökning % % % % Strecket ( ) visar svärdet Södra Västkusten % Centrala Tynnered % Södra Skärgården Västra Södra Västkusten Centrala Tynnered Södra Skärgården Västra Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % 5 5 Lugnande och sömnmedel Västra, andel användare 7 5

17 Hälsodata år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården 0 år -5 år % % % % % 098 Utländsk bakgrund Andel* 6 % * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Pågående LSS-ärenden, 0-8 år åringar och andel av befolkningen Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården 6-7 år Utländsk bakgrund * % % 556 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % Amning vid mån 7 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % antibiotika 0, 0-5 år Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) % Alkohol Tobak Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Flickor Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar 8 7 % 6 % % Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % Tobakskonsumtion % narkotika % Strecket ( ) visar svärdet år 5 år

18 Västra Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården år 0 - år % % % 8-6Högsbo Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården - % % 5-6 år Andel % 8-9 år % % % % % % % % % 0 - år % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Torslanda 8-6 år % % 5 Västra Biskopsgården 0 Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården mellanområden. Områdets faktiska värde Östra Biskopsgården Ensamboende % 65+-åringar och andel av befolkningen Torslanda 58 7 Västra Biskopsgården 8 59 % Östra Biskopsgården 89 % 6 Social isolering Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år), 9,7 9, 7,0, 7, ,7 8, % 0,8 7,8 % % Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt - praktiskt % Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande Östra Västra Östra Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården % % % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Ekonomisk stress % % % % ,0 80, 8,8 8,6 8, 8,6 79,7 75,6 8,0 75,0 8, 76, 8,0 76,0 8, 76,7 8, 77, 8, 77,8 8, 77,5 % % 8, 78,7 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande Riskabla alkoholvanor % % % 8, 78,9 8, 78,9 Dagligrökning % Strecket ( ) visar svärdet Torslanda % Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Torslanda Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården % Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % % % % 5 Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5 %

19 Hälsodata år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden % % % år % % 5-5 år Utländsk bakgrund Andel* % * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Pågående LSS-ärenden, 0-8 år åringar och andel av befolkningen Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden 6-7 år Utländsk bakgrund * % 75 % 88 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år 8 Pojkar, 5 år % 8 Flickor, 7 år 8 7 Pojkar, 7 år 7 7 God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % % Amning vid mån 7 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % % antibiotika 0, 0-5 år % Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) % Alkohol Tobak Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Flickor Skador 6-7 år Pojkar % Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % 8 7 % % % % % % % 7 7 Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Skador 0-5 år Flickor Pojkar % % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % % Tobakskonsumtion % narkotika Strecket ( ) visar svärdet 7 år 5 år

20 Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Västra år 0 - år % % % - 5Högsbo Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden % 5-6 år Andel år % % % % % % % % % 0 - år % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Kärrdalen/Slättadamm 8-6 år % % % 5 Centrala 0 Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden mellanområden. Områdets faktiska värde Norra Älvstranden Ensamboende 65+-åringar och andel av befolkningen Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden 8 57 % Social isolering %, 0,,5 8,8 6, 9, ,8 7, % 0,8 7,8 Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt - praktiskt Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år) Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % % % % Östra Västra Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Östra Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Ekonomisk stress % % % , 79, 8,0 79,6 8, 79, 8, 7,6 80,8 7,8 8,0 76, 8,9 78,9 85, 79,0 85, 8,0 8, 76, 8, 77,5 % % % % 8, 76,5 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % % Riskabla alkoholvanor % % 8,6 77,9 8, 78,9 Dagligrökning % % % % % % Strecket ( ) visar svärdet Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden % % Kärrdalen/Slättadamm Centrala Norra Älvstranden Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5 % % %

21 Hälsodata år 6-7 år Geografi 0-5-åringar och andel av befolkningen Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen 0 år -5 år 7 % % % % % 06 Utländsk bakgrund Andel* * Andel av 0-5-åringarna Ökad risk Barnfattigdom, Rädda Barnen (%) Stadsdelen Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Pågående LSS-ärenden, 0-8 år åringar och andel av befolkningen Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen 6-7 år Utländsk bakgrund * % % % 075 % * Andel av 6-7-åringarna Vikt, andel (%) vid,5 års ålder Övervikt Fetma Låg födelsevikt % % Skolresultat - godkänd i samtliga ämnen, åk9 Flickor Pojkar Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Familj och skola, stadsdelsnivå Skolk Skoltrivsel Bor med båda föräldrarna Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Pojkar, 7 år % God föräldrarelation Strecket ( ) visar svärdet Rökare i hemmiljön, 0- veckor % % Amning vid mån 7 7 Behov av uppföljning,,5 årskontroll % % antibiotika 0, 0-5 år Andel inskrivna i förskola 0 8 Tidig debut (före år) Alkohol Tobak Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Flickor Skador 6-7 år Pojkar Psykiatrisk diagnos Kariesfrihet 6-7 år 6 år år Flickor Pojkar % 6 % 5 % 8 6 % % % % Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Skador 0-5 år Flickor Pojkar % Kariesfrihet år Ålder ANT, stadsdelsnivå Flickor, 5 år Pojkar, 5 år Flickor, 7 år Tobakskonsumtion % narkotika 7 år Pojkar, 7 år % Strecket ( ) visar svärdet år

22 Litteraturstråket Västra Tuve Övre Hisingen år 0 - år % % 7-675Högsbo Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen % 5-6 år Andel 5 9 % år % % % % % % % 0 - år % % Hälsodata år med data på stads- och stadsdelsnivå. Istället kan man jämföra med övriga 8-6-åringar och andel av befolkningen Medellivslängd Stadsdelar Åldersfördelning HLV-diagram Data på mellanområdesnivå från Hälsa på lika villkor är inte helt jämförbar 5-6 år % % % Samtliga mellanområdens värden ligger inom det mörkrosa bandet (här 6-) Områdets värde som stapel 65 år 8 år 6 år Litteraturstråket 8-6 år % % % 5 Tuve 0 Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen mellanområden. Områdets faktiska värde Övre Hisingen Ensamboende % Social isolering 65+-åringar och andel av befolkningen Litteraturstråket 08 Tuve 6 87 Övre Hisingen 98 % 77 % Förväntad återstående livslängd vid 65 år (år), 7, 0,8 9,6 9, 7, , 7,7 % 0,8 7,8 Utvalda indikatorer, HLV 65-8 år - emotionellt % % % - praktiskt Ej kontantmarginal Otrygghet Stillasittande % % % % % Östra Västra Östra Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Stadsdelsnivå: 8-9 år 0 - år 5-6 år Självskattad dålig hälsa % Förväntad återstående livslängd vid födseln, år Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen Ekonomisk stress % % % ,5 77,9 8,0 78, 8, 78,8 8, 79,0 8,9 79,8 8, 8,0 8,0 77,9 8,6 78, 8,0 79, 8, 78, 8, 77,5 % % % 8,7 78,5 8,8 78, Utvalda indikatorer, HLV 8-6 år Lågt socialt kapital Stillasittande % Riskabla alkoholvanor % % 8,6 79, 8, 78,9 Dagligrökning % % Strecket ( ) visar svärdet Litteraturstråket % Tuve % Övre Hisingen % Litteraturstråket Tuve Övre Hisingen % Fallskador, andel som sökt vård % % % % % % % % % % Diabetes, andel % % % % % % % % % % 6 Lugnande och sömnmedel, andel användare 7 5

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 80 60 40 20 0 GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra

Läs mer

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga - Identifiera barnens behov en grund för målsättningar Katrin Boström, hälso- och sjukvårdsstrateg, Örebro Staffan Carlsson, nämndstjänsteman för Varbergsoch

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2010

Skolelevers drogvanor 2010 Skolelevers drogvanor Preventions- och utvecklingsenheten främjar god hälsa i Göteborg Innehållsförteckning Innehåll Innehåll 2 Inledning 4 Rapportens innehåll 4 Om metod och etik 4 Undersökningens genomförande

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Drogvaneundersökning 2014

Drogvaneundersökning 2014 Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012 Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012 mars 2012 Upplysningar om rapportens innehåll: Per Bjurén 010-441 36 43 Anette Ohlin Johansson 010-441 36 44 Stefan

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun Målo Sund Målo Fysis Målo FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Godkänd av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Sammanfattning Sedan föregående Välfärdsbokslut sammanställdes 2011 har det skett förändringar i folkhälsan både positiva men även negativa.

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

ÖVRIGA INDIKATORER. Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning

ÖVRIGA INDIKATORER. Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning ÖVRIGA INDIKATORER Alkohol och tobak Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet Tandhälsa Amning Spädbarn och rökning 153 HÖGSTADIESKOLORNAS UPPTAGNINGSOMRÅDEN I finns det nio skolupptagningsområden

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer