FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun"

Transkript

1 FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun

2 FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor (de förhållanden som omger individen) och livsmiljö (den fysiska och psykosociala miljön). Levnadsvanor (till exempel kost och fysisk aktivitet) handlar i första hand om individens egna val. Nyckeltalen ger en bild av kommuninvånarnas livsvillkor och levnadsvanor, vilket ger signaler om behovet av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med sina 11 målområden. Här presenteras valda delar: Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 9: Fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Målområde 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

3 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa. Människor behöver möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett samband med ohälsa. En mängd faktorer kan påverka hur delaktig man är, till exempel tillgång till arbete, föreningsliv och socialt nätverk. Socialt deltagande Människor behöver känna sig socialt delaktiga, det är en förutsättning för att vi ska kunna förstå det samhälle vi lever i. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer i förklaringar till varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Personer med täta sociala relationer lever längre och har bättre hälsa än socialt isolerade individer. Karlsborgs kommun har ett rikt och varierat utbud av kultur, unika historiska miljöer och mötesplatser för kultur och fritidsverksamhet. Kommunen erbjuder också ett flertal mötesplatser som familjecentral, träffpunkter och olika sorters dagverksamheter. Detta ger goda förutsättningar till socialt deltagande. Valdeltagande (%) av de röstberättigade 2006 Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 83,9 80,9 81,9 Riket 82,0 78,8 80, Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 86,2 82,3 83,7 Riket 77,5 77,9 79, Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 88,6 86,1 86,8 Riket 85,8 82,4 82,8 Källa: Statistiska centralbyrån Valdeltagande Valdeltagandet i allmänna val används ofta som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Deltagandet har ökat de tre senaste valen till samtliga församlingar. Valdeltagandet i Karlsborg ligger över riksgenomsnittet. Invånarnas upplevelser av möjligheter till inflytande Delaktighet mäts också genom invånarnas upplevelse av möjlighet till inflytande, som ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete i kommunen. Genom att låta kommuns invånare vara delaktiga i beslut och ta till vara på deras synpunkter kan man höja kvaliteten i de kommunala verksamheterna. Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning innehåller bland annat det så kallade kommunens Nöjd-Inflytande Index. Detta index bygger på tre frågor om möjligheterna till inflytande i kommunen. Undersökningen har genomförts av SCB sedan Karlsborgs kommun har deltagit vid tre tillfällen. Resultatet redovisas som betygsindex 0-100, ju höge värde desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Betygsindex under 40 betraktas inte som godkända. Kommunens Nöjd-Inflytande-Index Karlsborg Källa: Statistiska centralbyrån Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 3

4 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningar för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning kan påverka hälsan på flera sätt, som lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka människors levnadsvanor och hälsorelaterat beteende. Högre utbildning kan alltså ge en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Karlsborg höjs gradvis men är fortfarande lägre än i Västra Götalandsregionen (VGR). Fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning. Andel, både kvinnor och män, med gymnasial utbildning är högre i Karlsborg jämfört med VGR. Arbetslöshet Individer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan negativt. Arbetslösa skattar sin hälsa som sämre än personer som har arbete och har en ökad psykisk ohälsa. Arbetslöshet, inkl. program av befolkningen år (%) Karlsborg 5,0 4,6 5,8 Västra Götalandsregionen 6,3 6,4 6,4 Källa: Arbetsförmedlingen Utbildningsnivå år 2013 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Karlsborg Män Kvinnor Totalt Procentuell fördelning Västra Götalandsregionen Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt Källa: Statistiska Centralbyrån Arbetslöshet, inkl. program av befolkningen år (%) Karlsborg 10,2 10,1 10,3 Västra Götalandsregionen 10,0 9,7 9,7 Källa: Arbetsförmedlingen I december 2014 hade Karlsborg 223 individer som var arbetssökande i åldersgruppen år. Motsvarande siffra i åldersgruppen år var 56 personer. 4 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

5 13 Andel (%) i Karlsborg som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år. 21 Andel (%) i riket som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år. Sjukpenningtal Sjukfrånvaron i Sverige ökar. Störst ökning sker bland kvinnor och mest ökar sjukfrånvaron som är relaterat till psykisk ohälsa. Sjukpenningtalet stiger i Karlsborg precis som i regionen och riket. Totala sjukpenningtalet för Karlsborg är högre i jämförelse med regionen och riket. Sjukpenningtalet* Kbg VGR Riket Kbg VGR Riket Kbg VGR Riket Totalt 9,9 8,3 7,7 10,4 9,2 8,4 11,0 10,5 9,4 Källa: Försäkringskassan Kbg= Karlsborg, VGR=Västra Götalandsregionen *Sjukpenningtalet: Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Brottsstatistik Karlsborg kommun har en låg brottslighet per innevånare. Kommunen har näst lägst antal anmälda brott i jämförelse med Skaraborg. Antal anmälda brott i Karlsborgs kommun Våldsbrott Sexualbrott Hot-, kränknings- och frihetsbrott Vårdslöshets- och vållandebrott Stöld-, rån- och häleribrott Bilbrott Trygghet Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vår upplevda hälsa. Känsla av trygghet i sin närmiljö ger förutsättningar att själv kunna välja var man vistas och vad man vill göra. Rädda barnens undersökning 2013, visar att en stor andel elever i årskurs 6 och 8 i Karlsborgs kommun upplever sig trygga i kommunen. Över 75 % svarade att de kände sig trygga alltid eller ofta (Ung Röst 2014, Rädda barnen). Andel (%) som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år Karlsborg VGR Riket Kvinnor ,1 Män 5 9,3 9,5 Totalt , Karlsborg VGR Riket Kvinnor Män 4 9,4 9 Totalt Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa 2014, Statens kommuner och landsting (SKL). Under mätperioden uppger något färre invånare i Karlsborg att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, i jämförelse med mätperioden Kvinnor undviker i betydligt högre grad att gå ut ensamma än vad män gör. Dock upplever invånarna i Karlsborg sig mycket mer trygga i jämförelse med VGR och riket. Skadegörelse (inkl. mordbrand) Övriga brott Totalt antal brott Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 5

6 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Uppväxtvillkoren för barn och unga har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan som barn och senare i livet. De viktigaste faktorerna för barn och ungas hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Barn och ungas välfärd är en investering för framtiden. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättning för en gynnsam hälsoutveckling. Dessa barn löper också större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg, har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Under 2013 fick 53 familjer, med barn 0-18 år, ekonomiskt bistånd (Individ- och familjeomsorgen, Karlsborg). En låg andel, 4 %, av elever i årskurs 6 och årskurs 8 i Karlsborgs kommun uppger att de inte haft råd med någon fritidsaktivitet under det senaste året. Jämförande siffra för riket var 8 % (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). Tandhälsan Tandhälsa bland barn och ungdomar kan användas som ett mått för att undersöka resultatet av hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts under uppväxtåren. För att följa upp detta är tandhälsan bland 19-åringar intressant. FRAMM (Fluor-Råd-Arena-Mat-Motivation) är en populationsinriktad tandprevention för samtliga barn 0-19 år inom Västra Götaland. Den startar med information till blivande föräldrar via mödravården och löper sedan genom en röd tråd genom barnets uppväxt via barnhälsovården och skolan med information och fluorsköljningar. Under 2013 har folktandvården informerat om övervakad tandborstning i förskolan till personal och föräldrar vid förskolorna i kommunen. I början av 2014 startade förskolorna i Mölltorp med övervakad tandborstning. Folktandvården tillhandahåller tandborstar och tandkräm för att barnen ska borsta tänderna en gång efter måltid på förskolan. Rutinen av att borsta tänderna har stort värde och att få ett extra fluortillskott under dagen är också bra. Psykisk hälsa Mer än hälften av elever i årskurs 6, 54 %, uppgav att de inte känt sig nedstämd eller ledsen en längre tid (under innevarande termin eller föregående). Motsvarande siffra för elever i årskurs 8 var 48 %. (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). När det gäller frågor kring kränkningar och mobbning svarar 78 % av eleverna i årskurs 6 respektive 81 % i årskurs 8 att de inte upplevt detta det senaste året (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). Kariesfrihet i kontaktytorna hos 19-åringar (%) Folktanvården, Västra Götalandsregionen 65,2 65,9 66,9 68,4 Karlsborg 68,9 71,3 72,2 71,6 Källa: Folktandvården, Karlsborg 6 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

7 95,7 Andel elever (%) i Karlsborg 2014 med behörighet till yrkesprogrammen 86,9 Andel elever (%) i riket 2014 med behörighet till yrkesprogrammen Trivsel och trygghet i skolan Skolan skall erbjuda eleverna en miljö präglad av stabilitet, trygghet och studiero. Den som känner trygghet kan lättare tillgodogöra sig kunskap och utvecklas som människa. Barn som känner sig trygga når bättre skolresultat, lär sig ta eget ansvar och framföra sina åsikter. Andel (%) elever i Karlsborg som känner sig trygga i skolan. Läsåret 2011/2012 Läsåret 2013/2014 Årskurs 5 Årskurs 8 Årskurs 5 Årskurs Källa: Skolverket och SKL I drogvaneundersökningen från 2013, som genomfördes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), visar att de flesta elever trivs i skolan. Ungefär 85 % av ungdomarna (15 och 17 år) uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan (CAN- enkät, 2013). Behörighet till gymnasieskolan Utbildning har mycket stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att klara grundskolan är avgörande för att gå vidare till gymnasiet, vilket idag oftast är en grundförutsättning för att få arbete. Fullföljda studier En fullföljd gymnasieutbildning är idag inte enbart en förutsättning för fortsatta studier utan i de flesta fall även ett minimikrav för en anställning på den öppna arbetsmarknaden. För att gymnasieskolan ska kunna uppfylla sitt uppdrag på bästa sätt krävs ett välfungerande samarbete med socialtjänst och hälso-och sjukvård. Detta är en förutsättning för att kunna ge ungdomar, som behöver det, rätt stöd i tidigt skede och därmed ha större chans att fullfölja gymnasieutbildningen. Fullföljd gymnasieutbildning andel (%) av invånare 20 år Karlsborg Riket Källa: Skolverket Karlsborg har en högre andel som har fullföljt sina gymnasiestudier i förhållande till riket vilket skapar bra förutsättningar till att ta sig in på arbetsmarknaden. Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolan Kbg Riket Kbg Riket Kbg Riket Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till yrkesprogrammen: 98,5 87,5 98,4 87,6 95,7 86,9 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till estetiska programmen: 96,9 86,5 96,7 86,5 93,4 85,9 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen: 95,4 85,0 96,7 84,8 93,4 84,2 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till naturvetenskapliga- och tekniska programmen: 93,8 83,4 96,7 83,2 91,8 82,9 Källa: Skolverket Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 7

8 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Att systematiskt och långsiktigt arbeta för att minska antalet skador i alla åldrar, alla miljöer och situationer är en del i att förbättra och bevara folkhälsan. Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem sökte 12 Karlsborgs bor som var 65 år och äldre sjukhusvård på grund av höftfraktur. Av dessa var åtta kvinnor och fyra män. I början av 2000-talet togs äldresäkerhetsväskor fram i syfte att minska fallskador hos äldre. Fixar-Malte som nu heter Service-man är en kostnadsfri servicetjänst för pensionärer och för personer med funktionsnedsättning. Tjänsten upprättades 2009 och syftet är att undanröja risker och förebygga olyckor i det egna hemmet. Under 2014 genomförde serviceman 60 besök. Service-man är lätt tillgänglig och kan utföra uppdrag inom ett par dagar. Personer med höftledsdiagnos per invån år och äldre Karlsborg Skaraborg Antal per inv Västra Götaland Linjär (Karlsborg) Källa: VGR s vårddatabas Vega och Statistiska Centralbyrån 8 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

9 Målområde 9: Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och därmed ett aktivt liv för sina invånare. Gång- och cykelvägar i Karlsborg Det är av vikt att det finns förutsättningar till att promenera och cykla om vi ska lyckas uppmuntra befolkningen till ökad fysisk aktivitet. Vägen till och från skola, arbete och fritidsaktiviteter är bra tillfälle till utevistelse och fysisk aktivitet. I Karlsborgs kommun finns meter gångoch cykelvägar. I kommunens långsiktiga planering ingår att utveckla gång-och cykelvägnätet. Det som senast stått på agendan är bygget av cykelväg mellan Karlsborgs centralort och samhället Mölltorp (Gata- och parkenheten, Karlsborg). Föreningsliv Kommunens föreningsliv bidrar till att skapa en meningsfull fritid för barn, ungdomar och vuxna. I Karlborg finns över 100 föreningar och av dessa klassificeras 21 som idrottsföreningar. Antal deltagartillfällen barn och ungdom 0-20 år Flickor Pojkar Totalt Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen Totalt antal deltagartillfälle ökar stadigt under senaste åren. Pojkarna har ett större antal deltagartillfälle än flickorna. Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 9

10 Målområde 10: Matvanor och livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsa vilket har stor betydelse för vårt välbefinnande. Övervikt och fetma håller på att utvecklas till det dominerande hälsoproblemet och följs av betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancer former. Vanor och beteenden grundläggs i tidig ålder, därför är det viktigt att förskola och skola främjar goda matvanor. Här har också den öppna förskolan på familjecentralen en viktig roll i föräldrastödet liksom Barnavårdscentralen. Övervikt bland barn och ungdom Risken att fetma hos barn kvarstår i vuxen ålder är hög och leder i förekommande fall till en förkortad genomsnittlig medellivslängd. Det är därför angeläget att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Övervikt hos barn är vanligare vid sämre socioekonomiska förutsättningar, samt på landsbygden. Fetma ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Cirka % av svenska barn i 10-års ålder är överviktiga och ca 3 % lider av sjukdomen fetma. Body Mass Index (BMI) är ett sätt att mäta övervikt och fetma. Hos barn förändras BMI med åldern, därför har en utökning av BMI som även fungerar för barn tagits fram, isobmi. Andel (%) fyraåringar med övervikt eller fetma, inskrivna på Barnavårdscentralen (BVC), Karlsborg Barn födda 2009 Barn födda 2010 Övervikt (%) 15 1,9 Fetma (%) 1,7 3,8 Totalt antal barn inskrivna vid BVC Källa: BVC, Karlsborg Andel (%) elever med övervikt eller fetma, Grundskolan Karlsborgs kommun läsåret 2013/2014 Åk 8 (födda 1999) Övervikt (%) 17,5 Fetma (%) 5,0 Totalt antal elever 62 Källa: Elevhälsan, Karlsborg Andelen (%) invånare (16-84 år) med fetma (BMI > 30) Karlsborg Västra Götalandsregionen Riket Totalt Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Fetma (BMI>30) Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa 2014, SKL 10 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

11 Målområde 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Antirök- och snuskort Att förebygga och skjuta upp ungdomars tobaksdebut är ett viktigt arbete. Antirök- och snuskort erbjuds alla elever i årskurs 6-9. Genom att ta emot kortet förbinder sig eleven att vara tobaksfri och kan i gengäld vara med i utlottningar samt få billigare inträden till drogfria arrangemang. Antirök- och snuskort höstterminen 2014 Antal elever Antal pojkar Antal flickor Har inte tecknat eller har återlämnat antirök- och snuskort Totalt Pojkar Flickor Åk Åk Åk Åk Totalt Källa: Carl Johanskolan Kabyssen 94 % av eleverna i årskurs 6-9 har ett antirök- och snuskort. Detta är en ökning sedan höstterminen 2013 då 93 % av eleverna hade tecknat avtal om att vara rök- och snusfri. CAN-undersökning Under 2013 genomförde Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) en enkät om drogvanor i Västra Götaland i årskurs 9 och gymnasiet år 2. I Karlsborg svarade 55 elever i årkurs 9 och 35 elever på gymnasiet år 2 med hemadress i Karlsborg. Den mångåriga trenden av sjunkande total andel elever som använder droger fortsätter i riket. Rökning Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar i båda åldersgrupperna i Västra Götaland som helhet. Andelen 15-åringar som anger att de rökar någon gång är något högre i Karlsborg än i Västra Götaland. Ca 18 % av eleverna i årskurs 9 anger att de rökar någon gång, motsvarande siffra i Västra Götaland är ca 12 %. Dagligrökare uppger sig ca 7 % vara vilket är högre än i Västra Götaland som helhet, där 5 % uppger att de är daglig rökare. Snusning Andelen snusande 15-åringar boende i Karlsborg är 7 %, medan det är betydligt vanligare bland 17-åringar, 27 %. I Västra Götaland var motsvarande siffror 6 % resp. 13 %. Alkohol Bland Karlsborgs 15-åringar uppger 45 % att de druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna, vilket är lägre i jämförelse med Västra Götaland (47 %). Bland 17-åringarna från Karlsborg är det 80 % som uppger att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Motsvarande siffra för Västra Götaland är 78 %. Andelen 17-åringar som intensiv konsumerar alkohol (dricker stor mängd alkohol vid ett tillfälle) är högre i Karlsborg än i regionen i stort. För elever i årskurs 9 var andelen som intensiv konsumerar alkohol 13 %, för Västra Götaland var siffran 11 %. Intensivkonsumtion är vanligare bland ungdomar som bjudits hemma. Av 15-åringar från Karlsborg är det 35 % som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Motsvarande siffra för 17-åringar är 49 %. Berusningsdebut 13 år eller yngre uppger ca 15 % av 15-åringarna från Karlsborg, vilket är betydligt högre än för regionen (7 %) och riket (8 %). Narkotika Användningen av narkotika ökar betydligt mellan 15 och 17 års ålder. Statistiken visar att ungdomars möjlighet att få tag på narkotiska preparat har ökat. Cannabis är det i särklass vanligaste narkotikapreparatet bland ungdomar. Narkotikaanvändningen bland ungdomar från Karlsborg ligger på genomsnittet i Västra Götaland, ca 5 %. Anskaffning av droger Vid undersökningen var de flesta av gymnasieeleverna inte myndiga, många får ändå tag på tobak och alkohol. Tobak köper de flesta själva eller genom kompisar. Alkohol får de tag på genom kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna, men också i olika omfattning genom sina egna föräldrar. Var fjärde av Karlsborgs 17-åringar har en eller flera gånger blivit serverad alkohol på restaurang/pub i Sverige före sin 18-årsdag. Riskabla alkoholvanor Riskkonsumtion av alkohol kan bidra till att öka risken för att skadliga konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Inom hälso- och sjukvården används måttet fler standardglas än 14 per vecka för män respektive fler än 9 glas per vecka för kvinnor. Öppna jämförelser, folkhälsa från 2014 (SKL) visar att den riskabla alkoholkonsumtionen i Karlsborg ökar. Andelen invånare som uppgett en riskabel alkoholvana har ökat från 13 till 18 % jämfört med föregående mätning. Både män och kvinnor har ökat sin riskkonsumtion av alkohol, männen står för den största ökningen. Den totala andelen riskkonsumenter av alkohol i Västra Götaland och riket ligger på 16 %. Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 11

12 Folkhälsa Ett av de viktigaste värdena i livet är upplevelsen av att må bra. Att ha ett nätverk av familj och vänner, goda utbildningsmöjligheter, en meningsfull sysselsättning, en rik fritid, en känsla av delaktighet och inflytande över sin livssituation stimulerar och ger förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt. Folkhälsan är också ett mått på hälsoutvecklingen över tid. Hälsa är däremot ett individuellt mått och handlar om vilket hälsotillstånd man har fysiskt och psykiskt, men också den upplevda hälsan. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Folkhälsan påverkas och bestäms av människors livsvillkor, levnadsvanor och olika faktorer i samhällsmiljön. Mer om folkhälsa hittar du på karlsborg.se/folkhalsa Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun Målo Sund Målo Fysis Målo FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer