FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun"

Transkript

1 FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun

2 FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor (de förhållanden som omger individen) och livsmiljö (den fysiska och psykosociala miljön). Levnadsvanor (till exempel kost och fysisk aktivitet) handlar i första hand om individens egna val. Nyckeltalen ger en bild av kommuninvånarnas livsvillkor och levnadsvanor, vilket ger signaler om behovet av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med sina 11 målområden. Här presenteras valda delar: Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 9: Fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Målområde 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

3 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa. Människor behöver möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett samband med ohälsa. En mängd faktorer kan påverka hur delaktig man är, till exempel tillgång till arbete, föreningsliv och socialt nätverk. Socialt deltagande Människor behöver känna sig socialt delaktiga, det är en förutsättning för att vi ska kunna förstå det samhälle vi lever i. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer i förklaringar till varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Personer med täta sociala relationer lever längre och har bättre hälsa än socialt isolerade individer. Karlsborgs kommun har ett rikt och varierat utbud av kultur, unika historiska miljöer och mötesplatser för kultur och fritidsverksamhet. Kommunen erbjuder också ett flertal mötesplatser som familjecentral, träffpunkter och olika sorters dagverksamheter. Detta ger goda förutsättningar till socialt deltagande. Valdeltagande (%) av de röstberättigade 2006 Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 83,9 80,9 81,9 Riket 82,0 78,8 80, Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 86,2 82,3 83,7 Riket 77,5 77,9 79, Riksdag Landsting Kommun Karlsborg 88,6 86,1 86,8 Riket 85,8 82,4 82,8 Källa: Statistiska centralbyrån Valdeltagande Valdeltagandet i allmänna val används ofta som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Deltagandet har ökat de tre senaste valen till samtliga församlingar. Valdeltagandet i Karlsborg ligger över riksgenomsnittet. Invånarnas upplevelser av möjligheter till inflytande Delaktighet mäts också genom invånarnas upplevelse av möjlighet till inflytande, som ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete i kommunen. Genom att låta kommuns invånare vara delaktiga i beslut och ta till vara på deras synpunkter kan man höja kvaliteten i de kommunala verksamheterna. Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning innehåller bland annat det så kallade kommunens Nöjd-Inflytande Index. Detta index bygger på tre frågor om möjligheterna till inflytande i kommunen. Undersökningen har genomförts av SCB sedan Karlsborgs kommun har deltagit vid tre tillfällen. Resultatet redovisas som betygsindex 0-100, ju höge värde desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Betygsindex under 40 betraktas inte som godkända. Kommunens Nöjd-Inflytande-Index Karlsborg Källa: Statistiska centralbyrån Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 3

4 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningar för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning kan påverka hälsan på flera sätt, som lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka människors levnadsvanor och hälsorelaterat beteende. Högre utbildning kan alltså ge en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Karlsborg höjs gradvis men är fortfarande lägre än i Västra Götalandsregionen (VGR). Fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning. Andel, både kvinnor och män, med gymnasial utbildning är högre i Karlsborg jämfört med VGR. Arbetslöshet Individer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan negativt. Arbetslösa skattar sin hälsa som sämre än personer som har arbete och har en ökad psykisk ohälsa. Arbetslöshet, inkl. program av befolkningen år (%) Karlsborg 5,0 4,6 5,8 Västra Götalandsregionen 6,3 6,4 6,4 Källa: Arbetsförmedlingen Utbildningsnivå år 2013 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Karlsborg Män Kvinnor Totalt Procentuell fördelning Västra Götalandsregionen Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt Källa: Statistiska Centralbyrån Arbetslöshet, inkl. program av befolkningen år (%) Karlsborg 10,2 10,1 10,3 Västra Götalandsregionen 10,0 9,7 9,7 Källa: Arbetsförmedlingen I december 2014 hade Karlsborg 223 individer som var arbetssökande i åldersgruppen år. Motsvarande siffra i åldersgruppen år var 56 personer. 4 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

5 13 Andel (%) i Karlsborg som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år. 21 Andel (%) i riket som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år. Sjukpenningtal Sjukfrånvaron i Sverige ökar. Störst ökning sker bland kvinnor och mest ökar sjukfrånvaron som är relaterat till psykisk ohälsa. Sjukpenningtalet stiger i Karlsborg precis som i regionen och riket. Totala sjukpenningtalet för Karlsborg är högre i jämförelse med regionen och riket. Sjukpenningtalet* Kbg VGR Riket Kbg VGR Riket Kbg VGR Riket Totalt 9,9 8,3 7,7 10,4 9,2 8,4 11,0 10,5 9,4 Källa: Försäkringskassan Kbg= Karlsborg, VGR=Västra Götalandsregionen *Sjukpenningtalet: Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Brottsstatistik Karlsborg kommun har en låg brottslighet per innevånare. Kommunen har näst lägst antal anmälda brott i jämförelse med Skaraborg. Antal anmälda brott i Karlsborgs kommun Våldsbrott Sexualbrott Hot-, kränknings- och frihetsbrott Vårdslöshets- och vållandebrott Stöld-, rån- och häleribrott Bilbrott Trygghet Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vår upplevda hälsa. Känsla av trygghet i sin närmiljö ger förutsättningar att själv kunna välja var man vistas och vad man vill göra. Rädda barnens undersökning 2013, visar att en stor andel elever i årskurs 6 och 8 i Karlsborgs kommun upplever sig trygga i kommunen. Över 75 % svarade att de kände sig trygga alltid eller ofta (Ung Röst 2014, Rädda barnen). Andel (%) som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år Karlsborg VGR Riket Kvinnor ,1 Män 5 9,3 9,5 Totalt , Karlsborg VGR Riket Kvinnor Män 4 9,4 9 Totalt Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa 2014, Statens kommuner och landsting (SKL). Under mätperioden uppger något färre invånare i Karlsborg att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, i jämförelse med mätperioden Kvinnor undviker i betydligt högre grad att gå ut ensamma än vad män gör. Dock upplever invånarna i Karlsborg sig mycket mer trygga i jämförelse med VGR och riket. Skadegörelse (inkl. mordbrand) Övriga brott Totalt antal brott Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 5

6 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Uppväxtvillkoren för barn och unga har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan som barn och senare i livet. De viktigaste faktorerna för barn och ungas hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Barn och ungas välfärd är en investering för framtiden. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättning för en gynnsam hälsoutveckling. Dessa barn löper också större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg, har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Under 2013 fick 53 familjer, med barn 0-18 år, ekonomiskt bistånd (Individ- och familjeomsorgen, Karlsborg). En låg andel, 4 %, av elever i årskurs 6 och årskurs 8 i Karlsborgs kommun uppger att de inte haft råd med någon fritidsaktivitet under det senaste året. Jämförande siffra för riket var 8 % (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). Tandhälsan Tandhälsa bland barn och ungdomar kan användas som ett mått för att undersöka resultatet av hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts under uppväxtåren. För att följa upp detta är tandhälsan bland 19-åringar intressant. FRAMM (Fluor-Råd-Arena-Mat-Motivation) är en populationsinriktad tandprevention för samtliga barn 0-19 år inom Västra Götaland. Den startar med information till blivande föräldrar via mödravården och löper sedan genom en röd tråd genom barnets uppväxt via barnhälsovården och skolan med information och fluorsköljningar. Under 2013 har folktandvården informerat om övervakad tandborstning i förskolan till personal och föräldrar vid förskolorna i kommunen. I början av 2014 startade förskolorna i Mölltorp med övervakad tandborstning. Folktandvården tillhandahåller tandborstar och tandkräm för att barnen ska borsta tänderna en gång efter måltid på förskolan. Rutinen av att borsta tänderna har stort värde och att få ett extra fluortillskott under dagen är också bra. Psykisk hälsa Mer än hälften av elever i årskurs 6, 54 %, uppgav att de inte känt sig nedstämd eller ledsen en längre tid (under innevarande termin eller föregående). Motsvarande siffra för elever i årskurs 8 var 48 %. (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). När det gäller frågor kring kränkningar och mobbning svarar 78 % av eleverna i årskurs 6 respektive 81 % i årskurs 8 att de inte upplevt detta det senaste året (Ung Röst 2014, Rädda Barnen). Kariesfrihet i kontaktytorna hos 19-åringar (%) Folktanvården, Västra Götalandsregionen 65,2 65,9 66,9 68,4 Karlsborg 68,9 71,3 72,2 71,6 Källa: Folktandvården, Karlsborg 6 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

7 95,7 Andel elever (%) i Karlsborg 2014 med behörighet till yrkesprogrammen 86,9 Andel elever (%) i riket 2014 med behörighet till yrkesprogrammen Trivsel och trygghet i skolan Skolan skall erbjuda eleverna en miljö präglad av stabilitet, trygghet och studiero. Den som känner trygghet kan lättare tillgodogöra sig kunskap och utvecklas som människa. Barn som känner sig trygga når bättre skolresultat, lär sig ta eget ansvar och framföra sina åsikter. Andel (%) elever i Karlsborg som känner sig trygga i skolan. Läsåret 2011/2012 Läsåret 2013/2014 Årskurs 5 Årskurs 8 Årskurs 5 Årskurs Källa: Skolverket och SKL I drogvaneundersökningen från 2013, som genomfördes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), visar att de flesta elever trivs i skolan. Ungefär 85 % av ungdomarna (15 och 17 år) uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan (CAN- enkät, 2013). Behörighet till gymnasieskolan Utbildning har mycket stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att klara grundskolan är avgörande för att gå vidare till gymnasiet, vilket idag oftast är en grundförutsättning för att få arbete. Fullföljda studier En fullföljd gymnasieutbildning är idag inte enbart en förutsättning för fortsatta studier utan i de flesta fall även ett minimikrav för en anställning på den öppna arbetsmarknaden. För att gymnasieskolan ska kunna uppfylla sitt uppdrag på bästa sätt krävs ett välfungerande samarbete med socialtjänst och hälso-och sjukvård. Detta är en förutsättning för att kunna ge ungdomar, som behöver det, rätt stöd i tidigt skede och därmed ha större chans att fullfölja gymnasieutbildningen. Fullföljd gymnasieutbildning andel (%) av invånare 20 år Karlsborg Riket Källa: Skolverket Karlsborg har en högre andel som har fullföljt sina gymnasiestudier i förhållande till riket vilket skapar bra förutsättningar till att ta sig in på arbetsmarknaden. Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolan Kbg Riket Kbg Riket Kbg Riket Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till yrkesprogrammen: 98,5 87,5 98,4 87,6 95,7 86,9 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till estetiska programmen: 96,9 86,5 96,7 86,5 93,4 85,9 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen: 95,4 85,0 96,7 84,8 93,4 84,2 Betyg årskurs 9 (%) andel behöriga till naturvetenskapliga- och tekniska programmen: 93,8 83,4 96,7 83,2 91,8 82,9 Källa: Skolverket Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 7

8 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Att systematiskt och långsiktigt arbeta för att minska antalet skador i alla åldrar, alla miljöer och situationer är en del i att förbättra och bevara folkhälsan. Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem sökte 12 Karlsborgs bor som var 65 år och äldre sjukhusvård på grund av höftfraktur. Av dessa var åtta kvinnor och fyra män. I början av 2000-talet togs äldresäkerhetsväskor fram i syfte att minska fallskador hos äldre. Fixar-Malte som nu heter Service-man är en kostnadsfri servicetjänst för pensionärer och för personer med funktionsnedsättning. Tjänsten upprättades 2009 och syftet är att undanröja risker och förebygga olyckor i det egna hemmet. Under 2014 genomförde serviceman 60 besök. Service-man är lätt tillgänglig och kan utföra uppdrag inom ett par dagar. Personer med höftledsdiagnos per invån år och äldre Karlsborg Skaraborg Antal per inv Västra Götaland Linjär (Karlsborg) Källa: VGR s vårddatabas Vega och Statistiska Centralbyrån 8 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

9 Målområde 9: Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och därmed ett aktivt liv för sina invånare. Gång- och cykelvägar i Karlsborg Det är av vikt att det finns förutsättningar till att promenera och cykla om vi ska lyckas uppmuntra befolkningen till ökad fysisk aktivitet. Vägen till och från skola, arbete och fritidsaktiviteter är bra tillfälle till utevistelse och fysisk aktivitet. I Karlsborgs kommun finns meter gångoch cykelvägar. I kommunens långsiktiga planering ingår att utveckla gång-och cykelvägnätet. Det som senast stått på agendan är bygget av cykelväg mellan Karlsborgs centralort och samhället Mölltorp (Gata- och parkenheten, Karlsborg). Föreningsliv Kommunens föreningsliv bidrar till att skapa en meningsfull fritid för barn, ungdomar och vuxna. I Karlborg finns över 100 föreningar och av dessa klassificeras 21 som idrottsföreningar. Antal deltagartillfällen barn och ungdom 0-20 år Flickor Pojkar Totalt Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen Totalt antal deltagartillfälle ökar stadigt under senaste åren. Pojkarna har ett större antal deltagartillfälle än flickorna. Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 9

10 Målområde 10: Matvanor och livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsa vilket har stor betydelse för vårt välbefinnande. Övervikt och fetma håller på att utvecklas till det dominerande hälsoproblemet och följs av betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancer former. Vanor och beteenden grundläggs i tidig ålder, därför är det viktigt att förskola och skola främjar goda matvanor. Här har också den öppna förskolan på familjecentralen en viktig roll i föräldrastödet liksom Barnavårdscentralen. Övervikt bland barn och ungdom Risken att fetma hos barn kvarstår i vuxen ålder är hög och leder i förekommande fall till en förkortad genomsnittlig medellivslängd. Det är därför angeläget att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Övervikt hos barn är vanligare vid sämre socioekonomiska förutsättningar, samt på landsbygden. Fetma ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Cirka % av svenska barn i 10-års ålder är överviktiga och ca 3 % lider av sjukdomen fetma. Body Mass Index (BMI) är ett sätt att mäta övervikt och fetma. Hos barn förändras BMI med åldern, därför har en utökning av BMI som även fungerar för barn tagits fram, isobmi. Andel (%) fyraåringar med övervikt eller fetma, inskrivna på Barnavårdscentralen (BVC), Karlsborg Barn födda 2009 Barn födda 2010 Övervikt (%) 15 1,9 Fetma (%) 1,7 3,8 Totalt antal barn inskrivna vid BVC Källa: BVC, Karlsborg Andel (%) elever med övervikt eller fetma, Grundskolan Karlsborgs kommun läsåret 2013/2014 Åk 8 (födda 1999) Övervikt (%) 17,5 Fetma (%) 5,0 Totalt antal elever 62 Källa: Elevhälsan, Karlsborg Andelen (%) invånare (16-84 år) med fetma (BMI > 30) Karlsborg Västra Götalandsregionen Riket Totalt Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Fetma (BMI>30) Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa 2014, SKL 10 Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal

11 Målområde 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Antirök- och snuskort Att förebygga och skjuta upp ungdomars tobaksdebut är ett viktigt arbete. Antirök- och snuskort erbjuds alla elever i årskurs 6-9. Genom att ta emot kortet förbinder sig eleven att vara tobaksfri och kan i gengäld vara med i utlottningar samt få billigare inträden till drogfria arrangemang. Antirök- och snuskort höstterminen 2014 Antal elever Antal pojkar Antal flickor Har inte tecknat eller har återlämnat antirök- och snuskort Totalt Pojkar Flickor Åk Åk Åk Åk Totalt Källa: Carl Johanskolan Kabyssen 94 % av eleverna i årskurs 6-9 har ett antirök- och snuskort. Detta är en ökning sedan höstterminen 2013 då 93 % av eleverna hade tecknat avtal om att vara rök- och snusfri. CAN-undersökning Under 2013 genomförde Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) en enkät om drogvanor i Västra Götaland i årskurs 9 och gymnasiet år 2. I Karlsborg svarade 55 elever i årkurs 9 och 35 elever på gymnasiet år 2 med hemadress i Karlsborg. Den mångåriga trenden av sjunkande total andel elever som använder droger fortsätter i riket. Rökning Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar i båda åldersgrupperna i Västra Götaland som helhet. Andelen 15-åringar som anger att de rökar någon gång är något högre i Karlsborg än i Västra Götaland. Ca 18 % av eleverna i årskurs 9 anger att de rökar någon gång, motsvarande siffra i Västra Götaland är ca 12 %. Dagligrökare uppger sig ca 7 % vara vilket är högre än i Västra Götaland som helhet, där 5 % uppger att de är daglig rökare. Snusning Andelen snusande 15-åringar boende i Karlsborg är 7 %, medan det är betydligt vanligare bland 17-åringar, 27 %. I Västra Götaland var motsvarande siffror 6 % resp. 13 %. Alkohol Bland Karlsborgs 15-åringar uppger 45 % att de druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna, vilket är lägre i jämförelse med Västra Götaland (47 %). Bland 17-åringarna från Karlsborg är det 80 % som uppger att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Motsvarande siffra för Västra Götaland är 78 %. Andelen 17-åringar som intensiv konsumerar alkohol (dricker stor mängd alkohol vid ett tillfälle) är högre i Karlsborg än i regionen i stort. För elever i årskurs 9 var andelen som intensiv konsumerar alkohol 13 %, för Västra Götaland var siffran 11 %. Intensivkonsumtion är vanligare bland ungdomar som bjudits hemma. Av 15-åringar från Karlsborg är det 35 % som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Motsvarande siffra för 17-åringar är 49 %. Berusningsdebut 13 år eller yngre uppger ca 15 % av 15-åringarna från Karlsborg, vilket är betydligt högre än för regionen (7 %) och riket (8 %). Narkotika Användningen av narkotika ökar betydligt mellan 15 och 17 års ålder. Statistiken visar att ungdomars möjlighet att få tag på narkotiska preparat har ökat. Cannabis är det i särklass vanligaste narkotikapreparatet bland ungdomar. Narkotikaanvändningen bland ungdomar från Karlsborg ligger på genomsnittet i Västra Götaland, ca 5 %. Anskaffning av droger Vid undersökningen var de flesta av gymnasieeleverna inte myndiga, många får ändå tag på tobak och alkohol. Tobak köper de flesta själva eller genom kompisar. Alkohol får de tag på genom kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna, men också i olika omfattning genom sina egna föräldrar. Var fjärde av Karlsborgs 17-åringar har en eller flera gånger blivit serverad alkohol på restaurang/pub i Sverige före sin 18-årsdag. Riskabla alkoholvanor Riskkonsumtion av alkohol kan bidra till att öka risken för att skadliga konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Inom hälso- och sjukvården används måttet fler standardglas än 14 per vecka för män respektive fler än 9 glas per vecka för kvinnor. Öppna jämförelser, folkhälsa från 2014 (SKL) visar att den riskabla alkoholkonsumtionen i Karlsborg ökar. Andelen invånare som uppgett en riskabel alkoholvana har ökat från 13 till 18 % jämfört med föregående mätning. Både män och kvinnor har ökat sin riskkonsumtion av alkohol, männen står för den största ökningen. Den totala andelen riskkonsumenter av alkohol i Västra Götaland och riket ligger på 16 %. Folkhälsa - Välfärdsnyckeltal 11

12 Folkhälsa Ett av de viktigaste värdena i livet är upplevelsen av att må bra. Att ha ett nätverk av familj och vänner, goda utbildningsmöjligheter, en meningsfull sysselsättning, en rik fritid, en känsla av delaktighet och inflytande över sin livssituation stimulerar och ger förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt. Folkhälsan är också ett mått på hälsoutvecklingen över tid. Hälsa är däremot ett individuellt mått och handlar om vilket hälsotillstånd man har fysiskt och psykiskt, men också den upplevda hälsan. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Folkhälsan påverkas och bestäms av människors livsvillkor, levnadsvanor och olika faktorer i samhällsmiljön. Mer om folkhälsa hittar du på karlsborg.se/folkhalsa Karlsborgs kommun

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Välfärdsredovisning 2012

Välfärdsredovisning 2012 Välfärdsredovisning 2012 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 211 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer